Nulägesanalys inför projektet Vårdnära Service

Norrbottens läns landsting Nulägesanalys inför projektet Vårdnära Service Delrapport 1/3 Kerstin Lindström, Utvecklingsavdelningen, Innovation 2014-10-20

Sammanfattning Utvecklingsavdelningens innovationsverksamhet har under augusti och september 2014 utfört intervjuer, observationer och skuggning på 6 avdelningar som deltar i projektet vårdnära service. Målet var att tillsammans med tidstudien och rapporten angående data kopplat till kvalitét och arbetsmiljö få en komplett nulägesanalys som sedan ska följas upp efter avslutat projekt samt ett år efter projektstart. Det som framkom i materialet är att alla är eniga om att en förändring är nödvändig men man är inte säkra på att det som erbjuds i vårdnära service projektet är lösningen. 5/6 avdelningar upplever att köksuppgifterna tar mest tid från patienterna och 2/6 avdelningar upplever att transporterna är det som är mest stressande. Avdelningarnas farhågor är att det inte ska bli en fortsättning på projektet, om utfallet blir positivt, och att det inte ska bli några fler händer i vården, om man säjer upp vårdpersonal på bekostnad av VNS-personal. Patienterna är generellt nöjda med sin upplevelse på sjukhusen och har inga problem med att personal som inte har vårdbakgrund arbetar på avdelningarna. Utan de vill ha rätt person på rätt plats. För att projektet ska lyckas måste informationen bli bättre samt att det tidigt kommer information om vad som händer när projektet avslutas. Om projektet kan visa på positiva effekter tidigt så tror man att den negativa attityden bland personalen kommer att minska. Rekommendationen är att det ges centralt stöd till enhetschefer och personal för att säkerställer att processerna på vårdavdelningarna blir så effektiva som möjligt för att projektens mål ska kunna uppfyllas. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Sammanställning av intervjuer med undersköterskor... 5 Sammanställning av gruppintervju enligt SWOT... 11 Sammanställning av intervjuer av patienter... 13 Observation av måltidssituation... 15 Sammanställning av skuggning... 17 Analys av resultat... 19 2

Syfte Innovationsverksamheten på Norrbottens läns landsting har i uppdrag att främja en innovativ kultur och ett förändringsklimat i landstinget. Vi ska stimulera till, generera och stötta införandet av nya lösningar i form av processer, tjänster, organisationsformer, arbetsmetoder eller produkter. En del av projektet vårdnära service (VNS) är att, i enlighet med projektdirektivet, göra en behovsanalys ur ett holistiskt perspektiv i samband med omorganisering och på så sätt ha möjlighet att utveckla och implementera nya tjänster. En del av behovsanalysen redovisas i denna rapport, vars resultat tillsammans med rapporten angående data kopplat till kvalitét och arbetsmiljö samt tidsstudien utgör en nulägesanalys. Analysen fungerar som en plattform för förändringsarbetet och skall följas upp under mars 2015 och oktober 2015 för att utifrån olika perspektiv ge lösningsförslag på servicenära tjänster som antingen: 1. Utvecklas, implementeras och utföras internt på landstinget 2. Utvecklas av andra aktörer utifrån behovsanalys 3. Upphandlas utifrån behovsanalys 3

