Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforksning, SLF. Etablering av branschkrav i trädgårdsnäringen 06-05-30



Relevanta dokument
Hej alla Nätverkare - lite höstuppdateringar!

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Utvärdering av Uppföljning hälsoskadligt buller 2003

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde

IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Värdeforum. Programkatalog Värdeforum Hösten 2014

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

Härmed ansöks om ackreditering enligt följande:

Revision vårdkök 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Kvalitetsberättelse för vårdgivare

Verksamhetsuppföljning, Valla Park, Attendo Sverige AB, , ,

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Barn och unga i familjehem

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Orana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

Kontroll och kunskap ger säker mat

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

REV LERUMS KOMMUN REVISORERNA

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Information och råd. Ver. 1,

Linnéuniversitetet juni Jan Håkansson, Inger Fält

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Svar på motion nr 1 från Nordöstra Smålands Grisföretagare

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Lekmannarevision 2007

Asfaltkartellen fälld i högsta instans. Dom i Marknadsdomstolen den 28 maj 2009

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Svensk Konsumentverksamhet

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Rapport från Läkemedelsverket

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Kvartalsrapport Q1 för 2016

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Socialstyrelsens tillsyn av öppenvårdsapotek

Saltsjöbaden centrum

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Uppföljning av mervärde enligt avtal inför eventuell avtalsförlängning av Vård- och omsorgsboendet Sirishof

Delprojektdirektiv. Implementering av ny organisation Delprojekt Bemanning HÖGSKOLAN I BORÅS DELPROJEKTDIREKTIV 1 (5)

Uppföljning av 2012 års interna kontrollplaner för nämnderna.

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Bedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod

Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

(21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap kulturmiljölagen (1988:950)

Samhälle, samverkan & övergång

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Mall för Volontärpolicy

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

NS STADSBYGGNAD Diarienr: Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april april Miljökontoret, Trollhättan

Rapport från intern miljörevision

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av Karlskrona Kommuns förtroendevalda revisorer. Karlskrona kommun. Granskning av Överförmyndarnämnden

Riktlinjer och krav för våra leverantörer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Inspektion av Socialkontor ekonomi vid Individ- och familjenämnden i Västerås kommun den 21 oktober 2015

Transkript:

Slutrapport till Stiftelsen Lantbruksforksning, SLF Etablering av branschkrav i trädgårdsnäringen 06-05-30 Proj nr: FoU-program: Område: V0556057 Trädgård Kvalitetsprodukter 1

