Reflexen. 2 2007
Reflexionen Det är vår i luften i Skåne idag när jag går till arbetet. Tänker på dagens arbetsuppgifter. Just nu håller jag på att utvärdera vinterväghållningen för oskyddade trafikanter. Vad kan vara mer angeläget att skriva om i Reflexen? Under många år har jag ägnat mycket tid och tanke åt att söka uppgiftskällor som kan visa vem som har de verkliga problemen i trafiken och hur dessa ser ut. Har funnit att sjukvården kan vara behjälplig med denna uppgift. Men kan ytterligare en arbetsuppgift läggas på en kår som redan har för mycket arbete och så stort ansvar? Hur övertygar man om att denna arbetsuppgift är minst lika angelägen som alla de andra och att den förhoppningsvis kan leda till färre olycksfall i en framtid, fast kanske inte precis nästa år? I Skåne har vi lyckats motivera sjukhuspersonalen att göra även denna arbetsuppgift och nu kan trafikskaderegistreringen göra bokslut för åttonde året i rad. Det är ingen munter läsning. År 2006 har preliminärt 9 200 personer registrerats som skadade i trafiken i enbart Skåne; ca 4 650 oskyddade trafikanter varav 2 040 fotgängare. De flesta av de senare var inblandade i fallolyckor, särskilt under vintermånaderna. Registreringen har inte förändrat mycket över åren, mer än att vi har blivit duktigare på att registrera skadade fotgängare. De flesta fallolyckor sker i tätorterna, men de kommunala vinterrutinerna har inte förändrats påfallande trots idog information och mycket engagemang. Fortfarande får man ibland till svar från handläggare och politiker att detta inte är kommunens ansvar utan fastighetsägarnas. Vilka argument behövs för att på allvar ta uti med att t.ex. ändra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och öka samarbetet i kommunen? För att förstå måste man engagera sig i de enskilda människoödena. De är många. Alldeles för många. Här är ett exempel: En äldre dam, 85 år, bryter lårbenshalsen, blir opererad och inlagd på sjukhus ca en vecka, återbesök på vårdcentral, sjukgymnastik, återkommande besök av distriktssköterska, fördärvade kläder vid olyckan, hemhjälp, modifieringar av bostaden, m m. Detta är bara de kortsiktiga konsekvenserna. De långsiktiga är att bli beroende av andra för de dagliga göromålen, bunden till en rollator samt kanske leva i ett mer eller mindre kroniskt smärttillstånd och med en ständig oro för att gå ut i trafiken utan att aldrig mer riktigt kunna njuta av tillvaron. I avstämningen inför Nollvisionens delmål 2007, finns dessa äldre damer inte ens med bland dem som betraktas som allvarligt skadade. Naturligtvis borde de göra det, både ur ett samhällsekonomiskt, men framförallt, ur ett individperspektiv. Så låt därför år 2007 förändra åtminstone denna inställning. D.v.s. att vi tar detta problem på allvar och betraktar dessa skadade som ett trafiksäkerhetsproblem och att vi, kommunalt, regionalt och nationellt, gör en kraftansträngning för att gemensamt försöka finna seriösa lösningar på ett problem av dignitet! Etiskt skulle detta kännas befriande. Låt sedan våren 2008 komma! Monica Berntman, Teknik och samhälle, LTH Avgående suppleant i TFs styrelse
Redaktion Äntligen vår och snart sommar. Valborgssång och knoppande syren. Sverige i maj är nog bland det bästa jag vet. Att uppleva det på cykeln är härligt. Man kan ta det lite långsammare på de ställen där blomdoften bedövar och bladen är särskilt ljusgröna. Att sedan få cykla snabbt och säkert vidare till jobbet. I detta nummer av Reflexem får du veta mer om cykel i Stockholm och exempelbanken där du kan hitta praktisk kunskap, något som någon annan provat. Jag har inte kollat men det vore kul att se fler exempel på hur man kan göra cykelresan snabbare och säkrare, utan onödiga omvägar. Här i Göteborg pågår planeringen för en ny bro över Göta Älv, för gående och cyklister. Det är ett bra exempel. Njut av våren, solen och dofterna! Ylva Löf, en del av Reflexenredaktionen Innehåll Reflexen 2 2007 Cykeln i Staden - utformning av cykelstråk i Stockholm, sid 4 