Amy Rönnberg. Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

Amy Rönnberg Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

FÖRFATTARE Rönnberg Amy ISBN 978-952-293-229-7 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2014 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, 00530 Helsingfors PB 200, 00101 Helsingfors Tfn 09 7711 www.kommunerna.net

Innehåll Utgångspunkt... 4 Gymnasiefältet och dess förändringar... 5 Utvärderingens förlopp... 6 Maj 2014...6 Juni 2014...7 Augusti 2014...7 Analys av enkäten... 8 Gymnasiernas framtida utmaningar...8 Lärarsamarbetet...9 IKT...10 Högskolor...11 Övriga kommentarer...11 Slutsatser... 12 Vidare utveckling... 13 Slutord... 15 Källor... 16 Bilaga 1. Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland...17 Bilaga 2. Utvärdering Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland...20 3

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Utgångspunkt Projektet Studentexamen på lika villkor pågick under åren 2011-2012 och resulterade i ett strategidokument Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Avsikten med utredningen var att skapa en helhetsbild av gymnasiefältet på svenska i Finland för att kunna forma strategier som skulle trygga individens rätt till högklassig utbildning, valfrihet och ett tillräckligt kursutbud i gymnasiet. Mer konkret skulle projektet utmynna i: 1. En helhetsbild av gymnasieutbildningen på svenska och av de förändringskrav som ställs på gymnasierna. 2. Att med hjälp av utredare och tillsammans med kommunerna ta fram alternativ för samarbete och strukturer samt utreda konsekvenser för olika lösningar. 3. Ett sammanfattande strategidokument med framtidsalternativ för upprätthållarna och i att föra en aktiv dialog med kommunerna om utvecklandet av gymnasie - utbildningen på svenska. 4. Konkreta beslutsunderlag som upprätthållarna kan utnyttja när ändringar görs. Undersökningen initierades och förverkligades med stöd av Svenska Kulturfonden tillsammans med Finlands kommunförbund. Som projektchef för Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland fungerade Corinna Tammenmaa. Fyra regionala utredare, Ann Sandelin, Bo Rosenberg, Jan Nybom och Ole Norrback var delaktiga i utformandet av utredningen. Projektet hade en styrgrupp på åtta personer; Kristina Wikberg, Kurt Torsell och Lieselotte Eskelinen från Finlands Kommunförbund, Björn Teir och Veronica Granö-Suomalainen från Svenska Kulturfonden, Bob Karlsson och Heidi Backman från Utbildningsstyrelsen samt Johan Aura från Svenska Folkskolans Vänner. Eftersom arbetet i kommunerna på tjänste- och förtroendemannanivå tar tid var det ändamålsenligt att utvärdera utredningen först under 2014. Som utvärderare fungerade högskolepraktikant PedK Amy Rönnberg. Målet med utvärderingen var att granska om Framtidsstrategier för svenskspråkiga gymnasier i Finland haft några samhälleliga verkningar eller medfört verkliga åtgärder och resultat i kommunerna och gymnasierna. Utvärderingen gjordes under sommaren 2014 som ett två månaders projekt. 4

Gymnasiefältet och dess förändringar Gymnasiefältet på svenska i Finland har förblivit oförändrat sedan utredningen gjordes åren 2011-2012, det finns fortfarande samma mängd upprätthållare och gymnasier. Däremot kommer gymnasiet Svenska Normallyceum och Tölö specialiserings gymnasium att gå ihop från och med hösten 2015 och få namnet Tölö gymnasium, vilket gör att de svenskspråkiga gymnasierna kommer att bli färre till antal. Överlag kommer gymnasiefältet i Finland att genomgå stora förändringar i och med statens strukturreform för andra stadiets utbildning. Det finns krav på inbesparningar inom utbildningssektorn som gör att verksamheten måste omorganiseras. Avsikten med den kommande strukturreformen för andra stadiet, enligt UKMs kanslichef Lehikoinen, är att stärka förutsättningarna för utbildningssystemet och utbildningsanordnarna samt på ett kvalitativt höstående sätt svara på samhällets förändringar. För att göra inbesparningar kommer bland annat utbildningsanordnarnätet för gymnasieupprätthållarna att koncentreras avsevärt fram till år 2017. Enligt ett utlåtande som kom från ministeriet 13.6.2014 ska den svenska utbildningen ses över skilt. Projektchef Tammenmaa lyfte upp i utredningen att det för de svenskspråkiga gymnasierna del skulle vara viktigt att se till att tillgängligheten inte lider. Man borde enligt Tammenmaa i fortsättningen också ha beredskap att erbjuda kvalitativ gymnasieutbildning för att trygga Svenskfinlands konkurrenskraft. Finansieringen för gymnasieutbildningen kommer också att förändras från och med 2017. Hösten 2014 kommer det att komma besked om hur förändringarna av finansieringen kommer att förverkligas. I den modellen som Kommunförbundet fått ta del av våren 2014 föreslås att finansieringen delas in i fyra olika moment; basfinansiering och basfinansieringens tilläggsdel och en del baserad på verkningar och en baserad på resultat. (Finska termer; Perusrahoitus, perusrahoituksen lisäosa, vaikuttavuus rahoitus, tulosrahoitus.) Men eftersom det inte har kommit några slutliga besked vet man inte hur utfallet ser ut. Under 2016 kommer också nya timfördelningar och en ny läroplan samt nya utbildningsmål att träda i kraft för gymnasieutbildningen. Detta kommer att påverka hur de svenskspråkiga gymnasierna organiserar sin operativa verksamhet. Som det nu ser ut skulle det vara viktigt att satsa på det pedagogiska innehållet och utvecklandet av bedömningen. I diskussion med Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS förde de fram att gymnasieupprätthållarnätet inte får bli glesare på svenska i Finland eftersom det i många fall skulle leda till att eleverna skulle välja finskspråkiga alternativ. Detta skulle igen försämra svenskans ställning i det långa loppet. FSS var också orolig över utvecklingen kring studentexamen och dess struktur. De menade att Studentexamen i framtiden kunde leda till ojämlikhet mellan eleverna, ifall de själva måste inhandla sin egna IKT utrustning. Man borde också enligt FSS i framtiden rikta fokus på andra kompetenser i Studentexamen än de klassiska läroämnen, sådana som eleverna skulle ha nytta av i det vardagliga livet. Gymnasiefältet och strukturreformen för andra stadiet har fått en del mediauppmärksamhet vid tidpunken för utvärderingen. Bland annat före detta ordförande för Finlands 5