Metod 6 avdelningar deltar i projektet VNS. Fyra stycken på Kalix sjukhus och 2 stycken på Sunderby sjukhus. 12 undersköterskor, sex som deltar i arbetsgruppen för VNS-projektet vårdnära serviceprojektet och sex som inte har någon koppling till projektet, har intervjuats angående upplevelsen av sitt arbete utifrån arbetsuppgifterna kök, förråd, städ och transporter samt upplevelsen av VNS projektet. 5 patienter har intervjuats utifrån deras upplevelse av att vara på sjukhus utifrån områdena kök, förråd, städ och transporter. Intervjuerna har skett på avdelningarna och sammanfattas genom att citat i intervjumaterialet grupperas. Redovisningen sker på gruppnivå. Patienterna valdes ut av personal samt enhetschef utifrån de patienter som var inskrivna på avdelningen den dagen skuggningarna och observationerna skedde. Patienten skulle kunna tillgodogöra sig information skriftligt och muntligt samt svara på intervjufrågorna med tal. Respektive enhetschef tillfrågade patienterna angående intervjuen. Patienten läsa igenom skriftlig information om projektet och intervjuförfarandet. När patienten accepterade deltagandet fick de ytterligare en muntlig information av intervjuaren innan medgivandet skrevs på. 7 patienter tillfrågades och 5 patienter valde att delta. På samtliga avdelningar gjordes en gruppintervju i form utav en SWOTanalys (strength, weakness, oportunities och threats) utifrån upplevelsen av vårdnära serviceprojektet. Redovisning sker på gruppnivå. Observationer på 6 avdelningar och skuggning av 6 undersköterskor har gjorts för att komplettera bilden. I intervjuerna framkom arbetet med kök som den arbetsuppgift som tog mest tid från patientarbetet. Därför inriktades observationerna på en matsituation. Skuggningarna var etiskt svåra att utföra då skuggaren inte följde in till patienten utan större delen av tiden kategoriserades som patientarbete. I analysen tas därför två aktiviteter upp som upplevs som intressanta. Alla aktiviteter har utförts under augusti till och med september 2014 förutom en SWOT-analys som har gjorts under oktober månad, efter det att VNS-personal har börjat på avdelningen. 4

Resultat Sammanställning av intervjuer med undersköterskor Undersköterskornas upplevelse av sitt arbete Hur undersköterskorna upplever sitt arbete sammanfattas väl av det här citatet: Jag tycker om mitt arbete, mycket olika saker som händer och den ena dagen är inte den andra lik. Men ibland hinner man inte riktigt med patienterna för att man har så mycket andra grejer man ska göra. Man tar sig inte riktigt tid att sätta sig ner heller, det är många som vill prata. Man ska iväg och man ska till andra och man ska göra de här sysslorna som finns utöver patienterna Det som undersköterskorna beskriver som positiva med sitt arbeta är att jobbet är omväxlande, att man möter olika människor och att man lär sig nya saker hela tiden. De flesta upplever även att det har det roligt på sitt arbete och att de trivs med arbetskamraterna. Omväxlande, roligt, jag trivs med mitt jobb Man lär sig väldigt mycket fast man har jobbat länge Personalmässigt så har vi ju jätteroligt tillsammans Det som känns negativt är den höga arbetsbelastningen och på vissa avdelningar vårdtunga patienter som ger en stressig arbetssituation. Att hela tiden känna att man inte räcker till eller hinner med sina arbetsuppgifter samt att man slits mellan patienterna och praktiska uppgifter och inte får göra en sak färdig upplevs också negativt. Mycket stress och man känner sig splittrad, får vara överallt assisterar både läkare och sköterskor, alla ska man finnas till hands för och det man mest vill är ju att få vara där för patienten och man känner att man är minst med dom Det är ju på morgonen mellan sju och nio som 50 % av dagens jobb händer, det känns så i alla fall för då ska alla upp, alla ska ha frukost och tvätta sig och kläs Vi hinner inte med det vi ska för att det är så mycket runt omkring Många moment som inte har med vården att göra Vi har för lite tid till att stötta och vara där Flera undersköterskor upplever också att arbetsbelastningen blir tyngre och tyngre, fram för allt under de senaste åren. Undersköterskorna upplever också att deras yrke har förlorat i status. Undersköterskor känner att de behövs för att ge patienterna den bästa omvårdnaden. Med åren har det blivit tyngre och tyngre eftersom de har dragit ner på personal Det blir inte bättre, det blir sämre Det pratas ju mycket om sköterskorna idag att dom ska ta över men det tycker jag inte går. Jag tycker att patienterna får sämre vård för dom kan inte lika mycket omvårdnad nära patienterna som vi kan och så har dom ju lite mer datorjobb att sitta och fylla i mätningar och dokumentera runt omkring så vi är ju dom som är allra närmast patienterna och ser förändringarna fort De större avdelningarna har generellt mer nöjda undersköterskor än de med mindre patientantal. En undersköterska beskrev vad som hände när deras avdelning tappade två vårdplatser och en personal drogs in vilket innebär att man på förmiddagen är fyra personal istället för fem Man skulle hellre se 5

