KONDITIONSGRANSKNING

KONDITIONSGRANSKNING 16-31.3.2016 Våno skola Våno Skolstig 10 21600 Pargas

2 Rapportens innehåll: 1. Grunduppgifter 3 2. Objektets byggnadstekniska uppgifter 4 3. Iakttagelser av objektet samt förslag på åtgärder.. 5 4. Sammandrag av det granskade objektet.. 8 5. De väsentligaste bristerna samt riskerna 9 6. Reparation av skador & riskerna för outförda reparationer.. 9 7. Förekomst av asbest samt mikrobskador.. 9 8. Om undersökningsförfarandet 10 9. Bilagor..11

3 1. Grunduppgifter Byggnadsår Byggt 1932, utvidgat 1957. Åtgärd Konditionsgranskning av objektet. Granskningsdatum 16-31.3.2016 Granskare Måns Henriksson, byggnadstekniker På plats Peter Lindgren ( en liten tid av granskningen ). Granskningsförhållande Handlingar till påseende Använda mätdon Ute: mulet, Rh47% T +1,3 C. Inneluft: Rh 21% T 21 C. Det fanns vissa byggnadsritningar samt en tidigare utförd konditionsundersökningsrapport / 29.8.2013 till förfogande. Undersökningen utfördes med hjälp av ytfuktmätaren Gann Hydromette Compact B. Mätaren visar fuktpåfrestningen i konstruktionen, men ej konstruktionens skick. Dessutom användes relativa fukthaltmätaren Vaisala HMI41 / HMP42 samt träfuktmätaren Protimeter SM ( tillåtet < 20 vikt-%). Begränsningar vid objektet Annat Huset har ej använts sen hösten 2014, varvid den sk normala fuktpåfrestningen av konstruktionerna ej fås fram. De mera ingående undersökningarna, som utförts redan 2013, undersöks ej på nytt. Andra byggnader än skolhuset granskades ej. Mikrobmätningar av inneluften utfördes i klassrummen 106, 107 och 210 enligt överenskommelse. Dessutom togs ett jämförelseprov från uteluften pga årstiden / uteförhållandena. Analysresultaten visas på en skild bilaga.

4 2. Objektets byggnadstekniska uppgifter ( Grundar sig på uppgifter från ägarens företrädare ). Byggnadssätt Grundläggningssätt Undre bjälklag Ytterväggskonstruktion Fasadmaterial Mellanväggar Övre bjälklag Takform / -material Värmesystem Värmetillförsel Ventilationssystem Kommunalteknik Utförda reparationer Brister och skador som ägaren upptäckt Uppförd på plats. Stenfot / betongsockel på mark. Träbjälklag, sk trossbotten, betong på mark. Stock / regelstomme. Liggande- / stående panel. Trä / stock. Trä. Åstak / plåt. Väggradiatorer. Oljepanna. Maskinell ventilation. Ej kopplad till kommunalt vattenlednings- eller avloppsrörnät. 1970-talet: Omändring av utrymmenas användning i utvidgningen samt i farstun. 2000: Västra sidans stockar renoverade enligt behov. 2008: Östra sidans samt södra gavelns stockar renoverade enligt behov. 2009: Ventilationssystemet effektiverats. - En del av de i konditionsundersökningen / 2013 konstaterade bristerna och skadorna är ej åtgärdade.

