Barnbokslut 2012 Trelleborgs kommun

Barnbokslut 2012 Trelleborgs kommun

1. Inledning FN:s barnkonvention Barnkonventionen omfattar alla i åldern 0-18 år. År 1989 antog FN barnkonventionen, år 1990 ratificerades den i Sverige. Gällande barnkonventionen är barnperspektiv och barnets perspektiv två centrala begrepp som alla bör ha i minnet och kunna skilja åt. Barnperspektiv innebär att vuxna gör en bedömning av vilka konsekvenser ett beslut får för barn och unga. Barnens perspektiv innebär däremot att barn/unga blir tillfrågade och får bidra med synpunkter och förslag. De fyra huvudprinciperna i barnkonventionen: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Trelleborgs kommuns barnchecklista utgår från barnets bästa, barns rätt att komma till tals samt särskild hänsyn till barn i behov av särskilt stöd. Nationell strategi för att stärka barns rättigheter I december 2010 antog riksdagen en nationell strategi (Prop. 2009/10:232) för att stärka barns rättigheter i Sverige. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer, som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Strategin utgår från dessa nio principer: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 2

Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnsrättsperspektiv. Lokala utgångspunkter Vision, verksamhetsidé, inriktningsmål och värdegrund Såväl FN:s barnkonvention som den nationella strategin, kan relateras till Trelleborgs kommuns vision, verksamhetsidé, strategiska inriktningar, inriktningsmål och värdegrund. Vision Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt Verksamhetsidé Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeenden i ett hållbart samhälle. Strategiska inriktningar och inriktningsmål Livskvalitet, arbete och långsiktig hållbar tillväxt utgör Trelleborgs kommuns strategiska inriktningar. Kopplat till dessa inriktningar finns fem inriktningsmål, varav ett av dem har ett uttalat fokus på barn och ungdomar: Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet. ÖRA - Trelleborgs kommuns värdegrund Trelleborgs kommuns värdegrund, ÖRA, står för öppenhet, respekt och ansvar och beskriver vilka värderingar och synsätt som ska råda bland kommunens medarbetare. 3

2. Trelleborgs kommuns barnbokslut 2012 Samtliga förvaltningar har bidragit med underlag till barnbokslut 2012 och beskrivit hur de under året har arbetat med fokus på barnets bästa i främsta rummet (artikel 3), barns rätt till delaktighet (artikel 12), barnperspektiv i styrdokument samt eventuella övriga insatser med fokus på barn/unga. I nedanstående sammanställning redogörs det sammanfattningsvis för hur respektive förvaltning har svarat. Barnbokslutet ger därmed en översiktlig bild av hur Trelleborgs kommun år 2012 har arbetat relaterat till delar av FN:s barnkonvention. Utgångspunkter i barnbokslut 2012 Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Frågeställningar: 1. Hur har ni under år 2012 arbetat med fokus på att barnets bästa ska komma i främsta rummet? (Kan gälla barn såväl individuellt som i grupp) 2. I vilken utsträckning, under 2012, har barn fått möjlighet att vara delaktiga i frågor som rör dem? (Kan gälla barn såväl individuellt som grupp) Hur har barnen fått möjlighet att vara delaktiga? 3. Fanns det år 2012 ett uttalat barnperspektiv i era styrdokument och/eller verksamhetsplaner? Om ja, ge exempel på dokument: 4. Utöver vad som framgått av ovanstående; har ni på annat sätt arbetat med fokus på barn/unga? 4

3. Resultat Arbetsmarknadsförvaltningen Barnets bästa Arbetsmarknadsförvaltningen har under 2012 arbetat aktivt med fokus på barnets bästa, dels inom den verksamhet som bedrivits på Nagvigatorcentrum, dels med individuella genomförandeplaner för ungdomarna på etableringsboendena Fenix och Pegasus. Under 2012 har en förvaltningsövergripande handbok gällande barnperspektivet blivit klar. Vidare har rutiner för barnkonsekvensanalyser tagits fram och implementerats under 2012. Rutinerna ska följas vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Delaktighet Gällande delaktighet och inflytande har unga som varit aktuella inom förvaltningens verksamhet i hög grad varit delaktiga. Själva verksamheten präglas av ett förhållningssätt som innebär hög tilltro till ungas förmåga att ta makten över sina liv. I det dagliga arbetet har ungdomarna varit aktivt delaktiga i planering av verksamheten. År 2012 fick förvaltningens verksamhet Ungdomsstyrelsens pris Hållplats Sverige för sitt arbete med ungas inflytande och delaktighet. Vid konferenser, mässor, studiebesök etc. under året har ungdomarna varit aktivt delaktiga, såväl gällande planering som genomförande. Under 2012 har en grupp unga genom Navigatorcentrum arbetat som förändringsagenter (Framtidsboxen). Utifrån barns/ungas perspektiv har ungdomarna tagit fram förslag på hur Trelleborg ska få Sveriges lägsta ungdomsarbetslöshet år 2020. Barnperspektiv i styrdokument Under 2012 har arbetsmarknadsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att minska andel barn som växer upp i långvarigt bidragsberoende. Detta har inneburit att arbetet med denna målgrupp har stärkts under året. Ett särskilt rutindokument har utarbetats avseende barnperspektivet på arbetsmarknadsförvaltningen (se ovan). Initiativ har under 2012 tagits under året för ung-certifiering av beslut. Processen kring detta kommer att fortlöpa under 2013. Övriga insatser under 2012: Genom ett aktivt arbete för att trelleborgare ska bli egenförsörjande finns det dagligen indirekt fokus på barns och ungas levnadsvillkor. Under 2012 har förvaltningen tillsammans med bildningsförvaltningen och socialförvaltningen tagit fram en överenskommelse avseende förbättrat stöd för unga. 5