1. Bakgrund SIK har i samarbete med SMAK, Svensk Matpotatiskontroll AB, utarbetat branschkrav/riktlinjer för miljö- och kvalitetsstyrning för potatispackerier. Dessa antogs av Stiftelsen Potatisbranschen på deras årsmöte hösten 2001. Samma år ställde sig detaljhandeln (ICA, Axfood och KF) bakom kraven på att potatispackerierna skall införa SMAKs riktlinjer för kvalitets-, miljö- och hygienarbete. Krav om kvalitetsledningssystem enligt BRC, ISO 22000 eller annan av GFSI (Global Food Safety Initiative) godkänd standard har alltså inte ställts från detaljhandeln. För frukt- och grönsakspackerier har det inte funnits motsvarande riktlinjer för miljö- och kvalitetsstyrning som är godkända av handeln. I tidigare samarbete mellan SIK, SMAK och Grön Produktion har ett första förslag på riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier tagits fram, som följer strukturen i SMAKs riktlinjer för potatispackerier (ett NUTEK-finansierat projekt som avslutades den 28 augusti 2004). Dessa var vid projektstart ännu inte formellt fastställda, men certifiering (godkännande) av frukt- och grönsakspackerier enligt dessa riktlinjer har ändå påbörjats av SMAK. Genom att ta fram riktlinjer för kvalitets- och miljöstyrning har frukt- och grönsaksbranschen försökt att ta initiativet till att själva styra över utvecklingen. Den kan därigenom få möjligheter att styra in kvalitets- och miljösäkringsarbetet i de spår, som är relevanta för branschen. Om man avstår från dessa möjligheter och lämnar hela initiativet till handelskedjorna, finns en uppenbar risk att kraven (ex BRC-certifiering) blir orimligt stora och, som vi ser det, inte är helt anpassade för denna typ av produktion av och storlek på företag. Parallellt med arbetet med att ta fram förslag på branschkrav/riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier i det tidigare NUTEK-projektet, arbetade 6 frukt- (äpple, päron) och grönsakspackerier (lök, morötter, bruna bönor, dill och persilja) med att införa rutiner för miljö- och kvalitetsstyrning. Företagen arbetade i ett nätverk under ledning av SIK. Det innovativa var annars att projektgruppen, inför starten av packeriernas arbete med att ta fram rutiner för kvalitets- och miljöstyrning, för första gången tog fram anpassade mallar och förberedda arbetsdokument för packerierna. Arbetet med anpassade mallar och förberedda arbetsdokument upplevdes mycket positivt av de deltagande frukt- och grönsakspackerierna. Flera av företagen har till och med ansett att mallarna var en förutsättning för att över huvudtaget förstå och hinna med att införa denna typ av rutiner för kvalitets- och miljöstyrning med en rimlig arbetsinsats och överskådlig tidshorisont. I mars 2005 hade ytterligare 4 frukt- och grönsakspackerier infört rutiner för kvalitets- och miljöstyrning genom nätverksarbete under ledning av SIK och Grön Produktion. I april 2006 hade 8 frukt- och grönsakspackerier certifierats (av SMAK) enligt befintliga riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier. - Ängelholms Trädgårdshall - Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter - Furudals Gård - Porskärret - Solnäs Fruktodling 2

- AB Malte Gustavsson - Tord Ericsson Frukt - Valla Morötter Syfte och mål Syftet med projektet är att etablera branschkrav/riktlinjer för hygien-, kvalitets- och miljöarbete inom frukt- och grönsaksbranschen. Vidare har målen i projektet varit enligt följande: 1. Att fastställa och förankra Grön Produktions riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier. 2. Att 14 frukt- och grönsakspackerier skall ta fram dokumenterade rutiner för miljö- och kvalitetsstyrning i enlighet med kraven i Grön Produktions riktlinjer för kvalitets-, miljö- och hygienarbete. 3. Att Grön Produktionss riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier skall bli accepterade som krav från detaljhandeln på samma sätt som det idag är för potatispackerier. 4. Att utveckla anpassade mallar och dokument för packerier av 4 nya frukter/grönsaker samt att ta fram förslag på hur Grön Produktions nuvarande riktlinjer för kvalitets-, miljö- och hygienarbete på packerier skall anpassas utifrån dessa 4 nya produkter. Projektgrupp Thomas Angervall, Gruppchef Miljöteknik SIK (Projektledare) Ulla Olofson, Hygien och produktsäkerhet, SIK Linda Cederlund, VD Grön Produktion Ingemar Hellbe, Certifieringschef SMAK, Svensk Matpotatiskontroll AB Då vi relativt tidigt i projektet beslutade att Ingemar Hellbe skulle ingå i projektgruppen, har referensgruppen endast bestått av Patrick Gustavsson från SIK. Patrick är ordförande i EFSIS Scandinavias certifieringsstyrelse, ledamot i Sigill Kvalitetssystems kriterieråd och varit med i framtagandet av den svenska versionen av ISO 22000. 2. Material och metoder Rekrytering av packerier När projektet startades kontaktades ett stort antal frukt- och grönsakspackerier över hela landet. Sammantaget kontaktades ett 100-tal företag via utskick, e-mail och telefonsamtal. Efter några månader stod det klart för projektgruppen att intresset bland packerierna var svagt. I september 2005 hade vi bara ett par anmälda och vi förstod att vi var tvungen att göra fler insatser för att kunna starta ett nätverk. Packerierna verkade pressade och hårt konkurrensutsatta, ex från Polen och Tyskland på fruktsidan. När vi exempelvis informerade packerierna om att det 2006 skulle komma krav i livsmedelslagstiftningen om hygienarbete enligt HACCP, var reaktionen liten av trädgårdsföretagen. De hade ändå inte personella eller ekonomiska resurser till det nu. Efter ytterligare ansträngningar av projektgruppen hade vi i november 2005 vi följande deltagare i projektet: Österlen Sparris AB Box 36124 276 03 Skillinge 0414-300 76 Kontaktperson: Karin von Schenk 3