5 3. Iakttagelser av objektet samt förslag på åtgärder Sockeln, krypgrunden samt undre bjälklaget: Sockeln är i den gamla delen av natursten och visuellt granskat i rätt gott skick. I det sydöstra hörnet har stenblocken förskjutits en aning. Enligt bedömningen har marken satt sig mera i hörnet än annanstans överlag. Om rörelserna fortgår borde man försöka stabilisera marken runtom hörnet i mån av möjlighet. Sockeln i utvidgningarna ( köket samt farstun ) är av obehandlad betong. Sockeln är i stort hel. Undre bjälklaget är mestadels av trä, dvs trossbotten, delvis betongplatta på mark ( pannrummet, källarna ). Under trossbottnen finns det krypgrund. Utrymmena ventileras i allmänhet genom ventilationshål i sockeln samt till en del via springorna i stenblocken. I den norra delen är ventilationshålen tilltäppta, och utrymmet ventileras genom en luftavfuktare ( under slöjdsalen ). Avfuktaren blåser ut den fuktiga luften, och förser utrymmet med torrare luft. Relativa fukthalten i utrymmet med avfuktaren var Rh 69% T 6 C. Det fanns en del organiskt bråte på marken, och detta borde absolut avlägsnas. Marken i sig var fuktig, men inte blöt. Undre bjälklagens huvudbärare är stöttade till marken. En del stöttor har förnyats och tex under rum 107 har stöttan kommit på kant p.g.a att stödstenen under stöttan satt sig ojämt. Huvudbäraren har där brustit. Golvet ovanom är ändå rakt, så golvet har antagligen rätats ut och situationen bibehållits som det nu är. Det vore ändå skäl att förstärka stödet under bäraren. Det fanns mindre mikrobskador på vissa ställen av huvudbärarna där de också var fuktiga, ca. 20 vikt-%. Allmänt var de ändå torra, ca. 14-15 v-%, och till sin ålder i rätt bra skick. Undre bjälklagets bottenbräder var allmänt granskade rätt torra, ca. 15-17 v-%. Det fanns ej noggrannare uppgifter om isoleringsmaterial, men troligen är det kutterspån, torv mm. Isoleringsmaterialets tekniska livslängd är 50 år. Om isoleringsmaterialet ät ursprungligt borde man överväga att förnya detta. Golvkonstruktionen under köket är förnyat ( massagolv, betong el. golvspackel, finnfoam, fanérskiva, glesbrädning, bärare ). Golvens rakhet mättes ej i det här sammanhanget, men de var visuellt granskat i stort rätt raka. Stomme: Stommen är i gamla delen veterligen av liggande stock i alla fall i nedersta våningen. På övre våningen verkar det vara regelvägg med troligen kutterspån e. dyl. som värmeisoleringsmaterial. Detta granskades ändå nu ej noggrannare. Värmeisoleringsmaterialets tekniska livslängd är ca. 50 år. I utvidgningarna är ytterväggarna regelväggar med veterligen mineralull som isoleringsmaterial. Dessa granskades ej nu utförligare, men i tidigare gjorda undersökningar har det påvisats brister samt riskkonstruktioner. Dessa har ej veterligen sedan dess utförligare undersökts eller åtgärdats. Endast ytterväggarnas insida under fönstren har blottats mera efter undersökningen 2013. Trävirket på dessa ställen var allmänt taget i skick, och större mikrobskador e. dyl. kunde ej urskiljas. Fasaden består av både liggande samt stående panel. En del av den nedre delens paneler är förnyade på 2000-talet i samband med renovering av skadade stockar. Det fanns ej närmare uppgifter om hur gamla de äldre panelerna är. Det verkade ej finnas regelrät luftspalt under panelerna. Ifall man förnyar panelerna, vore det bra att notera detta i samma skede i mån av möjlighet. I synnerhet underhållsmålningarnas intervaller berörs av hur bra brädfodringen ventileras och torkar upp efter regn mm. Dessutom ventileras möjligen inifrån vandrande fukt bättre bort. Enligt föregående undersökningsresultat vore det bra att kolla skicket på i synnerhet de nedersta stockarna. Sockelhöjden på den norra gaveln är rätt låg och komposthögen intill rätt stor. Komposthögen bör avlägsnas.