Tillsammans med bildningsförvaltningen och socialförvaltningen har arbetsmarknadsförvaltningen även beviljats medel från den sociala investeringsfonden, för arbete med unga som är i riskzon för misslyckad skolgång. Unga trelleborgare, har genom förvaltningsinsatser getts möjlighet till delaktighet i framtagande av den lokala överenskommelsen med den idéburna sektorn. Vidare har unga getts möjlighet till delaktighet genom tillträde till en rad olika forum. För mer information, görs hänvisning till verksamhetsberättelse för Navigatorcentrum samt Navigatorcentrums hemsida. Under 2012 har arbetsmarknadsnämnden besluta att införa kommunal ersättning för unga; en lönelik ersättningsform. Trelleborgs kommun är unik i landet med att införa denna form av ersättning. Införandet har föregåtts av dialog med berörda unga. Bildningsförvaltningen Barnets bästa Bildningsnämnden har, med tanke på sitt ansvarsområde, till uppgift att se till att barnperspektivet naturligt beaktas och därmed ska barnets bästa vara i fokus. Bildningsnämnden har under 2012 haft de tre frågorna från barnchecklistan angivna på alla kallelser till sammanträden med nämnden och dess arbetsutskott som en påminnelse inför beslutfattandet. Bildningsnämnden har i sina yttranden över olika planärenden beaktat barnperspektivet och påpekat vikten av att behovet av förskola och skola beaktas. Särskilt angelägna är trafiksäkerhetsaspekterna. Arbetet med elevernas rättigheter ska bedrivas kontinuerligt i undervisningssituationen. Dels genom kursplanearbete, dels genom ett övergripande skolutvecklingsarbete. Samlingar, studiedagar, löpande utvärderingsarbete, klasstid, mentorssamtal, utvecklingssamtal, klassråd, skolråd och föräldramöten är exempel på aktiviteter som genomförts under 2012. Barnens och elevernas synpunkter har beaktats på olika sätt i de aktiviteter, som beskrivs ovan och i den dagliga verksamheten på skolor och förskolor. Delaktighet Eleverna har varit delaktiga i arbetsmiljöarbetet ute i verksamheten. Uppföljning av barns och elevers delaktighet och inflytande sker inom ramen för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete (SKA). 6

Barnperspektiv i styrdokument Elever har möjlighet att lämna in elevmedborgarförslag. Bildningsnämndens måldokument Måldokument för Bildningsnämnden i Trelleborgs kommun nämns som ytterligare ett exempel. Övriga insatser under 2012 Under året har det pågått olika insatser och projekt inom skola och förskola, med fokus på barn/unga. Fritidsförvaltningen Barnets bästa Fritidsnämnden har under år 2012 arbetat för att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Fritidsgårdarna har bl.a. förmedlat kunskap till barn om barns rättigheter. Fritidsnämnden ska i sin verksamhet prioritera barn- och ungdomar. En del verksamheter riktar sig direkt till barn- och ungdomar medan andra indirekt kommer barn och ungdomar till godo, främst i form av bidrag till föreningar som bedriver ungdomsverksamhet samt tillhandahållande av lokaler för idrottsändamål. Fritidsnämnden tillämpar nolltaxa för föreningsverksamhet som bedrivs för barn och ungdomar upp till och med tjugo år. Delaktighet Barnen har under 2012 fått komma till tals i de frågor som rör dem, exempelvis genom en stor enkät på alla fritidsgårdar. Barnperspektiv i styrdokument: Hänvisning till verksamhetsplan 2013-2015. Övriga insatser under 2012 Kul-i-5 under sportlovsveckan har genomförts i samarbete med ungdomsföreningar och kulturförvaltningen. Kommunens skolelever erbjöds då ett flertal aktiviteter. Buss hämtade och lämnade elever från ytterområdena. Vid sport- och höstlov har badhuset och ishallen haft utökat öppethållande. På badhuset finns också möjlighet att boka barnkalas. Höstlovsaktiviteter arrangerades på Söderslättshallen vecka 44. Sommarsimskola har under 2012 genomförts i tre veckor på badhuset, för nybörjare från och med sju år. Buss hämtade och lämnade barn från ytterområdena. Fritidsförvaltningen har under 2012 anordnat sommardagläger med olika aktiviteter på Östervångsstadion, för barn i åldern sex till tolv år. 7

