Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten...2 Bedömningar...2 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Landvetterskolan och besökt skolan den 28-30 augusti 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I skolan intervjuades elever, personal och rektorer samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Landvetterskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Förskoleklass 66 Grundskola 564 Källa: Landvetterskolans statistik Utbildningen vid Landvetterskolan omfattar förskoleklass och grundskola för årskurserna 1 9 samt en kommungemensam särskild undervisningsgrupp för elever i årskurserna 1 6. Såväl rektorer som personal ser Landvetterskolan som två skolor F 5 och 6 9. Skolans rektorer och biträdande rektorer uttrycker en vilja att se Landvetterskolan som en skola med gemensamma dokument och med verksamhet i ett F 9 perspektiv. Vid Landvetterskolan finns även obligatorisk särskola för årskurserna 6 10 och gymnasiesärskola. Denna verksamhet bedöms i en särskild verksamhetsrapport. Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurserna 1 3 finns vid skolan och fritidsklubb för elever i årskurserna 4 5 i närområdet. Denna verksamhet bedöms i en särskild verksamhetsrapport. Skolans elever kommer från Härryda, Eskilsby och Landvetter. Landvetterskolan tillhör ett skolområde kallat Landvetterområdet. Skolan är belägen i Landvetter centrum med närhet till bibliotek, ishall och tennishall. Landvetter ligger nära Göteborg, i ett naturskönt och kuperat landskap med närhet till sjöar och friluftsliv. Bedömningar Samlad bedömning Inspektörerna ser exempel på att eleverna är engagerade i skolarbetet och bedömer att flertalet elever är motiverade och har lust att lära. Skolans tidigare del måste bedriva ett tydligare arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skolan behöver utveckla sitt kvalitetsarbete så att kvalitetsredovisningarna blir ett levande dokument för utvecklingsarbetet på skolan. Det är också viktigt att skolan gör en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen för en ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap.1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap.1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). 2
- Skolans tidigare del bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen och 7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Skolans likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19-20 grundskoleförordningen). - Eleverna får inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att de inte ges möjlighet att nå målen i ämnet för årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för utbildningen. - Skolan bör arbeta för att öka elevernas inflytande över undervisningen. - Skolan bör utveckla de individuella utvecklingsplanerna. - Skolan bör utveckla sina åtgärdsprogram. - Skolans rektorer bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet och säkerställa att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. - Samverkan mellan förskoleklass och skola bör utvecklas. - Skolans timplan bör ses över. Kunskaper Landvetterskolan diagnostiserar och dokumenterar elevernas kunskapsresultat i ämnena engelska, matematik och svenska. De nationella ämnesproven för årskurs 5 och 9 i engelska, matematik och svenska genomförs vid skolan. Resultaten av de nationella ämnesproven för årskurs 5 sammanställs och rapporteras till den centrala förvaltningen. Sammanställningen visar att Landvetterskolan inte genomför samtliga delprov vilket innebär att skolornas resultat inte blir jämförbara i kommunen. Resultaten analyseras eller utvärderas heller inte. Beträffande elevernas resultat i övriga ämnen har skolan ingen redovisning och bedömning av måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen i årskurs 5. Inspektörerna vill även poängtera vikten av att personalen vid skolan regelbundet uppmärksammar läroplanens och kursplanernas strävansmål och att det fortlöpande arbetet med planering och utvärdering tar sin utgångspunkt i dessa. 3