6 Vattentak och mellantak: Vattentaket är av maskinfalsad galvaniserad plåt, men dess monteringsår var ej noggrannare känt. Antagligen är den rätt gammal. Taken från utvidgningarna är troligtvis från respektive byggnadsår. Taken verkade allmänt granskat hela. Ventilationskåpans plåtfog mot farstutaket verkar ifrågasatt, och detta vore bra att kolla upp närmare. Kåpan är just ovanom wc-utrymmet ( 103 ), där det finns gamla fuktspår i innertakskivorna. Genom att underhållsmåla taken torde de hålla ännu i flera år. På sikt bör man ändå planera ett byte av taket. Under plåttaket finns enligt iakttagelserna endast glesbrädning, men ej underlagsplast e. dyl. Detta har varit vanligt vid monteringstiden. Övre bjälklagets isolering består på den gamla delen samt på farstutaket främst av kutterspån o. dyl. På den norra flygeln finns blås ull. Trävirket på mellantaket på den gamla sidan såg allmänt taget och med tanke på åldern rätt friskt ut. Takets trävirke var dock ställvis fuktskadade, men trävirket var torrt nu, ca. 9-11 vikt-% < 20 vikt-%. Mellantaket ovan farstun granskades endast genom ett titthål från föregående undersökningar. P.g.a detta kunde man ej granska utrymmet i större utsträckning. Det vore bra att göra en större granskningslucka till utrymmet för en noggrannare inspektion. Till mellantaket på den norra gaveln ( utvidgningen ) kommer man via en taklucka. Det finns ingen stege eller liknande platå att säkert komma in på mellantaket, och en sådan borde monteras. Mellantaket granskades därför endast från takluckan. Några större skador i konstruktionerna kunde dock ej urskiljas. Mellantaken ventileras ej via särskilda öppningar e. dyl., och sådana vore bra att montera, för säkrare ventilationseffekt. Skorstenarnas övre delar var plåtbelagda och allmänt granskade hela. På mellantaket fanns det rinnmärken på den norra delens skorsten. Dessa fortsatte även ner till övre våningens förråd. Skorstenen var nu dock torr. Den flagade ytbeläggningen bör avlägsnas och rengöras sakenligt. Ventilationsrörens värmeisolering var delvis bristfällig i alla fall bakom den norra skorstenen, och dessa vore bra att åtgärda. Regnvattenrännorna är av plåt och de är troligen rätt gamla. Rännorna är ändå i rätt så bra skick. Ett förnyande av dessa kunde planeras tex. vid ett byte av vattentaket längre fram. Rännorna var på östra sidan ställvis fulla med organiskt material / läcker, och rännorna borde putsas / repareras för att de skall fungera planenligt. Regnvattnet leds mestadels i regnvattenbrunnar och därifrån enligt uppgift via dräneringsrör längre bort från byggnaden. Enligt rådande bestämmelser borde regnvattnet ledas bort i egna hela rör. Hus- samt takstegarna på den gamla delen verkade rätt nya. Det fanns även lite äldre takbroar på åsen. Flygelns hus- samt takstege var äldre och dess skick bör efterföljas och bytas ut / renoveras vid behov. Uppvärmning: Huset uppvärms allmänt med vattenburna väggradiatorer. Radiatorerna var av flera modeller, och de flesta var av äldre ursprung, ~ 1960-1990. Största delen av termostaterna är förnyade i något skede, ~1990-2000. Värmeledningsrören är delvis äldre järnrör samt nyare kopparrör. Rörens tekniska livslängd är ca. 50-70 år, så närmast de äldre rören borde förnyas inom en snar framtid / vid behov. Oljepannan, Högfors 17 är från 1984. Pannans tekniska livslängd är ca. 30-40 år, så ett förnyande av den borde planeras inom ca. 10 år. Oljecisternen är av stål och belägen inne intill pannrummet. Cisternen är veterligen ej granskad eller putsad. Det rekommenderas att putsa den med ca. 10 års mellanrum. Cisternens skick följs med i samband med granskningarna. Dessutom finns det en friskluftsfläkt i nedre våningens wc-utrymme ( 114 ) med värmeväxlare. Bruksvattenrör: Rören är till största delen av koppar samt galvaniserat stål. Det fanns ej noggrannare uppgifter om monteringsåren, men de galvaniserade är antagligen i stort rätt gamla. En del av kopparrören är troligtvis monterade på 2000-talet. Rörens tekniska livslängd är ca. 45-50 år, så de äldsta borde förnyas inom kort / vid förestående remonter. Tex. kallvattenröret i pannrummet är ställvis rätt så rostigt och fuktar igenom.

