Innehåller Unionens branschbarometer Unionen om konjunkturen April 2014 Orosmoln över ljusare tider
Orosmoln över ljusare tider Unionen om konjunkturen april 2014 Sammanfattning 1 Världsekonomin väntas växa med knappt fyra procent i år och nästa år, vilket innebär en snabbare tillväxt än under de närmast föregående åren. Även världshandeln ökar och närmar sig en ökning med fem procent i årstakt. När tillväxten åter tar fart kommer penningpolitiken att börja stramas åt. Hur detta sker kommer att bli avgörande för om tillväxttakten blir uthållig eller om utvecklingen knäcks. Krisen i Ukraina kan om den eskalerar utvecklas till något som åter tar Europa tillbaka i en recession. Stora delar av Europa, inklusive Sverige, är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Även om alternativa leverantörer finns kommer det att ta tid att ställa om. Vår bedömning är att tillväxten i Sverige kommer att hamna på 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. Detta förutsatt att avvecklingen av den expansiva penningpolitiken sköts väl och att Krimkrisen inte eskalerar Bilden av en uppgång i den ekonomiska aktiviteten styrks också av Unionens branschbarometer. De klubbar som svarar på enkäten är idag något mer positiva än för ett halvår sedan. Sysselsättningsutvecklingen bedöms av klubbarna fortsatt bli svag. Den låga prisökningstakten gör att hushållen trots en långsammare löneökningstakt förbättrar reallönerna betydligt. Vi bedömer att detta kommer leda till en än starkare ökningstakt i hushållens konsum- 1 Prognosen har tagits fram av chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med Tobias Brännemo, Carin Hallerström, Fredrik Söderqvist, Jon Tillegård och Emma Tjärnback vid enheten för Politik, Opinion och Påverkan. Manusstopp var den 4 april 2014 tion, framför allt vad avser kapitalvaror, som till exempel bilar. Arbetsmarknaden visar upp två ansikten där dels sysselsättningen fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög och de genomsnittliga arbetslöshetstiderna blir allt längre. Kompetensbristerna och matchningsproblemen är påtagliga. Investeringarna ökar igen under prognosperioden, men behoven av nyinvesteringar är stora. Detta gäller framför allt bostadssektorn men också för infrastrukturen. Vår tro till att Sveriges ekonomi äntligen ska få fart och växa i en högre takt har ökat under de senaste månaderna. Samtidigt måste vi ändå konstatera att det hänger några orosmoln över de ljusare tiderna. Prognosen bygger på att inga direkta bakslag inträffar, men vilka orosmolnen är diskuteras i rapporten. Tillväxten i världen har varit svag både 2012 och 2013. Trots detta har tillväxten i USA legat på nivåer strax över två procent om året, medan euroområdet har noterat negativa tillväxttal två år i rad. Den viktigaste euroekonomin, Tyskland, har dock hållit sig över nollstrecket. Den kinesiska ekonomin har utvecklats positivt med en årlig tillväxt över 7,5 procent. Diagram 1 Tillväxten i några länder och områden Källa: Internationella valutafonden, SCB För innevarande och nästa år räknar vi med att den globala tillväxten ökar med 3,7 procent respektive 3,9 procent. Särskilt viktigt för den svenska ekonomin är att euroområdet väntas 1
övergå till positiva tillväxttal, om än på en låg nivå. Kina och Indien fortsätter att växa snabbt, medan de övriga BRIC-länderna, Brasilien och Ryssland, växer långsammare. I Norden är bilden splittrad där den svenska och isländska ekonomin får en högre tillväxttakt, medan framför allt den finska ekonomin har stora problem. Det finns några tydliga orosmoln för den globala ekonomin. Det handlar om avvecklingen av den expansiva penningpolitik som förs i USA och i Europa, både vad avser mycket låga styrräntor och expansiv tillförsel av kapital på kreditmarknaderna för att se till att företag och konsumenter ska våga ta kalkylerade risker för framtiden. Ett ytterligare orosmoln för Europas ekonomier är de händelser som förevarit i Ukraina med krisen i Krim som hittillsvarande topp. Det finns en risk att denna kris kommer att fortsätta att eskalera. Rysslands användning av energipriserna som politiskt påtryckningsmedel riskerar att inledningsvis drabba den sköra uppgången i ekonomisk aktivitet i Europa, men därefter slå tillbaka mot den ryska ekonomin. Om denna utveckling leder till att investerare skjuter på sina beslut om investeringar är risken stor att den europeiska ekonomin faller tillbaka i en recession. Då kommer detta också drabba den svenska ekonomin. Många svenska företag har etablerat sig eller är på väg att etablera sig i Ryssland och i dess närområde. En återgång till något som påminner om det kalla kriget riskerar att innebära att redan gjorda investeringar blir värdelösa, i varje fall för investeraren. Den svenska ekonomin ser trots allt i denna miljö av påtaglig återhämtning och risker för nya chocker ut att utvecklas positivt. Fortsatt är det hushållen som är motorn i den ekonomiska utvecklingen, bland annat beroende på att de har fått en förbättrad real köpkraft. Som framgår av diagram 2 har hushållens konsumtion varit ett stabilt positivt element sedan 2010. Diagram 2 Den svenska BNP-utvecklingen, uppdelad på bidrag Källa: SCB Även den offentliga konsumtionen har i allt väsentligt bidragit till en positiv tillväxt. Investeringar, både i produktionsanläggningar och i lager har varierat kraftigt mellan positiva och negativa bidrag. Utrikeshandeln har mestadels bidragit positivt, men under två av fyra kvartal under 2013 var utrikeshandelns bidrag till BNP-förändringen negativt. Tabell 1 Försörjningsbalans 2013 2014 2015 Hushållens konsumtion 2,0 3,0 2,5 Offentlig konsumtion 2,0 1,2 2,2 Fasta bruttoinvesteringar -1,3 4,4 4,8 Lagerinvesteringar 0,2 0,2-0,1 Export -0,9 3,9 5,2 Import -1,2 4,6 5,3 BNP 1,5 2,7 2,9 Källa: SCB och egna bedömningar Vår prognos för 2014 och 2015 tyder på en tillväxt på knappt tre procent bägge åren med en något mer positiv utväxling nästa år. I år är det framför allt hushållen som står för tillväxten, baserat på att vi förväntar oss en kraftig ökning av köp av sällanköpsvaror. Det sker ett utbyte i bilparken, men även försäljningen av vitvaror och andra varaktiga produkter ökar. 2013 ökade reallönerna preliminärt med 2,4 procent i hela ekonomin och något långsammare i näringslivet, 2,3 procent. Långsammast steg reallönerna i industrin, 2,1 procent. 2