Exempelbanken - praktisk kunskap för alla, sid 6 Stockholms bästa cykelturer, sid 9 Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad, sid 10 Snöscoter - 2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade, sid 12 Kursinbjudan Konfliktteknik, sid 14 Ansvarig utgivare: Kristina Schmidt WSP Sverige kristina.schmidt@wspgroup.se Redaktion: Kristina Glitterstam Tyréns AB kristina.glitterstam@tyrens.se Sverker Hanson Sweco VBB sverker.hanson@sweco.se Ylva Löf Stadsbyggnadkontoret, Göteborg ylva.lof@stadsbyggnad.goteborg.se Anders Atterbrand Sweco VBB anders.atterbrand@sweco.se Jonas Th örnqvist Vägverket Stockholm jonas.thornqvist@vv.se TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN, www.trafiktekniska.se, ISSN 0284-0707
Cykeln i staden utformning av cykelstråk i Stockholm Av Krister Isaksson Sedan 1998 har stora satsningar på cykeltrafiken genomförts i Stockholm. Cykelplaner för inner- och ytterstaden har tagits fram och målen är en ökad och säker cykling. Det befintliga nätet av cykelbanor och cykelfält ska utvecklas till ett sammanhängande nät för hela staden. Detta har fått till följd att över 100 km cykelbanor, cykelfält och cykelvägar har byggts, främst längs huvudgatunätet. Över 10 000 cykelparkeringplatser har skapats, cykelpumpar har placerats ut och stora delar av cykelnätet har fått ett vägvisningssystem. Resultatet av dessa åtgärder är att cyklandet har ökat med över 50 procent i staden, samtidigt har cykelolyckorna minskat. Det är inte bara i Stockholm det har skett en satsning på cykeltrafiken. Både inom landet och andra länder har många förbättringar för cyklister genomförts under senare år. Många olika utformningsvarianter har prövats. Kunskapen om vad som är bra och mindre bra åtgärder ökar därför efter hand. Vad gäller detaljutformning är dock osäkerheten fortfarande stor om vad som är bäst. Trafikkontoret i Stockholms stad har försökt samla ihop de erfarenheter som finns på området i en handbok för utformning av cykelstråk i Stockholm, såväl för inner- som ytterstaden. Syftet med handboken är i första hand att samla den kunskap som finns om utformning av cykelbanor och cykelfält för att bilda standard vid den fortsatta utbyggnaden av cykelnätet. Det ska också framgå vilka frågor som måste utredas vidare innan man funnit de bästa lösningarna. För trafikanterna är en enhetlig och lättbegriplig utformning av stor betydelse för framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet. En god och enhetlig standard med ett tydligt formspråk bidrar också till att marknadsföra cyklismen bättre och på så sätt bidra till målet om ett ökat cyklande. Önskemål om en mer enhetlig utformning har också förts fram från cyklistorganisationer. De lokala förutsättningarna Nybyggd cykelbana på Sturegatan i centrala Stockholm 4
ökad förståelse och respekt för cykeltrafiken och bidra till att cykeltrafiken accepteras och erkänns som ett fullgott och samhällsnyttigt trafikslag. Förhoppningsvis kan handboken också läsas och ge upphov till fruktsamma diskussioner även utanför Stockholm. Som ett komplement till handboken finns också handböckerna Cykeltrafik och trafiksignaler samt Cykelparkering i staden. Handboken är för närvarande ute på remiss och beräknas vara klar under hösten 2007. Exemplar kan då beställas på Trafikkontorets hemsida eller av undertecknad. Cyklister behöver tydlig och seriös information kan emellertid variera från plats till plats vilket kan göra det omöjligt att helt följa den föreslagna standarden. Ambitionen är att handboken ska ge vägledning så att man kan hitta den bästa lösningen med de gällande förutsättningarna. Handboken vänder sig i första hand till dem som ska bevara och förbättra befintliga cykelbanor/-fält samt planera och genomföra den fortsatta utbyggnaden av stomnätet för cyklar i Stockholm såväl väghållare som konsulter och entreprenörer. Detta gäller då naturligtvis inte bara trafikplanerare och landskapsarkitekter utan också representanter för drift, underhåll, personer med funktionshinder, nyttotrafik, detaljhandel osv. Diskussioner kring den föreslagna standarden och ett fortsatt genomförande av ett sammanhängande och säkert stomnät för cykeltrafik med mer enhetlig standard kommer förhoppningsvis att medföra en Krister Isaksson arbetar som trafikplanerare på Trafikkontoret Stockholms Stad. e-mail: krister.isaksson@ tk.stockholm.se
