Januari 2007 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ungdomspolitiska enheten Nationell rapport avseende Sveriges arbete för att nå Europeiska unionens gemensamma mål för volontärverksamhet EU- samarbetet på det ungdomspolitiska området består bland annat av samarbete kring fyra gemensamma målområden, Främja ungas deltagande, Bättre information till unga, Främja ungas volontär verksamhet samt Bättre kunskap om unga. Sverige rapporterade i februari 2006 om genomförandet av målen om deltagande och information. Detta är Sveriges rapport avseende arbetet med målet om ungas volontärverksamhet. Sammanfattning 1. Över hälften av alla svenskar är engagerade i någon form av frivilligt arbete i eller utanför föreningslivet. Bland unga mellan 16 och 29 år arbetar omkring 40 procent ideellt i någon form. 2. Det statliga organisationsstödet till folkrörelserna uppgick 2006 till över 780 miljoner euro. Av dessa var omkring 23 miljoner euro särskilt avsatta för de nationella ungdomsorganisationerna. 3. För att inhämta kunskap om situationen för de som bedriver eller deltar i volontärprogram, har regeringskansliet beställt en kartläggning av denna verksamhets omfattning i Sverige. Rapporten överlämnades i juni 2006. 4. Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte har med hjälp av statliga medel utvecklat en ny metod för erkännande av informellt lärande. Statliga medel har även avsatts för att prova metoden i en pilotstudie.
2 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 3 MÅL 1: UTVECKLA UNGDOMARS VOLONTÄRBETE I SYFTE ATT TYDLIGGÖRA DE MÖJLIGHETER SOM REDAN FINNS SAMT ÖKA DERAS RÄCKVIDD OCH KVALITET 4 MÅL 2: UNDERLÄTTA FÖR UNGDOMAR ATT DELTA I VOLONTÄRARBETE GENOM ATT UNDANRÖJA BEFINTLIGA HINDER 8 MÅL 3: FRÄMJA VOLONTÄRARBETE I SYFTE ATT STÄRKA UNGDOMARS SOLIDARITET OCH MEDBORGERLIGA ENGAGEMANG 10 MÅL 4: ERKÄNNA UNGDOMARS VOLONTÄRARBETE I SYFTET ATT GE DERAS PERSONLIGA FÄRDIGHETER OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG ÖKAT ERKÄNNANDE 12 MÅL: ÖKAD FÖRSTÅELSE FÖR OCH ÖKADE KUNSKAPER OM UNGDOMAR 14
3 Inledning De svenska folkrörelserna är unika i sin omfattning. Undersökningar visar att av alla unga mellan 16 och 29 år är omkring 40 procent engagerade i någon form av frivilligt arbete och över två tredjedelar är medlemmar i en förening. Det statliga stödet till folkrörelserna är mycket omfattande och uppgick 2006 till drygt 780 miljoner euro, varav ca 23 miljoner euro riktades specifikt till de ideella ungdomsorganisationernas nationella verksamhet. Alla demokratiska föreningar på nationell nivå, oavsett verksamhetens inriktning, kan ta del av det ekonomiska organisationsstödet. På så sätt främjas föreningarnas självbestämmande och kreativitet samtidigt som staten uppmuntrar det ideella arbetet. I en internationell kontext berör diskussionen om volontärarbete ofta engagemang av heltidskaraktär. Som ett led i implementeringen av de gemensamma målen i vitboken Nya insatser för Europas ungdom gav Regeringskansliet Ersta Sköndal högskola i uppdrag att kartlägga den typen av arbete bland ungdomar i Sverige. Undersökningen omfattar såväl vilka organisationer som arrangerar verksamheten och vilka som deltar, som de hinder som möter arrangörer och deltagare. Rapporten, som färdigställdes i juni 2006, innehåller även en kort internationell jämförelse. Kartläggningen har bidragit med värdefull kunskap och rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Att främja frivilligt arbete bland ungdomar är viktigt för att stärka ungas demokratiska engagemang och aktiva medborgarskap. Sveriges rapport avseende de gemensamma målen kring ungdomars volontärarbete försöker beskriva frivilligarbete i bred mening. Därför omfattar den arbete i alla typer av