Fritidsförvaltningen har även varit medarrangör på sommarkollo för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Under året har flera större arrangemang förutom sport- och höstlovsaktiviteter genomförts på ungdomsgårdarna, bland annat Fagerängsdagen, discon för mellanstadieelever samt UKM ung kultur möts, en heldag för kulturintresserade ungdomar med närmare 100 deltagare plus stor publik. Kommunledningsförvaltningen Barnets bästa Alkohol- och drogförebyggande insatser Under 2012 ansökte Trelleborgs kommun om att ingå i Projekt Oberoende. Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan A Non Smoking Generation, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Ungdomens Nykterhetsförbund och fem samarbetskommuner, varav Trelleborg är en. Syftet är bl.a. att testa hur samverkan mellan frivilligsektorn och kommuner kan se ut gällande lokalt drogförebyggande arbete. Projektet syftar även till att utveckla metoder och ambitionen är att projektet ska stödja och vara ett komplement till pågående ANT-förebyggande arbete. Ungdomsenheten, högstadieskolorna och Söderslättsgymnasiet kommer att delta i projektet som pågår fram till juni 2014. Projektet kommer att utvärderas av en extern utvärderare. Kommunikationsinsatsen Tänk Om (www.tänkom.nu), med tonårsföräldrar som målgrupp, syftar till att minska ungdomars alkoholkonsumtion. Tänk Om har även under 2012 uppmärksammats; inför skolavslutningen i juni respektive december. Bland annat har tusentals nyckelband med budskapet Många tonåringar tycker det är fel att föräldrar köper ut delats ut under året. Tänk Om har genomförts i samarbete mellan Trelleborgs kommun, Polisen, Nattvandrarna, Ungdomens nykterhetsförbund och FMN Trelleborg (Föräldraföreningen mot narkotika). Allergironder Bildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att årliga allergironder ska genomföras på kommunens förskolor och skolor. För att underlätta arbetet med detta erbjuder Region Skånes samordnande allergisjuksköterska stöd till kommunen i att lära ut hur man gör en allergirond. En förutsättning för stödet är att allergironderna samordnas och följs upp i kommunen. Detta arbete leds av folkhälsostrateg och miljöinspektör Lilian Flygare Ivarsson. Till och med år 2012 har 21 av kommunens förskolor och 1 enskild förskola genomfört allergirond med stöd av allergikonsulent efter erbjudandet från Region Skåne. 11 kommunala skolor har genomfört allergirond. Arbetet med allergironder har presenterats på Hälso- och 8

trygghetsrådets styrgrupp hösten 2012. År 2013 är sista året som Region Skånes erbjudande finns kvar. Delaktighet Barn och unga i samhällsplaneringen Projektet Barn och unga i samhällsplaneringen, som genomförts i samverkan med Trafikverket, har avslutats under 2012. Fokus under det tvååriga projektet har varit barns och ungas visioner gällande Trelleborgs centralstation. Förskolan Näktergalen, Östra skolan, Liljeborgsskolan 7-9 samt Söderslättsgymnasiet har deltagit i projektet. Resultatet visar att de unga trelleborgarna vill ha en centralstation där cykeln kan parkeras och finnas kvar när de kommer tillbaka. Likaså ska det vara tryggt och bekvämt att ta sig till och från stationen och att vänta på tåget/bussen. Barn och unga lyfte även fram åsikter som på olika vis beskriver hur viktigt det är att centralstationen med omnejd blir en trivsam och attraktiv plats- helst med mera storstadskänsla. I förlängningen påverkar detta även hela Trelleborg, gällande butiker, restauranger mm. Att locka turister till Trelleborg är angeläget, menar barn och unga. Under Trelleborg till 1000, i början av juni 2012, ställde barn och unga ut sina arbeten på centralstationen. De fick besök av politiker tjänstemän och av allmänheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen höll även ett särskilt samrådsmöte i september 2012. Då fick deltagande barn, ungdomar och pedagoger återkoppling på hur barnens och ungdomarnas förslag tagits om hand i arbetet med detaljplanen för centralstationen. För mer information om detta projekt, se Trelleborgs kommuns slutrapport till Trafikverket. Som ett resultat av projektet, har även förslag till nya rutiner gällande barns/ungas inflytande i samhällsplanering tagits fram. Övriga insatser under 2012 Folkhälsoenkät barn och unga Våren 2012 gjorde Region Skåne en stor kartläggning av barns och ungas hälsa. Det var elever i åk 6, åk 9 och gymnasiets åk 2 som deltog och samtliga skånska kommuner medverkade i en anonym enkätundersökning. Mer om folkhälsoenkät barn och unga på sidan17. Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken Trelleborgs kommun har sedan 2004 varit med i partnerskapet som år 2012 bytte namn till Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Trelleborg deltar tillsammans med nio andra kommuner i ett partnerskapsarbete vars syfte är att utbyta erfarenheter och utveckla metoder. Fokus är primärt barns rätt till delaktighet och inflytande. 9