Exempelbanken - praktisk kunskap för alla På adressen www.exempelbanken.se kan du hitta exempel inom ett antal kunskapsområden som är kopplade till verksamhetsområdet vägplanering, vägprojektering samt väg- och gatuutformning. Exemplen kompletterar utgivna handböcker och regelverk och ger uppslag till hur arbeten kan läggas upp och presenteras. Syftet med exempelbanken är att belysa goda exempel eller exempel där både bra och dåligt kommenteras. Under respektive kunskapsområde på webbsidan (www.exempelbanken) får du ytterligare information. Tanken är att ge både fackfolk och allmänheten idéer och inspiration till såväl trafikplaneringslösningar som fysiska väg- och gatulösningar. Genom sin form kan Exempelbanken enkelt och kostnadseffektivt kunna hållas aktuell och successivt tillföras nya objekt. Drivs i samarbete Idag drivs Exempelbanken i samverkan mellan framförallt Vägverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges kommuner och Landsting. Planer finns för ett utvecklat samarbete med andra myndigheter som Boverket, Banverket m.fl. för att nå ännu fler syftet är att nå samordningsvinster. Målgrupper för Exempelbanken är gatuingenjörer, planerare, konsulter, länsstyrelse, VV personal, allmänhet, förtroendevalda m.fl. Ständigt mer kunskap I takt med ökad efterfrågan och utveckling kan fler moduler med exempel inom andra kunskapsområden byggas upp. Nu kompletteras exempelbanken med exempel på MKB och senare i år kommer förhoppningsvis också exempel på Arbete på Väg att läggas in.
Vägverket - Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet och Vägverket samverkar inom två projekt på Exempelbanken; VisaVäg och Kulturmiljö i MKB. Exempelbanken är ett utmärkt sammanhang för exempelsamlingar för MKB och visualiseringar. De ligger här tillsammans med de nära anslutande exempelsamlingarna för Trafik för en attraktiv stad (TRAST) och Vägar och gators ut formning (VGU). Via Exempelbanken kan alla som arbetar med MKB-processen, som beställare, kon sulter, granskare, kulturmiljövårdare och utbildare, ta del av goda exempel och råd/riktlinjer. De olika exempelsamlingarna stödjer varandra på så vis att de tillsammans ger en större innehållsmässig bredd och därmed ökar hemsidans nytta och attraktivitet. Kul turmiljövården har genom Exempelbanken en kanal att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt nå ut till nya målgrupper. Exempel: Visa väg visualisering Syftet med projektet VisaVäg - visualisering av kul turmiljö i vägplanering har varit att ta fram en sam ling exempel som visar hur kulturmiljön kan kom municeras i vägplanering med hjälp av olika typer av visualisering. Projektet är resultatet av en diskussion som förts under minst tio års tid. Diskussionen har handlat om behovet av kulturmiljöunderlag som stödjer planering och projektering av vägåtgärder, så att kulturmiljön kan tas tillvara på ett bättre sätt än vad som sker i dag. Diskussionen har förts parallellt med att synen förändrats på vad kulturmiljö är och vilken roll den ska spela i planeringssammanhang. En traditionell syn som präglats av skydds- och beva randeperspektiv - och där fornlämningar och skyd dade områden har stått i fokus - har ersatts av en mer dynamisk helhetssyn på kulturmiljöbegreppet. Utgångspunkten för projektets arbete är att visuella framställningar har fördelar framför textbaserade un derlag när det gäller att kommunicera kulturmiljö i planeringssammanhang. Bilder ger en snabbare och Ett av de exemplen som visas på temat Landskapskaraktär i Vägutredning. Här handlar det om hur trafikanten upplever landskapet vid planering av Väg 127 Sjunnen till Alseda.
