Barn- och utbildningsförvaltningens Detaljbudget/Verksamhetsplan 2014

Barn- och utbildningsförvaltningens Detaljbudget/Verksamhetsplan 2014 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2013-11-26 BUN 141. Sammanställt av: Anne-Catherine Davidsson, Tf. Chefscontroller & Esbjörn Grandalen, Kvalitetsutvecklingschef

Innehåll INLEDNING... 2 OMVÄRLDSANALYS... 2 SKOLINSPEKTIONENS REGELBUNDNA TILLSYN... 2 KARRIÄRTJÄNST... 2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH LÄRARLEGITIMATION... 3 ETABLERING AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR OCH SKOLOR... 3 FÖRSKOLA OCH SKOLA FÖR ASYLSÖKANDE... 3 SKOLUTVECKLINGSSATSNINGAR... 4 NULÄGE... 5 MÅLUPPFYLLELSE... 5 NY ORGANISATION EFTER KOSTNADSREDUCERINGAR... 5 SÄRSKILDA UNDERVISNINGSGRUPPER... 6 NY ORGANISATION PÅ BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET... 6 VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ... 6 NTA-GRUNDSKOLA... 6 EN NY GYMNASIEORGANISATION... 7 LOKALER... 7 PRIORITERADE INRIKTNINGSOMRÅDEN... 8 MÅL OCH UPPDRAG FÖR DE PRIORITERADE INRIKTNINGSOMRÅDENA... 8 ATTRAKTIV KOMMUN FÖR BOENDE, FÖRETAGANDE OCH BESÖKANDE... 9 HÅLLBAR OCH RESULTATORIENTERAD VERKSAMHET OCH EKONOMI... 10 GE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT HÅLLBART ARBETSLIV SOM ANSTÄLLD I VÄSTERVIKS KOMMUN... 11 FÖRDJUPADE UPPDRAG INOM PRIORITERADE INRIKTNINGSOMRÅDEN... 13 KOMMENTARER KRING DE FÖRDJUPADE UPPDRAGEN... 15 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN... 16 UTVECKLINGSOMRÅDE 1) PRIORITERA KUNSKAPSMÅLEN UTAN ATT ÅSIDOSÄTTA VÄRDEGRUNDSUPPDRAGET.16 UTVECKLINGSOMRÅDE 2) FOKUS PÅ DE NATIONELLA STYRDOKUMENTEN... 16 UTVECKLINGSOMRÅDE 3) UTVECKLING AV UNDERVISNINGSSITUATIONEN... 17 KOMPLETTERANDE UPPDRAG... 18 JÄMFÖRELSEMÅTT/INDIKATORER FÖR MÅLUPPFYLLELSE... 18 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 19 BUDGETFÖRÄNDRINGAR... 20 BESKRIVNING AV BUDGETSYSTEMET... 21 BERÄKNAT ANTAL BARN OCH ELEVER UNDER PLANERINGSPERIODEN... 21 DRIFTBUDGET... 21 RESULTATBUDGET... 24 ENHETERNAS KOMMENTARER... 25 NYCKELTALSTABELL... 25 NYCKELTAL FÖRSKOLAN... 25 NYCKELTAL GRUNDSKOLAN... 26 NYCKELTAL GYMNASIESKOLA... 26 1

Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för öppen förskola, förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt kommunal vuxenutbildning. Omvärldsanalys Skolinspektionens regelbundna tillsyn Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Skolinspektionens regelbundna tillsyn i Västerviks kommun pågår under hösten 2013 och en bit in på 2014. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden kommer att få ett beslut från Skolinspektionen under våren 2014. Erfarenheterna från tidigare inspektion samt Skolinspektionens beslut till andra kommuner tyder på att barn- och utbildningsnämnden behöver ha en beredskap för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med att åtgärda eventuella brister. Karriärtjänst Regeringen har avsatt pengar för karriärtjänster för lärare i grundskolan och gymnasieskolan och reformen gäller från 1 juli 2013. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 23 april 2013 att barn- och utbildningskontoret skulle ansöka om statsbidraget och hantera processen kring utformningen av karriärtjänsterna i ett nära samarbete med de fackliga organisationerna. För att ansöka krävdes följande kvalifikationer: Lärarexamen Aktivt arbete med formativ bedömning för att utveckla lärandet hos eleverna Fyra års väl vitsordat arbete av god undervisning Du välkomnar kollegabesök i din undervisning Intresse för skolutveckling och ett aktivt arbete för att utveckla undervisningen. Målmedvetet arbete med att öka elevernas måluppfyllelse och en god förmåga att förbättra elevernas studieresultat. Vilja att vara med och dela med sig av och sprida formativ bedömning och goda erfarenheter av undervisning och lärande. Vilja att vara delaktig i kommunens gemensamma kompetensutveckling samt att vid ett par tillfällen per termin anordna och delta i nätverksträffar. Ansökningsperioden var mellan den 3/5 och den 19/5 2013. Tillträdet skedde vid läsårsstarten 2013/14 och lönetillägget gäller från den 1/7 2013. Grundtanken är att man fortsätter med det goda arbete man gör redan idag och att man är beredd att sprida det till kollegor genom samtal och besök. Innan beslut fattas om dessa tjänster ska förlängas ska arbetet utvärderas vilket kommer att ske i början av 2014. 2