Priserna låg stilla under 2013 och vår bedömning är att de även under innevarande år kommer att ligga i stort sett stilla. Vi räknar med att KPI stiger med endast 0,2 procent 2014 med en stigande ökningstakt mot slutet av året. För 2015 bedömer vi att konsumentpriserna ökar med en procent i årstakt. Utrikeshandeln utvecklades negativt 2013, men vår bild är att exporten åter ökar under 2014 och 2015 i ljuset av den förbättrade konjunkturen, framför allt i Europa. Under 2013 tyngdes konkurrenskraften också av en stark krona. Diagram 3 Riksbankens handelsvägda valutaindex, KIX inom den expansiva delen med företagstjänster som investeringstakten hölls tillbaka. De positiva signalerna för investeringarna finns främst på byggsektorn. Trots ökade bostadsinvesteringar är bostadsbristen påtaglig på många orter i Sverige. Enligt en analys som SCB gjort har bostadsbyggandet hållit en lägre takt än befolkningstillväxten sedan 2006 i 96 av de 100 kommuner med högst befolkningstillväxt. Denna utveckling innebär risk för att tillväxten hålls tillbaka och att expansiva regioner inte utvecklas så bra som de annars skulle kunna göra. Trots ett stort fokus i den allmänna debatten om nödvändigheten av att öka investeringarna i infrastruktur så minskade dessa 2013. Innevarande år bedöms dessa åter öka något. Den kommunala investeringsvolymen väntas också öka något i år och nästa år. Diagram 4 Jämförelse av BNP-tillväxt med utvecklingen för ärenden i Unionens medlemsstöd Källa: Macrobond Det förefaller inte sannolikt att kronan kommer att försvagas påtagligt i det korta perspektivet, utan nuvarande läge är det som är utgångspunkten för framtida konkurrenskraft. Då är det mycket viktigt att den ökade efterfrågan vi ändå ser översätts till ökade investeringar för att förbättra produktivitet och framtida konkurrenskraft. Bilden för närvarande är att det viktigaste hindret för ökad produktion är för låg efterfrågan. Även om kapacitetsutnyttjandet ökade svagt inom industrin under 2013, så är nivån fortsatt relativt sett låg, under 90 procent. Vår bedömning är därför att industriinvesteringarna fortsatt är återhållsamma totalt sett. SCBs senaste investeringsenkät stöder detta resonemang. Investeringarna inom tjänstesektorn bromsade upp i tillväxttakt under 2013. Främst är det Källa: Unionen, SCB Unionen har genom sina medlemmar och klubbar känselspröt ut i nästan alla branscher i det privata näringslivet. Genom de frågor som ställs till förbundets rådgivning får vi en bild av hur konjunkturen förändras. I diagram 4 visas utvecklingen av ärenden till Unionens medlemsrådgivning de senaste fyra åren och hur den under samma period förhållit sig till BNP-tillväxten. Under andra halvåret 2013 indikerade rådgivningsärendena ett skifte uppåt i konjunkturen och under fjärde kvartalet steg mycket riktigt BNP-tillväxten relativt kraftigt. Ärendeutvecklingen under inledningen av 3
2014 tyder på att vare sig någon kraftig inbromsning eller stegring av tillväxtökningen är att vänta i det kortare perspektivet. Vår bedömning är att produktionen inom näringslivet ökar under 2014 med 3,2 procent och under 2015 med 3,7 procent. I år är det byggsektorn som ökar produktionen snabbast för att nästa år bli passerad av industrin i tillväxttakt. Tjänstesektorn som förra året hade den snabbaste tillväxten i produktion behåller sin tillväxttakt men blir passerade av industri och bygg. Produktiviteten bedöms öka något snabbare både 2014 och 2015 jämfört med 2013, men fortsatt i en något långsammare takt än vad vi vant oss vid. Alltför låga investeringsvolymer kopplat till svårigheterna att kunna rekrytera tillräckligt kvalificerad arbetskraft håller tillbaka produktivitetsökningen. På arbetsmarknaden ser vi att sysselsättningen har ökat med ungefär en procent under 2013 och vi bedömer att denna ökningstakt fortsätter under både 2014 och 2015. Trots denna relativt sett snabba sysselsättningsökning så ser vi ingen kraftig sänkning av arbetslösheten. I år och nästa år förväntar vi oss en arbetslöshet på 7,8 respektive 7,6 procent. Tabell 2 Några nyckeltal 2013 2014 2015 Sysselsatta, 15-74 år, 1,0 0,9 1,1 procentuell förändring Arbetslöshet, 15-74 år, 8,0 7,8 7,6 procent I åtgärder, 16-64 år, 202 204 203 tusental Konsumentpriser, KPI 0,0 0,2 1,0 Reporänta vid årets 0,75 0,75 1,25 slut Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksbanken, egna bedömningar Att arbetsmarknaden inte fungerar som önskat visas av att de genomsnittliga arbetslöshetstiderna har ökat varje år under de senaste sju åren. Arbetslösheten har ökat mest för dem som enbart har en förgymnasial utbildning, medan de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning har klart lägre arbetslöshet. Politikförändringar vi vill se Penningpolitiken har legat som en våt filt över den ekonomiska aktiviteten i Sverige under lång tid nu. Det var länge sedan Riksbanken uppnådde inflationsmålet, och under det senaste året har tveksamhet rått om detta mål längre varit prioriterat för Riksbankens ledning. När räntesänkningen av reporäntan till slut kom den 18 december i fjol var den för liten och kom för sent. Vi vill framöver se en penningpolitik som åter har inflationsmålet som ankare, så att övriga ekonomiska beslutsfattare vet vad de har att hålla sig till. Den höga arbetslösheten tillsammans med arbetsmarknadens obalanser och matchningsproblem är orsakade av faktiska kompetensbrister hos alltför många i den potentiella arbetskraften. Vi vill se satsningar som innebär att ett nytt faktiskt kompetenslyft genomförs, där enskilda ges reella möjligheter att förbättra sina faktiska kompetenser. Det är också nödvändigt att insatser görs för att garantera att alla lämnar skolväsendet med tillräckliga kvalifikationer för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill också se ökade investeringar i bostäder och i infrastruktur. Det är förekomsten av dessa som gör att regioner och företag kan växa. Om intresserad personal inte kan flytta till det nya jobbet på grund av bostadsbrist eller pendla dit därför att varken buss- eller tågförbindelse fungerar vid rätt tider, då kan inte heller företagen växa. Det är också centralt att möjligheterna att transportera nya varor fungerar utan problem. I dagens ekonomi när just-in-time är allt viktigare och där snabbhet i transporter är ett avgörande argument för att vinna en affär, då måste infrastrukturen inte bara finnas på plats utan även fungera. 4