frivilligorganisationer vilket inkluderar både idrottsföreningar, politiska organisationer och intresseorganisationer, men även socialt arbete och biståndsarbete. Frivilligarbetet kan utföras på heltid eller som ett engagemang utanför skola eller arbete. Definitioner I Sverige lever omkring 9 miljoner människor och av dem är nästan 1,5 miljoner ungdomar mellan 13 och 25 år. Det är dessa ungdomar som är den svenska nationella ungdomspolitikens målgrupp. Målgruppen för prioriteringarna som görs i vitboken Nya insatser för Europas ungdom är ungdomar mellan 15 och 25 år. I Sverige utgörs den gruppen av ungefär 1,2 miljoner personer. Den statistik som finns tillgänglig avseende frivilligarbete använder sig ofta istället av åldersgruppen 16-29 år, en grupp som utgörs av drygt 1,5 miljoner människor i Sverige. Den kommunala självstyrelsen är en bärande princip i det svenska samhället. Denna innebär att varje kommun gör sina egna prioriteringar inom de ramar som riksdag och regering satt upp. En stor del av besluten som påverkar måluppfyllelsen i ungdomspolitiken fattas därför i
4 kommunerna. De insatser som redogörs för i rapporten kommer endast att omfatta statliga initiativ. Detta innebär exempelvis att det totala stödet till ideella organisationer uppgår till en långt högre summa än den redovisade eftersom stöd även delas ut på regional och lokal nivå. Någon samlad statistik över det totala stödet till ideella föreningar är inte tillgänglig. Ordet volontär har i Sverige tidigare ofta förknippats med ideellt biståndsarbete. I takt med etablerandet av European Voluntary Service och ändrat språkbruk hos vissa frivilligorganisationer har dock betydelsen breddats och olika aktörer kan använda uttrycket på skilda sätt. Det innebär att termen kan syfta på personer som arbetar ideellt allt från en eller några gånger i månaden till heltid varje dag i flera månader. I den här rapporten avses med en volontär en person som uträttar ett ideellt arbete som sin huvudsakliga sysselsättning under en period i livet, vanligen mellan några veckor och upp till ett år. För en person som engagerar sig frivilligt vid sidan av sitt arbete eller sina studier används istället termen frivilligarbetare. Mål 1: Utveckla ungdomars volontärbete i syfte att tydliggöra de möjligheter som redan finns samt öka deras räckvidd och kvalitet Beskriv kortfattat den nationella situationen vid tidpunkten för antagandet av de gemensamma målen för att främja volontärarbete bland ungdomar. Beskriv även hur volontärverksamheten för ungdomar utvecklats sedan antagandet av de gemensamma målen. Ersta Sköndal högskola har följt frivilligarbetandet bland svenska medborgare sedan 1992. I den senaste rapporten, som presenterades hösten 2005, slås fast att andelen frivilligarbetare ligger på en stabilt mycket hög nivå i Sverige. Drygt 50 procent av befolkningen deltar i någon form av frivilligt arbete och den tid medborgarna lägger ner på dessa insatser har till och med ökat något sedan den första mätningen. Män bidrar med något mer tid än kvinnor och personer över 30 år något mer än yngre. I genomsnitt satsar dock den enskilde aktive svensken cirka 14 timmar per månad eller 3,5 timmar per vecka på ideellt arbete. Rapportförfattarna menar att detta gör de svenska medborgarna exceptionellt aktiva i ett internationellt perspektiv. Enligt jämförbara undersökningar är det bara USA, Norge och Nederländerna som har en befolkning som i lika stor utsträckning gör insatser i eller utanför ideella organisationer. Även värderingsmässigt har det frivilliga arbetet ett fortsatt mycket starkt stöd bland medborgarna. 1 1 Olsson, Svedberg och Jeppsson Grassman 2005: Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie, Ersta Sköndal högskola.