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Svenska Lärarförbund Dan Johansson har uppmärksammat i tidningen Läraren (17.4.2014) kriterierna för upprätthållartillstånden och lyft fram de negativa konsekvenser de kan medföra för den svenskspråkiga utbildningen i framtiden. Helsingin Sanomat skrev om den digitaliserade studentexamen (27.5.2014). Svenska Yle har flitig bevakat utvecklingen på gymnasiefältet i ett flertal artiklar. Radio Vegas granskande program Radar gjorde ett reportage om de svenskspråkiga gymnasiernas utmaningar och kallad det för Finlandssvensk ödesfråga. Medierna har behandlat dels de aspekter som utredarna förde fram under utvärderingen och delar av själva utredningens innehåll. Utvärderingens förlopp Maj- Juni- Augusti- Samtal med utredarna Samtal med sakkunniga Enkätförfrågan Analys av enkätförfrågan Samtal med personer från andra projekt Samtal med sakkunniga Utformandet av rapport Slutförandet av rapport Maj 2014 Under maj 2014 fördes samtal med utredarna och projektchefen om deras uppfattningar angående utredningen i sin helhet och om de regionala kartläggningarna. Diskussionerna som fördes var ostrukturerade, tre av dem var telefonintervjuer och två egentliga träffar. Efter samtalen med utredarna formades en enkät (se bilaga 1) som gick ut till sammanlagt 116 personer i olika kommuner med gymnasier. Enkäten skickades åt bildningsdirektörer, rektorer och studiehandledare samt till några förtroendevalda. De personer som fick ta del av enkätundersökningen hade sammanlagt elva arbetsdagar på sig att besvara den och de fick en påminnelse om att fylla i den efter en vecka. Målgruppen valdes utgående från vem utredarna träffat under sina utredningar. Alla personer som tog del av enkätförfrågan hade inte varit involverade i utformandet av utredningen. Detta berodde på att det inte fanns några klara listor med vem utredarna och projektchefen hade träffat. För utvärderingen skulle detta ha varit viktigt att få veta vem som varit involverade i utredningen, vilket även diskuterades med projektchefen och brister i informationsstrategin påtalades. Frågorna till enkäten utformades utgående från de tio viktigaste åtgärdsförslag som presenterades i utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finaland på sidorna 49-50. För att begränsa enkätens längd och form delades åtgärdsförslagen in i fyra olika teman; framtida utmaningar inom gymnasiefältet, utnyttjandet av lärarresurser i gymnasiet, IKT i gymnasierna och samarbetet med högskolorna. I enkäten inkluderades också en beskrivning av utvärderingen och dess syfte. 6

Juni 2014 I juni 2014 gjordes beslutet att också skicka ut en enkätförfrågan åt fullmäktige ordförandena i kommunerna och åt styrelseordföranden för de privata skolorna. Enkäten var omformad från den enkäten som skickades ut i maj (se bilaga 2). Avsikten med förfrågan var att se om beslutsfattarna i kommunerna hade utnyttjat utredningen i sina beslut. Enkäten var öppen i nio arbetsdagar. Tyvärr besökte endast en person enkäten och ingen besvarade den. Därför kunde inga analyser av enkäten göras. För utvärderingen skulle det ha varit intressant att veta om Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland nått till de beslutsfattande organen och att få ta del av de tankar som beslutsfattarna har inför förändringarna på gymnasiefältet. Under juni månad fördes diskussioner med personer som hade varit involverade i olika gymnasieprojekt som Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland hade medfört. Samtidigt fördes också diskussioner med några av de sakkunniga från projektets styrgrupp. En stor del av tiden gick också åt till att granska diverse underlag och dokument för att förstå det svenskspråkiga gymnasiefältet och dess utveckling. Under juni månad gjordes en analys av de enkätsvar som kom in. Svaren sållades igenom för att kunna se om det fanns några övergripande mönster. De aktualiteter som kom fram kan ändå inte likställas för hela Svenskfinland eftersom deltagarunderlaget var för litet. Samtidigt formades stora delar av rapporten. Augusti 2014 Under augusti slutfördes utvärderingen av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. En artikel publicerades i Kommuntidningen FIKT 6/2014. 7