Internationell översikt Den internationella konjunkturutvecklingen stärktes något under andra halvåret 2013. Utvecklingen i den gamla industrialiserade världen förefaller långsamt att förbättras. Samtidigt som förutsättningarna för en förbättrad tillväxt finns, ska också konstateras att det finns ett antal tecken som riskerar att medföra en inbromsning i tillväxten. Svensk exports beroende av utveckling i olika länder har gradvis förändrats under de senaste femton åren. Andelen av svensk export som går till de nordiska länderna har ökat från runt 20 procent år 2000 till runt 25 procent idag. Andelen av exporten som går till USA har under samma tid minskat i nästan motsvarande grad till 6 procent 2012. Andelarna av vår export till Tyskland (10 procent) och Storbritannien (7,5 procent) har varit tämligen konstanta hittills under 2000-talet. Andelen export till BRIC-länderna har ökat sedan mitten på 2000-talet och uppgår till runt 7,5 procent. Närområdets betydelse för svensk export är allt viktigare. Däremot expanderar enskilda företag sin närvaro och försäljning i andra delar av världen, men då i växande utsträckning utifrån egna anläggningar i dessa delar av världen. När vi bedömer den svenska ekonomiska utvecklingen görs detta utifrån perspektivet att utveckling i närområdet är den viktigaste i det korta perspektivet. Det är svårt att vara överdrivet positiv till utvecklingen av den europeiska ekonomin i det korta perspektivet. Med största sannolikhet kommer tillväxten att hamna runt en procent både i år och nästa år inom euroområdet. Centralbankerna ligger i startgroparna för att kunna återställa de mycket låga styrräntorna till mer normala nivåer. Likaså måste de större centralbankerna börja avveckla en del av de stöd som de givit de finansiella marknaderna i form av kvantitativa lättnader för att garantera tillgången på krediter i ekonomierna. Båda dessa aktiviteter kommer att innebära åtstramningar av den ekonomiska utvecklingen. Det är därför mycket viktigt att dessa förändringar sker i en takt och på ett sätt som gör att tillväxten inte knäcks. Internationella Valutafonden (IMF) tecknar i sin senaste prognos från januari 2014 en bild av världsekonomin där denna förbättras under 2014 och 2015. Från en skral tillväxt 2013 på tre procent bedöms världens BNP i år och nästa år öka med 3,7 respektive 3,9 procent. Jämfört med 2013 förväntar sig IMF en ökande tillväxt i de flesta områden, bortsett från Kina där en viss försvagning av tillväxten väntas. Tabell 3 Tillväxten internationellt 2013-2015, procent. Tonade rutor är prognoser, medan siffror inom parentes visar storlek och riktning på revidering jämfört med WEO i oktober 2013 2013 2014 2015 Världen 3,0 3,7 (0,1) 3,9 (0,0) USA 1,9 2,8 (0,2) 3,0 (-0,4) Japan 1,7 1,7 (0,4) 1,0 (-0,2) Euroområdet -0,4 1,0 (0,1) 1,4 (0,1) Storbritannien 1,7 2,4 (0,6) 2,2 (0,2) Indien 4,4 5,4 (0,2) 6,4 (0,1) Brasilien 2,3 2,3 (-0,2) 2,8 (-0,4) Ryssland 1,5 2,0 (-1,0) 2,5 (-1,0) Kina 7,7 7,5 (0,3) 7,3 (0,2) Källa: International Monetary Fund: WEO Update, januari 2014 Det har dock gjorts en del revideringar av prognosen där storleken på nedrevideringen av prognosen för Ryssland sticker ut. En aspekt på utvecklingen som oroar oss med anledning av förutsättningarna för framtida tillväxt är de stigande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna. Dessa stigande skillnader har uppmärksammats bland annat av IMF i en nyligen publicerad rapport och denna allt större ojämlikhet innebär ett strukturellt hinder som riskerar att bromsa upp tillväxten framöver. Vidare bör påpekas att denna ojämlikhet med största sannolikhet förstärks av de effekter av klimatförändringar som FNs klimatkommission, IPCC, nyligen varnat för. USA Den amerikanska tillväxten anses bli det nygamla lokomotivet i världsekonomin. En sedan 5
många år mycket låg styrränta, kopplad till aktiva åtgärder i marknaden från centralbanken, Federal Reserve, för att öka tillgången på kapital på kreditmarknaden har bidragit. Bedömningen är idag att Fed kommer att avsluta sina köp av värdepapper i slutet av 2014 och åter börja höja räntan i mitten av 2015. Den oro som har påverkat när regering och kongress inte kommit överens om federal budget har från tid till annan lagt en våt filt över utvecklingen. Nu förefaller en lösning finnas som ska räcka åtminstone fram till valen i november månad 2014. Arbetslösheten låg i februari 2014 runt 6,5 procent och är sjunkande. Konsumentpriserna ökar med knappt två procent i årstakt och resurserna i form av arbetskraft är fortsatt stora. Den amerikanska ekonomin har dessutom fått en boost av att stora energitillgångar börjat utvinnas i stor skala via en ny metod, så kallad fracking, för utvinning av skiffergas. Priset på det som utvinns från dessa gas- och oljefyndigheter är relativt sett lågt, vilket ökat intresset för industriell produktion i USA. Det faktum att den genomsnittliga åldern på fabriker och maskiner i den amerikanska industrin är den högsta sedan 1950-talet leder till behov av nya investeringar vilket i sin tur väntas öka tillväxten. Europa (utom Norden) De allra flesta bedömare anser att euroområdet äntligen har tagit sig ur situationen med en ekonomisk recession. Tillväxten förväntas emellertid bli svag även de närmaste åren. I maj väljs ett nytt Europaparlament och senare i år ska en ny kommission utses. Dessa förändringar ska göras under ordförandeskap av Grekland (våren 2014) och Italien (hösten 2014), två länder som har stora problem på hemmaplan. Prisutvecklingen inom eurozonen sker i allt långsammare takt. I mars månad 2014 uppmättes inflationen för hushållen (HICP) till 0,5 procent i årstakt. Det är mer än en procentenhet långsammare än motsvarande månad ett år tidigare. Framför allt är det energipriserna som vänt nedåt, vilket tyder på att aktiviteten är svag i ekonomin. Den nedåtgående tendensen finns även för varor som är relativt konstanta i volym, så som exempelvis matvaror. Arbetslösheten inom euroområdet var i februari 11,9 procent medan arbetslösheten i EU- 28 uppgick till 10,6 procent. Jämfört med för ett år sedan har arbetslösheten minskat i femton, ökat i elva och var oförändrad i två medlemsstater. Lägst, runt fem procent, var arbetslösheten i Österrike och Tyskland, medan den var högst i Grekland och i Spanien, över 25 procent. Bland länderna utanför euroområdet har den brittiska ekonomin noterat den största förbättringen under 2013. Det verkar inte som om översvämningar och andra väderrelaterade problem har påverkat tillväxten i nämnvärd omfattning. Höstens folkomröstning i Skottland om regionens ställning kan, beroende på utfall, påverka den brittiska tillväxten. Under normala förhållanden förväntas Bank of England börja höja styrräntan under 2015 och även skärpa kreditpolitiken. Ryssland Den politiska oron i Ukraina och den ryska aktiviteten på Krim föranleder oss att i denna rapport skriva något om Rysslands betydelse för den svenska och europeiska ekonomiska utvecklingen. Ett stort antal länder i före detta Sovjetunionen är kraftigt beroende av Ryssland, dels för energiförsörjning och dels för avsättning för egen produktion. Krisen i Krim fick snabbt effekter för Ryssland i och med att rubeln utsattes för ett tryck. Ryssland har agerat för att hålla uppe kursen genom stora stödköp. Även den ryska börsen påverkades kraftigt nedåt av utvecklingen på Krim. 6