att man hade fler patienter så att man fick mer personal för det var bättre arbetsmiljö fast det ska vara samma kvot så i verkligheten så funkar det inte Det finns ingen som man kan ropa på hjälp alla är upptagna Så är vi tvungna att gå varannan helg och det är inte bra. Det är jättestor skillnad på att arbeta varannan helg än två av fem Undersköterskornas önskemål om hur de skulle vilja arbeta När undersköterskorna pratar om hur de önskar att de skulle få arbeta framkommer önskemål om ett lugnare arbetstempo, att hinna med patientnära arbetet och att få mer tid att samtala med fram för allt oroliga patienter. Jag vill känna att jag har tid att utföra det jag ska Att vi får göra det vi ska göra Att man hinner ha tid för patienterna, då skulle det kännas bättre och bli mer noggrannare Att vi får göra det vi ska göra. Patienterna behöver ju mobiliseras, dom kan inte bara ligga i sängen och det är inte alltid man har tid att gå och hjälpa dom upp ur sängen Det kan vara någon som är väldigt orolig man kan behöva sitta med den en stund och prata eller lyssna Att få upp statusen på undersköterskeyrket så att fler vill arbeta som undersköterska och få tillbaka arbetsuppgifter som de hade tidigare var viktigt. Statusen måste upp för det kommer inte att finnas någon som vill arbeta här i framtiden för det ligger så lågt nu med löner och arbettider och arbetsbelastning så det måste göras någonting Kanske (få tillbaka) en del arbetsuppgifter som jag blivit av med. Förr jobbade man bara med omläggning och blodtryckstagning och assisterade doktorn med olika saker Önskedrömmen är att känna att man har tid att utföra sina arbetsuppgifter. Det är så himla skönt när man har lite mänskligt på jobbet, när man hinner sätta sig och prata med dom som vill Jag tycker att man ska arbeta i parvård som förr i tiden. då har man patienterna tillsammas och kan konferera, vet exakt vad man ska göra med patenten... och samtidigt så har man utbyte mellan varandra att jag lär mej saker från sjuksköterskan och hon kanske lär sig någonting av mej som har erfarenhet Undersköterskornas upplevelser relaterade till arbetsuppgifter i kök Arbetsuppgifter som beskrivs gällande kök: Göra iordning frukost, koka gröt, välling, ägg, kaffe och te samt plocka fram bröd och pålägg. Samtidigt ska samtliga patienter upp och göra morgonbestyren samt eventuellt matas. Några avdelningar får kantiner till lunch och middag och några får mat på brickor. Man ställer fram porslin eller gör i ordning brickor. Maten bärs ut till matsal eller patientsalar. Mellanmål och kvällsmål görs också iordning på avdelningarna. Efter frukost, lunch, middag och kvällsmål ska det plockas bort, köket ska städas och diskas. Flera avdelningar har vanliga diskmaskiner som tar 2,5 timmar att diska. Beställa mat till varje patient lunch och middag utifrån specialkost och medicinska behov. 6

