Fokus Framtid. Projektrapport



Relevanta dokument
Fokus Framtid. Projektrapport

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Verksamhetsplan Beslutad av årsmötet 2015

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN Beslutad av årsmötet 29 april 2012

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Nulägesrapport Kristen Närradio Växjö Svenska Kyrkan Växjö

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Projektbeskrivning och Utvecklingsplan

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

En viktig mässa för alla

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

FRISKIS&SVETTIS ÖSTERSUND VERK SAM HETS PLAN

Utva rdering Torget Du besta mmer!

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

Glad sommar alla barnrättskämpar

UTBILDNINGAR & SEMINARIER

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Resultat Varberg. 64 respondenter

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

Maximera er försäljning

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag

Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola

Sammanfattning på lättläst svenska

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Valet 2010 på facebook!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.

FÖRSTUDIE: MEDBORGARDIALOG

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Protokoll. Styrelsemöte Söndagen den 12:e Juni 2011 kl , Ramsjö Gård, Uppsala

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

1(4) /1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014

Dialogen om torget. 27 mars 22 maj

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

GUIDE. Administrativ uppstart

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND STOCKHOLM NORD

Riktlinjer för kommunikation

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Protokoll från distriktsstyrelsens möte , #699

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

fungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.

Detta innebär att vi är en ny arbetsgrupp med stor bredd när det gäller kunskap och kompetens.

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Examinerade språkkonsulter i svenska Protokoll för styrelsemöte den 23 juni 2010

Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10. med utlåtanden

Arbetsplan Hela Sverige ska leva - Uppsala län

Enkätsvar

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till kr

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan Bilaga 1

Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

2015/16 Företags ID: Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Charlotte Johansson Dokumentansvarig Förvaring Dnr Ylva Sanfridsson Dokumentinformation

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER

Skaparkultur i skolan

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Chefs- och ledarskapspolicy

VERKSAMHETSPLAN ÅR

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

5 vanliga misstag som chefer gör

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Förstudie till Kullaleden

Volontärbarometern 2010

Acando, Seniorkonsult Projektledare/analytiker. Offert- och avtalsansvarig för en portfölj med kunder

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Slutrapport: Act Art for Tourism

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Lotta Carlberg, workitsimple Alla rättigheter reserverade

Transkript:

Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut av och för ungdomar. Inom ungradio har vi gått från att vara en liten förening med liten verksamhet till att bli en super-resurs för ungdomar som vill höras genom radio. =) Anders Josefsson ordförande ungradio Ungdomsstyrelsen 112 SP7

Innehåll 2. Idé och mål 3. Resultat 6. Erfarenheter 7. Statistik 8. Efter projektet Bilagor 1. Ekonomisk redovisning 2. Aktiviteter och projekt 3. Exempel på aktiviteter: www.ungradio.se/fokusframtid Idé och mål Tanken med Fokus Framtid var att ta ungradio till en ny nivå. Vi ville satsa på att få en tydligare roll för radiointresserade ungdomar och en mer utvecklad organisation. Två viktiga saker som vi satsade på var att få en högre kvalité och få fler, främst tjejer att sända radio. Vi ville även öka kunskapsutbytet, inflytandet och jämställdheten inom ungradio och unga radiostationer samt undersöka möjligheten till att bli ett riksförbund. Bakgrund Vårt mål är att samla alla radiointresserade ungdomar i Sverige. Vi vill satsa på att hjälpa ungdomar mellan 15-25 år att utvecklas som journalister och ha inflytande över verksamheten på sin radiostation. En viktig målsättning är att bli mer jämställda och därför är tjejer en viktig grupp att inspirera och ge möjligheter att höras. Personer kan idag välja att ingå i nätverket, vara medlemmar eller att ha uppdrag i organisationen. Beroende på vad man väljer ökar inflytandet och möjligheten att påverka. Har man egna projekt och idéer kan man driva dem genom ungradio och då kan vi fungera som ett stöd och bollplank. Mål med projektet - Driva minst fem utbytesprojekt där flera radiostationer eller medlemmar hjälper varandra. - Anordna minst fem nätverksträffar där medlemmar och radiostationer träffas och utbyter erfarenheter. - Arbeta fram webbaserade lösningar för att nätverka och dela med sig av kunskap. - Ta fram metoder och inspirera fler tjejer till att sända radio. - Inom projektet undersöka och utvärdera möjligheten till att bli ett riksförbund. Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida 2 av 8