Bland unga mellan 16 och 29 år frivilligarbetar 39 procent av männen och 43 procent av kvinnorna. Det är en minskning med 11 respektive 4 procentenheter sedan den förra mätningen 1998. Det klart vanligaste är frivilligarbete inom en idrottsförening, som lockar omkring hälften av alla frivilligarbetare. Övriga organisationer är exempelvis studentföreningar, humanitära biståndsorganisationer och kulturföreningar. Fördelningen av frivilliginsatser mellan olika typer av ideella organisationer har varit tämligen konstant mellan mätningarna 1992, 1998 och 2005. När det gäller ungas egen syn på frivilligarbete svarar över 80 % av de tillfrågade unga mellan 16 och 29 år jakande på frågan om de anser att engagemang i frivilligt arbete hjälper människor att ha en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. Dessa siffror talar för att det finns en stark tro på frivilligarbetets positiva effekter bland ungdomar i Sverige. Den svenska regeringen har sedan lång tid både uppmuntrat och stött frivilligt arbete, främst genom ekonomiskt organisationsstöd till folkrörelserna. Stödet till dessa uppgår till omkring 780 miljoner euro årligen, inkluderat stödet till folkbildningen och till idrotten. En särskild bidragsdel, som 2006 uppgick till omkring 23 miljoner euro, är riktad till de ideella ungdomsorganisationerna. Dessa engagerar omkring en halv miljon barn och ungdomar och står för en stor del av frivilligarbetet bland unga. Som omnämnts ovan är idrotten den verksamhet som lockar flest unga frivilligarbetare, närmare 20 procent av de svenska ungdomarna arbetar ideellt i en idrottsförening 2. Utöver statsbidraget till ungdomsorganisationerna tillförs även barn- och ungdomsidrotten statligt stöd för sin verksamhet. År 2006 uppgick detta stöd till över 100 miljoner euro. Det största ekonomiska stödet till idrotten står dock kommunerna för. Enligt Riksidrottsförbundet bekostar Sveriges kommuner idrottsanläggningar och verksamhetsbidrag till ett värde av över 480 miljoner euro årligen. Volontärarbete i form av ett heltidsengagemang under en avgränsad period har i Sverige traditionellt bedrivits framför allt inom ramen för biståndsorganisationernas omfattande verksamhet. Volontärbegreppet har i Sverige därför ofta kommit att förknippats med denna typ av verksamhet. I och med EU-programmet Ungdom och European Voluntary Service (EVS) har volontärverksamheten ökat i omfattning och fler ungdomar intresserar sig i dag för denna möjlighet. Mellan 2004 och 2005 ökade antalet beviljade ansökningar om EVS- tjänst från 141 till 180 stycken samtidigt som antalet inkomna ansökningar ökade något mer. Preliminär statistik för 2006 visar på en ytterligare ökning av både inkomna och beviljade sansökningar. 5 2 Olsson, Svedberg och Jeppsson Grassman, 2005
6 Idag finns det omkring 250 organisationer som sänder eller tar emot volontärer, många av dem inom ramen för European Voluntary Service. I en rapport om volontärverksamhet bland ungdomar i Sverige beräknas det totala antalet volontärplatser till omkring 1 000 för svenska ungdomar för tjänstgöring i Sverige eller utomlands och mellan 250 till 300 för utländska volontärer som vill arbeta i Sverige. 3 På vilka sätt stöds de olika typerna av volontärverksamhet och organisatione1r som erbjuder möjlighet till volontärarbete? Som ovan beskrivits ges ett omfattande statligt stöd till den svenska folkrörelserna och frivilligorganisationerna. Principen är att frivilligsektorn ska vara ett komplement till, inte en ersättning för, den offentliga sektorn. Politiken syftar till att stärka den svenska frivilligsektorn och är i dag uppdelad i två delar, en sektorsorienterad del och en sektorsövergripande och mer generell del. Den sektorsorienterade folkrörelsepolitiken bedrivs i stort sett inom samtliga politik- och verksamhetsområden i statsbudgeten, såsom handikappolitiken, ungdomspolitiken, kulturpolitiken, miljöpolitiken och idrottspolitiken, och omfattar specifika frågor som rör olika typer av föreningar inom respektive sektor. Stödet till de nationella ungdomsorganisationerna är således en del av den statliga ungdomspolitiken. Inom den generella och sektorsövergripande folkrörelsepolitiken hanteras gemensamma frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, t.ex. den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Det övergripande målet för den generella folkrörelsepolitiken är att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Ungdomsstyrelsen är Sveriges nationella programkontor för programmet Ungdom. Myndigheten har sedan EVS- programmet startade byggt upp en bred kompetens avseende volontärutbyten. De organisationer som haft kontakt med Ungdomsstyrelsen i sitt arbete med volontärverksamhet beskriver denna kontakt i mycket positiva ordalag. Det man uppskattar är myndighetens kompetens, deras snabba hantering, flexibilitet och inte minst ett bra bemötande. 4 Utbildningar kring frivilligarbete och volontärarbete genomförs i övrigt framför allt inom organisationer i den ideella sektorn. Ibland genomförs utbildningar även av en folkhögskola, som kan vara nära knuten till en 3 Grosse 2006: Volontärprogram riktade till ungdomar kartläggning och analys, Ersta Sköndal högskola. 4 Ibid