Beställer och packar upp varor exempelvis mjölk till kök en till två gånger per vecka. De flesta avdelningar har någon form av köksa antingen i form av en person utan vårdutbildning eller en avdelningsanställd person som helt eller delvis tar hand om arbetsuppgifter relaterat till kök. Att ha en köksa upplevs positivt fram för allt på morgonen till frukost och det är merarbete på kvällar och helger när köksan inte är på plats. Vi har haft en köksa tidigare. Jättestor skillnad. Vi hinner vara mer med patienterna och provtagningarna då hinner vi sitta en stund och prata så man lär känna dom lite grann. Det är ju lättare sen att kunna utvärdera och veta lite om deras behov om man hinner prata med dom De äter ju inte mindre för att det är lördag eller söndag. Dessutom är vi ju mindre personal på helgerna. De ska ju ha samma mat och samma vård även om det är helg Köket anger 5 av 6 avdelningar som den största belastningen. Den tar tid från patientvården och att det känns stressigt. Köksarbete ingår dessutom inte i undersköterskeutbildningen. Att på morgonen vara frukostvärdinna samtidigt som man ska ta upp patienterna och i vissa fall hjälpa patienterna att äta frukost. Man försöker att komma tidigt på morgonen för att ställa iordning frukosten. Koka gröt, välling, koka ägg och så ställer man fram all frukost och pålägg och allt och sen då hjälper man patienterna att hämta mat och springer ut och ger dom mat och hjälper dom. Sen så ska ju allt tas undan plus all disk och mitt emellan det ska man hinna all omvårdnad. Perioden på morgonen är ju den stressigaste Vi ägnar mycket tid åt maten och köket Det är ju inte bara att servera maten eller ge dom en smörgås man ska ju servera och plocka bort och det är disk och dom ska ju till och från maten Det är ju samma diskmaskiner som vi har hemma hos dej och mej Köket är ju den stora grejen som tagit allra mest tid från patientvården Det är ju ingenting som ingår i min utbildning egentligen Hygienaspekten att blanda nära arbete med patienterna och sedan vara i köket tar alla upp. På flera ställen uppger man att personalen diskar sin disk i samma maskin som patienternas. Pga. det blir det mer spring i köket och ofta väldigt fullt i diskmaskinen. Det har känts lite ohygieniskt att springa mellan kök och patientsalar, det blir många avbrott Det känns inte så hygiensikt rätt när man hjälpt någon med toalettbesök Man är på några ställen tveksamma till att lämna ifrån sig beställningen av mat till en extern person eftersom det är många som behöver specialmat och att patienten inte alltid vet vad den får äta exempelvis före en operation och att en del patienter har vätskekarens. Varubeställningarna kan göra den som är i köket men beställa mat till patienterna det måste man nog göra den som jobbar ute bland patienterna på avdelningen för man vet ju bäst vem som ska ha vad. Mycket specialkost och önskekost Lunch och middag hur ska de veta vem som får äta vad. Om patienten har vätskelistor kan de sköta det. Och patienten kan ju säja att dom får äta men det är inte så. Så det är en av sakerna vi ville ha kvar. För de är ju bara en där hur ska de klara 24 stycken? 7

Undersköterskornas upplevelser relaterade till arbetsuppgiften förråd Arbetsuppgifter som beskrivs gällande förråd är att markörerna som finns på hyllorna ska hängas ut av den som ser att varan håller på att ta slut samt upplockning när förrådsvaror kommer till avdelningen. Markörerna läses av en extern person. Vi ska komma ihåg att sätta ut markörer men för det mesta tycker jag att det fungerar Flera avdelningar har förrådsansvariga som sköter om att beställa specialgrejer och hålla ordning och städa i förråden. Sen har vi förrådsansvariga som beställer specialvaror Alla avdelningar har flera olika förråd, förråden är inte alltid optimalt placerade och det kan vara långt att gå. Ofta har man garderober i patientsalarna eller utanför patientsalarna men varor som används till patienterna. Från förråden har vi ju dom här när skåpen som ska fyllas på vi har ju ganska långt till förråden Tvätten sköts av extern part både beställning och uppackning vilket upplevs som en förbättring. Upplockning av förråd sker i Sunderbyn av vaktmästarna och i Kalix av personalen. Upplockningen upplevs som tungt och det kan vara högt att lyfta. Ofta hinner man inte att tömma vagnarna den dagen varorna kommer och det blir många avbrott när man måste gå ifrån. Det är inte så stor del här. Det kommer i vagnar som ska packas upp och det är ju grejer som vi ibland får lämna till någon dag efter. Det kan vara väldigt tunga kartonger och så kan dom vara packade högt upp. Kan ju också vara att man inte har tid att packa upp förrådet det är ju också ett stressmoment Flera var tveksamma till att förrådsbeställningarna av fram för allt specialvaror skulle kunna göras av extern personal då man i vissa fall måste förstå vad varan ska användas i för vårdsammanhang. En avdelning uppgav att det var mycket specialvaror som skulle beställas. Det är ganska stort område och vi har mycket specialgrejor som vi beställer som inte fungerar med de vanliga markörerna och det tror jag inte att någon annan kan ta över... man måste kunna beskriva vad det är för någonting Som förrådsansvarig vill jag ha lite koll på det så man vill inte släppa det helt, man är ju van, har jobbat länge och vet saker och ting som går åt ofta så det tar nog jättelång tid om någon ska ta över och beställa saker så det ställer jag mej tveksam till Undersköterskornas upplevelser relaterade till arbetsuppgiften städ Arbetsuppgifterna som beskrivs gällande städ: Mellanstädning av sängar, bord och patientnära apparatur när patienterna far hem Daglig städning runt patienten exempelvis sängbord Bäddning Sköljrummen och andra sterila ytor Ibland när det är smutsigt i toalett eller på golvet Tagytor, datorer m.m. Köra sopor och tvätt till upptagningsplats De flesta upplever att städningen fram för allt i skölj, tag ytor och datorer får stå tillbaka när det är mer att göra på avdelningen. Det sker ju på rutin så 8