Diagram 5: Moskvabörsens utveckling under januari till mars 2014 Ryssland består till största del av råolja. Diagram 6: Rysslands andel av svensk export och import, 1998-2013, procent Källa: Macrobond Effekten av denna nedgång drabbar i första hand Ryssland, men även investerare i andra delar av världen påverkas. Den stabilisering av det politiska läget som förefaller ligga för handen de senaste veckorna har medfört en viss återhämtning på börsen. Känsligheten är dock påtaglig för vilken riktning den politiska utvecklingen tar. Rysslands andel av Sveriges handel Den senaste tidens politiska oro i Ryssland och Ukraina ger anledning att titta närmare på hur stor handelspartner Ryssland är för Sverige. I SCBs statistik finns utrikeshandeln med varor uppdelad på mottagar- och avsändarland. Tyvärr saknas liknande uppdelning per land för tjänstehandeln. Den svenska varuexporten till Ryssland uppgick 2013 till knappt 24 miljarder kronor. Det motsvarar 2,2 procent av den svenska varuexporten och placerar Ryssland som nummer 13 i rangordningen av Sveriges största exportmottagare. Sveriges varuimport från Ryssland uppgick till 46 miljarder vilket motsvarar 4,4 procent av den totala varuimporten och gör Ryssland till det sjunde största importlandet. Rysslands andel av svensk varuhandel har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet. De varugrupper Sverige främst exporterar till Ryssland är kommunikationsutrustning, motorfordon (både personbilar och tunga motorfordon) samt maskiner till bland annat gruvoch byggindustrin. Sveriges import från 7 Källa: SCB, utrikeshandel med varor Minskningen av andelen import som kom från Ryssland under 2013 beror också just på en minskning av import av råolja. Sveriges totala import av råolja minskade kraftigt under 2013, främst på grund av det sedan länge planerade revisionsstoppet vid raffinaderiet i Lysekil under hösten. Utöver den direkta handeln Sverige har med Ryssland kan utvecklingen i landet även påverka Sverige genom att andra länder vi har stor handel med har ett stort utbyte med Ryssland. Till exempel är Tyskland, efter Norge, den näst största mottagaren av svensk varuexport. Tyskland är i högre grad än Sverige beroende av Ryssland. Tyskland är Rysslands tredje största handelspartner och ungefär en tredjedel av den olja och naturgas som förbrukas i Tyskland kommer från Ryssland. Om efterfrågan i Tyskland skulle minska som följd av turbulensen i Ryssland skulle det få negativa effekter på svensk export. Nya bakstötar i den politiska utvecklingen i Ryssland och dess närområde riskerar att påverka den ekonomiska utvecklingen i Europa och därigenom också i Sverige negativt. Detta är definitivt en av de största nedåtrisker som finns i vår prognos. Japan Den japanska ekonomin förefaller, efter ett stort antal år av stagnation, via kraftfulla både finans- och penningpolitiska åtgärder, visa tecken på att förbättras. En del tyder på att tillväxttakten håller på att bromsas upp, trots en
relativt sett låg arbetslöshet och en kraftig ökning av industriproduktionen. En tillväxt på 1,7 procent 2013, en arbetslöshet på 3,7 procent och en prisökningstakt på 1,4 procent i januari 2014 ger en bakgrund till en ekonomi som borde kunna må rätt bra. Alltför stort fokus på export och negativa effekter från katastrofer på energisidan hindrar den japanska ekonomin från att utvecklas starkt. Brasilien, Indien och Kina Normalt behandlar vi BRIC-länderna separat, men vi har i denna rapport valt att ha ett längre avsnitt om Ryssland. Bilden för de övriga BRIC-länder är delad. Kina fortsätter att vara lokomotivet bland utvecklingsländerna. Tillväxten väntas fortsätta i en takt som ligger över sju procent även de närmaste åren. Den kraftigare uppbromsning som tidigare signalerats verkar utebli. Den indiska tillväxten ökar takten under 2014 och 2015. Skillnaderna mellan landets regioner är fortsatt enorma och de oerhörda skillnaderna i standard mellan olika individer utgör ett hinder för en för hela den indiska befolkningen gynnsam utveckling. Det BRIC-land som vid sidan av Ryssland varit den största besvikelsen under senare år är Brasilien. Den positiva push som både fotbolls-vm i år och olympiaden i Rio de Janeiro 2016 förväntades bli, verkar nästan vändas i sin motsats med sociala motsättningar som effekt av att alltför stor del av landets investeringsutrymme läggs på dessa evenemang. Utvecklingen mot att överbrygga sociala motsättningar under den tidigare presidenten Lula förefaller ha stannat upp under hans efterträdare Dilma Rousseff. Norden Den danska ekonomin fick inte någon kraftig positiv rekyl efter finanskrisens negativa effekter. Trots mycket svag tillväxt är både näringslivets och konsumenternas framtidstro mycket positiv. Den danska ekonomin påverkas i hög grad av utvecklingen i framför allt Tyskland och i Storbritannien. Finland har under det senaste året haft en mycket negativ utveckling. Problem hos stora företag både inom it/telekom och skogsindustrin har tvingat fram ett avtal mellan fackliga organisationer, arbetsgivare och staten som måste betecknas som ett krisavtal, i försök att få bukt med konkurrenskraften. Orsaken till svårigheterna är dock mer strukturella än kostnadsmässiga, varför Finland sannolikt har några svåra år framför sig. Den isländska ekonomin har hämtat sig från den finansiella kollapsen när banker gick omkull och det politiska etablissemanget också fick löpa gatlopp. Tillväxten var den högsta bland de nordiska länderna förra året och väntas bli så också i år. Den norska ekonomin, som är Sveriges största enskilda mottagare av export, drar fortsatt stort på energisektorn i Nordsjön. Detta har dock medfört ett kostnadsläge också för fastlandsekonomin som är det högsta bland industriländerna. Bristen på arbetskraft i många sektorer spär på utvecklingen. Tabell 4 Några fakta om de nordiska länderna 2013 BNP Inflation, HICP Arbetslöshet, dec, % Styrränta (31/12) Danmark 0,4 0,5 7,2 0,2 Finland -1,4 2,2 8,3 0,25 Island 3,3 4,1 5,5 6,0 Norge 0,6 2,0 3,6 2,5 Sverige 1,5 0,4 8,0 0,75 Källa: Eurostat och Macrobond 8