Under 2012 har partnerskapet påbörjat planeringen inför den kollegiala granskning som kommer att genomföras under hösten 2013. Tidigare har granskningar genomförts år 2007 och 2009. Under år 2012 har barnkonventionssamordnaren och ansvarig politiker från Trelleborg medverkat på samtliga möten med de övriga kommunerna i partnerskapet. Partnerskapets överenskommelse förnyades år 2012 och en ny verksamhetsplan för 2012 2015 har fastställts. För mer information, besök gärna partnerskapets hemsida: http://www.barnkonventionenpartnerskapet.se/ Utbildningsdag för det lokala barnkonventionsnätverket Under 2012 har ett lokalt nätverk gällande barnkonventionen börjat ta form i Trelleborg. Barnkonventionssamordnaren sammankallar detta nätverk som består av en representant från respektive förvaltning samt kommunstyrelsens vice ordförande. Hösten 2012 hölls en halv dags grundläggande utbildning i barnkonventionen för deltagarna i det lokala nätverket. Utbildare var Rädda barnen i Malmö. Kulturförvaltningen Barnets bästa Kulturnämndens samlade verksamheter vänder sig i hög grad till barn och ungdomar. Därför anpassas all verksamhet så att den ska bli så bra som möjligt för våra unga invånare. Delaktighet I kulturnämndens samtliga verksamheter, på daglig basis. Barn/unga planerar och deltar i kulturnämndens samlade verksamheter, t ex YES, UKM, SALT-utställningen och Alla Tiders Melodifestival Barnperspektiv i styrdokument Kulturförvaltningen hänvisar till verksamhetsplan 2012. Räddningstjänsten Barnets bästa och barns/ungas delaktighet Under året har projektet med information till 5-åringar fortsatt. Informationen/utbildningen innehåller baskunskaper inom området brand och första hjälpen. Under 2012 har ca 500 barn deltagit i utbildningen, och totalt har ca 2500 barn genomgått utbildningen som genomförs på brandstationen i Trelleborg. Besöket på räddningstjänsten tar ca 1 timme. En halvtimme blir det lektion då man bl.a. går igenom Bamses agerande vid en olycka, utifrån en 10

bok. Denna bok får barnen med sig tillbaka och kan sedan arbeta vidare i den på egen hand. När teorin är slut får barnen titta närmare på räddningstjänstens och sjukvårdens fordon. Räddningstjänsten bedriver även utbildningar för årskurs 2, 5 och 8. I samband med utbildningen åker en instruktör ut till skolan, och genomför klassvisa utbildningar. För årskurs 2 är utbildningen teori under drygt 1 timme. För årskurs 5 är utbildningen teori under 1,5 timmar. För årskurs 8 är utbildningen teori under 2 timmar. Under 2012 har ca 1500 elever utbildats. Övriga insatser Räddningstjänsten har under året deltagit vid olika informationstillfällen där allmänheten och barn fått tillfälle att titta på räddningstjänsten utrustning. Som exempel på sådana tillfällen kan anges ett flertal fotbollsläger för unga, Fagerängens dag samt glöm inte ljusen kampanjen i samband med julfirandet. Dessutom medverkade räddningstjänsten vid Hamnens dag och genomförde där en dykuppvisning. Ett flertal förskolor har även fått besök av räddningstjänsten. Barnperspektiv i styrdokument Räddningstjänstens metod för att förverkliga intentionerna i Barnkonventionen bygger på påverkan i ett tidigt skede av besluten. Räddningstjänsten har infört en punkt om barnkonventionen på interna möten. Barnchecklistan kommer att användas framöver. Samhällsbyggnadsförvaltningen - Plan & Bygg Delaktighet Under 2012 har Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat specifikt med barn och unga inom följande planprojekt: Trelleborgs Centralstation, där vi hållit flera workshops med utvalda klasser under 2012 och haft ett återkopplingsmöte, ett samrådsmöte riktat till barn och unga, 2012-09-25 Gångbro över E6 vid Albäcksskogen, workshop med åk 6-8 från Bäckaskolan (boende elever runt E6 och Albäcksskogen) 2012-11- 28 Strukturbild för Skegrie platsbesök på Slättens förskola under hösten 2012 Designdialog i Beddingestrand en förskolelärare respresenterade barn och unga vid tre dialogtillfällen under hösten 2012 11