Resultat Ökad kvalité och fler som sänder När man pratar om kvalité handlar det mycket om fokus. Viktiga frågor är vem man riktar sig till och varför, vad man vill säga, och hur den som lyssnar uppfattar det som sägs. Genom Lyssnarpanelen har vi gett feedback om programmen till radiostationerna. Att veta varför man sänder är avgörande för att utvecklas. Genom målsnack väcker vi tankar och sätter press på radiostationerna att på allvar fundera på sina mål. Under projektet har över 70 nya ungdomar förlorat sin radio-oskuld. Utan skyddsnät och med stort membran har de skapat radiovågor som nått oanade höjder. En viktig del har varit att få fler tjejer att sända radio och fler än hälften av radiodebutanterna var tjejer. Driva minst fem utbytesprojekt och fem nätverksträffar När vi planerade Fokus Framtid pratade vi mycket om vikten av att skapa möten mellan medlemmar och radiostationer. När personer träffas kan man utbyta erfarenheter och kunskap. Ganska tidigt kände vi att det var svårt att göra skillnad på utbytesprojekt och nätverksträffar. Vi har därför valt att istället prata om aktiviteter och projekt. Vi satte upp som mål att genomföra fem utbytesprojekt och fem nätverksträffar. Dessa mål blev senare att genomföra minst tio aktiviteter och projekt. En aktivitet är något som händer vid något enstaka tillfälle och ett projekt är mer omfattande, och består av flera aktiviteter. När vi var tvungna att uppdatera vår budget kunde vi inte längre lägga lika stort krut på projekt, istället har vi lagt större fokus på aktiviteter och genomfört betydligt fler än vad vi räknade med. Alla aktiviteter och projekt vi genomfört har på olika sätt handlat om samarbeten och utbyte av kunskap. Grundläggande för oss är att vara öppna för samarbeten av olika slag och vi tror att möten och kontakter ökar kvalitén och lockar fler ungdomar till att sända radio. Webblösningar Vi är en rikstäckande organisation och har därför alltid använt internet för att sprida information och kommunicera med våra medlemmar. Det var hög tid att ta detta till en högre nivå och utveckla våra webbaserade lösningar för att bli effektivare och arbeta på smartare sätt. Under projektet har vi tagit fram en ny hemsida och utvecklat vår blogg. Detta för att i större utsträckning än tidigare arbeta för att nå ut och sprida kunskap. Även vårat nyhetsbrev har utvecklats och senare bytts ut mot infomail, som är kortare och lockar besökare till hemsidan. När det gäller att nätverka bygger det på att det finns aktiva människor som man kan nätverka med. Om vi skulle valt att starta en egen community, forum eller liknande skulle det ta tid innan det skulle bli använt. Därför valde vi att istället satsa på och finnas tillgängliga på olika ställen på internet där många ungdomar redan fanns. En stor satsning har vi gjort på facebook, där vi idag har en egen grupp med över 50 medlemmar. Via den sprider vi information om vad vi gör och när vi har event får de en egen sida dit man har möjlighet att bjuda in sina kompisar. När man blir inbjuden kan man antingen svara kommer, kommer kanske eller kommer inte. Det syns då på sin profil och andra kan bli tipsade om aktiviteten. För att sprida information, dagordningar, protokoll, planering av projekt och aktiviteter har vi börjat använda google-dokument. Det är en tjänst där man sparar och delar dokument med varandra. I styrelsearbete och olika arbetsgrupper har det varit en stor fördel, som gör att alla inblandade har korrekt och uppdaterad information. Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida 3 av 8