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Analys av enkäten Antal svarande: 31 av 116 stycken Rektorer: 48 % Studiehandledare: 26 % Bildningsdirektörer: 19 % Bekantat sig med utredningen: 84 % Utnyttjat utredningen: 28 % Utnyttjat utredningen indirekt: 28 % Enkätförfrågan Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland, som skickades ut i maj 2014 åt 116 personer besvarades av 31 personer. Svarsprocenten var sålunda 27 %. Det skulle ha varit önskvärt med en högre svarsprocent för ett bredare spektrum av svar och ett mer reliabelt resultat. Trots detta så var den regionala spridningen relativt jämn mellan Nyland, Östra Nyland och språköarna, Västra Nyland och Åboland samt Österbotten. 48 % av de som besvarade var rektorer, 26 % studiehandledare, 19 % bildningsdirektörer och 7 % något annat. Det var glädjande att 40 % av alla svenskspråkiga rektorer hade tagit sig tid att besvara enkäten. 84 % av de besvarande hade bekantat sig med utredningen, vilket kan ses som positivt. 26 personer besvarade frågan om de hade varit involverade i utformandet av utredningen. 12 av dem svarade ja, alltså 46 % och 14 nej, alltså 54 %. De övriga fem personer som inte svarade på frågan hade antagligen inte varit med i utformandet av utredningen och därför lämnat frågan tom. I enkäten frågades det om man i kommunen utnyttjat strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Fyra av de besvarande visste inte och tre stycken lämnade frågan obesvarad. Ja, nej och indirekt fick alla åtta svar per alternativ. Det betyder att en majoritet av de som besvarat enkäten ansåg att man i någon mån hade använt utredningen i gymnasiet eller kommunen. I de flesta fallen handlade om att man utnyttjat utredningen som ett diskussionsunderlag, dels i kollegiet och dels som en modell för de kommande strukturförändringarna. Några hade också använt utredningen för att utveckla den egna verksamheten i gymnasiet eller verksamheten tillsammans med andra gymnasier. Östra Nyland hade vidare utnyttjat Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland för att skapa en egen utredning och liknande arbete var på gång i Österbotten. I nej svaren fanns det inga utförligare förklaringar. Det skulle ändå ha varit intressant att veta varför man inte hade använt sig av utredningen i kommunerna och gymnasierna. Detta är något som borde ha beaktats i utformandet av enkäten för att utvärderingen skulle ha fått ett vidare djup. Gymnasiernas framtida utmaningar I och med att statens gymnasiereform var det intressant att i enkäten utreda de åsikter som finns på fältet. När enkäten skickades ut i maj visste man ännu mindre om de kommande förändringarna än i juni när enkäten analyserades. Detta gör att svaren från fältet endast är 8

reaktioner på det dåvarande läget. I enkäten kom det fram att de flesta besvarande oroade sig för ekonomin i gymnasierna. Under kärvare tider kommer vissa gymnasier exempelvis inte att kunna erbjuda förberedande kurser för studentexamen eller kurser i språk. Gruppstorekarna i gymnasierna kommer att öka och uppsägningar bland personalen blir ett faktum. Vissa ansåg också att hela gymnasiets existens var hotat. En del var också oroliga över tilläggen för små gymnasier och specialiseringsmöjlighetens minskande. Samtidigt såg en minoritet av de besvarande förändringarna som en möjlighet att utveckla verksamheten i gymnasierna. Svaren om hur man såg på de framtida upprätthållartillstånden såg väldigt olika ut. Vissa av de besvarande ansåg det vara onödigt att spekulera om framtiden eftersom det inte kommit några klara besked från Utbildnings- och kulturministeriet. Andra hade försökt få diskussionen igång i kommunen för att kunna agera förutseende, medan vissa indikerade på att de redan visste hur de skulle organisera verksamheten för att i fortsättningen också kunna upprätthålla det svenskspråkiga gymnasiet. En diskussion som dök var om ett gymnasium ska ha 500 studerande för att kunna få ett upprätthållartillstånd. Siffran 500 var någonting som figurerade i median under tiden som utvärderingen gjordes. Detta visade sig ändå vara för snabba reaktioner och antalet drogs tillbaka i ett senare skede. Ur utvärderingens synvinkel var det ändå intressant att granska vad de som besvarat enkäten hade för åsikter om studerandeantalet 500 som en gräns för upprätthållartillståndet. Många var skeptiska till att ett gymnasium skulle ha mer än 500 studerande för att få ett upprätthållartillstånd eftersom man inte har kunnat påvisa att större gymnasier är bättre. Man oroade sig också för hur gymnasieutbildningen skulle ordnas på glesbyggden med tanke på de geografiska avstånden. I utvärderingen kom det signaler om att fältet föredrog lokala tvåspråkiga lösningar, istället för regionala svenska lösningar, ifall antalet studerande för att få ett upprätthållartillstånd skulle bli tillräckligt stort lokalt. Det vore ändå enligt utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland att rekommendera enspråkiga regionala lösningar för att trygga det svenska rummet för studerandena. Dessutom kan lokala tvåspråkiga upprätthållartillstånd endast skapa små inbesparningar eftersom den undervisande personalen måste ha rätt att undervisa på bägge nationalspråken, för att man ska kunna samanvända lärarresurserna. Enligt gymnasielagen 6 måste ett gymnasium vara enhetligt svenskt- eller finskspråkigt. Endast den administrativa personalen kan vara gemensam för de båda språkgrupperna. Ett av förslagen i utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland var att svenska yrkesskolor och gymnasier tillsammans kunde vara gemensamma upprätthållare. Denna aspekt kom ändå inte upp i enkätsvaren. Däremot menade överdirektören för utbildnings- och kulturministeriet Pirhonen på ett seminarium 18.6.2014 att det kunde vara en möjlighet, för såväl de svenska som finskspråkiga gymnasierna och yrkesskolor, för ett framtida upprätthållarskap. Lärarsamarbetet Ett av åtgärdsförslagen i Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland var att man skulle försöka arrangera undervisningen så att gymnasielärarna endast skulle undervisa i gymnasierna. På så sätt skulle lärarna få möjligheten att utveckla sin profession som gymnasielärare och lättare kunna undervisa per distans. Ur enkätsvaren framkom det att nästan alla gymnasium delade lärare med högstadiet 9