Plan & Bygg har även varit medverkande i framtagande av förslag till riktlinjer för barn och ungas inflytande i samhällsplaneringen Samhällsbyggnadsförvaltningen - Miljöavdelningen Barnets bästa Miljöavdelningen fattar årligen ett stort antal beslut enligt miljöbalken och livsmedelslagen; beslut som berör barn och ungdomar. Miljöavdelningen handlägger klagomål gällande fukt och mögel i bostäder, värme, kyla, drag, buller, vedeldning, djurhållning. Speciell hänsyn tas till om barn bor i de aktuella bostäder, med ambition om snabbare handläggning. Miljöavdelningen samarbetar med t.ex. socialförvaltningen och hyresgästföreningen i klagomålsärenden. Tillsyn bedrivs på miljöfarliga verksamheter. Miljöavdelningen har under 2012 deltagit i Reach-arbetsgruppen inom Miljösamverkan Skåne, som har tagit fram material till länets kommuner för att bedriva kemikalietillsyn över varor, speciellt leksaker år 2013. Speciellt fokus kommer att läggas på leksaker innehållande ftalater (kemiska föreningar). Miljöavdelningen har påbörjat ett lokalt arbete 2012 med tillsyn enligt tobakslagen på skolor och förskolor tillsammans med folkhälsostrategen, alkohol- och drogförebyggande samordnare, tillståndsenheten och polisen. Tillsyn kommer att ske under 2013. Miljöavdelningen har fortsatt delta i folkhälsostrategens allergiprojekt i skolor och förskolor, med obligatoriska allergironder. Under år 2012 har allergironder utförts på Solrosens, Klämmans, Gertrudsgårdens, Pilekvistens och Örtagårdens förskolor. Ett antal möte med allergigruppen har hållits. Miljöavdelningens livsmedelsinspektörer utför löpande kontroller bl.a. på skolor och förskolor. Vid kontroller på förskolor/skolor görs bedömningar av hur väl verksamhetsutövarna hanterar kost för barn med allergier och överkänslighet samt för barn med övrig specialkost. Delaktighet Miljöavdelningen har deltagit i samhällsbyggnadsnämndens tillgänglighetsutskott. En grov inventering av tillgängligheten i Trelleborg har utförts av ungdomar, som varit knutna till Navigatorcentrum. Ett samarbete har påbörjats med kommunens tillgänglighetssamordnare. Tillgänglighet påverkar naturligtvis även barn och ungdomar. Det är normalt inte enkelt att bereda barn möjlighet att delta i frågor angående tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Vid inspektioner försöker man dock höra barns åsikter, om barnens ålder och mogenhet är tillräcklig. Barn är delaktiga vid inspektioner i t.ex. bostäder enligt miljöbalken. Barn är normalt inte delaktiga i inspektioner enligt livsmedelslagen. 12

Övriga insatser under 2012 Miljöavdelningen deltar i Barnkonventionsarbetet i kommunen, samt vid framtagande av strategier för Barnkonventionsarbetet. Under våren 2012 besvarade samhällsbyggnadsförvaltningen remiss angående revisionsrapporten Granskning av barnperspektivet i nämndernas verksamhet. Under hösten 2012 deltog miljöavdelningen i Rädda Barnens barnrättsutbildning samt i möten med barnkonventionsansvarig. Barnperspektiv i styrdokument I avdelningen miljö, hälsa och livsmedel vid samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsplan för år 2012 framgår under målet God folkhälsa att avdelningen miljö, hälsa och livsmedel (numera miljöavdelningen) deltar i Förenta Nationernas Barnkonvention för barnens bästa. Samtliga 17 mål/miljömål berör barn och ungdomar. Serviceförvaltningen Barnets bästa I samband med projekt i fastighetsverksamheten som inneburit åtgärder som påverkar hyresgästernas verksamhet, och vilka berör barn, har genom beställaren i detta avseende framförda krav, behov och synpunkter diskuterats och i görligaste mån beaktats. Delaktighet Vid byggprojekt inom Bildningsförvaltningen bereds regelmässigt verksamheten tillfälle att yttra sig över åtgärder samt att medverka i utformning av åtgärder. Med verksamhet avses såväl berörd personal som i detta sammanhang barn/elever. Inhämtande av synpunkter från barn och elever hanteras generellt av personal på berörd skola/förskola. Arbetet med demokrati vid matsedelsplaneringen i form av mat och kostråd på skolor förskolor som påbörjades under 2011 har utvecklats under 2012. Övriga insatser under 2012 Under 2012 har ett antal projekt förberetts för genomförande 2013 och framåt, och i projekteringsarbetet har på sätt som ovan beskrivs hänsyn tagits i det löpande samarbetet med beställarnämnden, inte minst i projektet Klagstorps skola, som kommer att vara föremål för såväl ombyggnad som tillbyggnad, avseende såväl förskola som F6 skolan. Åtgärder som genomförts och där barnperspektivet är beaktat är också färdigställande av Bäcka förskolas utemiljö, Änghögs förskola, Österjärs förskola och Gylle resursskola. Tillbyggnad av Väståkraskolan med 13