Då vi i styrelsen bor långt ifrån varandra geografiskt skulle det vara svårt och dyrt att ha alla möten på en och samma plats. Istället har vi under året haft många av våra möten via skype. Tidigare har vi använt en vanlig telefonkonferens, som då kostat deltagarna och ungradio pengar. Genom övergången till skype har det blivit gratis och vi kan använda skype och google-dokument tillsammans under mötet. För att öka inflytandet har en viktig del varit att så många medlemmar som möjligt ska kunna delta på årsmöten. Vi har skapat möjligheter för medlemmar att delta på distans via internet och det har gjort att fler personer varit delaktiga och påverkat ungradio. Inspirera tjejer att sända radio. Genom våra workshops provade vi olika sätt att få tjejer att testa på att sända radio. Redan ifrån marknadsföringen tänker vi att det ska vara så jämställt som möjligt, dvs lika många killar som tjejer. Vi har diskuterat en hel del om vad som gör att tjejer vill sända, fokuset lägger vi på innehållet i radion. Det måste alltid komma först, och när man vet vad man vill säga får man börja med frågor kring teknik och andra saker. Karolina är ett exempel på när man vet att man vill sända radio och vad man vill berätta och behöver lära sig tekniken för att fortsätta sända radio. Vår profil försöker vi hålla så neutral som möjligt, så att vi inte utestänger någon. Det kan vara allt från färgen på hemsidan, till bilderna på bloggen eller vilka vi samarbetar med. Det var jättekul, jag vill verkligen fortsätta, men min kompis som jag sände med kan tekniken men har inte tid att sända med mig längre så allt hänger egentligen på att jag lär mig tekniken så vill jag gärna starta igen. Karolina 18 När vi marknadsförde vissa workshops gick vi ut med informationen till fler tjejer (via mail, frågade personligen mm) för vi tror att det bästa sättet att marknadsföra är genom att skicka ut information som sedan sprids vidare till mottagarens kompisar. De personer som tidigare deltagit i våra aktiviteter är väldigt bra reklampelare. I våra workshops jobbar vi redaktionellt och visar olika rollerna man kan ha. Är man inte intresserad av en viss del av att producera radio behöver man inte jobba med den delen. Är man intresserad av musik kan man lägga hela krutet på att vara musikproducent, gillar man journalitsiken kan man satsa fullt ut på det. Vi har även visat olika kvinnliga radiopersonligheter genom radiostjärnan. Radiostjärnan är en satsning där vi på olika sätt lyfter fram förebilder och personer som är engagerade eller jobbar med radio på olika sätt. Bli riksförbund Diskussioner har pågått om att bli ett riksförbund, och vi har kommit fram till att det finns både fördelar och nackdelar. Tydliga fördelar är att det blir mer stabilitet och tryggare ekonomisk grund. Vi vill däremot vara direkta i vårt sätt att kunna hjälpa till, och föredrar att hjälpa personer istället för föreningar som i så fall blir våra medlemmar. Om vi enbart skulle ha kontakt med styrelser hos de olika radiostationerna skulle vi få mer distans och inte kunna vara lika snabba och effektiva. Vi har dessutom undersökt hur många aktiva och radiointresserade ungdomar det finns i Sverige, och vi tror att det är svårt, om inte helt omöjligt, att hitta 1000 personer som är gränsen för att få stöd. Vi vill ändå arbeta som ett riksförbund genom att vara rikstäckande, kunna ge bidrag och ha kontakt med både stationer och enskilda personer. Under projektets andra år planerar vi att komma fram till om det är riksförbund vi ska bli eller något helt annat. Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida av 8