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland eller grundskolan. Däremot så varierade det mycket från gymnasium till gymnasium hur undervisningstimmarna såg ut. Ofta handlade det om att lärare i ämnen som språk samt konst- och färdighetsämnen hade delad tjänst. En av de som svarade på enkäten skrev att några högstadielärare kommer till gymnasiet för att undervisa men inte tvärtom. En anledning till att så många upprätthållare har delade tjänster för lärarna i gymnasiet och grundskolan är att de inte annars skulle kunna erbjuda sina lärare tillräckligt många undervisningstimmar. Lärarna skulle inte uppnå sin undervisningsskyldighet på 190 arbetsdagar per år. I de flesta gymnasierna är också samanvändningen av lärarresurserna en ekonomisk fråga. Utöver dessa aspekter kan det också vara svårt att rekrytera behöriga lärare med en viss specialisering till mindre orter. I enkäten frågades det om gymnasielärarna undervisar i något annat gymnasium, fysiskt eller på distans. Denna fråga skapade en större spridning mellan gymnasierna. 15 stycken av 29 svarade ja, till att deras lärare undervisade i något annat gymnasium. Av dem undervisade lärarna från elva skolor på distans och fyra under andra villkor. 14 stycken personer svarade nej, att deras lärare inte undervisade i något annat gymnasium. På sina håll hade lärarsamarbetet hade kommit igång mycket effektivare efter utredningen men om det beror på utredning eller inte är osäkert. IKT Efter Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har den största utvecklingen skett beträffande IKT i gymnasierna. Utredningen kan ses ha fungerat som en sporrande faktor i utvecklingen. Utöver utredningen har en annan påskyndande faktor för utvecklingen varit studentexamens digitalisering från och med hösten 2016. Dessutom har vidare satsningar gjorts för att utveckla svenskspråkiga modeller för distansstudier. Den största satsningen hittills inom distansundervisningen på svenska har fått understöd av Svenska Kulturfonden. Projektet handlar om att skapa ett virtuellt gymnasium. Många av de som besvarade enkäten hade utvecklat IKT undervisningen tillsammans med andra gymnasier. I de flesta fallen handlade det om att erbjuda kurser på distans. De ringar som redan existerade exempelvis Team Nord och Vi7, hade fördjupat sitt samarbete och utvecklat det. Ett bredare samarbete hade också utvecklats mellan tio gymnasier i nätverket GNet. Något som lyftes upp i enkätsvaren var att man i gymnasierna försökt få IKT som en naturlig del av undervisningen. Några gymnasier hade gått inför 1:1 principen innebärande att alla studerande ska ha egen digital utrustning, antingen en dator eller en läsplatta. Många av gymnasierna hade också gjort specialsatsningar på olika slags teknikutrustning och tillgången till den. En kommun hade anställt en nätpedagogisk stödperson för alla utbildningsstadier på svenska. Till nätpedagogens uppgifter i kommunen hör att stöda och konsultera personalen i nätpedagogiska frågor samt att vara kontaktperson för de IKT ansvariga personerna i skolorna. Rektorn för skolan menade att lärarna hade uppskattat att det fanns en person med reserverad arbetstid för att ge dem handledning. Samma kommun hade också skapat en gemensam IKT strategi. Bland undervisande personalen i gymnasierna hade man utökat möjligheten till fortbildning inom IKT. Formerna för fortbildningen såg olika ut men fokus låg på att utveckla IKT kunskaperna och beredskapen att utveckla det pedagogiska innehållet för att bli mera ändamålsenligt i användningen av dagens teknik. Den aktuella IKT utvecklingen i gymnasierna sågs i stora drag som positivt. Aspekter 10