Handel med omvärlden Både importen och exporten minskade under 2013; importen med 1,2 procent och exporten med 0,9 procent. Det var en stor skillnad mellan tjänsteexporten som ökade med 3,2 procent och varuexporten som minskade med 2,7 procent. Diagram 7 Utveckling av export och import, säsongsrensad, fasta priser referensår 2012, procentuell utveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år Exporten av varor har utvecklats svagt under de senaste åren. Svag efterfrågan från omvärlden och en stark krona har bidragit till utvecklingen. Tjänsteexporten har däremot fortsatt att öka och en allt större del av Sveriges totala export består nu av tjänster. De senaste tio åren har tjänsteexporten gått från att utgöra en fjärdedel av den totala exporten till att 2013 utgöra en tredjedel. En betydande del av ökningen består i att merchanting har ökat kraftigt under den här perioden. Från och med hösten 2014 kommer merchanting att klassas som varuexport i nationalräkenskaperna. Läs mer om merchanting och omklassificeringen i faktarutan nedan. Diagram 8 Handel med varor och tjänster, säsongsrensad, fasta priser, miljoner kronor Källa: SCB Utsikterna för 2014 och 2015 ser betydligt bättre ut, framför allt för varuexporten när företagen ser en ökad efterfrågan på exportmarknaderna framöver. Vi bedömer att exporten ökar med 3,9 procent under 2014 och 5,0 procent under 2015. Importen kommer också ta fart då en stor del av den svenska importen består av insatsvaror till produktion av varor som sedan exporteras. En ökad export för därför även med sig en ökad import. Tillsammans med en stark inhemsk efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror samt en extra stor ökning av importen av olja innebär det att importen ökar mer än exporten under 2014. Under 2015 väntas importen och exporten öka i ungefär samma takt. Tabell 5 Vår bedömning av export och import, förändring relativt föregående år, procent 2013 2014 2015 Export, procent -0,9 3,9 5,2 Import, procent -1,2 4,6 5,3 Källa: SCB, egna beräkningar Källa: SCB, Nationalräkenskaper Varuexporten minskade med 2,7 procent under 2013. Under december 2013 samt januari och februari 2014 ökade dock varuexporten jämfört med motsvarande månader ett år tidigare. Tjänsteexporten ökade med 3,2 procent 2013. Diagram 9 visar Sveriges handelsnetto för varor och tjänster, det vill säga hur mycket Sverige exporterar jämfört med importerar av varor och tjänster. Under 1990-talet kännetecknades den svenska utrikeshandeln av ett stort överskott för varor och ett underskott för tjänster. Under 2000- talet har tjänsteexporten ökat betydligt snabbare än importen och tjänstebalansen har gått från att ha varit negativ till starkt positiv. 2009 skedde ett stort trendbrott då tjänstebalansen för första gången var större än handels- 9
balansen. Det förhållandet har sedan hållit i sig. Trots att värdet på tjänstehandeln är betydligt lägre än varuhandeln så är tjänstehandelns bidrag till det totala nettot i utrikeshandeln alltså större än varuhandelns. År 2013 gav handelsbalansen ett överskott på 81 miljarder kronor och tjänstebalansen 123 miljarder kronor. procent under 2013. För tio år sedan var den andelen 2,5 procent. Diagram 10 Omklassificering av merchanting från tjänste- till varuexport Diagram 9 Netto i utrikeshandeln med varor respektive tjänster, säsongsrensat, löpande priser Källa: SCB, egna beräkningar Även för nettot i utrikeshandeln är merchanting viktigt. Den nya klassificeringen kommer därför innebära att en större andel av det totala nettot i utrikeshandeln kommer från varor än från tjänster. Källa: SCBs nationalräkenskaper Merchanting från tjänst till vara En viktig del av tjänsteexporten består av så kallad merchanting. För svenska företag består merchanting av det överskott som uppkommer när företaget köper och säljer en vara i utlandet. Varan har aldrig passerat Sveriges gränser men den vinst som det svenska företaget gör räknas som en exportintäkt till Sverige. Merchanting har hittills klassats som tjänsteexport i nationalräkenskapssystemet, fast det i de flesta fall handlar om överskott från varuhandel. I september 2014 går SCB över till att redovisa nationalräkenskaperna enligt den nya europeiska standarden ENS2010. En av de stora förändringarna i det nya systemet är att merchanting kommer att klassificeras som varuexport istället för tjänsteexport. År 2013 uppgick varuexporten till 1 116 miljarder kronor och tjänsteexporten till 543 miljarder kronor. Varuexportens andel av den totala exporten var därmed 67,3 procent. Värdet av merchanting uppgick till 71,8 miljarder kronor. Om merchanting hade klassats som varuexport istället för tjänsteexport skulle varuexportens andel av den totala exporten istället vara 71,6 procent. Som andel av den totala exporten utgjorde merchanting 4,3 De framåtblickande indikatorerna om kommande exportutveckling är mer positiva än på länge. Det exportchefsindex som tas fram av Business Sweden har stärkts i fem kvartal i rad. Både nulägesbedömningen och den framåtblickande delen av indexet är nu klart över 50 vilket indikerar tillväxt. Som sig bör i en konjunkturuppgång ser företagen mer positivt på den kommande utvecklingen än på situationen just nu. Diagram 11 Exportchefsindex Källa: Business Sweden Utvecklingen av indexet på senare tid ser ungefär likadant ut för såväl stora, medelstora som små företag. Företagens bild av export- 10
efterfrågan per region är allmänt positiv men mest positivt ser man på efterfrågan i Nordamerika och Asien. Även i Unionens branschbarometer ser klubbarna ljust på den kommande exportutvecklingen. I samtliga branscher väntas exporten öka under det kommande halvåret. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer är företagen i mars mer positiva till exportorderingången än de varit sedan början av 2011. Bedömningen av nuvarande exportorderstock är dock fortfarande mer negativ än normalt. Inköpschefsindex från Silf och Swedbank visar också en optimism om framtiden. Indexet för exportorderingång har under årets första tre månader legat runt 60 vilket är högre än under de senaste åren. Under 2013 försvagades kronan något mot euron men kronkursen är fortsatt stark. Mot den amerikanska dollarn skedde ingen försvagning under 2013 och mot den norska kronan förstärktes den svenska kronan. En viktig förklaring till att den svenska kronkursen fortsatt är stark, är att den svenska Riksbanken fört en mindre expansiv penningpolitik än flera andra centralbanker de senaste åren. I USA har styrräntan varit 0,25 procent sedan slutet av 2008. Riksbanken höjde reporäntan sju gånger mellan sommaren 2010 och sommaren 2011. Reporäntan låg då långt över den amerikanska och även över den europeiska centralbanken ECB:s motsvarande styrränta. Både Riksbanken och ECB har sedan successivt sänkt räntan men Riksbanken har hela tiden varit senare i sina beslut. Diagram 13 Styrräntor i Sverige, Euroområdet och USA, procent Även industrins orderingång i februari bekräftar bilden av allt bättre exportutsikter. Orderingången från exportmarknaderna ökade med 3,4 procent jämfört med samma tidpunkt ett år innan. Växelkursen Den svenska kronkursen stärktes kraftigt mot flertalet andra valutor mellan 2009 och 2012. Diagram 12 Kronans utveckling mot euron, US-dollarn och den norska kronan Källa: Riksbanken, ECB, Federal Reserve Om räntedifferensen mot euroområdet och USA består kommer den svenska kronan sannolikt att vara fortsatt stark även framöver. Källa: Riksbanken 11