Kunskapsutbyte och inflytande Runt om i landet på olika unga radiostationer och alla personer som vi har kontakt med har massor med kunskap. En viktig del av vårat arbete är att skapa möjligheter för att dela och ta till sig kunskap från andra. För oss är det viktigt att möjligheten är stor att påverka. Genom att vara medlem ska man kunna delta på årsmöten, antingen på plats eller digitalt om det passar bättre. Utan ett fungerande kontaktnät skulle inte ungradio gå framåt. Vi är en rikstäckande organisation som bygger på samarbeten och personer med gemensamma intressen. Att hitta sätt att kommunicera med varandra och hitta flera intresserade personer är grundläggande. Vi har under projektets första år funderat mycket på hur vi kan utveckla och öka kontakten mellan våra medlemmar. Det finns behov av dels digitala mötesplatser, men även av fysiska träffar. Vi har anordnat workshops och träffar samt ökat vår närvaro på olika communitys. Jämställdhet På många unga radiostationer är majoriteten av medarbetarna killar, oftast är de dessutom betydligt fler. När vi har haft workshops har deltagande tjejer varit lika intresserade av radio som killarna. Det är dock enklare att locka killar och för att locka fler tjejer har vi behövt satsa extra på det. Det finns även olika negativa attityder, som till exempel Sanna berättar om, när man som tjej börjar sända radio. Just i tonåren händer det många saker och killar och tjejer tänker nog på rätt olika saker. Att bara veta att man inte är ensam om sina funderingar tror vi är väldigt viktigt för sin utveckling. Fler skulle nog uppskatta en mer dynamisk radio. Om man förändrar antalet tjejer respektive killar som producerar radio gör det skillnad i attityder och hur det kommer att bli i framtiden. Att förändra attityder tar tid är är något som vi vill arbeta vidare med framöver. Han ville leda och höras mest och kändes lite väl benägen att ta över det märks verkligen att han vill vara ledaren. Jag kallades alltid hans sidekick, själv vet jag inte ens riktigt vad han menade med det. Sanna 19 Intern kvalitétshöjning När vi kunde börja jobba med ungradio som ett arbete istället för som ett hobbyprojekt har vi kunnat lägga ner mer tid bland annat på alla medlemmar som vill ha vår hjälp. Vår msn-adress startades redan 2005 men i och med projektet har vi blivit fler som oftare kan logga in på vår resurs-msn där vi får allra flest frågor igenom. Under året loggade vi in under olika tider och efter hand förstod vi vilka tider som flest ungdomar finns tillgängliga på msn. När något händer, tex vi haft ett målsnack, workshop eller bestämt när årsmöte ska hållas läggs det upp på vår blogg direkt. Det gör att man lätt och snabbt vet vad som händer i ungradio oavsett vem man är. Viktig information skickas ut via mail till medlemmar och personer som berörs i nätverket. Får vi en förfrågan från en medlem hör vi oftast av oss till en annan person i styrelsen och tar ett snabbt beslut för att kunna ge vår medlem direkta svar. Handlar det om viktiga beslut ordnar vi ibland ett extra styrelsemöte för att vi vill vara snabba och tydliga med vad vi kan hjälpa till med. Vi brukar dessutom tänka på att även om vi inte har gjort en sak förut så kan man alltid testa det, så länge det har med ungdomar och radio att göra. Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida 5 av 8

Samarbeten Genom projektet har vi haft ett stort antal olika samarbeten. Tillsammans med kommuner, företag, föreningar och organisationer har vi kommit betydligt längre än vad vi skulle gjort på egen hand. Tack vare vår bredd och funktion som nätverk händer det mycket på många olika plan. Många av aktiviterna och projekten har lett till utvecklingar på de olika radiostationerna, inom kommunerna och tillsammans med olika organisationer. Det vi genomfört i Fokus Framtid har gett ringar på vattnet och vi får flera inbjudningar och förslag på samarbeten, och att vi ska komma och hjälpa fler ungdomar att höras. Erfarenheter Projektet har på alla plan påverkat och förändrat ungradio. Genom detta projekt har vi blivit stora, även om vi fortfarande drivs helt av ungdomar i vår egen målgrupp. Ökat ideellt engagemang Vår verksamhet bygger till stora delar på ungdomar som engagerar sig ideellt. Genom projektet har vi haft helt nya möjligheter till att ge support och leda arbetet som utförs i föreningen vilket har gjort det möjligt att ha fler personer engagerade än tidigare. De uppdrag som vi har annonseras idag ut via Volontärbyrån, en arbetsförmedling för ideella uppdrag. Detta har lett till att vi blivit tydligare kring vad det finns för uppdrag och vad de olika uppdragen innebär. Genom att fler personer haft uppdrag har inflytandet ökat samtidigt som behovet av tydlighet och arbetsledning växt. Fler deltagare och effektivare organisation Deltagarantalet har ökat kraftigt, ett exempel är att runt 70 personer har sänt radio för första gången, vilket är jättehäftigt! Vi fick arbeta fram nya sätt att strukturera och effektivisera ungradio. Flera gånger har vi fått ifrågasätta oss själva, vår roll och våra arbetssätt vilket varit väldigt nyttigt. Vi har till exempel tidigare haft en uppdelning i styrelsen där varje ledamot valt att ingå i en kreativ eller en administrativ arbetsgrupp. Under året har vi ändrat ansvarsfördelningen och har nu istället uppdelningen info och resurs. Genom det har arbetet delats upp och ansvaret blivit tydligare och delas idag av flera, vilket är nödvändigt. Vårt största projekt Att driva projekt av den här storleken var något helt nytt för oss. Vi är mycket glada över projektbidraget och det har utvecklat ungradio väldigt mycket under året, men samtidigt har det inte varit problemfritt att utvecklas så snabbt som det har inneburit. Att organisationen skulle förändras och påverkas i så stor grad var vi inte fullt medvetna om. Våra tidigare rutiner och arbetssätt var tvungna att utvecklas. Behov av ledarskap Under Fokus Framtid har ungradio haft ett stort behov av ledarskap och uppföljning. Då fler personer blivit engagerade är arbetsledning en viktig bit. I projektet har styrelsen ansvarat för färdriktningen tillsammans med projektledarna Anders Josefsson och Micaela Christoffersen. Under delar av projektet har Anders varit sjukskriven på grund av en magsjukdom. Det har gjort att uppföljning av vissa uppdrag och projekt inte skett som planerat. Det har inte i någon stor utsträckning påverkat projektet. Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida 6 av 8