som lyftes fram var att man kunde erbjuda kurser på distans som man annars inte skulle ha möjlighet att erbjuda i gymnasiet. Ofta handlade det om kurser som var fördjupade och tillämpade. Distansstudier förbättrade också möjligheten för studerande till individuella studiestigar. Även om det finns mycket positivt med distansstudier visade många av de studiehandledare som besvarade enkäten en viss oro för utvecklingen. De menade att det är ett mycket stort ansvar för en ungdom att gå distanskurser och att de inte alltid är tillräckligt mogna för dem. Enligt studiehandledarna skulle studerandena behöva personlig systematisk handledning för att kunna utföra distansstudier. Det lyftes också upp i enkätsvaren att lärarna blivit bekvämare med den digitala undervisningen vilket hade stött deras professionella utveckling och självförtroende. Studerandena hade också blivit bekvämare med IKT som ett naturligt verktyg i skolorna. Endast en av de svarande diskuterade om hur kostnaderna för anskaffningar kommer att bli högre och att det krävs en del specialarrangemang för att få allting kring den nya IKT:n att fungera. Högskolor I analys av enkäten kan man konstatera att samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna var väldigt småskaligt och hade inte utvecklats särskilt mycket efter utredningen. De gymnasier som hade ett samarbete med någon högskola var i fösta hand regionalt tillgängligt belägna eller så organiserades samarbetet som nätkurser. Det arrangerades också sporadiska besök till högskolorna och från högskolorna samt studieresor till diverse mässor. Endast ett par gymnasier hade vidare utvecklat sitt samarbete med någon högskola, dock inte på basen av utredningen. Ett av projekten handlade om att förbereda gymnasiestuderandena inför universitetsstudier. Två gymnasier utnyttjade Expertnätverk som är en resurs som Ekonomiska Informationsbyrån står för. Avsikten med expertnätverket är att studerandena i gymnasierna ska få nya synvinklar på olika yrken och arbetslivet genom att lyssna på olika experter. Allt detta sker genom webben så att experterna kommer in i klassrumssituationen. Expertnätverket erbjuds också på finska. I de flesta fallen var det gymnasierna som kontaktade högskolorna för att skapa ett samarbete. Eftersom gymnasiernas resurser är begränsade, gör det att utvecklingen på denna front är långsam. Det kan te sig en aning konstigt att samarbetet med högskolorna inte är desto mer utvecklat eftersom man tidigare har sett gymnasiets roll som förberedande studier inför högskolestudier. Däremot kan det i framtiden vara intressant att följa med hur samarbetet utvecklas ifall finansieringen i gymnasierna blir beroende av hur många som fortsätter med vidare studier. Övriga kommentarer Elva stycken personer besvarade frågan övriga kommentarer. Svaren var av varierande karaktär. Några diskuterade gymnasiernas framtida situation medan andra riktade fokusen på själva utredningen. Det som kom fram i de öppna frågorna var att delar av fältet är trött på den mängd olika förfrågningar och utredningar som de får. Trots detta så är det viktigt att göra olika förfrågningar och utredningar för att framtida utvecklingen av gymnasieutbildningen ska ske på ett genomtänkt sätt. 11

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Slutsatser Bedömningen efter utvärderingen av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland är att den på längre sikt har varit ett verktyg för diskussioner och nytänkande i kommunerna. Attityderna på fältet har så småningom förändrats så att man ser nya lösningar för att utveckla gymnasieverksamheten. Överlag finns det en medvetenhet om de utmaningar som de svenska gymnasierna står inför. Frågan är om man i utveckling som sker kommer prioritera studerandesbästa, vilket var ett av huvudmålen i utredningen Framtidsstrategier för svenskspråkiga gymnasierna i Finland. De minder åtgärdsförslagen som fördes fram i utredningen möjliggjorde att gymnasierna stegvis kunde prioritera och omorganisera sitt förändringsarbete för att motsvara de framtida utmaningarna. Exempelvis hade några gymnasier utökat samarbetet med varandra och skapat gemensamma lösningar. Däremot ansågs vissa av de större åtgärdsförslagen vara för utopistiska, vilket gjorde att de inte mottogs i kommunerna och gymnasierna med öppna armar. Nu har dessa förslag ändå varit aktuella med tanke på de kommande strukturförändringarna och dels återupptagits. Så gott som alla gymnasier hade efter utredningen gjort snabba framsteg inom området för IKT medan samarbetet med högskolorna och lärarsamarbetet hade utvecklats långsammare eller inte alls. Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland delades ut åt kommunala tjänstemän och beslutsfattare. Man kunde ha delat ut utredningarna i en ännu bredare utsträckning personligen åt exempelvis fullmäktigeordföranden eftersom de har mandat att göra beslut i kommunerna. Nu nådde utredningen den operativa nivån i kommunerna. Utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har även utmynnat i andra utredningar. Det har ändå tett sig komplicerat att bedöma vilka av de vidare utredningarna har varit konkreta åtgärder av Svenska Kulturfonden och Kommunförbundets utredning och vilka som har varit indirekta åtgärder av utredningen. Utbildningsfältet på svenska i Finland är litet och många projekt influeras av varandra och på så sätt också flätas samman med varandra. De aspekter som ändå har fått största fokus i projekten efter gymnasieutredningen är strukturer, fortbildning och läromedel. Dessa tre aspekter, strukturer, fortbildning och läromedel, är brännpunkter i utvecklingen av gymnasieutbildningen så att man i framtiden också kan erbjuda de svenskspråkiga studerandena i Finland en högtstående kvalitativ utbildning. De samhälleliga förändringarna kräver att även utbildningen utvecklas för att kunna motsvara de behov som finns och kommer att finnas i framtiden. 12