mer intuitiv förståelse än text och ger också en mer omedelbar utgångspunkt för diskussion och värdering. Samtidigt är bilder och visuella framställningar lättare att integrera med annat planeringsunderlag som ligger till grund för beslut om vägåtgärder. Exempel: Kulturmiljö i MKB I samhällsplaneringen ska många olika intressen vägas mot varandra. Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är här ett instrument för att integrera miljöfrågor i planeringen och för att miljöbedöma verksamheter, projekt, planer och program. Landskapets värden är viktiga förutsättningar för planeringen och kulturmiljön ingår som en dimension. Det är också viktigt att förmedla goda exempel, som visar hur kulturmiljöfrågan kan behandlas i MKB på ett bra sätt. I Exempelbanken skapas därför under våren 2007 ett forum för detta. RAÄ hoppas att olika aktörer kontinuerligt kan bidra med tips och förslag på nya exempel så att exempelsamlingen kan utvecklas och fylla en viktig funktion under lång tid framöver. Riksantikvarieämbetet har identifierat några teman som är särskilt angelägna att kunna belysa, nämligen att: * landskapet är en förutsättning och kulturmiljön är en del av landskapet som helhet, * det är viktigt att hitta den kulturhistoriska frågan i varje projekt, * det är viktigt att formulera projektmål för kulturmiljön som ska uppnås i planeringen av det nya, * visa hur konsekvenser kan bedömas och beskrivas på ett bra sätt samt * visa hur bra beställningar kan göras av underlag för planering och konsekvensbedömning, * visa hur skadeförebyggande kan minimera alternativt kompensera konsekvenser. En sökning på www.exempelbankens.se 8
Stockholms bästa cykelturer Smultronställen i Stockholm är namnet på en ny cykelutflyktsguide som Stockholms trafikkontor ger ut i vår, i samarbete med Kulturförvaltningen och stadsdelarna. Cykelfrämjandet har lagt upp turerna, som är mellan 10 och 20 km långa och de flesta är ganska lättcyklade. Guiden är fylld med smultronställen som stockhol marna tipsat om i såväl inner- som ytterstaden. Här finns utflyktsmål som parker, badplatser och utsikts punkter.utflyktsmål finns i hla staden och turerna är mellan 10 och 20 kilometer långa och de flesta ganska lättcyklade. Guiden finns att hämta gratis på Stockholms stads delsförvaltningar, bibliotek och hos ett 40-tal cykel handlare i Stockholms stad. Den går också att be ställa på Stockholms Trafikkontors webbplats, www. stockholm.se/tk/cykling. Långsjöbadet - en cykelutflykt i sommar?