Tabell 1. Andelen (i procent) elever vid Landvetterskolan som minst har uppnått målen i de nationella ämnesproven i årskurs 9 åren 2005 och 2006. Landvetterskolan Nationella ämnesprov årskurs 9 Skolan Riket 2005 2006 2005 2006 Engelska 97 97 96 96 Matematik 86 85 88 88 Svenska 92 100 95 96 Källa: Skolverkets statistik Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 är i stort sett i nivå med riket. Tabell 2. Elevernas genomsnittliga meritvärde, andel elever med fullständigt slutbetyg samt andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan år 2006 och 2007. Landvetter skolan Härryda Riket 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Meritvärde 1 228 222 208 217 207 207 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till 2 nationellt program Källa: Skolverkets statistik 82 82 81 86 76 76 95 97 95 95 90 89 Tabell 2 visar att Landvetterskolan når ett högre genomsnittligt meritvärde än riksgenomsnittet och att eleverna i högre utsträckning än riksgenomsnittet når målen i alla ämnen och behörighet till nationellt program. Det råder dock skillnad i resultat mellan flickor och pojkar. Flickorna når under perioden 2002 2006 ett högre meritvärde än pojkarna och en högre andel flickor är behöriga till nationellt program. År 2006 är t.ex. flickornas meritvärde 241,9 och pojkarnas 217,1. 100 procent av flickorna och 94,5 procent av pojkarna uppnår behörighet till nationellt program samma år. I skolans kvalitetsredovisningar redovisas inga resultat och därmed heller inga förslag på åtgärder för hur skolan tänker arbeta mot en ökad måluppfyllelse. Bedömning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen förekommer enligt lärarna, men något system för att utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen saknas. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet föreskriver vikten av att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer som en förut- 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. 4
sättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det innebär att skolan måste delge eleverna målen för utbildningen. Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer inspektörerna gör är intrycket att eleverna endast i liten omfattning är medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte kända för eleverna och tydligt kopplade till undervisningen. Lärare i skolans senare del säger att de informerar om målen vid terminsstart eller vid andra tillfällen under läsåret. Lärare i skolans tidigare del säger att det var länge sedan kursplanemål och särskilt läroplanens strävansmål diskuterades. Vid inspektionsbesöket ser inspektörerna inte att målen är tydliggjorda i det dagliga arbetet eller att eleverna ges möjlighet att utvärdera och reflektera över sitt lärande. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om målen bör öka. Enligt intentionerna i läroplanen ska elevernas möjlighet till inflytande utvecklas så att eleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. Läraren ska se till att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Intervjuer, observationer och samtal visar att elevernas inflytande över innehåll och arbetsformer i den dagliga undervisningen varierar mellan lärare på skolan. Undervisningen beskrivs av de flesta elever som i stort sett lärarstyrd. Ramarna och innehållet bestäms i de flesta fall ensidigt av lärarna. Lärarna upplever däremot att eleverna har inflytande. Enligt lärarna har eleverna inflytande över till exempel när prov ska genomföras, hur arbeten ska redovisas eller vilket arbetssätt eleverna vill använda sig av. Vid flera lektioner som inspektörerna besöker arbetar eleverna med likadana uppgifter och får inte hjälp att gå vidare till nya eller mer krävande uppgifter. Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande bör utvecklas ytterligare. Uppföljning är ett viktigt redskap för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Uppföljningen är också en viktig förutsättning för den information som ska ges under utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtal genomförs en gång varje termin. Utvecklingssamtalet ska, enligt grundskoleförordningen, ge information om och göra elevens utveckling och lärande synligt i relation till såväl läroplanens övergripande mål, som mål att uppnå och att sträva mot i de olika ämnenas kursplaner. Eleven och vårdnadshavaren ska ha fått sådan information och möjlighet att förbereda sig att de kan ta aktiv del i utvecklingssamtalet. Respektive klasslärare/mentor berättar om elevens kunskapsutveckling i samband med utvecklingssamtal där föräldrar och elever deltar. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Alla elever vid Landvetterskolan har enligt personalen en IUP som redovisar vilka mål som eleven, föräldern respektive läraren anser att eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. Exempel på mål som anges är att inte prata på lektionerna eller att försöka räcka upp handen oftare. Den typen av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella mål. Inspektörerna konstaterar att eleven och hemmet åläggs ett stort ansvar för måluppfyllelsen i de planer som inspektörerna tar del av. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas, främst avseende de framåtsyftande målbeskrivningarna samt på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen. 5