Regeringen har i september 2013 lämnat förslag om att kraftigt öka antalet förstelärare vilket sammantaget ger 17 000 förstelärare då reformen är fullt utbyggd. Det skulle kunna innebära att Västervik får närmare 50 karriärtjänster under 2014. Som en del i regeringens förslag kommer andelen förstelärare vara högre i skolor i utsatta områden. För att reformen även ska kunna inkludera förskolan krävs en lagändring och det avser regeringen att utreda. Förslaget innebär att förvaltningen måste skapa en beredskap för hur denna satsning ska kunna genomföras om förslaget antas. Kompetensförsörjning och Lärarlegitimation Den som har anställts före den 1 juli 2011 och därefter inte bytt anställning får undervisa och självständigt sätta betyg utan legitimation fram till den 30 juni 2015. I annat fall krävs lärarlegitimation från och med den 1 december 2013. Det finns vissa undantag från kravet på legitimation, exempelvis för undervisning i yrkesämnen och modersmål. Den nya lagstiftningen i kombination med att förvaltningen ser risker i att vissa kompetenser kommer att vara svåra att rekrytera framöver gör att förvaltningen behöver skapa en bättre och mer detaljerad bild av komptensförsörjningen 2014 och framåt. Den 6 november 2013 beslutade riksdagen om nya möjligheter att utöka behörigheten för lärare och förskolelärare. Beslutet gör att fler lärare och förskolelärare kan ha rätt till ytterligare behörighet i sin legitimation. Barn- och utbildningskontoret kommer därför att arbeta för att alla som har möjlighet att utöka sin behörighet ansöker om detta. I dagsläget erbjuder Skolverket möjlighet för pedagoger att komplettera sin behörighet via lärarlyftet II. Det är en satsning som barn- och utbildningsförvaltningen har haft mycket begränsade möjligheter att delta i under 2013, på grund av de ekonomiska förutsättningarna, men som kan vara en möjlighet för att göra särskilda satsningar inom områden där kompetens saknas eller kommer att saknas. Etablering av fristående förskolor och skolor Det finns inget tillstånd för fristående skolor som innebär att de kan starta verksamhet under 2014. Ansökningar kan inkomma till och med sista december 2013, vilket innebär att om tillstånd beslutas kan verksamheten starta först 2015. Inte heller någon formell ansökan om etableringar av fristående förskolor under 2014 har inkommit. Däremot har intresse visats för att starta fristående förskola. Ansökningar kan dock inkomma under 2014. Förskola och skola för asylsökande Västerviks kommun har under 2013 tagit emot ett stort antal asylsökande i ett tillfälligt boende i Västerviks kommun. De barn och ungdomar som kommer skall erbjudas skola precis som alla andra barn och ungdomar i kommunen. Detta ställer stora krav på förvaltningen att på bästa sätt möta dessa barn- och elevers olika förutsättningar och behov i förskola eller skola. Det finns inget som tyder på att antalet nyanlända barn- och elever kommer att minska under 2014. De uppföljningar som har genomförts visar att det är en svår uppgift att erbjuda dessa barn och elever verksamhet samtidigt som det finns mycket positiva erfarenheter. Skolor och förskolor som har lång erfarenhet av att erbjuda dessa barn och elever förskola och skola beskriver många gånger barn och elever som har en mycket hög motivation och gör stora framgångar utifrån sina förutsättningar. Dessa barn och elevers närvaro i verksamheten skapar förutsättningar och möjligheter till mycket lärande för alla barn och elever. 3

Skolutvecklingssatsningar SKL (Sveriges kommuner och Landsting) erbjuder olika former av skolutvecklingssatsningar. En av dessa satsningar är PRIO. (Planering, Resultat, Initiativ och Organisation.)PRIO har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & Company och bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 samt annan aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om två saker: Att stärka det kollegiala samarbetet, framförallt mellan lärare Att utveckla arbetssätt så att skolledningen styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Skolverkets Matematiklyftet är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Fortbildningen äger rum lokalt på skolor, är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare. Som stöd för lärarna ska huvudmännen utse matematikhandledare som också kommer att erbjudas en särskild utbildning. För att stödja rektorer att aktivt bidra till fortbildningens genomförande erbjuds också utbildningsinsatser för rektorer vars lärare deltar i fortbildningen. Både SKLs PRIO och Skolverkets Matematiklyft är exempel på skolutvecklingssatsningar som ligger helt i linje med barn- och utbildningsförvaltningens prioriterade utvecklingsområden. Under 2013 har förvaltningen inte kunnat prioritera deltagande på grund av de ekonomiska förutsättningarna. Det blir viktigt för barn- och utbildningsförvaltningen att kunna skapa utrymme i ekonomin för att delta i viktiga utvecklingssatsningar. Nätverk Regionalt utvecklingscentrum (RUC) erbjuder en mängd olika nätverk. Utbildare vid universitetet och yrkesverksamma lärare på fältet, möts i olika nätverk som RUC stödjer. Genom nätverk får lärare som ämnesföreträdare på sin skola, möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Exempel på olika nätverk via RUC: Bildlärare Historielärare Idrott och hälsa Likabehandling och värdegrund Matematik i förskolan genom digitala verktyg Matematiklärare Musiklärare RUC IT Samhällskunskapslärare Specialpedagogik Språklärare Svenska och ämnesspråk Särskola 4

Tekniklärare Yrkeslärare Barn- och utbildningsförvaltningen har under många års tid deltagit i flera av dessa nätverk. Exempelvis genom pedagogiska vägledare, läs- och skrivutvecklare samt matematikutvecklare. Eftersom dessa tjänster inte längre finns kvar saknar för närvarande barn- och utbildningsförvaltningen delaktighet på ett strukturerat sätt i dessa nätverk. Skolutvecklingsarenan kommer under 2014 arbeta fram förslag på hur förvaltningen kan bli delaktiga i dessa nätverk och använda dem som en resurs i det fortsatta skolutvecklingsarbetet. Det finns också ett behov av ämnesnätverk lokalt i förvaltningen. Skolutvecklingsarenan kommer under 2014 arbeta för att former för att skapa lokala ämnesnätverk. Mer om förvaltningsövergripande kompetensutveckling finns att läsa i dokumentet Central kompetensutvecklingsplan. Nuläge Just nu pågår flera viktiga processer som kommer att få betydelse för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Exempelvis arbetet med vision och verksamhetsidé och Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Var båda dessa processer landar kommer att påverka riktningen av verksamhetens utveckling de närmaste åren. Trots att förvaltningen som helhet har genomfört stora ekonomiska omställningar och har ett flertal stora utmaningar att möta så är grundförutsättningarna goda. Barn- och utbildningsförvaltningen har haft en mycket positiv utveckling av måluppfyllelsen sedan ett antal år tillbaka. Det finns en stor kompetens i organisationen av att genomföra större förändringar med en hög professionalism och hög kvalitet. Det visar inte minst resultaten av de stora omorganiseringar som ägt rum till följd av skolöversynen. Några av de utmaningar förvaltningen har att möta som både är viktiga på kort sikt men inte minst i ett strategiskt långsiktigt perspektiv är de uppdrag som formulerats i Budget 2014. Måluppfyllelse Barn- och utbildningsförvaltningen resultat från betyg och nationella prov i grundskolan för år 2013 har nu publicerats. Sammanställningarna från grundskolan visar att den positiva trenden med en högre måluppfyllelse håller i sig. Sammanställningarna från Västerviks gymnasium och Komvux är inte klara. Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete är omfattande och innehåller både kvalitativa och kvantitativa sammanställningar. Exempel på kvalitativa underlag är pedagogernas professionella bedömning av verksamhetens måluppfyllelse. Dessa sammanställningar presenteras i den förvaltningsövergripande kvalitetsredovisningen. Ny organisation efter kostnadsreduceringar År 2013 har i stor utsträckning präglats av en större omställning för att nå en budget i balans. I slutet av 2012 beslutade kommunfullmäktige att tillskjuta 25 mkr för att barn- och utbildningsförvaltningen skulle klara av att genomföra omställningen. Nu, dvs. hösten 2013 är omställningen genomförd och organisationen rullar på nivå med tilldelad ram/budget. Senaste mätningen visar att antalet personal vid aktuell tidpunkt i relation till samma period 2012 har minskat med ca 90 personer. Eftersom budgetförutsättningarna för 2014 är på samma nivå som budgetåret 2013 går förvaltningen in i det nya året med en organisation som ligger i nivå med tilldelad ram. 5

Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att ge barn- och utbildningskontoret ett särskilt uppdrag att följa upp de ekonomiska förändringar som ägt rum under 2013. Samtidigt sker det kontinuerligt ett systematiskt kvalitetsarbete som årligen sammanfattas i en förvaltningsövergripande kvalitetsredovisning. Det betyder att det finns goda förutsättningar att följa utvecklingen i verksamheten och att också kunna vidta åtgärder vid behov. Särskilda undervisningsgrupper I takt med att beslutet om av avveckla de särskilda undervisningsgrupperna verkställs pågår ett parallellt arbete med att följa utvecklingen av förändringen men också ett utvecklingsprojekt under arbetsnamnet Mobilt team. Det är elevhälsochefen som leder arbetet med att ta fram ett förslag på hur utformningen av ett mobilt team kan komma att se ut. Syftet med det mobila teamet är att det ska kunna vara ett stöd till enskilda enheter när de hamnar i mycket svåra situationer med barn och elever. Ett förslag kommer att vara klart under våren 2014. Ny organisation på barn- och utbildningskontoret Inför 2014 kommer barn- och utbildningskontorets bemanning att förstärkas med en biträdande förvaltningschef med ett särskilt verksamhetsansvar för förskolan. Vision och verksamhetsidé År 2004 fattade barn- och utbildningsnämnden beslut om visionen och verksamhetsidén om den lärande organisationen. Det är nästan 10 års sedan och under denna period har mycket hänt. Organisationen idag är i stor utsträckning en ny grupp medarbetare som inte var med om processen kring visionen 2004. Skolan har idag ett förändrat uppdrag och omfattningen på den forskning som bedrivs inom förskolans och skolans värld är idag mycket omfattande. Detta och mycket annat har gjort att organisationen har känt ett behov av att ta ett nytt grepp om vår gemensamma vision. Syftet med arbetet är inte primärt att arbeta fram en helt ny vision och verksamhetsidé, samtidigt som förvaltningen måste lita till den process som startats och ha en öppenhet för vart arbetet landar. Arbetet sker i en process som till sin början kommer att drivas i ledningsorganisationen och i ett nära samarbete med barn- och utbildningsnämnden. Arbetet startar i september 2013 och beräknas vara klart kring årsskiftet 2013/2014. När barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om en ny eller reviderad vision påbörjas ett viktigt arbete där alla enheter i förvaltningen kommer att arbeta med visionen i sin egen organisation. Vad betyder visionen för oss där vi befinner oss? Hur ska vi arbeta i riktning mot visionen? Är exempel på frågor som kan användas. NTA-grundskola NTA (naturvetenskap och teknik för alla) är ett skolutvecklingskoncept för no- och teknikämnen. Barn- och utbildningsförvaltningen har tidigare arbetat med satsningen och har i dagsläget en NTA-satsning i förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen blev i september 2013 beviljade 900 000 kr i externa projektmedel av Sparbanksstiftelsen Tjustbygden för att under en treårsperiod med start i januari 2014 driva NTA i grundskolan (F-6). 6

En ny gymnasieorganisation I budget 2013 lämnas följande uppdrag: Anpassningen av gymnasieskolans utbud ska ta sin utgångspunkt i strategiska överväganden för vad som är bäst för kommunens utveckling och samverkan med näraliggande kommuner. Arbetet med ovanstående uppdrag har resulterat i en ny organisation för gymnasieskolans utbud/organisation. Från och med läsåret 2013-2014 avvecklas successivt följande program och inriktningar: Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Inriktning Bild- och formgivning, Estetiska programmet Från och med läsåret 2013-2014 utvecklas följande profiler: Profil fotboll på Samhällsvetenskaps, -Naturvetenskaps- och Ekonomiprogrammen Profil Teknik på Naturvetenskapsprogrammet Profil Bild på Samhällsvetenskapsprogrammet Lokaler Förvaltningen har under 2014 en rad viktiga lokalförändringar på gång. Det gäller både anpassningar av befintliga lokaler men också planering och genomförande av nybyggnation. 7

Prioriterade inriktningsområden De prioriterade inriktningsområdena är styrande för samtliga nämnder och bolag. För respektive inriktningsområde formuleras mål och uppdrag som respektive nämnd och bolag skall konkretisera, utveckla och anpassa till sina respektive verksamheter. För varje uppdrag skall det finnas en samordningsansvarig funktion i kommunen. De prioriterade inriktningsområdena är följande: Resurser Mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhets styrs, utöver den kommunala styrningen, via nationella styrdokument såsom skollag och läroplaner. Målen för utbildningen är konstruerade för att alla elever ska kunna nå målen. Skollagen (2010:800) beskriver vidare att: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det innebär att det övergripande målet för förvaltningens verksamhet är att alla barn- och elever ska nå målen så som de formuleras i de nationella styrdokumenten. Vidare ska alla elever utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det är utvecklingen mot detta övergripande mål som förvaltningen mäter genom ett antal olika mål och indikatorer som presenteras under denna rubrik. 8