Vidare utveckling Utredningar: En gemensam kursbricka (2013) A. Sandelin Utredning om de svenska gymnasierna i Borgå, Kotka, Lovisa och Sibbo (2014) M. Malin Det virtuella gymnasiet (2014) S. Kula Projekt: All finlandssvenskt gymnasium - virtuellt gymnasium GNet Digilabb I utredningen Framtidsstrategier i de svenskspråkiga gymnasierna i Finland efterlyste man vidare utveckling av de svenskspråkiga gymnasierna. Detta igen har lett till att vidare utvecklingsarbeten och utredningar har gjorts på basen av Kommunförbundet och Svenska Kulturfondens utredning. Svenska Kulturfonden var med om att finansiera en utredning om hur de svenskspråkiga gymnasiestuderandes resultat såg ut i Studentexamen Kan vi bli bättre- de svenskspråkiga gymnasisternas resultat i studentexamen 2007-2012 av Erik Geber. Gebers utredning tillsammans med Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har inverkat på de framtida svenskspråkiga gymnasieutredningarna som Kulturfonden har finansierat. Dessutom har Svenska Kulturfonden gjort en specialsatsning på att dela ut medel åt strategiska projekt på gymnasiefältet under åren 2014-2016. Efter att Kommunförbundet och Svenska Kulturfondens utredning utkom, gav Kulturfonden möjligheten åt kommunerna och gymnasierna att tillsammans ansöka om finansiering för vidare projekt som kunde utveckla gymnasieverksamheten i regionen. Östra Nylands gymnasier tillsammans med Kotka och Sibbo tog fasta på denna möjlighet. I Östra Nyland gjordes en vidare utredning med namnet Utredning om de svenska gymnasierna i Borgå, Kotka, Lovisa och Sibbo (2013-2014). Maria Malin fungerade som utredare för projektet. Avsikten med utredningen i Östra Nyland var att skapa ett beslutsunderlag åt gymnasierna för att skapa ett fördjupat och organiserat samarbete som skulle leda till åtgärder i kommunerna inför läsåret 2014-2015. Initiativet till utredningen kom från tjänstemännen från de samtliga gymnasieupprätthållarna i regionen och av rektorn i Kotka Svenska Samskola. Deltagarna i styrgruppen för utredningen fick politiskt mandat för att representera sin kommun. Utredningen slutfördes i början av 2014 och de fortsatta åtgärderna av utredningen kommer att slutföras hösten 2014. Avsikten är att skapa ett formellt operativt samarbete mellan svenskspråkiga gymnasierna i regionen. Detta innebär bland annat att lärarna och studerandena kan fördjupa sin kunskap och specialisera sig. Gymnasierna kunde samarbeta kring distansundervisning, marknadsföring och fortbildning. Distansundervisningen mellan gymnasierna skulle gälla de tillämpade och fördjupade kurserna som skulle leda till individuella flexibla gymnasiestigar för studerandena, som basgymnasiet skulle stöda. 13