Äppelriket Ek. för. Mellby 74 277 35 Kivik 0414-706 00 AB GeBe Frukt & Grönsaker Skolvägen 4, Valtorp 521 96 Falköping 0515-312 80 Hammargården Sambruksförening 330 12 Forsheda 0370-572 75 Widegrens Gård AB* Atlingbo 620 23 Romakloster 0515-19916 Kontaktperson: Lars-Olof Börjesson Kontaktperson: Jesper Larsson Kontaktperson: Helmut Brånalt Kontaktperson: Dan Widegren * deltog inte i nätverksarbetet, utan hanterades separat. Branschkrav/riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier I början av projektet fördes samtal mellan projektgruppen och referensgruppen om hur vi på bästa sätt skulle gå tillväga för att förankra och etablera befintliga riktlinjerna för frukt- och grönsakspackerier. Under diskussionerna gav SMAK en öppning om att på något sätt infoga eller sammanföra de redan etablerade riktlinjerna för potatispackerier (RIP) med de för fruktoch grönsakspackerier. Bakgrunden till SMAKs invit var att ett annat arbete hade pågått sedan en tid med att ta fram nya riktlinjer för potatis- och rotfruktsskalerier. I det arbetet hade det upplevts som naturligt att sammanföra de två olika riktlinjerna för potatisförädling. Projektgruppen beslutade därför relativt tidigt i projektet att vi skulle påbörja ett arbete med att sammanföra de befintliga riktlinjerna för frukt- och grönsakspackerier med de redan etablerade riktlinjerna för potatispackerier, men också de framväxande riktlinjerna för skalerier. Målet blev därmed att ta fram nya integrerade branschriktlinjer för hygien-, kvalitets- och miljöarbete för potatis-, frukt- och grönsakspackerier samt potatis- och rotfruktsskalerier ( Total-RIP ). Samtidigt beslutades också att Ingemar Hellbe, SMAK, fortsättningsvis skulle ingå i projektgruppen. Branschriktlinjer för hygien-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbete för potatis-, grönsaksoch fruktpackerier samt potatis- och rotfruktskalerier ( Total-RIP ) skulle i första hand följa strukturen och upplägget i standarden EUREPGAP, men även ta stor hänsyn till IP Trädgård. Typen av krav och innehållet i Total-RIP skulle i huvudsak styras av de etablerade riktlinjerna för potatispackerier samt befintliga riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier. Vidare skulle självklart hänsyn tas till nya relevanta krav i lagstiftning och standarder i arbetet med Total-RIP, exempelvis - Livsmedelslagstiftning, ex kring HACCP, spårbarhet, märkning och egenkontroll enligt miljöbalken - BRC - ISO 22000 - ISO 9000 4