7 frivilligorganisation. Detta gäller kanske främst kurser för biståndsvolontärer. Universitet och högskolor erbjuder ofta kurser i u-landskunskap eller liknande för personer som vill fördjupa sig ytterligare i frågor om utvecklingssamarbete och biståndsfrågor. Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) är en ideell förening som erhåller statligt stöd för sitt arbete med att främja ungdomars internationalisering. Organisationen vänder sig till både deltagare och arrangörer och genomför såväl egna utbyten som forskning och utbildningar. CIU driver också tjänsten MyTellus.com som är en hemsida som erbjuder information om möjligheter för ungdomar i Sverige att skaffa sig internationella erfarenheter genom till exempel arbete, utbildning eller volontärtjänstgöring utomlands. Forum för Frivilligt Socialt Arbete är en paraplyorganisation för frivilligt socialt arbete i Sverige. Organisationen består av ett 30-tal medlemsorganisationer. Forum för Frivilligt Socialt Arbete fungerar som en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för sina medlemsorganisationer. Organisationen driver även ett EU-nätverk och är huvudman för Volontärbyrån, vars verksamhet beskrivs närmare längre fram i rapporten. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) är ett samarbetsorgan för närmare 100 svenska ungdomsorganisationer. Medlemmar är alla typer av organisationer, från de politiska partiernas ungdomsförbund, studentföreningar och religiösa organisationer till idrotts- och intresseföreningar. LSU fungerar som en plattform för frågor som rör unga, nationella såväl som internationella, och erbjuder ett nätverk för nationella och internationella organisationer som arbetar med ungdomsfrågor. Riksidrottsförbundet är en paraplyorganisation för den svenska idrottsrörelsen. Förbundets främsta uppgift är att fungera som ett stöd för sina medlemsförbunden och företräda idrottsrörelsen utåt. Riksidrottsförbundet fördelar även de statliga bidragen till idrottsrörelsen. Forum Syd består av omkring 200 medlemsorganisationer som är verksamma inom området internationell biståndsverksamhet. Organisationen fungerar som ett samverkansorgan som erbjuder sina medlemmar kurser, utbildningar och erfarenhetsutbyten. Forum Syd fördelar också bidrag till svenska biståndsorganisationer på uppdrag av det statliga biståndsorganet Sida.
8 Sida har ett särskilt ungdomsprogram, Zenit, med en omfattande hemsida och med aktiviteter i Stockholm och Malmö som vänder sig till unga som är intresserade av internationellt utvecklingssamarbete. Mål 2: Underlätta för ungdomar att delta i volontärarbete genom att undanröja befintliga hinder Vilka hinder för volontärarbete möter unga människor? Som ett led i implementeringen av de EU- gemensamma målen på det ungdomspolitiska området beställde Regeringskansliet i slutet av 2005 en kartläggning av volontärverksamheten bland unga i Sverige. Samma år presenterades på Regeringskansliets uppdrag även en studie kring medborgarengagemang och frivilligt arbete. I undersökningarna framkommer att de hinder som begränsar ungas möjligheter att arbeta som volontärer kan vara både sociala, formella och administrativa. 5 Resultaten i den forskarrapport om medborgarnas engagemang som Ersta Sköndal Högskola skrivit på uppdrag av Regeringskansliet visar att frivilligt föreningsengagemang inte fungerar som en möjlighet att kompensera för bristande resurser. Det ideella arbetet verkar i huvudsak inte fungera som en bro mellan det privata livet och samhällslivet för personer med svag socioekonomisk förankring. Motsvarande mönster är enligt rapporten också tydligt i andra europeiska länder. Kartläggningen av volontärverksamheten i Sverige visar på samma mönster. Det är framför allt de resursstarka ungdomarna som tar del av möjligheten att göra volontärtjänst. De allra flesta volontärprogrammen får många ansökningar av högt motiverade ungdomar. Som en konsekvens av detta satsar de inte alltid extra resurser på att också försöka attrahera deltagare med färre möjligheter eller speciella behov. De flesta övriga problem som identifierades i kartläggningen av volontärverksamheten i Sverige genereras av volontärprogrammens otydliga formella status. Ungdomar som ägnar sig åt volontärverksamhet som huvudsaklig sysselsättning passar inte in i någon av de grupper som är berättigade till sociala trygghetsförmåner. I vissa fall likställs volontärer med studenter och i andra med arbetstagare. Med dagens regelverk riskerar volontärerna en inkonsekvent bedömning eftersom det inte alltid är klart hur lagen ska tillämpas på volontärers situation. Enligt kartläggningen rör de formella problemen de flesta trygghetssystemen, såväl sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring som 5 Grosse, 2006.