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland En annan av de vidare utredningarna är En gemensam kursbricka av Ann Sandelin (2013) som gjordes med stöd av Svenska Kulturfonden. Avsikten med utredningen var att ge underlag för kommande insatser i utvecklandet av gymnasiets digitalisering. Slutsatserna i rapporten var att en gemensam satsning på svenska i Finland måste göras för att stärka de redan existerande digitala ringarna och utvidga dem. Svenska Kulturfonden beviljade också ett bidrag åt Team Nord som är verksamma i norra Österbotten för att utveckla en modell för ett virtuellt samarbete tillsammans med de svenska gymnasierna och deras huvudmän Det virtuella gymnasiet (2014) av Stefan Kula. Kartläggningen gjordes utgående från den modell som Sandelin presenterade i sin utredning En gemensam kursbricka. En vidare ansökan för att utveckla ett all finlandssvenskt virtuellt gymnasium gjordes till Svenska Kulturfonden och beviljades ett anslag på 1 000 000 euro i juni 2014. Ralf Back kommer att fungera som projektchef för det all finlandssvenska gymnasiet. Det virtuella gymnasiet kommer förhoppningsvisatt vara ett banbrytande projekt i Svenskfinland och betydande för gymnasiernas framtida organisering. GNet som är ett samarbetsprojekt mellan tio olika gymnasier; Björneborgs svenska samskola, Borgå gymnasium, Grankulla gymnasium, Helsinge gymnasium, Kotka svenska samskola, Kyrkslätt gymnasium, Lovisa gymnasium, Sibbo gymnasium, Svenska samskolan i Tammerfors och Ålands Lyceum, har initierats av rektorerna och startats upp 2013. John Gulin fungerar som projektchef för GNet. Enligt Gulin är samarbetet en indirekt åtgärd av rapporten, Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Rapporten har gjort att rektorerna varit tvungna att tänka i nya banor och inlett samarbetet. Projektet GNet har sin grund i det samarbete som fanns mellan gymnasierna i Östra Nyland, Kotka och Sibbo- Nätteam öst. GNet erbjuder gymnasiekurser under tre olika terminer via nätet. Gulin menar att läraren förflyttas från den klassiska klassrumssituationen till internet. Ca 300 av de 1800 studerande som går i samtliga gymnasier har deltagit på en kurs via GNet och 68 % av studerandena har slutfört kurserna. Projektet har fått ett bidrag från Utbildningsstyrelsen och de deltagande gymnasierna är med i finansieringen. Kurserna skapas av lärarna och kräver ett deltagarantal på minimi åtta studerande. Ifall studerandena från gymnasier som inte är med i GNnet samarbetet vill delta på kurserna får det göra det mot en avgift. I diskussion med projektchefen Gulin kom det fram att man vill behålla samarpetsprojektet på den nivå den nu är, eftersom det har varit ett fungerande koncept. Genom samarbetet GNet har också Digilab uppkommit. Digilab erbjuder nätbaserad fortbildning för lärare. Projektet har en styrgrupp och utbildningsmaterialet skapas i samarbete med Bildningsalliansen. Digilabb har fått stöd av Svenska Kulturfonden. Utöver dessa projekt som är konkreta åtgärder av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har också andra projekt på svenska i Finland utvecklats. Ett av projekten, som Svenska Kulturfonden har understött, under tiden av gymnasieutredningen är EMath. EMath är ett EU projekt som startades under 2012. Avsikten med projektet var att utveckla nya undervisningsmetoder för matematik på gymnasienivå. Emath projektet har utmynnat i 15 stycken e-böcker som är tillgängliga på nätet. I Svenska Kulturfondens utdelning våren 2014 fick Gymnasiet Grankulla ett bidrag för att utveckla handledningsverksamheten tillsammans med Helsingfors universitet för att ge de studerande en chans att utveckla sina akademiska kunskaper. E-Campus är ett projekt som de svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors stad deltar i. Projektet är en fortsättning av från det projekt som Helsingfors stad gjorde på den finska sidan, Stadin ekampus. Målsättningen för projektet är att utveckla gymnasiepedagogiken så 14

att den grundar sig på fenomen baserat portfoliolärande. Detta innebär att gymnasieämnen blir gränsöverskridanden vilket främjar inlärningen då man granskar olika slags företeelser som helheter. Avsikten är också att utnyttja olika slags sociala medier i det fenomen baserade portfoliolärandet. Slutord Det finländska utbildningssystemet står inför många förändringar inom den nära framtiden. Hur det kommer att påverka gymnasierna och deras utveckling vet ingen i utvärderingens stund. Trots detta så kan man konstatera att gymnasierna måste förnya sig för att i framtiden hållas med i det snabbt utvecklande samhället och dess strukturer. Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har varit en utredning som har skapat diskussioner på det svenska gymnasiefältet och förhoppningsvis också förändrat attityder för att studerandes bästa ska beaktas i de olika gymnasieförändringarna. Där viljan finns är möjligheterna fler och mindre fördomsfulla. Efter statens reform för gymnasieutbildningen skulle det vara läge att analysera den svenska utbildningen för att skapa nya utvecklingsprojekt. Jag vill rikta mitt tack till de personer som hjälpt mig i utvärderingen och fört fram sina kloka synpunkter. Det är en sann glädje att få arbeta med utbildningsfrågor. Amy Rönnberg 15

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Källor Intervjuer under perioden 5-6/2014 Telefonintervjuer under perioden 5-6/2014 Mail korrespondens under perioden 5-6/2014 Emath http://emath.eu/sv/ Expertnätverk http://www.opetin.fi/expertnatverk/expertnatverk-vad-ar-det/ Finlands Svenska Lärarförbund http://www.fsl.fi/ GNet http://www.gnetkurser.com/ Helsingfors stad- Utbildningsverket http://www.hel.fi/hki/norsen/sv/aktuellt/renovering+av +skolhuset+och+skolsammanslagning Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal (UKTA) http://flash.kuntatyonantajat.fi/ukta-2014-2016/html/#69/z Lovisa stad http://www.lovisa.fi/sv/service/utbildning/aktuellt/body0=13789 Svenska Kulturfonden http://www.kulturfonden.fi/sv/start/article-14962-33776-pressmeddelande-462014 Svenska Kulturfonden Årsbok http://www.kulturfonden.fi/site/data/686/files/publikationer/ a%cc%8arsboken2014%20web%20mindre.pdf Utbildnings- och kulturministeriet http://www.minedu.fi/opm/koulutus/koulutuspolitiikka/hankkeet/toisen_asteen_rakenneuudistus/index.html Utbildningsstyrelsen- Lärmiljöer http://larmiljoer.regionline.fi/?tag=fenomenbaserat-larande 14 16