Förslag till översiktsplan för Göteborgs stad av Ylva Löf Göteborg växer. Företagen går bra och allt fler får jobb. Folk flyttar hit och det behövs fler bostäder. Universitet och högskolor lockar studenter som också behöver någonstans att bo. Trafiken ökar inte bara för att vi blir fler utan också för att fler reser längre pendlingen och pendlingsavståndet har ökat. Regionförstoringen är en av utgångspunkterna i förslaget till ny översiktsplan som precis har varit på samråd. Målet är att Göteborg ska utvecklas till en livskraftig och långsiktigt hållbar stad med balans mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Förslaget till ny översiktsplan fokuserar till stor del på hur hållbar tillväxt kan ske och hur det tar sig uttryck i avvägningar om mark- och vattenområdenas användning i framtiden. Inriktningen för Göteborgs fortsatta utbyggnad är att staden skall kompletteras och koncentreras kring fem strategiska knutpunkter. I första hand skall utbyggnad i kollektivtrafiknära lägen. Förslaget kan sammanfattas under följande rubriker: Bygg centralt! I Göteborg finns många möjligheter att bygga. De före detta hamn- och industriområdena i centrala Göteborg ger en potential för en omfattande utveckling av regionkärnan. En stor mängd arbetsplatser och bostäder av olika slag kan byggas ut. Utveckla det göteborgska! Göteborg är den stora staden med den mänskliga skalan, de små stadsdelarnas stad. Göteborg är en stad där havet, sjöarna, skogen och parkerna är nära och en stad där man trivs att bo. Göteborg lockar till besök inte minst för de evenemang och upplevelser som erbjuds. Komplettera och blanda! Tillkommande bebyggelse ska stärka den befintliga stadsstrukturen och skapa en stad som uppmuntrar till vistelse för alla. De områden som har god tillgång till kollektivtrafik kompletteras med arbetsplatser och bostäder för att utvecklas mot en större blandning och en levande stadsmiljö. Ny- och ombyggnad ska bidra till en ökad mångfald och en vitalisering av stadsdelarna, samtidigt som förutsättningarna för handel och service förbättras. Stärk kollektivtrafiken! En tätare, mer varierad stadsstruktur ger goda förutsättningar för att gå och cykla men ger också bättre möjligheter för kollektivtrafiken. Genom att framkomligheten för spårvagnar och bussar prioriteras ska kollektivtrafikens konkurrenskraft stärkas ytterligare. Koncentrera vid knutpunkter! Kring knutpunkterna i staden eftersträvas en högre täthet och ett större innehåll av service, arbetsplatser och bostäder. City, Backaplan, Frölunda Torg, Angereds Centrum och Gamlestaden föreslås som strategiska knutpunkter. Bytespunkter i kollektivtrafiksystemet har ofta en god tillgänglighet och också runt dessa ska planeras för en högre täthet. Bättre kontakt över älven! Göteborgs centrum ska utvecklas på båda sidor om Göta älv, något som bara är möjligt om förbindelserna över älven förbättras för alla trafikslag. 10
Plats för hamn och verksamheter! Hamnen i Göteborg är viktig för hela landet och framkomligheten för gods till och från hamnen mås te säkerställas. Det innebär ett behov av nya kopp lingar både i väg- och järnvägsystemet. Med hamn banan i ett nytt läge kan kapaciteten förstärkas och mark frigöras. I områden kring hamnen och större trafikleder kan störande verksamheter lokaliseras. Ytterområden sparas för att skapa handlingsfrihet för framtiden! I Göteborgs utkanter finns områden med potential för framtida utbyggnad av bostäder och arbetsplatser av varierande karaktär. Gemensamt för dessa områden är att utbyggnaden kräver satsningar på ny infrastruk tur och service. För att skapa ett bra underlag för kol lektivtrafik med hög kvalitet krävs att dessa områden byggs ut som stråk med en tillräcklig täthet. 