Attraktiv kommun för boende, företagande och besökande Barn- och utbildningsförvaltningens bidrag till detta prioriterade inriktningsområde är både indirekt och mer direkt. En mycket viktig aspekt för både boende och företagande är att det finns goda lärmiljöer som håller en hög kvalitet. För familjer som planerar att flytta till kommunen är kanske kontakten med förskolan eller skolan bland den första med kommunen. Bemötandet och kvaliteten på den utbildning och omsorg som bedrivs har därför en direkt koppling till hur attraktiv kommunen upplevs. För företagare är tillgången till en god utbildning och omsorg viktiga ur flera olika perspektiv. Dels handlar det om möjligheten för företag att rekrytera kompetent och relevant kompetens, men också att företagets anställda har god tillgång till både en god omsorg och utbildning. För de boende i kommunen är en hög kvalitet på omsorg och utbildning viktigt ur många olika aspekter. För kommunen som helhet är en god kvalitet på omsorg och utbildning en mycket viktig grund för kommunens attraktivitet både idag och i framtiden. Mål Attraktiv betyder som kan locka många. När man exempelvis pratar om en attraktiv skola, utbildning eller omsorg är det därför upplevelsen som avgör attraktiviteten. När barn- och utbildningsnämnden ska bryta ner detta prioriterade område till målformuleringar kommer fokus att vara våra barn, elevers och vårdnadshavares upplevelse av attraktiviteten i verksamheten. Målen ska vara smarta vilket i detta sammanhang innebär Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsgivna. Andelen barn, elever och vårdnadshavare som upplever verksamheten attraktiv ska årligen öka. Specifikt: Målet är specifikt genom att det är tydligt avgränsat till att mäta attraktiviteten. Att barn, elever och vårdnadshavare definierar verksamhetens attraktivitet olika är högst sannolikt men relativt oviktigt i detta sammanhang då det är den egna upplevelsen som avses. Mätbarhet: Målet mäts genom de enkäter som kontinuerligt genomförs till de beskrivna målgrupperna. Ett antal olika områden mäts genom ett flertal olika indikatorer. Det innebär att bedömningen av utvecklingen sker genom ett sammanvägt medelvärde. Accepterade: De indikatorer som ligger till grund för bedömningen tar sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Enkätens utformning har processats fram med en tydlig delaktighet i ledningsorganisationen. Realistiskt: Barn- och utbildningsförvaltningen har genom åren haft en hög eller mycket hög andel av barn, elever och vårdnadshavare som uttrycker sig positivt om verksamhetens kvalitet ur olika aspekter. Skillnaderna inom förvaltningen är dock relativt stor och det är i allra högsta grad möjligt att se en positiv utveckling. Tidsatt: Målet är formulerat som att utvecklingen i positiv bemärkelse ska öka årligen. Det innebär att målet per automatik är tidsatt. Mätningen pågår under våren och resultaten sammanställs under sommaren. Ansvar: Alla som arbetar inom barn- och utbildningsförvaltningen har ett gemensamt ansvar för att bidra till att vi bedriver en verksamhet av god kvalitet och att attraktiviteten därmed är hög. Förskolechef och rektor har ett särskilt ansvar i skollagen. Ansvarig för målet i ett förvaltningsperspektiv är kvalitetsutvecklingschefen. Ansvaret innebär att uppmärksamma, driva och följa upp utvecklingen av målet. 9

Hållbar och resultatorienterad verksamhet och ekonomi Barn- och utbildningsförvaltningen har historiskt haft en verksamhet i balans. Det är först år 2011 som förvaltningen gör ett underskott (se ekonomiavsnitt). Barn- och utbildningsförvaltningen har därför under de senaste åren genomgått stora förändringar för att nå en organisation i ekonomisk balans Trots dessa stora omställningar har förvaltningen lyckats höja kvaliteteten i verksamheten och måluppfyllelsen har ökat. Barn- och utbildningsförvaltningen har tydligt fokus på en ökad måluppfyllelse och arbetar på ett medvetet och systematiskt sätt. Uppdraget om skolöversynen år 2010 och de strukturella förändringarna av verksamheten i samband med kostnadsreduceringarna 2013 kom huvudsakligen till just på grund av att förvaltningen på sikt inte hade en ekonomi som går ihop och en måluppfyllelse som var alldeles för låg. Förutom den demografiska utvecklingen, nya strukturer med fristående förskolor och skolor har förvaltningen att anpassa sin verksamhet efter en relativt ny lagstiftning och nya styrdokument. För att möta dessa utmaningar på ett effektivt sätt är förutsättningarna viktiga, vilket kräver ett nära samarbete mellan politik och förvaltning. De största utmaningarna för förvaltningen som helhet under kommande år handlar om att klara av driva verksamheten inom befintliga ekonomiska ramar. Att skapa en hållbar organisation som är anpassad efter rådande förutsättningar, nationella styrdokument och som samtidigt når en hög måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar aktivt i kommunens nätverk för hållbar utveckling. Arbetet med hållbar utveckling ska inte behandlas som en särskild fråga utan genomsyra förhållningssättet i den löpande verksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningens skolöversyn är ett bra exempel på ett arbete som till stor del handlar om att skapa en organisation som är hållbar över tid. Hållbarhetsarbetet är också en naturlig del i verksamheten genom de nationella styrdokumenten. Även om förvaltningen har system och rutiner och arbetar på ett systematiskt och engagerat sätt med frågorna finns det mycket kvar att utveckla. De stora förändringarna i organisationen har satt sina spår och det har varit och är fortfarande en pressad situation. Mål Förvaltningen som helhet ska bedriva sin verksamhet inom tilldelade ekonomiska ramar. Specifikt: Målet är specifikt genom att det är tydligt avgränsat till att mäta förvaltningens ekonomiska utfall. Mätbarhet: Målet mäts genom fastställandet av förvaltningens årsredovisning. Accepterade: Det är lagstadgat. Realistiskt: Med den omställning som genomfördes under 2013 är det realistiskt att klara verksamheten inom beslutade ramar. Tidsatt: Tilldelad ekonomiskt ram avser ett budgetår varför uppföljningen naturligt sker i samaband med årsbokslut. Ansvar: Samtliga inom förvaltningen med ett budgetansvar har ett särskilt ansvar. I förvaltningsperspektivet är det ytterst förvaltningschefen som har det övergripande ansvaret. 10