Bruksvattnet fås från egen borrbrunn. Därifrån leds det via ett reningsfilter ( Oxypress ) till tryckkärlet, Kaukora PVS 300 / åm. 1999. Mellan tryckkärlet och bruksvattenrören finns ytterligare ett filter ( Strucural ). Bruksanvisningar / skötselråd bör fås av nuvarande ägare. Vattenkvalitén har granskats 2013, och var då bra / godkänd. 7 Avloppssystem: Avloppsrören samt golvbrunnarna är ovan bottenplattan nyare rör av plast och under plattan i marken mestadels av gjutjärn och de är äldre ca. 50/60-talet. En del av rören är sönder och antagligen tagna ur bruk. Detta bör ändå kartläggas noggrannare som en egen undersökning. Gjutjärnsdelarnas tekniska livslängd är slut ( 45-50 år ), så ett förnyande av dem är förestående. Avloppsvattnet leds enligt uppgift via äldre slambrunnar och ut i marken. Brunnarna töms vid behov. Avloppsvattnet från köket leds enligt uppgift i en fettavskiljningsbrunn. Avloppsrörens luftningsrör går enligt iakttagelserna ut genom vattentaket. Ventilation: Byggnaden har maskinell ventilation via flera olika apparater. Dessa arrangemang har ej nu noggrannare studerats, men en del av dem är lite äldre, en del rätt nya ( 2009 ). Kökets frånluftskanaler från fettkåpan har rengjorts 2009. Det fanns ej uppgifter om ren görning av de andra kanalerna, men de bör i regel putsas med 5 års mellanrum. I samband med ren görning vore det bra att justera / kontrollera luftflödena, så att de överensstämmer med den aktuella användingen av huset. Elinstallationer: Eldragningarna är till en del äldre, till en del förnyade vid olika tillfällen, och dessa granskades ej nu närmare. Uttagen är delvis jordade, delvis ojordade. I adb-rummet ( 210 ) finns både jordade och ojordade uttag bredvid varandra ( < 4 m ). Enligt min bedömning får det ej vara så, och detta vore bra att kolla upp med en elentreprenör. Uttaget i rum 206 är loss från väggen, och denna bör monteras fast. Det vore rekommenderbart att förnya de äldsta elmontagen vid förestående remonter. I synnerhet vid en badrumsremont är det viktigt att montera elmontagen via en felströmsbrytare. Elmätarcentralen finns i grupprummet ( 202 ) och grupp elcentraler i vindfånget till köket samt i tamburen utanför badrummet. Eldstäder: Det finns en kakelugn i övre våningen ( 205 ), men den är ej i bruk. Det fanns ej uppgifter om den senaste utförda sotningen, men det borde utföras årligen. Fönster och ytterdörrar: Fönstren är i stort gamla 2-glas träfönster från uppskattningsvis 50/60-talet. Fönstren borde i första hand underhållsmålas. En del av fönsterbläckens lutning är dålig / obefintlig, och dessa bör åtgärdas. Fönstrens tekniska livslängd börjar ändå vara slut, och ett förnyande av dem bör planeras inom de närmaste 10 åren. Ytterdörrarna är i bruksskick, men kräver underhåll med jämna mellanrum. Dörrarnas montageår var ej givna, men deras tekniska livslängd är ca. 40 år. Torra utrymmena: - Konstruktionerna i köket konstaterades allmänt torra. Den vågräta sprickan i ytterväggen, som noterats redan tidigare, var fortfarande oåtgärdad. Orsaken till sprickan vore bra att granska vidare. - Konstruktionerna i wc-utrymmena konstaterades allmänt torra. I wc-utrymmet 103 fanns de gamla fuktskadorna på innertaksskivorna fortfarande kvar, skarvarna i plastmattan var ställvis öppna, ett väggkakel var borta och ett annat loss från underlaget. De äldsta utrymmena borde renoveras, då man också borde kolla skicket på konstruktionerna under ytorna ( om man ej förnyar farstun i helhet som tidigare föreslagits ).