Ekonomiska problem Vi drabbades under året av en grov förskingring som gjorde att vi fick stora problem. Detta gjorde att projektet fick läggas på is under en tid och förlängas med två månader. Vi tog tillsammans med den skyldige fram en avbetalningsplan och undertecknade ett skuldbrev med avbetalningar varje månad. När vi startade igång verksamheten igen fick vi fundera över hur vi arbetat, vad som gjort det möjligt att förskingra pengar och hur det ska kunna undvikas i framtiden. Bland annat har idag flera personer insyn på bankkontona och vi gör regelbundna ekonomi-uppföljningar både på möten och via mail till styrelsen. Vi har även insett behovet av att ha en större granskning av verksamheten. Vi har därför valt att som komplement till vår revisor tillsätta en verksamhetsgranskare som ska kunna ge feedback till styrelse och personer som har uppdrag. Det har varit en tuff och lärorik resa som har lett till att vi lärt oss mycket och fått erfarenheter som vi inte skulle fått annars. Statistik Deltagare Statistik över deltagare och kön i några av projektets aktiviteter. Workshops tjejer killar totalt Jönköping Radio Live 8 Växjö Studentradion Växjö 7 5 12 Jönköping Soundic Radio 5 3 8 Linköping Soundic Radio 0 0 0 Ljungby Kulturnatt 6 4 10 Värnamo Sportlovsradio 1 5 6 Jönköping Signatur 3 7 10 Malmö URIX 6 6 12 Sommarradio Jönköping Radio Live 8 7 15 Turné Soundic Sommar 1 3 4 Arvikafestivalen KarlstadRocks 2 4 6 Totalt 43 34 77 Ledare Personer som haft ledaruppdrag under året. Snittålder på ledare 20 år. Micaela Christoffersen 24 år Anders Josefsson 23 år Mattias Taavola 17 år Alexander Gustafsson 19 år Therése Lindblom 18 år Albin Appelqvist 17 år Sanna Söderström 19 år Anna Rosén 25 år Snittålder 20 år Totalt 4 4 8 Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida 7 av 8

Efter projektet Planering av framtiden Just nu pågår planeringen av det andra året av projektet Fokus Framtid. Då räknar vi med att komma ännu längre, och med dom erfarenheter vi fått detta år utveckla och visa upp den unga radion som görs idag på ett tydligare sätt. Genom första året av Fokus Framtid har vi lärt oss massor med saker, och fått erfarenheter som vi kommer att ta med i det vi gör i ungradio framöver. Vi står inför många vägval frmöver om vad vi ska bli, hur vi ska arbeta och på vilket sätt vi bäst kan hjälpa och utveckla radio av och för ungdomar. En viktig del framöver är att komma fram till hur vi som organisation vill verka, vilken form och vilken roll vi ska ha. Nya samarbeten Genom projektet har vi skapat nya samarbeten och vi hoppas att framöver kunna driva ännu flera satsningar tillsammans med andra. En grundförutsättning för det är att ha en finansiering för att kunna arbeta med samordning och uppföljning. Vi har nu kontakter med många kommuner, olika studieförbund, närradiostationer och organisationer som jobbar med radio, media och ungdomskultur. Kvalitétsökning pågår De radiostationer som fått hjälp med att öka sin kvalité har fått upp ögonen och sett möjligheter, som gör att utvecklingen förhoppningsvis fortsätter. De guider vi producerat kommer att finnas tillgängliga, vi kommer även framöver att finnas med som ett bollplank via msn. Vi kommer att fortsätta med de olika webbaserade lösningar vi arbetat fram och använder. Vi har ännu inte sett alla följder som projektet har lett till, men vi hoppas på att det lett till en ökad kvalité och att fler än tidigare sänder radio. Ungdomsstyrelsen 112 SP7 Sida 8 av 8