grupprum i tre plan är också ett under 2012 påbörjat projekt inom bildningsförvaltningens verksamhetsområde. Planerade projekt som kommer att beröra barn i allra högsta grad är Ny Förskola centrum, Ny förskola Östra Kusten och Ny Förskola Skegrie. Dessa senare projekt är i en fas som föregår projektering och genomförande och har ännu inte konkret berört inflytandefrågan från barn, men så kommer att ske. Barnperspektiv i styrdokument Barnperspektivet finns ej med explicit i något styrdokument. Socialförvaltningen Barnets bästa I allt utredningsarbete på Familjehemsenheten, Utredningsenheterna 0-12 år och 13-20 år samt på Familjerätten görs aktiva bedömningar och därefter beslut kring vad som är bäst för barnet utifrån ett definierat barnperspektiv. Insatser som görs efter genomförd utredning, utgår från den vårdplan som utredaren utformat tillsammans med vårdnadshavare och i förekommande fall barnet/ungdomen. Barnets eller ungdomens bästa ska komma i främsta rummet, så även gällande behandlingsarbete. Även på Beroendeenheten är barn och unga i fokus. Föräldrar som genomgår behandling för missbruk får även kunskap om hur missbruket påverkat deras föräldraroll. Beroendeenheten informerar föräldrar om stödgruppen Lejonet (barngrupp) och motiverar dem att låta sina barn delta. Samverkan finns mellan Beroendeenheten och utredningsenheterna barn och familj. Beroendeenheten samverkar även med mödrahälsovården gällande gravida kvinnor. På enheten för korttidsvistelse enligt LSS görs planeringen av barnens vistelse i verksamheten utifrån varje barns individuella behov. Delaktighet Generellt kan sägas att socialförvaltningen pratar med alla barn som är föremål för utredning och att barnen på så sätt blir delaktiga i det arbete som utförs på de olika enheterna. Olika metoder används, t.ex. Nallekorten. De barn som är så små att de inte kan prata observeras istället i hemmet med sina föräldrar, i syfte att bedöma hur barnen har det. På Familjehemsenheten arbetar man med de placerade barnen och deras historia med t.ex. Min bok. Alla placerade barn har fått information om var de kan vända sig om de har synpunkter på vården och/eller familjehemmet, 14

I vår öppenvårdsverksamhet som riktar sig mot både barn och unga använder vi av oss av olika självskattningsformulär där barnet/den unge själv får ge sin bild av sin situation. I de fall där vi av någon anledning inte pratar med barnen, finns det väl dokumenterat och motiverat. Sammantaget är barn och unga delaktiga genom dialog och kommunikation, även genom enskilda samtal/möten med utredaren/behandlaren. Äldre barn/unga har i högre utsträckning en egen behandlare. De barn som placeras i familjehem har egen barnsekreterare. Barnperspektiv i styrdokument Återfinns i BBIC-licens samt enheternas verksamhetsplaner. (BBIC står för barnets behov i centrum). Övriga insatser under 2012 Individ- och familjeomsorgs (IFO:s) medverkan i ett nationellt forskningsprojekt, vilket syftar till att stärka barnens delaktighet i kommunal barnavård. Fortlöpande arbete med att säkra för barn/unga som varit utsatta eller vittnen till våld. Kompetenshöjande insatser för personalen. Utökade möjligheter att erbjuda barn delaktighet i barngrupper. God omvärldsanalys och kunskap kring barns levnadsvillkor. Utvärdering och uppföljning av insatser till barn Ständig fokus på måluppfyllelse Föräldrautbildning Samverkan med andra aktörer kring barn, ungdomar och deras familjer Anpassad möblering i samtalsrum för barn och ungdomar. Tekniska förvaltningen Barnens bästa Barnets bästa beaktas som en naturlig process i allt förändringsarbete och nyanläggning. Delaktighet I arbetet med trafiksäkerhetsåtgärder har bl. a. skolan varit delaktig. Barn och ungdomar har varit delaktiga i utformningen av ytor kring och tillfartsvägar till centralstationen (projektet Barn och unga i samhällsplaneringen). Övriga insatser 2012 En stor del av verksamheten som tekniska förvaltningen bedriver berör samtliga invånare i kommunen och därigenom även barnen. Förvaltningen har under året bedrivit utredningsarbete avseende förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Inventering av kommunens gång- och cykelvägar har skett under året samt flera 15