8 - I träkonstruktionen i golvet / granskningshålet i aulan ( 105 ) fanns delvis torr röta. Väggkaklen bakom lavoaren var ställvis delvis loss från underlaget. Man kommer veterligen ej in under vindstrappan bakom lavoaren. Det vore rekommenderbart, att göra en inspektionslucka under trappan för noggrannare kontroll av konstruktionen. Dessutom borde man ta upp golvet ytterligare runtom lavoaren. - Nedersta mellanväggsstocken mellan rum 107 och källartrappan är rötskadad, men nu ändå torr. Orsaken runtom denna bör uteslutas, och stocken bilas ner till rent virke. - Allmänt taget konstaterades ej märkbara skador i de torra utrymmena. - I källarutrymmet under kopieringsrummet ( 108 ) finns det löst vatten direkt under betongplattan. Det är synbarligen frågan om ytvatten, som tränger in under huset. Vattnet har veterligen ej aldrig svämmat upp på golvet. Våtutrymmena: - Konstruktionerna i badrummet på vindsvåningen konstaterades allmänt torra. Plastmattan på golvet samt väggkaklen var i regel bra fast i underlaget. Badrummet är veterligen byggt på 90-talet och dess tekniska livslängd är ca. 20 år. Enligt min bedömning är det dock ej någon brådska med att renovera badrummet. Man bör förstås följa med skicket årligen. Dränering: Enligt uppgift borde framsidan ( västra- ) samt norra gaveln vara dränerade. Enligt iakttagelserna verkar det ändå ställvis finnas fuktpåfrestning av grunden / krypgrunden. Det vore bra att noggrannare kartlägga de befintliga rören samt deras skick. I.o.m att regnvattnet också leds i rören, finns det en risk för överbelastning av kapasiteten, och dräneringen inte fungerar då det vanligtvis borde fungera som bäst. Detta bör noteras, om man senare gör en uppdaterad ytvattenplan. Marklutning: Marklutningarna runt huset är mestadels litet sluttande bort från huset. På norra gaveln är lutningen ändå så gott som obefintlig / mot huset. Lutningen borde på dessa ställen göras mera sluttande, så att ytvatten mm. säkert rinner bort från husets närhet. 4. Sammandrag av det granskade objektet Byggnaden, en 2-plans skolbyggnad med ställvis källare, är uppförd på platsen. Byggnaden befinner sig i en svag sluttning. Det upptäcktes ställvis gamla fuktskador samt allmänt föråldrade konstruktioner. Dessutom fanns det en del brister samt förnyelsebehov. Vissa skadade konstruktioner som konstaterats i tidigare undersökningar har ej åtgärdats. I inneluftsmätningarna framkom höga halter av vissa fuktskadeindikerande mikrobarter. Iom granskningen kan man ej utesluta möjligheten till möjliga gömda fel inne i konstruktionen. I punkt 5 finns det samlat de väsentligaste behoven för tilläggsutredningar, service, reparation eller förnyanden. Smärre åtgärder angående objektets användning samt underhåll är nämnt i punkt 3.