man tänker inte så mycket så har vi ju alltid gjort det är som att det ska vara så. Men det är stressigt många gånger och man hinner ju inte alltid men man försöker ju så gott det går Sköljen har vi ju också. Man försöker att hinna med det men när man måste välja så är det sköljen som får stå tillbaka Det tyngsta momentet för många är tvätt och sopsäckarna samt mellanstädningarna av sängarna. Vi har tvätt säckar som står i mitten av korridoren och det är ju mycket att köra med sparkcykel till soprummet som är längst ner i förrådet. Så det tar ju tid sånt också det är mycket sopor och mycket tvätt säckar Städa sängar när patienterna har farit hem det är väl det största städarbetet och är det många patienter som far hem och man ska städa fem sängar, det blir lite svettigt för man har ju inte bara det och göra Undersköterskornas upplevelser relaterade till arbetsuppgiften transport Transporter sker vanligtvis i säng, med två stycken som transporterar, eller i rullstol, med en transportör. Transporter sker vanligtvis mellan avdelningar, till röntgen eller andra undersökningar och till operation. 2/6 avdelningar upplevde att transporterna var den största belastningen. Det är fram för allt transporterna som tar mycket tid så det tror jag att dom flesta har sett fram emot att vi ska få hjälp med Det kan vara någon dag det kan vara mer men i det stora hela så är det inte så Några avdelningar hade transportörer som de tyckte var till stor hjälp fram för allt när patienterna ville gå till apotek eller kiosk eller för att gå med prover. Transportörer det var jättebra Men en del transporter måste göras av personal med vårdutbildning. Hämta patienterna på IVAK vill man nog gärna göra själv för man hinner bilda sig en uppfattning när man transporterar dom Transporter till röntgen vid middagstid kändes stressande för då var de två som var kvar på avdelningen tvungen att klara av matdelningen själv och transporter på kvällar och helger som krävde två personal när det bara finns två personal på avdelningen kändes stressande. Mitt i maten för jag tror att röntgen jobbar så att kallade tider fram till fyra och sen tar man alla dom där som hopas under dagen som måste komma och röntgas akut och för oss blir det lite tokigt för då är vi mitt i maten och samma där då är vi fyra stycken och ska utfodra 18 personer och så ska en ned på röntgen också kanske man har flera matningar också så det är ett stressmoment Man tar även upp att utifrån patientsäkerhet så kan inte alla transporter ske av icke sjukvårdskunnig personal. Men det är ju inte alla transporter där som man kan släppa till en icke sjukvårdskunnig personal VNS-projektet De möjligheterna som undersköterskorna ser är att det är bra att arbetsuppgifter som de inte är utbildade för och som inte har en direkt koppling till patienten lyfts bort. Att man får tid till patienterna upplevs som positivt. För oss är det bara en fördel allt ihop. Nu kommer vi att få tid för patienterna som vi är utbildade för. Vi är inte utbildade för att stå i köket och diska. Jag skulle vilja ha bort de här momenten som vi kommer att få bort nu med sängar och kök och kanske transporter och förråd då kommer det att bli riktigt bra här Många tycker att det ska bli spännande och roligt att vara med i projektet. Att landstinget försöker någonting nytt och att det blir andra 9