Andelen barn och elever som når kravnivåerna på de nationella proven ska, i sin helhet, årligen öka. Specifikt: Målet är specifikt genom att det är tydligt avgränsat till att mäta utvecklingen av måluppfyllelsen genom de nationella proven. För år 2014 avser målet nationella proven i årskurs 3,6 och 9. Mätbarhet: Målet mäts genom andelen elever som når kravnivåerna för de enskilda årskurserna men också som ett sammanvägt medelvärde mellan årskurserna. Accepterade: De nationella provens konstruktion tar sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten och genomförs i hela Sverige. Realistiskt: Barn- och utbildningsförvaltningen har haft en mycket positiv utveckling av resultaten på de nationella proven. Skillnaderna inom förvaltningen är dock relativt stor och det är i allra högsta grad möjligt att se en positiv utveckling. Tidsatt: Målet är formulerat som att utvecklingen i positiv bemärkelse ska öka årligen. Det innebär att målet per automatik är tidsatt. Resultaten sammanställs under sommaren. Ansvar: Det är rektor som ansvarar för elevernas utveckling mot målen. Förvaltningschef och Kvalitetsutvecklingschef ansvarar för att målet uppmärksammas, drivs och att en uppföljning sker. Ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv som anställd i Västerviks kommun Barn- och utbildningsförvaltningen kommer under 2014 att arbeta aktivt med den hälsopolicy och medföljande riktlinjer som antogs våren 2013. I riktlinjerna lyfts KASAM, ledarskap och livsstil fram som centrala faktorer för att nå hälsosamma arbetsplatser. Målet med ett aktivt arbete med hälsopolicyn och riktlinjerna är att sätta fokus på arbetsmiljöfrågorna, minska sjukfrånvaron samt att bedriva att aktivt hälsoarbete på samtliga arbetsplatser. Detta kommer att följas upp i nästkommande medarbetarenkät. Under 2014 ska en ny rutin för hantering av arbetsskador och tillbud arbetas fram. Idag saknas ett fungerande verktyg för att göra analyser och följa upp arbetsskador och tillbud på ett bra sätt. Den nya rutinen ska innehålla en tydlig arbetsgång för vem som rapporterar in arbetsskador och tillbud och vem som ansvarar för att sammanställa och göra analyser. Ett administrativt verktyg ska införas som gör det möjligt att arbeta med uppföljning och analys på ett enkelt sätt. För att få en tydlig bild över arbetsåret och för att underlätta planering av vissa arbetsuppgifter kommer ett årshjul att arbetas fram för ledarna i förvaltningen. Syftet är att minska arbetsbelastningen genom att arbetsuppgifter kan fördelas på ett bättre sätt över året. För att ge förutsättningar för ett hållbart arbetsliv är möjligheten till att arbeta heltid viktig. Inom förvaltningen finns idag många deltidsanställningar. Det finns ett behov av att kartlägga hur många personer som vill arbeta mer än de gör idag och hur mycket mer man vill arbeta för att få en bild av hur stor ökning av tjänst det totalt skulle innebära. Nästa steg blir att titta på hur förvaltningen kan arbeta för att höja tjänstgöringsgraden för de medarbetare som arbetar deltid och önskar höjd tjänstgöringsgrad. Inom kommunstyrelsen förvaltning arbetar man med att ta fram en plan för ett chef/ledarutvecklingsprogram som omfattar alla ledare i Västerviks kommun. Innehållet i planen är det formella och det personliga ledarskapet, HR-stöd till ledare, medarbetarutveckling, kompetensförsörjning samt information och kommunikation. 11

Under 2014 kommer kommunens personalhandbok att bytas ut mot en ny handbok där det finns väl utvecklade sökmöjligheter på lagar, avtal och interna riktlinjer och stöddokument. Denna handbok kommer att vara tillgänglig för all personal i kommunen vilket kommer att ge ökade möjligheter att finna den information man söker inom personalområdet. Mål Förvaltningens resultat på den koncerngemensamma medarbetarenkäten ska nå ett HME-index (hållbart medarbetarengagemang) på minst 78. Specifikt: Målet är specifikt genom att det är tydligt avgränsat till att mäta utvecklingen av HMEindex i den återkommande medarbetarundersökningen. Mätbarhet: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) erbjuder en modell och en enkät för att kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med fokus på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Syftet med HME-modellen är dels att kommuner och landsting ska kunna jämföra arbetsgivarpolitiska resultat med varandra för att skapa ett lärande och en utveckling, men också att möjliggöra analyser av kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Dessa bägge delar möjliggörs genom att enkätsvaren läggs in i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), som är en offentlig databas för nyckeltal i kommuner och landsting. Sammantaget är tanken att sätta fokus på medarbetarna som en för verksamheten central resurs. Utöver det kommer också modellen att bidra till att andra delar av verksamheten än personalfunktionen får en ökad förståelse för vikten av en god arbetsgivarpolitik. Detta genom att kopplingen mellan personal, verksamhetsresultat och ekonomi tydliggörs. Accepterade: HME-modellen används av ett stort antal kommuner. Det är SKL och RKA som står bakom modellen och som är två aktörer som kan anses ha en hög legitimitet i detta avseende. Realistiskt: Kommunkoncernens besparingar/omställningar de senaste åren är sannolikt en av förklaringarna till de försämrade resultaten i 2012 års medarbetarenkät. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer möjligheterna att HME-index ska öka som realistiska. Tidsatt: Medarbetarundersökningen genomförs vartannat år. Undersökningen kommer att genomföras 2014. Ansvar: Det är varje chef som ansvarar för sin personal samtidigt som det är viktigt att den förvaltningsövergripande HR-funktionen ansvarar för att ge relevant stöd och goda förutsättningar. Förvaltningens HR-konsulter ansvarar för att målet kommuniceras, drivs och följs upp. 12

Förvaltningens totala sjukfrånvaro ska uppgå till högst 4,5 procent. Specifikt: Målet är specifikt genom att det är tydligt avgränsat till att mäta sjukfrånvaro av all ordinarie arbetstid vilket är ett vanligt mått i kommunen och landet i stort. Mätbarhet: Målet följs upp kontinuerligt under året i förvaltningens skyddskommitté samt vid den årliga personalredovisningen. Accepterade: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetat tid är ett vedertaget mått som används för att jämföra hur kommunen ligger till jämfört med andra kommuner i landet samt hur utvecklingen ser ut inom kommunen som helhet och per förvaltning. Realistiskt: Barn- och utbildningsförvaltningen har haft en positiv utveckling under hösten 2013 där sjuktalen har minskat något jämfört med våren 2013. Det finns god möjlighet att nå målet med en sjukfrånvaro på högst 4,5 % under 2014. Tidsatt: Målet är tidsatt genom att snittet under året ska vara högst 4,5 %. Ansvar: Alla chefer i organisationen är ansvariga för att skapa möjligheter till en god arbetsmiljö för sin personal. Fördjupade uppdrag inom prioriterade inriktningsområden 2013-06-24 fastställde kommunfullmäktige Budget 2014. I beslutet fick barn- och utbildningsnämnden följande uppdrag: Ta fram förslag på hur utvecklingen av lärarlöner ska kunna kopplas till goda resultat i verksamheten Erbjuda nattis barnomsorg som är tillgänglig på obekväm arbetstid IT-satsning med fokus på den pedagogiska utvecklingen 2013-11-25 beslutade kommunfullmäktige om tilläggsbudget för 2014. För barn- och utbildningsnämnden beslutades följande uppdrag och tilläggsbudget. Uppdrag: Barn- och utbildningsnämnden erbjuds, inför budgetarbetet 2015, möjligheten att på lämplig skola föreslå alternativ tillagning av skolmat. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att inför budgetarbetet 2015 redovisa en plan för långsiktig utveckling av lärarlöner kopplat till ökad måluppfyllelse. Redovisas senast april 2014. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att inför budgetarbetet 2015 beskriva konsekvenserna av att avlasta lärarna sådana arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till läraruppdraget. Redovisas senast april 2014. Tilläggsbudget 2013-11-11 beslutar Kommunstyrelsen följande: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa redovisat förslag till tilläggsbudget 2014 för Västerviks kommun, daterat 4 november 2013. 13