- ISO 14001 - EUREPGAP - IP Trädgård Total-RIP innebar också att i första hand de etablerade kraven i RIP (potatispackerier) behövde arbetas om samt bli mer generella och mindre detaljerade för att kunna passa in de nya integrerade riktlinjerna. Arbetsdokument och mallar Som stöd och underlag för företagens nätverksarbete har det sedan tidigare funnits arbetsdokument och mallar för frukt- och grönsakspackerier. Dessa skulle utvecklas och förfinas överlag och dessutom anpassas utifrån de nya produkter som förekommer bland företagen i projektet. Exempel på arbetsdokument och mallar som har utvecklats är: - Miljöutredning; identifiering och värdering av miljöaspekter samt lagkrav och förbättringsområden - Rutiner för miljöstyrning i helhetsperspektiv - Identifiering och värdering av risker ur hälsosynpunkt (CCP) - Arbetshandbok för HACCP-plan - HACCP-plan - Rutiner för kvalitetsstyrning - Journaler, protokoll och andra redovisande dokument Inför nätverksarbetet (se nedan) arbetade projektgruppen fram ett koncept för att knyta ihop samtliga arbetsdokument och mallar för företagen. De olika dokumenten ingår numera i en verksamhetshandbok för hygien-, kvalitets- och miljöarbete, dvs ett integrerat verksamhetssystem för produktsäkerhet, kvalitet och miljö för packerier. Nätverksarbetet I projektet har ett nätverk bestående av 4 separata träffar (dagar) genomförts mellan december 2005 och april 2006. Träffarna har både bestått av teori (föreläsningar, genomgång av mallar, arbetsdokument mm) och praktik (eget arbete av företagen). De praktiska delarna på träffarna har inneburit att deltagarna själva påbörjat arbetet med att ta fram dokumentation och rutiner för kvalitets- och miljöstyrning för sin verksamhet. Närverkets 4 träffar har haft följande innehåll: Träff 1 Grundläggande företagsdokumentation och miljöutredning Kunskap om ledningssystem för kvalitets- och miljöarbete inklusive policys. Genomgång av anpassade mallar för grundläggande företagsdokumentation; översiktlig företagsbeskrivning, organisationsplan, ansvar och befogenheter, kommunikation, intressentförteckning, flödesschema och kartskiss. Miljöutredningen innebär kunskap om produkternas inklusive packeriernas miljöpåverkan och tillämplig miljölagstiftning. Genomgång av anpassade mallar och exempel på miljöutredningar; kartläggning av packeriernas miljöpåverkan och tillämplig miljölagstiftning samt identifiering av förbättringsåtgärder. Träff 2 Riskanalys och HACCP Kunskap om hälsorisker om hantering av råvaror och emballage utifrån hygien-, kvalitets- och produktsäkerhetsaspekter. Genomgång av anpassade mallar och exempel på HACCP-planer; 5