Produktion och produktivitet Under 2014 är det fortsatt hushållen som är tillväxtens huvudsakliga motor, men ju längre prognosperioden lider desto mer tar den exportdrivna produktionen fart. Vår bedömning är att produktionen inom näringslivet under 2014 växer med 3,2 procent och under 2015 med 3,7 procent. Tillväxten i tjänstesektorn bedöms under 2014 bli 3,0 procent för att under 2015 stiga till 3,5 procent, då främst drivet av ökad efterfrågan på företagstjänster. Industriproduktionen bedöms under 2014 växa med 4,1 procent och under 2015 med 5,0 procent, medan byggproduktionen växer med 5,0 procent respektive 3,5 procent. Produktiviteten utvecklas starkare under 2014 och 2015 än vad som varit fallet föregående två år. Särskilt hög blir tillväxten i produktivitet inom industrin, som enligt vår bedömning blir 4,1 procent under 2014 och 4,8 procent under 2015. Tabell 6 Unionens prognos över produktion och produktivitet, förändring jämfört med föregående år, procent 2013 2014 2015 Produktion, näringslivet 1,8 3,2 3,7 - tjänstesektorn 3,0 3,0 3,5 - industrin -1,3 4,1 5,0 - bygg 2,9 5,0 3,5 Produktivitet, näringslivet 1,7 2,4 2,6 - tjänstesektorn 1,7 1,9 2,0 - industrin 1,6 4,1 4,8 - bygg 2,0 2,0 1,5 Källa: SCB, KI, egna bedömningar Produktion Under 2013 steg Sveriges BNP med 1,5 procent, vilket var en något högre tillväxttakt än under 2012, 1,3 procent, men lägre än under 2011, 2,9 procent. BNP-tillväxten för helåret 2013 blev därmed lägre än genomsnittet för de senaste tio åren, som legat på 2,1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi var särskilt stark under fjolårets sista kvartal, 3,1 procent. Det innebar den högsta tillväxttakten under ett kvartal på över två år och det var också första gången på över två år som BNP växte snabbare än genomsnittet över de senaste tio åren vilket framgår i diagram 14. Diagram 14 BNP i fasta priser samt BNP-tillväxt, kalenderkorrigerad, MSEK och procent Källa: SCB I vår senaste prognos räknade vi med att tillväxten gradvis skulle förstärkas under andra halvåret 2013. Detta blev också fallet, men kraften i ökningen under årets avslutning överraskade. I ljuset av de extrema tillväxttal, åt båda håll, som Sverige upplevt efter finanskrisens utbrott uppfattas inte det fjärde kvartalets tillväxttakt som anmärknings-värt hög. Svensk ekonomi gick in i 2013 präglat av skuldkrisen i euroområdet. Långt in på 2013 dröjde sig oron kvar för att efterfrågan från denna den dominerande svenska exportmarknaden åter skulle vika snarare än tillta, inte minst med tanke på den starka kronkursen. Med detta perspektiv var tillväxten under fjärde kvartalet anmärkningsvärd. Det bör dock poängteras att flera faktorer som inte nödvändigtvis hör samman med ett förstärkt konjunkturläge i ekonomin sammanföll under kvartalet och bidrog till denna tillväxtstegring, exempelvis stora statliga inköp av försvarsmateriel och effekter av ökade lager. Sammanfattningsvis stärktes konjunkturläget under slutet av 2013, men inte riktigt i den grad som det fjärde kvartalets tillväxtsiffra antyder. Näringslivet står för merparten av det som produceras i Sverige, under 2013 uppgick andelen till 69 procent av ekonomins totala 12
förädlingsvärde. 2 I näringslivet väger i sin tur tjänstesektorn tyngst med två tredjedelar av produktionen, medan industrin står för en femtedel och byggsektorn för mindre än en tiondel av näringslivets sammanlagda produktion. 3 Den privata tjänstesektorn står sålunda för knappt hälften av Sveriges BNP. 4 Diagram 15 BNP från produktionssidan, sektorindelad, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år, procent Källa: SCB Näringslivets produktion ökade med 1,8 procent under 2013 jämfört med 2012. Sedan vår förra prognos har utvecklingen för årets första halvår reviderats uppåt. Det kan konstateras att näringslivets produktion växte under samtliga årets kvartal, även om ökningstakten var låg under kvartal två och tre. Tillväxten i tjänstesektorn under 2013 skrevs till tre procent, med en kraftfull ökning, 4,3 procent, under det fjärde kvartalet. Detta blev därmed det elfte kvartalet i följd som tjänstesektorn växte i snabbare takt än näringslivet 2 I praktiken utgörs resten av produktion inom offentlig sektor. 3 I detta avsnitt definieras sektorerna enligt följande SNI2007-indelningar: industrin 5-33, tillverkningsindustrin 10-33, bygg 41-43, tjänstesektorn 45-98. Återstående ca 6 procent av näringslivets förädlingsvärde härrör bland annat från jordbruk, fiske, el- och vattenförsörjning, produktion av värme och kyla samt avfallshantering. 4 Här ska understrykas att det finns starka samband mellan de olika sektorerna gällande efterfrågan och produktion. Gränsdragningarna mellan sektorerna är heller inte så uppenbara som statistiken kan ge sken av. 13 som helhet och 2013 det tredje raka året som tjänsteproduktionen steg mer än produktionen inom industrin och byggsektorn. Uppgången i tjänsteproduktionen under slutet av året var väntad men styrkan i uppgången större än vi hade förutsett. Särskilt mycket bidrog finansoch försäkringsverksamheter, hotell- och restaurang och företagstjänster till ökningen. Även takten inom handeln, som är den enskilt tyngsta branschen i tjänstesektorn 5, drogs upp markant under fjärde kvartalet. Den övergripande bilden är att hushållens konsumtion även under 2013 var den viktigaste faktorn som drog tillväxten, såväl i tjänstesektorn som i näringslivet i stort. För industrin blev 2013 ett år i väntan på att den period av sjunkande produktion som inleddes sista kvartalet 2011 skulle ta slut. Redan förra vintern pekade indikatorer mot att svackan i efterfrågan hade nått sin botten under första kvartalet 2013, men vändpunkten sköts envist fram under våren och sommaren. En huvudorsak till detta var att följdverkningarna av skuldkrisen i euroområdet varit och är mer efterhängsna än vad som förutsågs för ett år sedan. Det var först under våren som euroländernas ekonomier, för första gången på två år, åter började växa. Den positiva tillväxten i euroområdet har visserligen hållit i sig under resten av 2013, men takten har varit fortsatt mycket låg. Under hösten inföll industrins vändpunkt, produktionen växte. Den relativt starka produktionsökningen under sista kvartalet, 4,1 procent, var visserligen positivt färgad av tillfälligheter och sett till året som helhet krympte industriproduktionen. Mycket tyder emellertid på att konjunkturen i industrin faktiskt stärktes under avslutningen av 2013. Till detta bidrog utöver skiftet i euroområdet även en snabbare återhämtning i den amerikanska ekonomin. Efter 1,5 år med sjunkande kurvor tog bostadsinvesteringarna åter viss fart under andra 5 Handeln stod 2013 för knappt 22 procent av tjänstesektorns förädlingsvärde.