9 pensionssystem. Även andra komponenter av socialförsäkringen som föräldraförsäkringen m.m. är berörda. I vissa fall har de här frågorna också bäring på de som arbetar ideellt vid sidan av arbete och studier. Rapporten pekar även på vissa problem som möter unga som kommer till Sverige för volontärtjänstgöring. Det handlar framförallt om praktiska frågor som att få tillgång till ett personnummer eller ett bankkonto. För utomeuropeiska volontärer kan det i en del fall vara problem med att få uppehållstillstånd i Sverige. Andra hinder har med volontärbegreppets oklara innebörd att göra. Eftersom verksamheten är relativt okänd bland svenska ungdomar smalnar rekryteringsbasen för volontärprogrammen betydligt. Det riskerar att innebära att enbart de nås som antingen har en stark förankring i föreningslivet, är initiativrika och/eller resvana eller aktivt informationssökande. Ett motsvarande problem är att kommunernas företrädare inte alltid är bekanta med volontärbegreppet vilket riskerar att leda till att unga inte får relevant information. Slutligen kan en omfattande byråkrati hos de sändande eller mottagande organisationerna eller hos eventuella bidragsgivare naturligtvis utgöra ett administrativt hinder för volontärtjänstgöring. Hur bemöts dessa svårigheter? Strukturella hinder Vad gäller de strukturella hindren pågår ett ständigt arbete att bryta utanförskap inom alla samhällsområden. Ungdomsstyrelsen såväl som andra myndigheter bedriver ett flertal projekt som riktar sig till ungdomar med färre möjligheter och frågan är högt prioriterad av den nya regering som tillträdde i oktober 2006. Inom EVS finns ett uttalat mål att vända sig särskilt till dessa ungdomar och Ungdomsstyrelsen arbetar aktivt för att stimulera fler organisationer att använda EVS som ett verktyg för att inkludera ungdomar med begränsade möjligheter. Sedan flera år bedriver de även ett nordiskt samarbete kring volontärtjänstgöring. Syftet med samarbetet är att de kulturella skillnaderna kan uppfattas som mindre om man åker till länder i närområdet vilket minskar trösklarna för unga som annars inte hade deltagit i verksamheten. Formella hinder Några av de organisationer som arrangerar volontärtjänster har påpekat att den oklara rättsliga ställningen för volontärarbete inte bara är ett problem utan också en frihet. Att volontärarbetet inte är reglerat innebär att det kan ta sig många olika uttryck och att volontärerna och arrangörerna därför kan uppleva en större frihet. I det fortsatta arbetet
10 med att tydliggöra volontärernas formella status är det viktigt att ta hänsyn till detta så att inte volontärerna begränsas i sina möjligheter. Tack vare den kartläggning som Ersta Sköndal högskola genomfört har ett flertal mer eller mindre lätt åtgärdade hinder för volontärverksamhet identifierats. Tillsammans med andra forskarrapporter och utredningar, inte minst den folkrörelseutredning som beskrivs nedan och som avslutas i september 2007, har kartläggningen bidragit till en god kunskapsgrund för det fortsatta arbetet. Bristande information I egenskap av nationellt programkontor för programmet Ungdom sprider Ungdomsstyrelsen information om möjligheterna som EVS erbjuder genom all sin utåtriktade verksamhet. Ungdomsstyrelsen för även en dialog med Migrationsverket för att öka kunskaperna om volontärtjänstgöring inom myndigheten och försöka komma tillrätta med svårigheterna för utomeuropeiska volontärer att få uppehållstillstånd i landet. Det är kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret att tillhandahålla stöd och information till unga på det lokala planet. Information om volontärtjänster och frivilliguppdrag kan förmedlas på många sätt, t.ex. genom arbetsförmedlingar, skolor och studievägledare. Informationsspridning måste naturligtvis ske i samarbete med de organisationer som erbjuder frivillig- eller volontärverksamhet. De problem som rapporten identifierar är inte alltid formella hinder, utan kan bero på en osäkerhet eller okunskap om tillämpningen av vissa regelverk. Flera av de hinder som volontärerna och arrangörerna möter beror till stor del på bristande information. Ett exempel på detta är att Skattemyndigheten för ett par år sedan publicerade en skrivelse om volontärersättningar efter diskussioner med Ungdomsstyrelsen. Skrivelsen slår fast att utländska EVS- volontärers förmåner och fickpengar ska betraktas som stipendium och därmed vara skattebefriade. Trots att skrivelsen utformats centralt förekommer det att lokala skattekontor inte har kännedom om hur dessa ersättningar ska hanteras. Mer och bättre information är naturligtvis också en lösning på problemet att allt för få ungdomar och kommunföreträdare känner till möjligheterna med volontärarbete. Mål 3: Främja volontärarbete i syfte att stärka ungdomars solidaritet och medborgerliga engagemang Hur har volontärarbete bland unga blivit främjat i Sverige under de senaste två åren?