13 strategiska frågor, 7 områdesinriktningar Förslaget till översiktsplan för Göteborg är formu lerat i 13 strategiska frågor som tematiskt beskriver viktiga frågor för staden. För att göra det förslaget tydligare föreslås sju inriktningar för olika områden i staden. Blandstad, attraktivitet, komplettering, till gänglighet, kollektivtrafiknärhet, tillgång till grönt och överbryggande av barriärer är några av nyckel orden. Förslaget anger också en utbyggnadsordning med tre olika tidsperspektiv. Samråd avslutat Samrådet kring förslaget har precis avslutats och nu börjar arbetet med en utställningshandling. Sam rådshandlingen finns att läsa på www.goteborg.se/ oversiktsplan. Ylva Löf arbetar på Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, mail: ylva.lof@sbk.goteborg.se Komplettera och blanda Akivt näringsliv Sju områdesvisa inriktningar 11
Snöscoter -2 av 3 dödsolyckor alkoholrelaterade Två av tre dödsolyckor på snöskoter är alkoholrelaterade. Det är inte okej sade Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt, vid det nationella snöskoterforumet i Sollefteå. Ett 40-tal representanter från Samernas Riksförbund, Svenska turistföreningen, Naturvårdsverket, Miljödepartementet, LRF, Snofed med flera, hade sökt sig till Sollefteå och Hallstaberget när Vägverket Region Mitt anordnade ett nationellt snöskoterforum 20-21 mars. Alkohol och hög hastighet En olycksanalysgrupp vid Universitetssjukhuset i Umeå har studerat de 85 dödsolyckor på skoter som inträffat de senaste sju åren. I 60 procent av olyckorna har alkoholen varit en bidragande orsak till olyckan. I hälften av dödsfallen har också hög hastighet bidragit. - Att två av tre som dör i skoterolyckor är alkoholpåverkade är inte okej, säger Jan Lindgren, nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket Region Mitt. Därför känns det bra att vi lyckats samla många av de aktörer som på olika sätt kan och vill bidra till att dels öka säkerheten och dels minska skoterkörningens miljöpåverkan. En av flera åtgärder som vi planerar är fältförsök med alkolås på skotrar. 12
Samla skoterlandet Alla typer av frågor diskuterades på forumet, t.ex avställning av gamla skotrar, förarbevis, skoterleder och bildandet av ett nationellt skoterråd. Rådet ska bestå av medlemmar från olika intresseorganisationer och myndigheter. - Vi behöver samla ihop oss i skoterlandet Sverige för att diskutera och få gemensamma uppfattningar i frågor som rör skoter. Vi måste alla dra åt samma håll, säger vägdirektör Håkan Wennerström. Nationellt råd och handlingsplan - Målet är att vi inom en månad har bildat ett nationellt snöskoterråd, har skrivit på en gemensam flerårig överenskommelse och har antagit en handlingsplan för 2007. Alla är överens om att det är dags att gå från ord till handling, säger Jan Lindgren. Forumet resulterade också i en gemensam vision Snöskotertrafiken ska bedrivas utan att människor, djur eller miljö skadas eller störs. Text och bild hämtad från Vägverkets infosida. Glada föreläsare på nationellt snöskoterforum 2007. Från vänster: Jan Lindgren, Nationell samordnare för snöskoterfrågor på Vägverket, Mats Öström, Docent, Umeå universitet, Martin Hedberg, Meteorolog, Swedish Weather and Climate Center, Martin Larsson, Miljödepartementet och Ronny Edin, Statlig utredare, Länsstyrelsen Norrbotten. 13
Kurs i Konfliktteknik Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola ger en 5 dagars träningskurs i Trafikkonfliktteknik. Konflikttekniken är en effektiv metod för att kartlägga säkerhetsläget i trafiken och utvärdera olika åtgärders säkerhetseffekt. Kursen behandlar teori och bakgrund till konflikttekniken, det ingår inomhusträning och fältträning i att registrera och bedöma konflikter. Träningskursen genomförs vid LTH i Lund 24-28 september (vecka 39) 2006. Anmälan kan göras till Andras.Varhelyi@tft.lth.se. 14
Magnoliorna i Lundagård, våren 2007 15
Nästa nummer! Kanske har du något du vill dela med dig av till Reflexens läsare? Alla bidrag, stora som små är välkomna. Verklighet, fiktion, debatt, utförda projekt eller högtflygande visioner. Hör av dig till någon av oss i redaktionen! Trafiktekniska föreningen 781 87 Borlänge Sverige Porto betalt