kvartalet 2013, en utveckling som förstärktes under återstoden av året. Detta drog upp produktionstakten i byggsektorn. Årets fjärde kvartal innebar den starkaste tillväxten i sektorn på tre år, under andra halvåret 2013 växte byggsektorn snabbare än såväl tjänstesektorn som industrin. Diagram 16 Unionenklubbarnas bedömning av konjunkturläget i mars 2014, jämförelse med oktober och mars 2013, förändring i procent jämfört med föregående halvår kapacitet för att möta den relativt långsamt stigande efterfrågan som väntas. I branschbarometern är det tjänsteföretagens klubbar som är mest optimistiska gällande det kommande halvåret, och bland dem utmärker sig handeln och transport med mest positiva förväntningar. Denna bild av den närmaste framtiden för tjänstesektorn ligger i linje med andra indikatorer. Diagram 17 Jämförelser av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn Källa: Unionen Ett urval av informationen från den senaste mätningen av Unionens branschbarometer redovisas i diagram 16 6 Den sammanvägda bedömningen är att konjunkturen fortsätter att stärkas under våren och sommaren. Därmed förlängs den trend av gradvis ljusare framtidsutsikter som påbörjades efter bottennoteringen i december 2012. Det ska dock poängteras att det enligt klubbarna inte är någon kraftig lägesförbättring som väntar. Såväl orderingången som försäljningen väntas stiga. Att vinstnivåerna förutses gå upp i takt med försäljningen samtidigt som försäljningspriserna i stort sett antas vara oförändrade indikerar att företagens kostnader ligger still eller endast ökar svagt det kommande halvåret. I linje med denna bild förutser klubbarna inte någon större ökning av investeringarna och antalet anställda väntas sjunka något. Av klubbarnas svar att döma anser företagen att de i nuläget har tillräckligt med ledig personal- 6 En mer utförlig genomgång av branschbarometern återfinns i slutet av rapporten. 14 Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Silf, egna justeringar I SCBs tjänsteproduktionsindex för januari och februari fortsätter höstens trend med långsamt stigande produktion. Efterfrågan på tjänsteföretagen har enligt Konjunkturinstitutet inte legat på lika höga nivåer som nu sedan andra kvartalet 2011. Även i Konjunkturinstitutets undersökning förväntar sig handeln en påtaglig försäljningstillväxt de kommande månaderna, samma signaler finns i Svensk Handels undersökning bland medlemsföretagen. Inköpschefsindex för tjänsteföretagen har i sina senaste mätningar legat stadigt på högre nivåer än under 2012-2013, även om index sjönk något i mars 2014. Sammantaget är bilden som en stor bredd av indikatorer ger, att tillväxten i tjänstesektorn blir relativt god under första halvåret 2014. Ett antal faktorer som sammantagna ger ett ökat konsumtionsutrymme under 2014 talar för att denna utveckling fortsätter under resten av året. Detta eftersom konsumtionsutrymmet till viss del kommer omsättas i en ökad efterfrågan från hushållen på tjänster och då inte minst
inom handeln. Parallellt stärks gradvis efterfrågan på företagstjänster i och med positiv utveckling på viktiga svenska exportmarknader. Unionens klubbar inom industrin ger visserligen en något mindre positiv bild av konjunkturläget än klubbarna i tjänstesektorn, men efter ett svagt 2013 präglas dock bedömningarna av det kommande halvåret ändå av viss optimism. Detta innebär en fortsättning på den långsamt uppåtgående trend som inleddes från mycket låga nivåer i slutet av 2012. Det största positiva skiftet i lägesbedömningen har under året skett inom basindustrin, men i alla tre industrigrenar, bas-, verkstads- och kunskapsintensiv industri, förutses stigande orderingång, försäljning och vinst som drivs av en ökande export. Uppgången väntas dock inte leda till någon markant ökning av investeringar i kapacitet. Detta tillsammans med oförändrade försäljningspriser och svag efterfrågan på arbetskraft tyder både på att produktionsökningen stannar vid måttlig och att företagen går in i halvåret med viss överkapacitet. Diagram 18 Jämförelser av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Silf, egna justeringar Klubbarnas syn att det dock trots allt är en förstärkning av industrikonjunkturen som väntar stöds av flera indikatorer som redovisas i diagram 18. Inköpschefsindex för industrin har långsamt förstärkts under 2013 och låg i mars på den högsta nivån sedan våren 2011. Samma uppåtgående trend har orderingången följt under 2013 och nivån för första kvartalet i år är den högsta som uppmätts sedan våren 2011. Även inom byggsektorn har konjunkturutsikterna förbättrats avsevärt under det senaste halvåret när uppåtgående bostadsinvesteringar drev på tillväxten. Unionenklubbarnas helhetsbedömning av det kommande halvåret dras visserligen ner av en negativ utveckling gällande byggföretagens egna investeringar och förväntade personalneddragningar, men de ser även ökad efterfrågan och stigande försäljningspriser. Denna syn att konjunkturläget inom byggsektorn förbättras ges också i Konjunkturinstitutets marsbarometer och av Sveriges Byggindustrier i deras senaste bedömning. Samtidigt som tunga framåtblickande indikatorer för industrikonjunkturen stärkts under slutet av 2013 och inledningen av 2014 präglas nulägesbedömningarna av viss osäkerhet. Tillväxtsiffran för fjärde kvartalet 2013 dopades av engångseffekter. Detta faktum kombinerat med att SCBs industriproduktionsindex inlett 2014 på fortsatt låga nivåer pekar mot att tillväxttakten för första kvartalet visserligen blir positiv, men lägre än under det föregående kvartalet. Den underliggande trenden innebär dock en stigande industriproduktion. Uppgången av orderingången under början av 2014, jämfört med hösten 2013, talar för långsamt stigande produktion under våren. Denna ökning har blivit starkare för varje kvartal. Detta drivs främst av en gradvis återhämtning i eurozonen och den starkare utvecklingen i USA. Båda dessa ekonomier väntas höja sin tillväxttakt 2015 jämfört med 2014, med positiva effekter för industrins efterfrågan. En riskfaktor är utvecklingen i Ukraina och Ryssland, vilket inte minst kan få märkbara indirekta effekter för den svenska industriexporten. Bostadsinvesteringarna väntas fortsätta att öka under 2014 och 2015, med tyngdpunkt på 2014, drivet av höga och ökande bostadspriser 15
och hushållens förstärkta konsumtionsutrymme. Under prognosperioden väntas även de offentliga anläggningsinvesteringarna öka, vilket ger en ökad efterfrågan inom byggsektorn. Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektivitet, den anger värdet som den genomsnittliga arbetade timmen i ekonomin resulterat i. En stigande produktivitet är på sikt grunden för anställdas löneökningar, för företagens lönsamhet och investeringar och för finansieringen av samhällets gemensamma åtaganden. Sveriges ekonomi bygger till stor del på export. För att värna exportintäkterna är det nödvändigt att produktiviteten utvecklas minst lika starkt i Sverige som i våra konkurrentländer. Diagram 19 Produktivitetsnivåer, sektorindelad, kalenderkorrigerade och säsongsrensade, fasta priser, kr/h 7 oväntat stark efterfrågeökning, lik den som de massiva stödpaketen i krisens spår gav upphov till under 2010, upp företagens kapacitetsutnyttjande till nivåer som kan vara långsiktigt ohållbara men som ger en stark kortsiktig produktivitetsökning. Vid årets slut 2010 hade produktiviteten i näringslivet åter stigit till den nivå som rådde två år tidigare, innan krisens utbrott. Under de senaste tre åren har produktivitetstillväxten varit mer stabil men måttlig, med en genomsnittlig årlig takt på 1,6 procent. Bakom totalsiffrorna för näringslivet är skillnaderna stora när det gäller de olika sektorernas produktivitet. Industrin är den del av näringslivet där produktiviteten skiftat mest från och med 2008 och det är också den sektor vars produktivitet har ökat mest under perioden, i genomsnitt med 2,3 procent. I slutet av 2013 låg industrins produktivitet på sin hittills högsta nivå, drygt 500 kronor per timme, vilket är 14 procent högre än toppnoteringen innan finanskrisen. Med start 2008 har tjänstesektorns produktivitet i genomsnitt ökat med 0,7 procent per år och byggsektorns, trots ett anat positivt trendbrott under 2012 och 2013, minskat med en procent per år. Källa: SCB I diagram 19 visas produktivitetens utveckling i det svenska näringslivet 2008-2013. Svängningarna var under periodens första halva kraftiga till följd av finanskrisen, vars effekter inte minst avspeglas i industrins kurva 2009-2011. Förklaringen till de stora kasten är att företagen inte kunde justera personalstyrkan i takt med efterfrågans snabba skiften under och i spåren av krisens akuta fas. Ett oförutsett efterfrågefall leder till en överkapacitet i företagen och därmed till en produktivitetssänkning. Enligt samma logik pressar en 2013 inleddes och avslutades med en produktivitetstillväxt på ca 2 procent, men under kvartal två och tre var utvecklingen betydligt svagare som framgår i diagram 20. Denna nedgång förklaras troligen delvis av att företagen, i likhet med många indikatorer, som berörts ovan, var för optimistiska gällande tidpunkten för och kraften i återhämtningen i eurozonen. 7 Sektorernas inbördes viktförhållanden i näringslivet illustreras i diagrammet genom olika linjetjocklek. 16