Frivilligt arbete såväl som volontärarbete bedrivs i Sverige traditionellt inom föreningar där medlemskap är grund. Frivilligt ideellt arbete främjas framförallt, som ovan beskrivits, genom ett omfattande organisationsstöd. Frivilligorganisationer kan ansöka om generella bidrag både från staten, från landstingen och från kommunerna. Statsbidrag för ungdomsorganisationerna kan sökas av alla typer av organisationer på nationell nivå så länge organisationen är demokratisk, oberoende från en moderorganisation och har ungdomar representerade i sin styrelse. På så sätt garanteras att ungdomar har inflytande över organisationen och dess verksamhet utan att staten styr i detalj vad pengarna används till. Bidragets storlek står istället i proportion till organisationens medlemsantal eller omfattningen av dess verksamhet. Ett flertal av de nationella ungdomsorganisationer som får statsbidrag bedriver någon form av utbytesverksamhet med andra länder. Omkring 90 nationella ungdomsorganisationer tilldelas i dag organisationsbidrag. Bland dessa återfinns såväl politiska, kyrkliga som sociala organisationer. I samtliga dessa organisationer förekommer olika former av ideellt arbete. Genom att stödja ungdomsorganisationerna med ett generellt stöd istället för specifika bidrag främjas volontärverksamheten indirekt samtidigt som hänsyn tas till de ungas eget självbestämmande. Ungdomsstyrelsen för en löpande dialog med ungdomsorganisationer angående statsbidragets utformning och effekter i syfte att hålla systemet ajour med utvecklingen hos ungdomsorganisationerna. Förutom organisationsbidragen finns en rad andra statliga, regionala och lokala stöd att söka för ungdomsorganisationer i Sverige. Genom det statliga biståndsorganet Sida finansieras en mängd biståndsorganisationer som även tillhandahåller volontärtjänster och utbyten. År 2005 uppgick Sidas stöd för bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer till drygt 135 miljoner euro. Anslagen fördelas till ca 1000 organisationer som arbetar i ett 100-tal länder. På senare år har det traditionella folkrörelsearbetet minskat, främst bland kvinnor och yngre personer. Nya former för engagemang växer fram, troligen inspirerade av bland annat en volontärtradition. Forskare pekar på att det här kan vara ett uttryck för att medborgarna i dag vill ha en friare relation till de föreningar de engagerar sig i och på så sätt kunna styra sitt engagemang mer självständigt. Detta kan vara en förklaring till att medlemsantalen i de ideella föreningarna minskar samtidigt som andelen frivilligarbetare är tämligen stabil 6, något som måste uppmärksammas i främjandet av frivilligt arbete. 11 6 Olsson, Svedberg och Jeppsson Grassman 2005
12 Ett framgångsrikt försök att fånga upp och kanalisera dessa nya strömningar står Volontärbyrån för. Volontärbyrån erbjuder en webbplats som hjälper frivilligorganisationer att komma i kontakt med frivilligarbetare och vice versa. Föreningar kan lägga ut annonser om lediga uppdrag på Volontärbyråns hemsida och privatpersoner kan anmäla sig för uppdrag de är intresserade av. Om man som frivilligarbetare inte med en gång hittar ett intressant uppdrag, kan man registrera sig och få ett meddelande när en organisation behöver den typ av hjälp som man vill bidra med. Volontärbyrån är ett ideellt initiativ och tjänsten är gratis tack vare samarbeten med kommuner och företag. Organisationen Forum för Frivilligt Socialt Arbete, som driver Volontärbyrån, tilldelades 2004 ett statligt stöd för att påbörja en nationell lansering av verksamheten. På några år har verksamheten vuxit mycket kraftigt. Sen starten för drygt fyra år sedan har Volontärbyrån förmedlat över nio tusen kontakter mellan privatpersoner och föreningar och 64 procent av frivilligarbetarna är mellan 15 och 35 år gamla 7. Många kommuner har uppmärksammat Volontärbyråns verksamhet och visat ett intresse för att etablera lokala samarbeten. 8 Mål 4: Erkänna ungdomars volontärarbete i syftet att ge deras personliga färdigheter och samhällsengagemang ökat erkännande Vad har gjorts för att öka erkännandet av ungas volontärarbete? I Sverige pågår arbete med att hitta metoder för erkännande av ickeformellt och informellt lärande inom ett flertal områden. Regeringen har inrättat en särskild myndighet, Valideringsdelegationen, för att genomföra utvecklings- och spridningsinsatser i syfte att höja kvaliteten, stärka legitimiteten och öka likvärdigheten avseende validering av kompetens och kunskaper som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet. Vidare ska delegationen utveckla arbetsformer för validering, synliggöra pågående valideringsverksamhet samt verka för ett bra samarbete mellan parterna på området. Valideringsdelegationen ska också se till att de nationella och internationella valideringsfrågorna får ökad uppmärksamhet. År 2000 gav regeringen i uppdrag till Ungdomsstyrelsen att undersöka metoder för erkännande av informellt lärande i olika ungdomsverksamheter. Myndigheten kom till den slutsatsen att en sådan validering kan få både positiva och negativa effekter och rekommenderade därför inte ett statligt initiativ. Risken med ett statligt system för validering kan vara att organisationer och deras medlemmar 7 Volontärbyrån 2006 8 För mer information om Volontärbyrån, besök www.volontarbyran.org