5. De väsentligaste bristerna samt riskerna 9 - Avloppsrörens tekniska livslängd är slut beträffande gjutjärnsrörena, och ett förnyande av dessa bör planeras inom några år. - Värmeledningsrörens tekniska livslängd är beträffande de äldre järnrören på slutrakan. Även en del av radiatorerna är rätt gamla. Dessa bör i praktiken förnyas vid förestående remonter inom ca. 10 år. - De äldsta elkabelmonteringarna ( före 1960 ) borde förnyas inom kort / vid förestående remonter. - Den norra slänten bör modifieras så att lutningen är bort från huset. - Enligt föregående undersökningar samt de nyligen utförda inneluftsmätningarna verkar golvkonstruktionen / krypgrunden i den gamla delen vara en orsak till de förhöjda mikrobvärdena. Golven borde tas upp i en större uträckning, och antagligen i praktiken förnyas ( isolering samt möjligen fuktskadat trävirke ). I samband med detta borde man också granska skicket på de nedersta ytterväggsstockarna. - Vattentakets skick bör följas upp årligen och målas inom några år. Vid ett eventuellt förnyande av taket bör undertak samt luftspalt monteras enligt rådande bestämmelser. - Mellantakets ventilation bör effektiveras enligt skild plan. - Farstuns konstruktioner bör enligt föregående undersökningsresultat renoveras / förnyas enligt skild plan. - Andra oegentligheter som framkommit i undersökningarna / 2013 och ej ännu åtgärdats bör åtgärdas. 6. Reparation av skador samt riskerna för outförda reparationer Konstruktionerna bör utföras och repareras sakligt så att de uppfyller användningskraven ( så att tex fukt ej kan tränga in i konstruktionerna ) genom att använda ändamålsenliga material. Preventiva underhållsåtgärder och reparation av redan upptäckta skador minimerar kostnaderna samt upprätthåller husets värde. Ifall skador eller brister har konstaterats i granskningen, men ej åtgärdas, stiger ofta reparationskostnaderna. En oåtgärdad skada kan medföra en hälsorisk i boendet / användandet. 7. Förekomst av asbest samt mikrobskador Byggnaden är uppförd / renoverad under en tid då det använts asbest i byggnadsmaterialen. Efter granskningen kan det konstateras, att det antagligen har använts asbest i alla fall i isoleringsmaterialen i källaren. En egentlig asbestkartering är dock på fastighetsägarens ansvar. 2016 har en ny asbestlag trätt i kraft. Vid saneringsarbeten bör en asbestkartering alltid utföras i byggnader uppförda före 1994. Om materialen innehåller asbest, bör dessa alltid avlägsnas som auktoriserad asbestrivning. Det fanns synlig mikrobväxtlighet i krypgrunden samt i stockväggarnas nedre delar. Dessutom konstaterades det gamla fuktskadade trämaterial på några ställen på mellantaket mm.

10 8. Om undersökningsförfarandet Undersökningen baserar sig på iakttagelser av objektet, av handlingar, av uppgifter från ägaren samt tagna fotografier. Konditionsgranskningen är huvudsakligen utförd visuellt samt utan att öppna konstruktionerna. I den ytliga undersökningen har poängterats väsentliga brister, skador och risker som kan inverka på konstruktionshållfastheten, säkerheten samt användardugligheten. I en undersökning som denna kan ej gömda fel upptäckas, såvitt de ej påträffas med ytindikator eller synligt på ytan. Utan att öppna konstruktionerna rejält kan man ej få en heltäckande bild av konstruktionernas skick. Pga detta bör man i oklara fall utföra tilläggsundersökningar samt - konditionsundersökningar. Genom ytliga granskningar kan man ej alltid säkerställa dräneringsrörens eller vattentrycksisoleringens befintlighet eller underhållsbehov. Det är konditionsgranskarens rättighet samt skyldighet att rätta fel som möjligt uppkommit under undersökningen. Alla fel som uppdagats bör reklameras till konditionsgranskaren inom rimlig tid ( 3 månader från undersökningsdatum ). Beställaren bör vara medveten om, att konditionsgranskningen endast berör situationen under undersökningstillfället. Situationen i objektet kan ändra rätt mycket på en kort tid efter undersökningen. Vi följer KSE-avtalsvillkoren för konsultarbeten. INSINÖÖRITOIMISTO KIINTEISTÖASIANTUNTIJAT OY Åbo 15.4.2016 Måns Henriksson, byggnadstekniker, konditionsgranskare tel. 050 5755159 mans@kiat.fi

Bilaga 1 ( 1. våningen ): 11

Bilaga 2 ( 2. våningen ): 12

Nedre våningen: 13 Bild 1-2. Allmän bild av köket. Den vågräta sprickan i ytterväggen. Bild 3. Grupp elcentralen i flygelns vindfång. Bild 4. Allmän bild av slöjdsalen. Bild 5. Gamla fuktskador i aulan ( rum 105 ) runt lavoaren. Bild 6. Friskluftsapparaten i wc-utrymmet ( rum 114 ).