Diagram 20 Produktivitetstillväxt, sektorindelad, kalenderkorrigerade och säsongsrensade, förändring mot föregående period, procent gäller för alla tre sektorer, men blir särskilt stark inom industrin. Källa: SCB Att antalet arbetade timmar i industrin ökade under andra kvartalet, trots att produktionen samtidigt föll, tyder på en sådan missbedömning. Det bör också poängteras att produktiviteten under fjärde kvartalet, i enlighet med tidigare förda resonemang, till viss del drogs upp av engångsfaktorer i produktionen. För 2013 som helhet steg produktiviteten i näringslivet med 1,7 procent och i de olika sektorerna enligt följande: tjänstesektorn 1,7, industrin 1,6 och byggsektorn 2,0 procent. I vår prognos bedömer vi att antalet sysselsatta ökar med 0,9 procent under 2014 och med 1,1 procent under 2015. Det är till största delen inom den privata tjänstesektorn som sysselsättningsökningen sker, men även den offentliga sektorn kommer att stå för en väsentlig del av denna ökning. Även inom byggsektorn väntas sysselsättningen, trots en trög start, öka relativt kraftigt de kommande två åren. Inom industrin däremot bedömer vi inte att sysselsättningen stiger mer än marginellt under 2014 eller 2015. De produktionsökningar som ligger i korten klaras istället av med ett ökat kapacitetsutnyttjande. I nuläget har industrin en bit att klättra för att nå produktionsnivåer som rådde innan finanskrisen som framgår av diagram 24 i investeringsavsnittet. Detta leder till att näringslivets produktivitet i vår bedömning stärks i högre takt under 2014 och 2015 än vad som varit fallet under 2012-2013. Den positiva tillväxten i produktivitet 17
Investeringar Vår bedömning Vår bedömning är att investeringarna ökar under 2014 och 2015, om än i måttlig takt. Investeringstillväxten sker snabbast inom bostäder. Näringslivet kommer fortsatt vara något avvaktande med investeringar, bland annat beroende på osäkerheter kring den internationella marknadens utveckling. Nivåerna blir trots detta högre än föregående år då investeringsbehovet i vissa branscher är stort. De offentliga investeringarna ökar som en följd av bland annat ökade väg- och järnvägsinvesteringar. Tabell 7 Vår investeringsprognos 2013 2014 2015 Fasta bruttoinvesteringar, -1,3 4,4 4,8 procent Lager, procent av BNP 0,2 0,2-0,1 Källa: SCB, egna bedömningar Under 2013 minskade investeringarna med 1,3 procent, vilket var förväntat mot bakgrund av den svaga ekonomiska utvecklingen i omvärlden och minskade investeringsplaner från statligt håll. Investeringarna i näringslivet minskade med 0,9 procent och offentliga myndigheters investeringar minskade med 3,2 procent. Diagram 21 Investeringarnas utveckling i fasta priser, samt procentuell förändring Källa: SCB, nationalräkenskaperna Fördelat på investeringstyper var det främst investeringar i transportmedel och övriga byggnader och anläggningar som minskade. Bostäder var den enda typen av investeringar som ökade under helåret 2013. Diagram 22 Investeringarnas utveckling efter typ av investering, volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år Källa: SCB, nationalräkenskaperna Industrins investeringar Industrins investeringar minskade med 0,6 procent under 2013. Det var främst sjunkande gruvinvesteringar som drog ner utvecklingen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att gruv- och mineralindustrin har en lång period av höga investeringar bakom sig och att det trots minskningen rör sig om relativt höga investeringsnivåer. Under det sista kvartalet 2013 var investeringsnivån den tredje högsta noteringen sedan 1993. Även tillverkningsindustrin minskade sina investeringar under 2013, men inte lika kraftigt. Eftersom tillverkningsindustrin innehåller en mängd olika branscher är det intressant att närmare studera hur utvecklingen sett ut inom branschen. Kemi- och fordonsindustrin ökade sina investeringar. Likaså plast och elektronikindustrin. De största minskningarna skedde inom textil- och möbelindustrin samt övrig maskinindustri. Energi- och avfallsbranschen ökade sina investeringar med drygt fem procent. Med undantag för första kvartalet 2013 har investeringarna inom denna bransch utvecklats positivt under de senaste två åren vid en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. 18
Diagram 23 Industrins investeringar jämfört med motsvarande kvartal föregående år, procentuell förändring Källa: SCB, nationalräkenskaperna Industrins, det vill säga gruv-, mineral- och tillverkningsindustri, kapacitetsutnyttjande har stadigt ökat under 2013. Under fjärde kvartalet 2013 låg kapacitetsutnyttjandet på 88 procent. Fordonsindustrin stack ut med ett kapacitetsutnyttjande på 94 procent. Kapacitetsutnyttjandet var lägst i kemiindustrin med 81 procent. Diagram 24 Kapacitetsutnyttjande, säsongsrensat och kalenderjusterat i procent Källa: SCB I Konjunkturinstitutets senaste barometer visar en låg andel tillverkningsföretag brist på maskin- och anläggningskapacitet som det främsta hindret för ökad produktion, men att andelen har ökat något under andra halvan av 2013. Det dominerande hindret för ökad produktion är brist på efterfrågan. I fordonsindustrin, där kapacitetsutnyttjandet ligger relativt högt, uppger företagen i högre utsträckning brist på maskin- och anläggningskapacitet. år investerar i nivå med i fjol. Investeringsökningar planeras inom stål- och metallframställning, transportmedelsindustri, industri för metallvaror samt elektronik- och pappersvaruindustri. De största minskningarna väntas ske inom trävaror och kemisk industri. Investeringarna bedöms även fortsätta minska inom gruvindustrin. Enligt investeringsenkäten förväntas investeringarna inom energisektorn fortsätta öka. Både företag verksamma inom el, gas och värmeverk samt vattenverk, reningsverk och avfallsanläggningar planerar för ökningar i investeringsvolymen. I Unionens branschbarometer från mars 2014 bedömer klubbarna inom verkstadsindustrin investeringsökningar med upp till fem procent under kommande halvår. Detsamma gäller klubbarna inom kunskapsintensiv industri, där läkemedelsindustrin ingår tillsammans med tjänstebranscherna it och telekom. Även klubbarna inom basindustrin spår en investeringsuppgång, till skillnad mot i höstas. Det är främst inom kemiindustrin ökningen väntas ske, vilket är en motsatt bild jämfört med SCBs investeringsenkät. En utveckling som riskerar att hålla tillbaka industrins investeringar i Sverige på sikt är en ökad andel investeringar som läggs utomlands för att hamna närmare slutmarknaden. En stark svensk krona och regleringar kring utsläpp är ytterligare några faktorer som kan driva på denna utveckling. Å andra sidan finns en internationell trend att industriproduktion flyttar tillbaka till gamla industriländer. Trenden bottnar i att det visat sig att fördelarna med att producera i lågkostnadsländer inte varit så stora som tidigare bedömts, samt i näringspolitiska åtgärder för att främja inhemsk produktion, framförallt i USA och Storbritannien. Återinvesteringar har även skett i Sverige, men det finns i nuläget ingen officiell statistik över omfattningen. I SCBs investeringsenkät från februari 2013 är den sammanlagda bedömningen att industrin i 19