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet ska omfatta elevens hela skolsituation. Vid Landvetterskolan finns en handlingsplan för elevhälsoarbetet. Enligt denna och personalen identifierar lärarna, arbetslagen och elevhälsan de elever som är i behov av särskilt stöd. Rutiner finns för hur skolan identifierar elever i behov av särskilt stöd samt hur arbetet organiseras för dessa elever. Elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram enligt personalen. Skolans speciallärare uttrycker att elever i behov av särskilt stöd får stöd på olika sätt. Inspektörerna bedömer att skolan har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram finns enligt rektorer och elevvårdspersonal för elever i behov av stöd. De åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av saknar redovisning av åtgärder på organisations- eller gruppnivå samt saknar utvärderingsbara och konkreta mål som eleven ska uppnå. Målen saknar i flera fall koppling till de nationella målen i läroplan och kursplaner. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammens kvalitet bör utvecklas. Vid skolan finns en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. De elever som är placerade i den särskilda undervisningsgruppen erbjuds enligt inspektörernas bedömning undervisning som är väl anpassad till deras individuella förutsättningar. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp ska enligt kommunens delegationsordning fattas av rektorn. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp innebär ett stort ingripande i elevernas tillvaro och kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd. Interna betygsdiskussioner inom respektive ämne förekommer på skolans senare del enligt lärarna. De säger att de diskuterar bedömningar och hur de tolkar betygskriterier. Kommunen har genomfört ett antal dagar för kompetensutveckling, då lärare från olika skolor fått möjlighet att diskutera och jämföra bedömningar. Rektorn och lärare ansvarar för arbetet med betygssättningen och att den följer nationella bestämmelser. Enligt grundskoleförordningen är det nationella mål och betygskriterier som betygssättning i avslutande ämnen ska grunda sig på, och när betyg sätts i ämnen som inte är avslutade ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat fram till den aktuella terminen. Eleverna anser att betygen för ämnen som inte är avslutade kan vara låga för att bli mer rättvisande vid slutbetyg. Inspektörerna konstaterar att skolan arbetar för en rättssäker betygssättning. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret ska betyg inte sättas i ämnet. I dessa fall ska ett skriftligt omdöme ges. Det skriftliga omdömet ska beskriva elevens studieutveckling och innehålla information om vilka mål som har uppnåtts under grundskoletiden. Det kan redovisa vilka stödåtgärder som satts in. Det blir en viktig information för mottagande personal i gymnasieskolan, så att eleven så snart som möjligt kan få det kompletterande stöd som behövs. De skriftliga omdömen som inspektörerna tar del av på skolan redovisar vilka mål eleven uppnått men saknar i de flesta fall beskrivning av insatta åtgärder. Frånvaro från undervisning är en förekommande förklaring från betygssättande lärare till ute- 6
blivet betyg. Inspektörerna vill påpeka att närvaron som sådan inte kan vara ett kriterium för att uppnå betyget godkänt. Normer och värden Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Inspektörerna ser många exempel på att eleverna är engagerade i skolarbetet och bedömer att flertalet elever är motiverade och har lust att lära. Elever och personal uttrycker i samtal och intervjuer att de i de flesta fall uppfattar Landvetterskolan som en trygg miljö för eleverna att vistas i. I några fall uppger vårdnadshavare att skolan inte hanterar kränkande behandling på ett tillräckligt bra sätt, så att det förekommer kränkningar som skolan inte lyckats åtgärda eller förhindra. Elever vid skolans tidigare del ger uttryck för att de ibland tvingas ta ett allt för stort ansvar att själva reda ut konflikter, även när de signalerar till lärarna att de behöver hjälp. Eleverna menar att de vill att de vuxna ska agera tydligare. Föräldrar uttrycker att skolans arbete för att skapa en trygg miljö för de yngre eleverna inte är tillräckligt. Inspektörerna bedömer att Landvetterskolans tidigare del inte bedriver ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Enligt läroplanen ska skolan utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former. Även grundskoleförordningen anger att eleverna ska ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor av gemensamt intresse för eleverna. Vid Landvetterskolan görs denna träning bland annat genom klassråd, där eleverna för sina synpunkter vidare till elevrådet. De yngre eleverna berättar att de under tidigare läsår diskuterat förslag till förbättringar, men att förslagen inte genomförts. Vissa saker blir aldrig av och de hinner inte ta upp allt de vill. De äldre eleverna säger att det i huvudsak är praktiska problem som diskuteras. Inspektörerna påpekar vikten av att stärka elevernas träning i att arbeta i demokratiska former för att öka deras möjligheter till inflytande. Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten. Vid inspektionstillfället har Landvetterskolan en likabehandlingsplan för tidigare delen och en för senare delen av skolan. Dessa planer kan inte till fullo anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som lagen kräver då de exempelvis inte tydligt och konkret anger vilka åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Dessutom saknar planerna beskrivning av vilka insatser skolan planerar 7
göra under året. Planen ska också innehålla en beskrivning av hur den ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras. Planen för tidigare delen saknar beskrivning av rutiner för akuta åtgärder. Inspektörerna bedömer att skolans likabehandlingsplaner inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Planen bör innehålla en planering för personalens kompetensutveckling för att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. Ledning och kvalitetsarbete Landvetterskolan består av en tidigare del som omfattar förskoleklass och årskurserna 1 5 och en senare del som omfattar årskurserna 6 9. Såväl rektorer som personal ser Landvetterskolan som två skolor F 5 och 6 9. Skolans rektorer och biträdande rektorer uttrycker en vilja att se Landvetterskolan som en skola med gemensamma dokument och med verksamhet i ett F 9 perspektiv. Staten har tilldelat rektorn en nyckelfunktion för utbildningens planering, genomförande och resultat. Rektorn ska vara pedagogisk ledare för skolan, chef för lärarna och övrig personal samt ha det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. För att utöva sitt ledarskap ska rektorn enligt skollagen hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. För respektive del finns en rektor och en biträdande rektor. Rektorn och biträdande rektorn för förskoleklassen och årskurserna 1 5 började sina anställningar den 1 augusti 2007 och befinner sig vid inspektionstillfället i ett skede där de fortfarande arbetar för att lära känna elever och personal samt att sätta sig in i sina nya tjänster. Rektorn har genomgått ledarskapsutbildning, men ännu inte den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer att rektorn och den biträdande rektorn för tidigare delen ännu inte är förtrogna med det dagliga arbetet i skolan, men personalen hyser tilltro och förhoppning till dem. Rektorn och biträdande rektorn för årskurserna 6 9 har tidigare erfarenhet som skolledare och har arbetat som skolledare vid Landvetterskolan sedan ett år. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Elever och personal uttrycker sitt förtroende för sin skolledning och tycker att de är delaktiga i den dagliga verksamheten. En enkätundersökning angående medarbetarnas bedömning av den psykosociala miljön redovisas i skolans kvalitetsredovisning och visar att mycket har blivit bättre sedan nuvarande skolledning tillträdde. Personalen tycker bland annat att de får bättre information från arbetsledningen och att samarbetet med arbetsledningen har blivit bättre. Inspektörerna bedömer att rektorn och den biträdande rektorn för senare delen är förtrogna med det dagliga arbetet i skolan. Som tidigare nämnts visar inspektionen att skolan brister i kvalitetsarbetet samt att den systematiska utvärderingen av elevernas kunskapsresultat måste utvecklas. Då det är rektorn som har det övergripande ansvaret för bland annat dessa frågor bedömer inspektörerna att rektorerna i högre utsträckning bör ta ansvar för att följa upp skolans resultat och att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. 8