14 Bild 7-8. Allmänna bilder av wc-utrymmena, rum 104 samt rum 103. Bild 9. Takskivorna i wc:n ( 103 ) är fuktskadade. Bild 10. Ytterväggarnas insida i rum 107 är öppnade. Bild 11-12. Mellanväggen i källartrappan har gamla fukt- / rötskador.

Källaren ( under kopieringsrummet ): 15 Bild 13-14. Bottenavloppet är av gjutjärn. Det finns ytvatten under bottenbetongplattan. Källaren ( mitt i huset ): Bild 15-16. Pannr.: Värmecisternen. Rörisoleringen kan innehålla asbest. Bild 17-18. Allmän bild av oljecisternen. Vattenrören fuktar ställvis igenom.

16 Bild 19-20. Allmän bild av oljepannan samt av tryckkärlet. Bild 21-22. Konstruktionerna var ställvis fuktiga / våta. Vindsvåningen: Bild 23. Rum 205: Väggen under fönstret har öppnats. Bild 24. Rum 204: Fuktspår invid övertrycksventilen.

17 Bild 25. Huvud elcentralen i rum 202. Bild. 26. Allmän bild av kallt förråd ( 211 ). Bild 27. Allmän bild av badrummet ( 214 ). Bild 28. Målfärgen flagar på skorstenen ( 212 ).

Mellantaket: 18 Bild 29-30. Allmän bild av mellantaket, norra delen. Rinnmärken på skorstenen, norra delen ( se bild 28 ). Bild 31. Fuktfläckar runt rörgenomföringen. Bild 32. Ventilationsrörets värmeisolering fattas delvis.

19 Bild 33. Allmän bild av mellantaket, södra delen. Bild 34. Fuktskador runt skorstenen. Bild 35-36. Allmänna bilder av mellantaket i farstun ( ovanom 101,102,103 ). Vattentaket: Bild 37-38. Allmänna bilder av farstutaket. Ventilationskåpans täthet ( ovan 103 ) är ifrågasatt.

20 Bild 39-40. Allmänna bilder av taket, söderut. samt norrut. Bild 41. Allmän bild av skorstenen. Bild 42. Avloppets luftningsrör är otätt mot rörgenomföringen. Krypgrunden: Bild 43-44. Allmän bild av krypgrunden under 107 samt de tidigare gjorda provgroparna.

21 Bild 45. Stödet under huvudbäraren har vält, och Bild 46. Huvudbärarnas stöttor har ställvis förnyats ( 106 ). huvudbäraren har brustit ( under 107 ). Bild 47-48. Krypgrunden under farstun ( 101-103 ). Bild 49. Huvudbärarna är ställvis mikrobskadade ( 105 ). Bild 50. Undre bjälklaget vid lavoaren i rum 107.

22 Bild 51-52. Flygelns krypgrund ( 109 ). Den stationära avfuktaren. Bild 53-54. Flygelns krypgrund ( 111, köket ).. samt ( 110, matsalen ). Bild 55-56. Brädfodringen har förnyats under plåtlisten. Foderbrädena är ställvis rätt dåliga.

23 Bild 57. Fönsterplåtens lutning är bristfällig. Bild 58. Den äldre och den nyare sockeln. Bild 59. Sockelblocken har förskjutits i s-ö hörnet. Bild 60. Luftspalten under brädfodringen är minimal. Bild 61. Komposthögen är för nära husväggen. Bild 62. Regnvattnet leds i regnvattenbrunnar.

24 Bild 63. Den nedersta stocken var ställvis mikrobskadad. Bild 64. Regnvattenrännan läcker / rinner över. Bild 65-66. Husets västra sida. Bild 67-68. Husets södra gavel, farstun.. samt hela gaveln.

25 Bild 69-70. Husets östra del. Bild 71. Husets norra gavel, flygeln nertill, samt den äldre delen ovan.