Bilaga 3A. Metaanalyser



Relevanta dokument
Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Min personliga diabetesbok

BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO STATISTIK. data handlar om levande saker

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Johan Blomgren, överläkare, medicinkliniken Eksjö. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum VGR, Göteborg

Smartare med digital dagbok!

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Nationella programrådet Diabetes. Utbildningsverktyg. Mina sidor typ 2-diabetes

Den personliga diabetesboken

MEDELHAVSKOST, Mat$vid$Fetma$ 1$

Mina sidor. Typ 2-diabetes

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Filspecifikationer för uppföljning enligt bilagan till krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård.

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

få kontroll över din diabetes

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Genomförande av Hälsokurvan

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Att välta ett landsting

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

10 Vad är ett bra HbA1c?

Visualiserings och Analys Plattform (VAP)

% Totalt (kg) Fetma >

Anders Larsson KKF, Uppsala

Bilaga 1. Landstings profiler. Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Socialstyrelsen 2012.

Användarmanual Blodtrycksmätare

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Nationella Diabetesregistret

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Är det nyttigt med fet mat?

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala

Manual för dig som arbetar med projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år

SFAM-Q. Bättre följsamhet till lokala diabetes vårdprogrammet

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Hur högt är för högt blodtryck?

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Inspirationsfilm HFS matvanor

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Att följa upp läkemedelsbeh.

Metabola syndromet. Region Sörmland

Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?

PMO-guide primärvården

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg

Xenical och viktminskning

En guidad tur i kostdjungeln

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Repetition Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Måttligt förhöjt blodtryck

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Högt blodtryck Hypertoni

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa

30 REKLISTAN

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien

Du väljer själv vilken butik du ska handla i men tänk på att handla i en butik där de flesta matvaror finns.

Basdata. Projekt Variabeltyp Obligatoriskt Namn text nej Projekt 1 text nej Projekt 2 text nej Projekt 3 text nej Projekt 4 text nej Projekt 5

Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning.

Vad beror skillnaden på?

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Lättare. för ditt. hjärta

FAMILJÄR HYPERKOLESTEROLEMI

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Transkript:

Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.1.2. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på midjeomfång (cm) hos personer med fetma efter 6 och 12 månader. 1

Figur 3.1.1.3. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.1.4. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på LDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 2

Figur 3.1.1.5. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.1.6. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 3

Figur 3.1.1.7. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.1.8. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 4

Figur 3.1.1.9. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. Figur 3.1.1.10. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 5

Metaanalyser till avsnitt 3.1.2 Strikt lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost hos personer med fetma Figur 3.1.2.1. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.2.2. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på energiintag (kcal/d) hos personer med fetma efter 6 och 12 månader. 6

Figur 3.1.2.3. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.2.4. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på LDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 7

Figur 3.1.2.5. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.2.6. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 8

Figur 3.1.2.7. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.2.8. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 9

Figur 3.1.2.9. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma och diabetes efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.2.10. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 10

Figur 3.1.2.11. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på HbA1c hos personer med fetma och diabetes efter 6 och 12 månader. Figur 3.1.2.12. Effekt av strikt lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 11

Metaanalyser till avsnitt 3.1.9 Effekt av högproteinkost jämfört med lågfettkost hos personer med fetma Figur 3.1.9.1. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.9.2. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på midjeomfång (cm) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 12

Figur 3.1.9.3. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på kroppsfett (kg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.9.4. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 13

Figur 3.1.9.5. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på LDLkolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.9.6. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på HDLkolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 14

Figur 3.1.9.7. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.9.8. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. 15

Figur 3.1.9.9. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6, 12 och 24 månader. Figur 3.1.9.10. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteblodsocker (mmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 16

Figur 3.1.9.11. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med lågfettkost (LF) på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma utan diabetes efter 6 och 12 månader. 17

Metaanalyser till avsnitt 3.1.10. Högproteinkost jämfört med standardproteinkost vid fetma Figur 3.1.10.1. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur 3.1.10.2. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på totalt kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur 3.1.10.3. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på LDL-kolesterol hos personer med fetma efter 6 månader. Figur 3.1.10.4. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6 månader. 18

Figur 3.1.10.5. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur 3.1.10.6. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på systoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6 månader. Figur 3.1.10.7. Effekt av högproteinkost (HP) jämfört med standardproteinkost (SP) på diastoliskt blodtryck (mm Hg) hos personer med fetma efter 6 månader. 19

Metaanalyser till avsnitt 3.3.2 Mejeriprodukter Figur 3.3.2.1. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på vikt (kg) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur 3.3.2.2. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på midjeomfång (cm) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur 3.3.2.3. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på kroppsfett (kg) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur 3.3.2.4. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på LDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. 20

Figur 3.3.2.5. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på HDL-kolesterol (mmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur 3.3.2.6. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på triglycerider (mmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. Figur 3.3.2.7. Effekt av råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost på fasteinsulin (pmol/l) hos personer med fetma efter 6-12 månader. 21