identifierings av risker, förslag till förbättringar, framtagande och uppföljning av HACCPplaner, städ- och rengöringsrutiner mm. Träff 3 Kvalitets- och miljöstyrning Kunskap om produktkontroll, kontroll av tillverkningsprocessen, produktionsplanering, märkning, spårbarhet mm för potatis-, frukt- och grönsaker. Genomgång av rutiner, dokument och exempel; policy och rutiner för att styra, förbättra och följa upp för att tillförsäkra en långsiktig tillgång till bra produkter med kända och önskade egenskaper och för att säkerställa en slutprodukt av specificerad kvalitet som motsvarar kundernas förväntningar. Kunskap om miljöledning och systematiskt miljöarbete enligt miljöbalken och tillhörande förordningar och föreskrifter. Genomgång av rutiner, dokument och exempel; policy, mål och rutiner för att styra, förbättra och följa upp verksamheten utifrån verksamhetens miljöpåverkan, tillämpliga kund- och lagkrav och identifierade förbättringsområden. Träff 4 Arbetsmiljö, uppföljning och certifiering Kunskap om krav i arbetsmiljölagstiftning samt genomgång av certifieringsproceduren och krav enligt branschriktlinjerna. Sammanfattning och uppföljning. Mellan nätverksträffarna har företagen fortsätt arbetet med att fylla i mallar och ta fram rutiner, arbetsdokument, journaler mm som är relevanta och anpassade för deras verksamhet (Verksamhetshandbok för hygien, kvalitet, och miljö). Projektgruppen är hela tiden tillhands för frågor och stöd på distans. Mellan nätverksträffarna har företagen skickat in sina ifyllda mallar eller genomarbetade arbetsdokument och rutiner till projektgruppen för granskning och återkoppling. Projektgruppen (SIK) har också genomfört besök hos företagen. 3. Resultat Projektets innehåll och inriktning förändrades något då vi beslutade att ta fram nya och integrerade Branschriktlinjer för hygien-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbete för potatis-, grönsaks- och fruktpackerier samt potatis- och rotfruktskalerier ( Total-RIP ). Det svaga intresset från trädgårdsföretagen innebar samtidigt att vi skulle kunna hinna med att ta fram ett första förslag Total-RIP. Projektet blev därmed mer inriktat på att ta fram nya och bredare riktlinjer, som alla inblandade var överens om att det var rätt väg att gå, än att etablera och förankra de befintliga riktlinjerna för frukt- och grönsakspackerier från 2004 samt att arbeta med ett stort antal företag. Det skulle dessutom vara mycket svårt att få ihop över 10 företag under 2005. Rekryteringen av projektets 5 företag tog mycket mer tid (4-5 månader) än vad som hade beräknats, vilket vi först var klara med i november. De företag som trots allt har deltagit i projektet och som infört rutiner för kvalitets- och miljöstyrning kommer på ett bättre sätt att vara förberedda på krav om kvalitets- och miljöstyrning som kunder kan ställa. För dessa företag innebär också att ordning och reda har förbättras samt medveten och kompetensen inom miljö- och kvalitetsområdet har höjts. Vidare har projektet inneburit att företagen har ett systematiskt miljöarbete i enlighet med miljöbalken och tillhörande förordningar och föreskrifter. Uppföljning av projektet mål: 6

1. Att fastställa och förankra Grön Produktions riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier. Arbetet med att ta fram Branschriktlinjer för hygien-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbete för potatis-, grönsaks- och fruktpackerier samt potatis- och rotfruktskalerier ( Total-RIP ) har fallit ut väl. Ett första genomarbetat förslag (se bilaga 1) har lämnats över till SMAK, som tillsammans med Grön Produktion ansvarar för att fortsätta arbetet med att förankra och etablera riktlinjerna. Målsättningen är att Branschriktlinjerna för hygien-, kvalitets-, miljöoch arbetsmiljöarbete för potatis-, grönsaks- och fruktpackerier samt potatis- och rotfruktskalerier skall vara förankrade och i full gång senast januari 2007. Förankringssarbetet har redan påbörjats av SMAK och Grön Produktion genom information och genomgång med SMAKs och Grön Produktions certifieringsstyrelser, Livsmedelsverket, delar av detaljhandeln etc. 2. Att 14 frukt- och grönsakspackerier skall ta fram dokumenterade rutiner för miljöoch kvalitetsstyrning. I projektet deltog endast 5 packerier varför målet inte uppnåddes. Trots stora värvningsinsatser under den första halvan av projektet, innebar det svaga intresset från trådgårdsnäringen att inte fler packerier deltog. De företag som deltagit har generellt varit mycket positiva till nätverksarbetet. Merparten av företagen har infört rutiner för kvalitets och miljöstyrning enligt riktlinjerna för frukt- och grönsakspackerier/ Total-RIP och bedöms att inom snar framtid kunna klara av en certifiering (av SMAK). 3. Att Grön Produktions riktlinjer för frukt- och grönsakspackerier skall bli accepterade som krav från detaljhandeln på samma sätt som det idag är för potatispackerier. SMAK och Grönproduktion har påbörjat arbetet med att marknadsföra och förankra de branschriktlinjerna hos exempelvis Livsmedelsverket och handeln. Företrädare för handeln sitter dessutom i SMAKs styrelse som har följt arbetet med de nya och bredare riktlinjerna, Total-RIP. Se även mål 1. 4. Att utveckla anpassade mallar och dokument för packerier av 4 nya frukter/grönsaker samt att ta fram förslag på hur Grön Produktions nuvarande riktlinjer för kvalitets-, miljö- och hygienarbete på packerier skall anpassas utifrån dessa 4 nya produkter. Mallarna och arbetsdokumenten har anpassats för de nya produkterna sparris och rödbetor. Även selleri och liknande rotfrukter har kommit in i dokumenten genom att de fångats upp indirekt genom det tidigare arbetet med riktlinjer för skalerier, som numera ingår som en naturlig del i Total-RIP (se bilaga 1). 4. Diskussion, publikationer och resultatspridning till näringen Det gemensamma angreppssättet med de nya Branschriktlinjerna för hygien-, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbete för potatis-, grönsaks- och fruktpackerier samt potatis- och rotfruktskalerier bör innebära att delbranscher, såsom frukt- och grönsaksförädlare, som arbetar för att få sina branschriktlinjer vedertagna av kunder och myndigheter, bör ha ett bättre utgångsläge. De riktlinjer man försöker sälja in och förankra är redan till stora delar beprövade och man kan visa på att det finns en struktur och ett verifieringsarbete som 7