belysningsprojekt, både social- och trygghetsbelysning. Tekniska förvaltningen har tillsammans med Trafikverket tagit fram en hastighetsplan för Trelleborgs kommun, där det bland annat föreslås hastighetsbegränsning till 40 km/h i innersta centrum. Man räknar med att hastighetsplanen kommer att antas under 2013. Under 2012 har en genomgång gjorts gällande hela lekplatsbeståndet. Det som har beaktats är tillgänglighet (barnkonventionens artikel 23), säkerhet, lekvärde och integration med omgivning (barnkonventionens artikel 31) på lekplatsen. Under 2013 och framåt kommer successivt de brister som inventeringen har identifierat att åtgärdas, med särskilt fokus på säkerhet och tillgänglighet. Förvaltningen har prioriterat ombyggnad av lekplatserna Kapellplan, Banvallsvägen och Silvermyntsvägen. Detta med anledning av att lekplatserna har föråldrade, nedgångna lekredskap och bristande säkerhet. Målsättningen är att förbättra standard och miljö, och därmed lekvärdet på lekplatserna. Därtill öka tillgängligheten för funktionshindrade. 4. Avslutande reflektioner Först och främst; ett stort tack till förvaltningarna som besvarat frågeställningarna gällande barnbokslut 2012. Det har varit givande och intressant att ta del av de insatser som gjorts och dessutom är redogörelserna viktiga i syfte att följa upp hur arbetet fortskrider med att stärka barns rättigheter i Trelleborgs kommun. Den gemensamma nämnaren är att det finns genomgående fokus på barn/unga; av naturliga skäl i varierande form och omfattning, utifrån förvaltningarnas varierande uppdrag. En del beskriver konkret hur t.ex. barn/unga har varit delaktiga, medan andra förvaltningar ger en mer översiktlig beskrivning. Ett exempel på direkt koppling till barnkonventionen är Tekniska förvaltningen, som hänvisar specifikt till artiklarna 23 (handikappade barns rättigheter) och 31 (barns rätt till vila, lek och fritid) i barnkonventionen. Detta med anledning av tekniska förvaltningens inventering av lekplatser. Arbetsmarknadsförvaltningen har under 2012 tagit fram en handbok, Barnperspektivet hos arbetsmarknadsförvaltningen, som bl.a. skall användas vid handläggning av försörjningsstöd. I handboken görs hänvisningar till ett flertal av barnkonventionens olika artiklar. Utöver underlag från förvaltningarna visar även Trelleborgs kommuns budget 2013 på särskilda satsningar som på ett positivt sätt berör barn/ungdomar, t.ex. satsningar på fritidsaktiviteter och sommarkollo för barn/unga med funktionshinder (socialnämnden) samt på fritidsgårdsverksamheten (fritidsnämnden). 16

På gång under 2013 Partnerskapet för barnkonventionens genomförande fortsätter, som tidigare nämnts, år 2012-2015. Den 13-14 mars 2013 var det Trelleborgs kommuns tur att vara värd för ett av partnerskapets gemensamma möten mellan de politiker och tjänstemän som ingår i partnerskapet. Det blev också en hel del fokus på att förebereda den kollegiala granskning som ska genomföras i höst. Då granskar kommunerna varandras arbeten, i syfte att främja ytterligare utveckling av barnrättsarbetet i kommunerna. Projekt Barn och unga i samhällsplaneringen var en annan punkt på programmet under mötet den 13-14 mars. Trafikverkets projektledare Christer Karlsson deltog och redogjorde bl.a. om planer på att sprida erfarenheter av det arbete som gjorts i de sex försökskommunerna. Senare under våren blir det ett seminarium i Trelleborg. I början av mars 2013 fattade kommunstyrelsen beslut om nya rutiner för barns och ungas delaktighet i samhällsplanering. 1 Berörda förvaltningar är arbetsmarknadsförvaltningen, bildningsförvaltningen, fritidsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Rutinerna kommer framöver att följas upp i barnbokslutet. Arbetet med att revidera Trelleborgs kommuns handlingsprogram Varför barnbokslut? pågår i skrivande stund. Utgångspunkten i detta arbete är framför allt den nationella strategin som syftar till att stärka barns rättigheter. I samband med detta ses även barnchecklistan över. Folkhälsa barn och unga 2012 Utöver ovanstående redogörelse av hur förvaltningarna arbetat år 2012 presenteras här avslutningsvis ett axplock av resultat från Region Skånes folkhälsoenkät barn och unga, som gjordes i mars 2012. Samtliga 33 skånska kommuner deltog i undersökningen. Elever i åk 6, åk 9 och gymnasiets åk 2 fick besvara frågor om hälsa och välbefinnande, levnadsvanor, sociala relationer, trygghet och om skolan. Totalt deltog nästan 30 000 barn och unga. Svarsfrekvensen i Trelleborgs kommun var sammantaget 80 procent eller däröver i samtliga årskurser. Det innebär att 1021 elever i Trelleborg deltog i undersökningen. Barns och ungas kännedom om barnkonventionen Eleverna fick bl.a. svara på frågor om barnkonventionen. I Trelleborgs kommun hade fyra av tio elever i åk 6 hört talas om barnkonventionen samt kände till sina rättigheter utifrån denna. Var tredje elev i åk 6 kände även till barnkonventionens innehåll. Sammantaget hade eleverna i åk 6 bäst kännedom om barnkonventionen, såväl i Trelleborgs kommun som i Skåne generellt. 1 Beslut i kommunstyrelsen 2013-03-06, 53, Dnr: KS 2012/721 17