Justering för Gy2011 Staten har dragit tillbaka sitt beslut om minskad ram till kommunerna för gymnasiereformen Gy2011 eftersom man gör bedömningen att reformen inte leder till några lägre kostnader. De indragningar som tidigare aviserats för år 2014 och 2015 kommer därför ej att sättas i verket. Besparingen för 2016 och framåt minskas också från det som hittills aviserats. Beloppen för 2012-2014 återförs till Barn- och utbildningsnämnden. Totalt rör det sig om 5,1 mkr. IT satsning Barn- och utbildningsförvaltningens styrdokument ställer stora krav på att förskolan och skolan arbetar med IT som redskap för att nå målen för undervisningen och för att vi ska kunna genomföra det som finns angivet som centralt innehåll. Västerviks skolor har legat i framkant vad gäller IT och vårt skoldatatek har tagit emot besök från stora delar av landet eftersom de var tidigt ute och gör ett bra jobb. Förskolorna får större och större krav på sig när det handlar om att arbeta med IT och vad gäller dokumentation. Föräldrar önskar information i form av Bloggar och Facebook-sidor och detta sammantaget gör att kraven på IT-utrustning blir större även i våra förskolor. Andra kommuner gör idag stora satsningar på "en-till-en" (en dator per person) samt lärplattor. Under senare år har budgetramarna varit så pass strama att förvaltningen tyvärr inte kunnat följa deras exempel och detta har gjort att det nu föreligger mycket stora investeringsbehov bara för att behålla den datortäthet förvaltningen har idag. Behovet är större än så om skolorna i Västerviks kommun ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga och ge elever och personal de förutsättningar som behövs för att lyckas. Det behövs en satsning på "en-till-en" bland pedagogerna och i vissa elevgrupper, det behöver ges möjlighet för satsningar där speciellt intresse finns, bredbandet behöver förbättras ut till många av förvaltningens enheter och det trådlösa nätverket behöver byggas ut för att skapa förutsättningar för flexibelt lärande och för att möjliggöra arbetet med lärplattor och bärbara datorer. Avsikten är att i fortsättningen leasa datorer och övrig IT-utrustning via IT-enheten och förvaltningens beräkning är att de årliga kostnaderna kommer att öka med 5,6 mkr. Ökade lärarlöner 1 % Sedan tidigare finns målet med en successiv förbättring av lärarlönerna och ett första steg togs 2013 då det centrala avtalet gav en lägsta nivå på 2 % och barn- och utbildningsförvaltningen använde 3 %. För 2014 är lärarnas avtal sifferlöst, dvs. det finns ingen lägsta nivå. Om man utgår från att löneökningarna generellt i landet skulle bli i nivå med de 2,5 % som finns i budgetramarna och att förvaltningen skulle närma sig snittlönerna med ytterligare 1 % så innebär det en ökad kostnad med cirka 3,5 mkr. För att en sådan satsning ska ge bästa effekt vad gäller ökad måluppfyllelse så behöver barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med de fackliga organisationerna vidareutveckla arbetet för den individuella lönesättningen i linje med det centrala avtalet. Enligt barn- och utbildningsförvaltningens beräkning innebär en successiv ökning av lärarlönerna med ytterligare 1 % en kostnad på cirka 3,5 mkr. Annan pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en plan för att påbörja arbetet med att erbjuda annan pedagogisk omsorg på obekväma arbetstider i redan förberedda lokaler på Älvdansens förskola. Eftersom detta är en utökad servicenivå, som heller inte är lagstadgad, så ser förvaltningen att detta bör täckas genom en utökad budgetram. Enligt förvaltningens beräkningar blir merkostnaden för denna verksamhet 2 mkr per år. 14

Kommentarer kring de fördjupade uppdragen Ta fram förslag på hur utvecklingen av lärarlöner ska kunna kopplas till goda resultat i verksamheten Barn- och utbildningskontoret har under hösten 2013 tillsammans med den centrala HRfunktionen och de fackliga organisationerna påbörjat ett arbete som syftar till att ta fram förslag på hur utvecklingen av lärarlöner ska kunna kopplas till goda resultat i verksamheten. Under hösten 2013 inrättade barn och utbildningsförvaltningen 16 förstelärartjänster. Förstelärarna får en löneökning på 5000 kr/månaden. Om beslut fattas enligt förslag så finns möjligheten att Västervik får närmare 50 förstelärare under 2014. Dessa tjänster är ett sätt att premiera duktiga pedagoger. Barn- och utbildningskontoret har under slutet av 2013 påbörjat en dialog med de fackliga organisationerna och internt i organisationen om hur en utökning av förstelärare kan utformas. Satsningen på karriärtjänsterna kan i detta sammanhang ses som ett komplement i arbetet med ovanstående uppdrag. Erbjuda nattis barnomsorg som är tillgänglig på obekväm arbetstid Nattis är ett begrepp som ofta använd även om den enligt Skollagen (2010:800) bör benämnas annan pedagogisk verksamhet på obekväm arbetstid. Barn- och utbildningskontoret har sedan tidigare uppdrag planerat för att starta verksamheten. Om kommunfullmäktige fattar beslut enligt kommunstyrelsens förslag till beslut om tilläggsbudget för uppdraget är förutsättningarna goda för att verkställa uppdraget i början av 2014. IT-satsning med fokus på den pedagogiska utvecklingen Som beskrivits ovan är en IT-satsning mycket angelägen. Om kommunfullmäktige fattar beslut enligt kommunstyrelsens förslag till beslut om tilläggsbudget för uppdraget är förutsättningarna goda att kunna följa den IT-strategi som beslutats av barn- och utbildningsnämnden under 2013. 15