fungerar genom existerande certifieringsprocess. Vidare är det en styrka för alla delar i arbetet med gemensamma branschriktlinjer att SMAK och Grön Produktion samarbetar och har samma målsättningar i att Total-RIP skall bli etablerad och att packerier och liknande förädlare i trädgårdsnäringen skall ha ett väl fungerande hygien-, kvalitets- och miljöarbete. Risken att SMAKs och Grön Produktions målsättning inte infrias ligger troligen inte i att riktlinjerna brister i att ställa heltäckande och relevanta krav och kriterier, utan att framför allt stora kunder inom handeln inte sätter sig in i innehållet och därmed inte förstår vad trädgårdsnäringen (och potatisnäringen) verkligen vill åstadkomma. Arbetet med att föra ut och informera om Branschriktlinjerna för hygien-, kvalitets-, miljöoch arbetsmiljöarbete för potatis-, grönsaks- och fruktpackerier samt potatis- och rotfruktskalerier bland frukt- och grönsakspackerier (samt potatis- och rotfruktsskalerier) kommer också på ett naturligt sätt att omhändertas av Grön Produktion och GRO (samt på motsvarande sätt inom potatisbranschen). Resultatet av projektet kommer också att kommuniceras ut via SIKs Årsrapport för 2007, som sprids till 1000-tals aktörer i livsmedelsbranschen. Vidare kommer SIK fortsättningsvis att vara en resurs för SMAK och Grön Produktion kring innehållet i och etableringen av Total- RIP. I övrigt ligger det i SIKs intresse att hjälpa andra packerier (och skalerier) att införa kvalitets- och miljöstyrning enligt SMAKs/Grön Produktions Total-RIP. Projektgruppen under ledning av SIK kommer att arbeta för att starta nya nätverk för packerier och skalerier under 2006 och 2007. De uppdaterade arbetsdokumenten och mallarna innebär fortfarande att de ofta små packerierna (och skalerierna) har goda möjligheter att införa rutiner för kvalitetsoch miljöstyrning (verksamhetssystem för produktsäkerhet, kvalitet och miljö) på en relativt kort tid och till en rimlig kostnad. Detta är också en viktig del i arbetet med att etablera de nya riktlinjerna i livsmedelsbranschen. Ekonomisk redovisning Tabell 1. Projektets kostnader, alla belopp i SEK exklusive moms. maj 2005. - maj 2006 Kostnader: Projektgrupp 585 000 1 Resor och övrigt 14 500 Lokaler, mat mm möten & nätverksträffar 4 500 Arbetsmaterial, dokument mm 5 000 Summa kostnader 609 000 Finaniering: SLF 555 000 Företagen, kontantinsats 54 000 Summa finasiering 609 000 1) Thomas Angervall, 430h, Ulla Olofson 290h samt Ingemar Hellbe/Linda Cederlund 110h 8

/Thomas Angervall Process- och miljöteknik 9