Bilaga 1. Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland Utvärdering av Gymnasieprojektet- Studentexamen på lika villkor, Framtidsstrategi för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Projektet förverkligades under 2011-2012 på initiativ och stöd av Svenska Kulturfonden tillsammans med Kommunförbundet. Projektets utgångspunkt var individens rätt till högklassig utbildning, valfrihet och tillräckligt kursutbud i gymnasiet. Gymnasieprojektet skulle leda till samarbete och strukturer som garanterar studentexamen på lika villkor på svenska i Finland. Mera konkret skulle projektet utmynna 1. En helhetsbild av de förändringskrav som ställs på de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. 2. Tillsammans med kommunerna ta fram alternativ för samarbete och strukturer samt utreda konsekvenser för olika lösningar. 3. Ett sammanfattande strategidokument med framtidsalternativ för upprätthållarna 4. Konkreta beslutsunderlag som upprätthållarna kan utnyttja när ändringar görs Det centrala i utvärderingen är att granska de samhälleliga verkningarna och ifall projektet medfört åtgärder och resultat i kommunerna. 1. I vilken kommun är Du verksam? 2. Din tjänst? Bildningsdirektör Rektor Studiehandledare Förtroendevald Annat 3. Har du bekantat Dig med utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland? Ja Nej Vet ej 4. Har Du varit involverad i utformandet av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland och hur i sådana fall? 5. Har Ni utnyttjat strategidokumentet Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland i er kommun och hur i sådana fall? 17

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland 6. Hur ser Du på det framtida ekonomiska läget, vad innebär det för ert/era gymnasium? 7. Hur ser Du på de framtida upprätthållar tillstånden, vad innebär det för ert/era gymnasium? 8. Har Ni utrett alternativa läsningar till anordnandet av gymnasieutbildningen? 9. Undervisar Era gymnasielärare i något högstadium och under hurdana villkor? 10. Undervisar Era gymnasielärare i något annat gymnasium (beakta även distans) och under hurdana villkor? 11. Har lärarsamarbetet med andra gymnasier utvecklats efter gymnasieutredningen och hur i sådana fall? 12. Har Ni utvecklat nya IKT lösningar i ert/era gymnasium efter utredningen och hur i sådana fall? 13. Har Ni ert/era gymnasium utvecklats gemensamma IKT lösningar med andra gymnasier efter utredningen och hur i sådana fall? 14. Om Ni har utvecklat nya IKT lösningar (på egen hand eller tillsammans) vad anser Ni att det har haft för verkan i ert/era gymnasium? 15. Hur ser samarbetet i ert/era gymnasium ut med högskolorna? 18

16. Har samarbetet med högskolorna utvecklats efter gymnasieutredningen och hur i sådana fall? 17. Övrgia kommentarer 18. Känner Du någon som medverkat i utredningen eller dess efterdyningar som vi kunde kontakta? 19. Får vi kontakta Dig med ytterligare frågor? Ja Nej 20. Dina kontaktuppgifter 19

Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Bilaga 2. Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland Utvärdering av Gymnasieprojektet- Studentexamen på lika villkor, Framtidsstrategi för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Projektet förverkligades under 2011-2012 på initiativ och stöd av Svenska Kulturfonden tillsammans med Kommunförbundet. Projektets utgångspunkt var individens rätt till högklassig utbildning, valfrihet och tillräckligt kursutbud i gymnasiet. Gymnasieprojektet skulle leda till samarbete och strukturer som garanterar studentexamen på lika villkor på svenska i Finland. Det centrala i utvärderingen är att granska de samhälleliga verkningarna och ifall projektet medfört åtgärder och resultat i kommunerna. 1. I vilken kommun är Du verksam? 2. Vad har Du för förtroendeuppdrag? 3. Har Du bekantat dig med utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland? Ja Nej Vet ej 4. Har ni utnyttjat Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland? Ja Nej Vet ej 5. Hur i sådana fall? 6. Hur ser Du på det framtida ekonomiska läget, vad innebär det för ert/era gymnasium? 7. Hur ser Du på de framtida upprätthållar tillstånden som skall förnyas, vad innebär det för ert/era gymnasium? 8. Har ni utrett alternativa lösningar till anordnadet av gymnasieutbildningen? Ja Nej Vet ej 20

9. Vilka av följande alternativ kan vara relevanta för anordnandet av den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Er kommun? I egen regi Tillsamman med finska gymnasiet Som värd i ett regiongymnasium Som medlem i ett regiongymnasium Som samkommun Som aktiebolag eller stiftelse Annat Vet ej 10. Får vi kontakta Dig med vidare frågor? Ja Nej 11. Dina kontaktuppgifter 21