Barn- och utbildningsnämndens prioriterade utvecklingsområden Syftet med nedanstående uppdrag/utvecklingsområden är att stödja utvecklingen mot de prioriterade inriktningsområdena med tillhörande mål. Prioriterade utvecklingsområden 2014 1. Prioritera kunskapsmålen utan att åsidosätta värdegrundsuppdraget 2. Fokus på de nationella styrdokumenten 3. Utveckling av undervisningssituationen i. Formativ bedömning/bedömning för lärande/formativ undervisning Utvecklingsområde 1) Prioritera kunskapsmålen utan att åsidosätta värdegrundsuppdraget. De mål som ryms inom rubriken Skolans värdegrund och uppdrag är en mycket central del av det nationella uppdraget. Trygghet och trivsel är exempelvis en förutsättning för att lyckas med kunskapsmålen. Förhållningssätt och bemötande är ett prioriterat område. Det finns dock tecken på att prioriteringen skett på bekostnad av kunskapsmålen. Samtliga verksamheter får därför i uppdrag att prioritera kunskapsmålen utan att åsidosätta värdegrundsuppdraget. Verksamhetens utveckling under de senaste åren tyder på att uppdraget är en framgångsrik strategi. Utvecklingsområde 2) Fokus på de nationella styrdokumenten I skollagens 1 kap. 5 (2010:800) framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. All verksamhet tar sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Samtliga i vår verksamhet förutsätts arbeta i riktning mot de nationella målen så som de anges i styrdokumenten. Vår målsättning är att alla elever kan nå sina mål. Det avgörande är hur vi arbetar med barnen och eleverna när de är hos oss och att vi möter dem där de befinner sig i sin sociala och kunskapsmässiga utveckling. Hela organisationen strävar efter ett processfokus istället för ett system- eller individfokus. Barn och utbildningskontoret får i uppdrag att vidareutveckla utvecklingsorganisationen för att på bästa möjliga sätt vara ett stöd i arbetet med att förverkliga det nationella uppdraget så som det formuleras i våra styrdokument. 16

Utvecklingsområde 3) Utveckling av undervisningssituationen Flera av de internationellt etablerade forskarna inom pedagogiken, inte minst Hatties Synligt lärande lyfter fram undervisningssituationen och lärarens betydelse för lärandet som mycket betydelsefulla faktorer. I en intervju som presenteras i den svenska översättningen av synligt lärande får Hattie frågan Vad tycker du då att vi kan lära oss av studien i Sverige? Hattie svarar : Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt. Även att undervisningssituationen som helhet är ett utvecklingsområde så visar forskningen att det är få omständigheter som påverkar elevers lärande i lika hög grad som det sätt på vilket de blir bedömda. Den formativa bedömningen har en mycket stor betydelse för att utveckla undervisningen. Mot bakgrund av ovanstående är den formativa bedömningen ett särskilt prioriterat utvecklingsområde för att utveckla undervisningssituationen. Formativ bedömning/bedömning för lärande/formativ undervisning Som rubriken antyder finns det flera olika begrepp som beskriver samma sak. Vissa menar att formativ bedömning eller bedömning för lärande är mycket mer än själva den bedömande delen varav benämningen med fokus på bedömning blir begränsande/missvisande. Formativ bedömning kan beskrivas som att elevens styrkor och svagheter analyseras för att: ge information om vad som måste betonas i undervisningen för att eleven ska utvecklas vidare mot målen ge eleven information om hur han/hon kan fortsätta att arbeta för att utvecklas mot målen. ge eleven möjlighet att få syn på sitt eget lärande Formativ bedömning är en konstruktiv återkoppling med råd för det fortsatta arbetet. Denna typ av bedömning är inget som ska ske när ett projekt eller tema är slutfört, utan det ska hela tiden pågå parallellt med arbetet Det råder en enighet bland bedömningsforskare att den viktigaste och för lärandet mest effektiva formen av bedömning är elevens självvärdering. Formativ bedömning och självvärdering leder till: Att när elever genom självvärdering utvecklar metakognition ökar alla elevers lärande. Att svagpresterande elever ökar sitt lärande signifikant mer än högpresterande. Att gapet mellan låg- och högpresterande elever minskar. Det pågående arbetet med formativ bedömning intensifieras och utvecklas ytterligare så att det genomsyrar arbetet i hela verksamheten. Därför ska minst en förvaltningsgemensam utvecklingsdag per år (exempelvis måndagen i vecka 44) ägnas åt att utveckla den formativa bedömningen. 17

Kompletterande uppdrag Under rubriken Fördjupade uppdrag inom prioriterade inriktningsområden är ett uppdrag i tilläggsbudget att: Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att inför budgetarbetet 2015 beskriva konsekvenserna av att avlasta lärarna sådana arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till läraruppdraget. Redovisas senast april 2014. Barn och utbildningsnämnden vill komplettera uppdraget till att också omfatta förskolechef och rektors arbetssituation, dvs. beskriva konsekvenserna av att avlasta sådana arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till ledaruppdraget som förskolechef eller rektor. Jämförelsemått/indikatorer för måluppfyllelse Enligt kommunstyrelsens riktlinjer ska varje nämnd besluta om 3-5 jämförelsemått för kvalitetsjämförelser. I dessa kvalitetsjämförelser ska kommunen i 80 procent av mätresultaten ligga över snittet för jämförbara kommuner eller ha förbättrat sig i förhållande till föregående års mätning. Andel elever som går ut grundskolan med betyg i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde för slutbetyget i årskurs 9. Andel elever som fullföljer en treårig gymnasieutbildning inom fyra år Genomsnittlig betygspoäng för gymnasiet Komvux: Genomsnittlig betygspoäng 18

Budgetförutsättningar Ram, Barn- och utbildningsnämnden Driftredovisning 2014 Budget Tilläggsbudget Ny budget Mkr 2014 2014 2014 Budget 2013 657,1 657,1 Volymjusteringar -8,3 3,2-5,1 Nya uppgifter enligt lag 1,0 1,0 Skolreformen gy 11* -1,7 5,1 3,4 Fritidsklubbar från KoF 1,5 1,5 Justering av lokaler KoF 0,4 0,4 Tillskott, förskola 5,1 5,1 Löneökning 11,2 11,2 IT-satsning 5,6 5,6 Löneökning 3,5 3,5 Annan ped omsorg på obekväm arbetstid 2,0 2,0 Lägre PO -2,0-2,0 Ram 666,3 17,4 683,7 19