13 känner sig tvingade in i ett system som de inte anser passa deras verksamhet. Istället för att ta fram ett statligt alternativ har istället ekonomiskt stöd riktats till ideella organisationer som arbetar med frågan så att initiativen blir frivilliga för de inblandade. Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) beviljades i juni 2005 statliga projektmedel för att utveckla en metod för erkännande av ungas internationella erfarenheter. Målsättningen var att ta fram generella och tydliga verktyg för att identifiera och dokumentera informellt lärande och interkulturell kompetens. Resultatet av projektet blev en metod som CIU kallar ELD (Experience, Learning, Description) med vilken deltagare tillsammans med en handledare identifierar förvärvade färdigheter utifrån konkreta situationer inom ramen för ett visst projekt. Tanken är att metoden ska kunna appliceras på en rad olika verksamheter och det aktuella projektet kan vara allt från ett utbytesprogram till en kurs inom ett visst område. Den 1 december 2006 startade en pilotstudie för att testa metoden tillsammans med Riksidrottsförbundet och ett tiotal andra organisationer. Faller studien, som finansieras med statliga medel, väl ut kan metoden framgent appliceras även på de erfarenheter som volontärer gör i sitt arbete. I mars 2006 presenterade Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU, en sammanställning av deras arbete med validering och erkännande av de erfarenheter som aktiva i ungdomsorganisationer tillgodogör sig. Sammanställningen är tänkt att fungera som en inspiration och ett stöd för ungdomsorganisationer i Sverige som vill arbeta vidare med frågor om validering och erkännande av informellt lärande. Rapporten finansierades med statliga medel och inriktar sig främst på validering med avseende på arbetsmarknaden. Förutom dessa insatser har Ungdomsstyrelsen utsetts för att delta i en pilotfas för utvecklingen av Youthpass som verktyg för erkännande av det lärande som sker inom EVS. Det innebär att myndigheten i samarbete med 12 andra organisationer har testat det verktyg som kommissionen har tagit fram. Resultatet av pilotfasen ska sedan användas i det övergripande arbetet i utvecklingen av Youthpass och Europass. Ungdomsstyrelsen och CIU är även svenska representanter i den expertgrupp som under 2007 kommer att arbeta med utvecklingen av Europass-Youth. Har de gemensamma målen varit användbara? Har de hjälpt till att öka volontärverksamheten bland ungdomar? De gemensamma målen har bidragit till att sätta fokus på volontärverksamhet i betydelsen frivilligt arbete som huvudsaklig sysselsättning under en begränsad period. Tack vare de gemensamma målen har kunskapen om volontärtjänst ökat då en särskild studie
genomförts på Regeringskansliets uppdrag. Arbetet med att behandla de förslag som presenterats i rapporten har nyligen påbörjats. Sverige har, som tidigare redogjorts för, redan tidigare en jämförelsevis mycket hög andel frivilligarbetare i hela befolkningen. En stor del av frivilligarbetet utförs inom ramen för ungdomsorganisationernas verksamhet, vilket innebär att målen om främjande av volontärverksamhet för Sveriges del är starkt sammanlänkade med målen om att främja ungas deltagande. Uppföljningen av dessa mål rapporterade Sverige i februari 2006. 14 Mål: Ökad förståelse för och ökade kunskaper om ungdomar Vad har gjorts för att identifiera existerande kunskaper om volontärverksamhet bland ungdomar på nationell, regional och lokal nivå? De två rapporter om volontärverksamhet och medborgarengagemang som beskrivits ovan har inneburit ett stort tillskott i kunskaperna om frivillig- och volontärverksamhet i Sverige. Ersta Sköndal högskola, som har tagit fram båda rapporterna, har intagit en framträdande roll vad gäller forskning om frivilligorganisationer och ideella insatser i Sverige. Det forskningsprogram som berör medborgarnas frivilliga insatser pågår fortfarande, och 2007 planerar högskolan att ge ut en bok i ämnet. Förutom dessa båda rapporter har även företrädare för ett flertal aktörer som tillhandahåller möjligheter till volontärtjänster bjudits in till ett möte med regeringstjänstemän. Deltagarna kom både från