Möjlighet att framföra åsikter till dem som bestämmer Eleverna i åk 9 och gymnasiets åk 2 fick även frågan om de ansåg sig ha goda möjligheter att framföra åsikter till dem som bestämmer i kommunen. I Trelleborg ansåg 18 procent i åk 9 samt 15 i åk 2 att de hade goda möjligheter att framföra åsikter till dem som bestämmer. Minskat bruk av tobak, alkohol och narkotika Sedan 2009 har tobaksanvändning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning minskat i Trelleborg. När det t.ex. gäller eleverna i åk 9 röker 20 procent av flickorna i åk 9 och 12 procent av pojkarna snusar. Var tredje elev i åk 9 har rökt vattenpipa. Drygt 40 procent av eleverna i åk 9 har druckit sig berusade och knappt hälften av niorna blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. De allra flesta i åk 9 har aldrig använt narkotika. Cirka fem procent av eleverna i åk 9 har använt narkotika. Cannabis är den slags narkotika som är vanligast förekommande. Upplevd hälsa, skoltrivsel och framtidstro Självskattad hälsa är ett mått som bygger på hur den enskilde själv uppfattar sin hälsa. Studier har visat att den självskattade hälsan har betydelse för framtida hälsa. På frågan Hur mår du rent allmänt? svarade majoriteten att de mår bra eller mycket bra. Pojkar mår generellt sett bättre än flickorna. Bland flickorna i åk 9 svarade t.ex. strax över 80 procent att de mår bra eller mycket bra, medan över 90 procent av pojkarna i åk 9 svarade att de mår bra eller mycket bra. Pojkarna är nöjda med sig själva i större utsträckning än flickorna. Och det är vanligare att flickor varje vecka t.ex. känner sig ängsliga, irriterade och/eller har ont i huvudet eller magen. Flickorna känner sig inte heller trygga i lika stor utsträckning som pojkarna gör. De flesta elever, 80 procent eller därutöver, trivs mycket bra eller bra i skolan och gällande skoltrivsel råder inga större skillnader mellan pojkar och flickor. När det gäller framtidstro har pojkarna i åk 6 (över 90 procent) allra ljusast syn på framtiden. Den sjunker sedan i takt med stigande ålder. Bland flickorna skiljer sig dock inte framtidstron nämnvärt mellan de olika årskurserna; ungefär 80 procent av flickorna ser ljust på framtiden. Föräldrarnas sysselsättning är något som spelar roll då det gäller barns och ungdomars framtidstro. Barn till föräldrar utan sysselsättning har inte lika ljus syn på framtiden jämfört med barn vars föräldrar förvärvsarbetar. Detta visar en sambandsanalys som Region Skåne har gjort, med utgångspunkt från hur alla barn och unga i hela Skåne har besvarat enkäten. Sammanfattningsvis gällande folkhälsa barn och unga... Resultatet från folkhälsoenkät barn och unga ligger till grund för det fortsatta arbetet med att främja hälsa bland barn och unga i Trelleborg. 18

Att flickor mår psykiskt sämre än pojkar samt förefaller vara otrygga i större utsträckning, är ett par områden som är i behov av närmare analys. Resultatet av folkhälsoenkät barn och unga har tidigare presenteras för Hälso- och trygghetsrådet. På Trelleborgs kommuns hemsida finns det sammanställda resultatet publicerat, se gärna vidare hänvisning på sista sidan i detta dokument. Trelleborg 2013-04-02 Karin Jeppsson samordnare för barnkonventionen och alkohol- och drogförebyggande arbete 19

5. Om du vill veta mer Om barns rättigheter: Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg: Barnperspektivet hos arbetsmarknadsförvaltningen (en handbok) Barnombudsmannen www.barnombudsmannen.se Bris www.bris.se Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken www.barnkonventionen-partnerskapet.se Trelleborgs kommun har varit med i partnerskapet sedan 2004. Rädda barnen www.rb.se SKL:s vägledning gällande barnrättsarbete www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/demokratiutveckling/mr/vagledning UNICEF fakta om barnkonventionen www.unicef.se/barnkonventionen UD INFO- skrift: Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. UD 05. 059, 2006. Skriften kan laddas ner eller beställas på www.regeringen.se Om barns och ungas hälsa: Region Skånes folkhälsoenkät barn och unga http://www.skane.se/fhbou_2012 Om folkhälsa barn/unga i Trelleborg: http://www.trelleborg.se/sv/kommun-politik/sa-arbetar-vimed/folkhalsa/fakta-och-statistik-/ 20