Budgetförändringar Tillskottsbudget Budget Ytterligare Ny budget Mkr 2014 satsning 2014 2014 Volymjustering -8,3 3,2-5,1 Skolreform gy-11-1,7 5,1 3,4 IT-satsning 5,6 5,6 Ökade lärarlöner 1% 3,5 3,5 Annan ped omsorg på obekväm abetstid 2,0 2,0 Lägre PO-pålägg -2,0-2,0 Tot budgetförändringar -10,0 17,4 7,4 Volymjusteringen är korrigerad från 8,3 mkr till -5,1 mkr. Staten har dragit tillbaka sitt beslut om minskad ram till kommunerna för gymnasiereformen Gy11, då bedömningen gjorts att reformen inte leder till några lägre kostnader. De indragningar som tidigare aviserats för år 2014 och 2015 kommer därför ej att sättas i verket. Besparingen för år 2016 och framåt minskas också från det som hittills aviserats. Beloppen för år 2012 2014 återförs till Barn- och utbildningsnämndens, totalt 5,1 mkr. Investeringsbehov gällande IT-satsning för genomförande av beslutat IT-strategi. Successiv förbättring av lärarlöner. Erbjuda annan pedagogisk omsorg på obekväma arbetstider. 20

Beskrivning av budgetsystemet Barn- och utbildningsnämnden beslutar om elev- respektive förskolepeng, vilken fördelas till respektive enhet. Övriga fördelningar av förvaltningens kostnader finansieras genom anslag. Beräknat antal barn och elever under planeringsperioden Antal barn och elever 2014 2015 2016 Förskolan 1522 1520 1522 Obligatorisk skola 3579 3610 3633 Gymnasiet/gymnasiesär 1028 1005 1008 Driftbudget Elev- respektive förskolepeng till enheterna Landet Norr Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem F-6 7-9 Totalt Överum 3587,5 Överum 1258,1 5857,3 Eken 3224,3 Ukna 856,0 106,1 Loftahammar 2261,2 328,2 1793,2 Åbyskolan 7995,6 Odensvi 1321,7 155,4 Erneberg 1970,5 5668,9 Åbyäng 919,0 6743,2 Linnéan/Solr 9841,9 Edsbruk 1492,1 599,0 2465,5 Total LN 18997,2 0,0 5336,3 22528,1 11583,1 58444,7 21

Landet söder Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem F-6 7-9 Totalt Ankarsrum 7623 Ankarsrum 909,5 4719,2 Linden 4103,9 Blackstad 2179,7 775,3 2891,8 Hjorted 2523,9 545,7 3772,3 Totebo 1041,7 Blankaholm 899,6 Gunnebo 4109,1 902,6 3880,3 Total LS 14857,9 0,0 3133,1 15263,6 7623,0 40877,6 Staden norr Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem F-6 7-9 Totalt Ellen Key 17792,6 Skogshaga 3186,3 8868,7 Skogshaga 4975,9 Almvik 1889,4 Kräftan 4867,2 Brevik 3920,2 13496,2 Arabia 5769,8 Ängslyckan 2993,7 Marieborg 3515,8 12583,7 Resedan 5161,4 Tallen 5623 Kvännaren 2232 4270,4 Jurabacken 7615,3 Total SN 38895,7 0,0 12854,3 39219,0 17792,6 108761,6 22

Staden söder Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem F-6 7-9 Totalt Ludvigsborg 12775 Fågelbäret 4206,3 14682,7 Gullvivan 3523 Lidhem 3747,8 11125,2 Björken 7374,4 2151 Näktergalen 1733,7 3827 Ekbacken 7705,4 Älvdansen 8777,5 Snövit 7117,6 Total SS 34497,9 2151,0 9687,8 29634,9 12775,0 88746,6 Totalt 107 248,7 2 151,0 31 011,5 106 645,6 49 773,7 296 830,5 Avgår * 327,9 168,2 1 412,5 Totalt 106 920,8 2 151,0 30 843,3 105 233,1 49 773,7 294 921,9 * kostnader som ej ingår i elevpengen För detaljer se driftbudget bilaga 1 och 2. 23

Totalbudget Anslagsfördelning Lokal fördelning Centralt Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Grundskola Särskola Totalt 8 604,5 46 243,8 1 621,2-297,7-7 579,7 175 528,1 9 150,7 233 270,9 0,0 106 920,8 0,0 2 151,0 30 843,3 155 006,8 0,0 294 921,9 8 604,5 153 164,6 1 621,2 1 853,3 23 263,6 330 534,9 9 150,7 528 192,8 PO förändring -1 221,5 Gymnasieskola/gymnasiesär (inkl IT-satsn 1053 tkr + 926 tkr och lönesatsn 875 tkr*) 132 170,8 Komvux/SFI (inkl IT-satsning 190 tkr) 16 506,4 It-satsning förskola och grundskola: 5 600 tkr -(1 053 tkr+926 tkr+190 tkr) *) 3 431,0 Löneökning: 3500 tkr -875 tkr *) 2 625,0 Annan ped omsorg på obekväm arbetstid 2 000,0 *) Eftersom dessa satsningar inte får helårseffekt år 2014 har 926 tkr från IT-satsningen och 875 tkr från lönesatsningen tillförts gymnasiets ram för att täcka omställningen på grund av avveckling av program. 683 704,5 Resultatbudget Resultatbudget Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Mkr 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens intäkter 75,5 71,6 76,2 62,5 Verksamhetens kostnader inkl. kapitaltjänst 768,4 771,4 764,4 747,8 Varav kapitaltjänst 2,2 2,7 2,5 2,2 Verksamhetens nettokostnad 692,8 699,8 688,3 685,3 Kommunbidrag 686,2 693,6 671,1 682,1 Årets resultat -6,7-6,2-17,2-3,2 Kommentar: Resultatet 2010 är endast årets resultat. Inklusive ackumulerat resultat 8,6 Mkr från 2009 blir det ackumulerade resultatet för 2009/2010 2,2 Mkr I bokslut 2012 ingår AFA-medel på 13,8 mkr som intäkt. 24

Enheternas kommentarer Se bilaga 3. Nyckeltalstabell Nyckeltal Förskolan Förskolan Bokslut Bokslut Budget Budget Kr 2011 2012 2013 2014 Antal barn 1455 1501 1521 1522 Nettokostnad/barn 122 293 122 401 96 998 101 405 varav lokalernas nettokostnad 15 603 16 871 17 299 17 121 varav undervisningskostnad/barn 73 333 73 751 67 843 67 226 Antal barn per medarbetare*) 4,8 5,2 5,58-25