myndigheter och frivilligorganisationer. Slutsatserna från detta möte har legat till grund för uppdraget att kartlägga volontärverksamheten i Sverige. De problem som identifierats av organisationsföreträdarna stöds i hög utsträckning av kartläggningen samtidigt som de påpekade att organisationerna själva måste ta på sig en del av ansvaret för att förändra situationen. Detta talar för att en fortsatt dialog är viktig för det framtida utvecklingsarbetet. Sammantaget har de insatser som gjorts gett goda kunskaper om situationen för volontärarbetande ungdomar samt om volontärverksamheten i stort. År 2005 tillsattes en folkrörelseutredning med uppdrag att se över den framtida folkrörelsepolitikens utformning och att föreslå åtgärder rörande finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet. Utredningen ska även se över hur statistiken och forskningen om folkrörelserna och det övriga föreningslivet kan fortsätta att utvecklas. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot villkoren för unga och ungdomsorganisationerna. Utredningen skall avsluta sitt arbete
senast den 30 september 2007. Genom utredningen kommer regeringen att få ytterligare kunskap om frivillig- och volontärarbetares situation. 9 15 Har det uppstått några problem vid implementeringen av de gemensamma målen och i skrivandet av rapporten? Vilken typ av svårigheter har i så fall uppstått (administrativa svårigheter, resursbrist, brist på infrastruktur, osv.)? Det som framförallt har inneburit ett hinder är den oklara definitionen av volontärverksamhet. Det har också lett till att inriktningen av den här rapporten är något kluven mellan att beskriva frivilligt arbete bland unga i allmänhet eller volontärarbete bland unga i synnerhet. Med tanke på ett strategiskt framåtblickande perspektiv: borde den riktning som utpekas i de gemensamma målen fortsätta och i så fall hur? Målsättningen att främja frivilligt arbete bland ungdomar är del av arbetet med att höja ungas anställningsbarhet och erbjuda ungdomar relevant arbetslivserfarenhet. Målsättningen är också viktigt för att stärka ungas demokratiska engagemang och aktiva medborgarskap. I en svensk kontext är frågor om frivilligt arbete starkt sammankopplade med de om ungas deltagande. En möjlighet att föra samman dessa två mål och samla dem under en gemensam målsättning om att främja ungas aktiva medborgarskap skulle därför kunna övervägas. De senaste årens arbete med volontärprogram har gett en mängd positiva exempel som visar på kraften i internationella utbyten och möten med andra kulturer. För många ungdomar är dock steget till volontärtjänst inte alltid lätt att ta. För unga med färre möjligheter har korttidsvolontärtjänsterna visat sig användbara, men även de kan upplevas som ett stort steg och programmet fångar endast delvis upp den tilltänkta målgruppen. För att nå ut till unga med färre möjligheter är en ökad satsning på utbytesprogram en insats som kan få gynnsamma resultat. På vilket sätt konsulterades unga människor? Som tidigare beskrivits har de nationella ungdomsorganisationerna en stor frihet i hur de väljer att organisera sin verksamhet. Statsbidraget till dessa organisationer är baserat framför allt på organisationens storlek eller omfattningen av dess verksamhet. På så sätt främjas ungas eget självbestämmande och aktiva deltagande i frivilligt arbete. Vad gäller statsbidragets utformning pågår en ständig dialog med Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU. 9 Besök www.sou.gov.se/folkrorelse för mer information om folkrörelseutredningen.
LSU har även tagit del av och lämnat synpunkter på den nationella rapporten samt deltagit i det möte om volontärverksamhet som hölls av Regeringskansliet i oktober 2005. I framtagandet av kartläggningen av volontärverksamheten i Sverige intervjuades unga deltagare i volontärprogram samtidigt som programmens utvärderingsenkäter analyserades för att inhämta kunskap om ungas syn på verksamheten. 16 Referenser Olsson, Svedberg och Jeppsson Grassman 2005: Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie, Ersta Sköndal University College. Grosse 2006: Volontärprogram riktade till ungdomar kartläggning och analys, Ersta Sköndal University College. Användbara länkar Regeringen och Regeringskansliet: http://www.regeringen.se Forum för Frivilligt Socialt Arbete: http://www.socialforum.se Forum SYD: http://www.forumsyd.org Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU: http://www.lsu.se/ Riksidrottsförbundet: http://www.rf.se/ Ungdomsstyrelsen: http://www.ungdomsstyrelsen.se Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, Sida: http://www.sida.se Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte, CIU: http://www.ciu.org Volontärbyrån: http://www.volontarbyran.org/