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska bland annat varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Landvetterskolan upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning för tidigare delen och en för senare delen. De senaste kvalitetsredovisningarna omfattar år 2006. Kvalitetsredovisningarna följer en mall som utarbetats av Härryda kommun och är enligt rektorn för senare delen baserad på utvärderingar av lärarna. Personalen vid tidigare delen säger sig inte varit delaktiga i skolans kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna är inte ett levande dokument för utvecklingsarbetet på skolan. Inspektörerna noterar att exempelvis resultat från de nationella proven i årskurs 5 och 9, inte redovisas, följs upp och utvärderas samt att det i kvalitetsredovisningarna inte finns en samlad bild av elevernas kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer därför att kvalitetsredovisningarna kan utvecklas att bättre, i enlighet med bestämmelserna, ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans kvalitet försvåras när information saknas. Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisningar inte uppfyller kraven i förordningen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. Enligt rektorerna har större delen av personalen utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskande, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. Enligt lärarna på Landvetterskolan sker ytterst lite samverkan mellan förskoleklassen och skolans yngre elever. Det finns på så sätt inte möjlighet att tillvarata de olika pedagogikernas möjligheter. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola bör utvecklas för att enligt läroplanen berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I timplanen för Landvetterskolan finns ett visst antal timmar avsatta för elevens val. Enligt grundskoleförordningen ska elevens val syfta till breddning och fördjupning inom skolans ämnen. Eleverna ska också erbjudas ett allsidigt urval av ämnen. Intervjuer med elever och personal samt dokument visar att det råder oklarheter om samtliga elever erbjuds elevens val enligt bestämmelserna. Få elever känner till syftet med elevens val. Inspektörerna bedömer att skolan inte följer förordningens krav gällande elevens val. Landvetterskolan har tre profiler som eleverna väljer inför årskurs 6. De elever som är intresserade av matematik, naturvetenskap och experiment kan välja Ma/No-profil. Dessutom finns hälsoprofil samt design- och teknikprofil. Av skolans timplan framgår inte hur tiden för dessa val organiseras. Inspektörerna bedömer att skolans timplan bör ses över så det framgår varifrån tiden för profilerna tas. I ämnet hem- och konsumentkunskap finns mål att uppnå för eleverna i årskurserna 5 och 9. I Landvetterskolans timplan finns inte tid avsatt för hem- och konsumentkunskap i årskurs 5. Undervisningen är organiserad så att eleverna läser ämnet i årskurs 6. Inspektörerna bedömer därför att fördelningen av un- 9
dervisningstiden i Landvetterskolan inte ger eleverna förutsättningar att nå målen för årskurs 5 i hem- och konsumentkunskap. Grundskolan har utvecklats mot en alltmer sammanhållen utbildning där integrering av elever starkt förordas till skillnad från segregering och där bestämmelser som tillåtit olika former av nivågruppering av elever tagits bort. 1994 togs t.ex. alternativkurserna i engelska och matematik bort. Skollagen föreskriver också att eleverna i grundskolan ska ha en gemensam studiegång. Vid Landvetterskolan är bland annat engelsk- och matematikundervisningen nivågrupperad. Ibland flyttar eleverna mellan grupperna men enligt eleverna är det ovanligt att så sker. Eleverna talar om grupperna som bästa gruppen och sämsta gruppen medan lärarna framhåller att det är olika tempo i undervisningen i de olika grupperna. Med anledning av den nivågruppering som beskrivits ovan vill inspektörerna påpeka följande. Nivågruppering efter kunskaps- eller prestationsmässiga förutsättningar i ett ämne under en begränsad tid kan vara motiverat utifrån ett pedagogiskt syfte om det inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Resultaten från forskning visar entydigt att höga och positiva förväntningar har stor betydelse för elevers framgång i skolarbetet. Elevernas resultat ska fortlöpande följas upp varvid organiseringen av undervisningen omprövas. Verksamheten bör bygga på en genomtänkt pedagogisk planering så att varje elev har möjlighet att nå målen för utbildningen och förverkliga sina möjligheter. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan ser över och utvärderar de nivågrupperade undervisningsgrupperna Svenska som andra språk har en egen kursplan och ska ges som ett eget ämne. Vid Landvetterskolan ges undervisning i svenska som andra språk som stöd. Inspektörerna bedömer att svenska som andra språk måste ges som ett eget ämne. Skolans lokaler och utrustning är anpassad till en tidsenlig undervisning. Inspektörerna bedömer att eleverna i övrigt har tillgång till utbildning i en omfattning som ger dem möjligheter att nå målen för utbildningen och som överensstämmer med författningarna. Datum Ort 2008-04-01 Göteborg Ulla-Britt Norin Tomas Erlandsson 10