arbetsmöjligheter upplevs också positivt. Väldigt roligt för det behövs ju en förändring Det är ju inte så många som är positiva till det. Men då brukar jag säja att det kan ju inte bli sämre Spännande, ett nytänk i landstinget det är jättekul Ska bli spännande att följa det här, det är så roligt att det är nåt nytt och man får vara med och ställa iordning De flesta funderingarna inför projektet handlar om den dåliga informationen som lett till stor ryktesspridning och i och med det känner man sig inte hörd när man framfört åsikter och det har lett till en negativ spiral. Jag var så entusiastisk när jag började och tänkte att det här ska jag kliva på men jag känner ändå att vi är som utanför undersköterskorna som är med i det här. Även om man går in i VIS och det ska skrivas där när man har möten men jag tycker att det är lite dåligt. Jag var inne senast igår och det har inte hänt någonting sedan före semestern. Vi har inte haft något möte sedan före sommaren med projektledaren så jag saknar information. Dåligt med information över huvud taget Det vi har fått veta är skvallervägen Upplevs som rörigt, mycket rykten som går Man är inte van att det görs förändringar som underlättar arbetssituationen för undersköterskor och undrar hur det ska bli när projektet slutar. Vi är lite vana vid här i landstinget att alla förändringar det har sällan varit till vår fördel Farhågorna är att det ska försvinna vårdpersonal från avdelningarna och i och med det blir det inga fler händer i vården. Det innebär också att den personalen som blir kvar till exempel i kök inte har vårdutbildning och kan rycka in om det blir krissituationer. När det här projektet upphör att antingen det permanentas om det då funkar bra, funkar det dåligt då vill man ju inte att det ska permanentas men sen så vill man ju inte att man drar ner på personalen för nu har ni dom här som hjälper till istället. Dom här som har VNS-tjänster har ju ingen sjukvårdsutbildning så dom kan inte hoppa in och göra allting Dom har sagt att det ska bli fler händer i vården och så nästa stund så hör man att det ska inte kosta någonting att tiden kommer att tas från oss undersköterskor och då blir det ju inga fler händer i vården och då kan vi ju lika gärna ha det som det är idag Undersköterskorna är också oroliga över att vårdnära servicepersonalen kommer att få ett för komplext uppdrag och att de därför inte blir någon höjd kvalité på arbetet. Jag förstår inte hur dom ska hinna göra allt dom är ålagda att göra det är så mycket saker som dom ska göra så att någonting kommer att bli lidande Det man upplever som viktigast för att projektet ska lyckas är att informationen blir bättre och att projektet visar på positiva effekter tidigt så att den negativa attityden minskar. Det behövs mer information och mer ärliga svar för att få personalen att tycka att det här är ett bra projekt Projektet kan lyckas om man snabbt ser de positiva effekterna Även att man bemöter den nya personalen på ett bra sätt så att de trivs, att arbetet präglas av dialog och samarbete och att arbetsbeskrivningarna följs. Sen hoppas man att det blir individuella lösningar för varje avdelning. Viktigt att vi bemöter den nya personalen så att de ska trivas och tycka att det är roligt och inte ösa på dom saker som inte är deras uppgift Samarbeta mellan usk, ssk och VNS att lägga upp en bra plan vilka arbetsuppgifter dom ska ha ock så där det är ju grunden som är viktig då tror jag att det kan flyta på riktigt bra Sen hoppas jag ju att det blir så att vi själva får välja hur vi vill ha det på våran egen avdelning 10

Sammanställning av gruppintervju enligt SWOT Styrkor Alla avdelningar pratar om att projektet ger mer tid för patienterna. Det kan leda till mer renodlade arbetsuppgifter som ger mindre arbetsbelastning och mindre tidspress för undersköterskorna. Vårdnära servicepersonalen stärker vårdpersonalen då arbetsuppgifterna som undersköterkor inte är utbildade i lyfts bort exempelvis städ och mathantering. Andra styrkor är att det ger fler arbetstillfällen och nya medarbetare i arbetslaget. Det kan ge en bättre ordning i kök att arbetsuppgifterna sköts mer hygieniskt och patientsäkert. En till fördel är att servicepersonal blir en del av arbetslaget. Svagheter De svagheter som har med projektet att göra gäller till stor del informationsbrist. Några svagheter handlar om vad som händer när projektet slutar. Många avdelningar har svårt att se hur vårdnära servicepersonalen ska kunna hinna med alla arbetsuppgifter. Några avdelningar tror att icke vårdutbildad personal har svårt att veta vilka behov som finns av förrådsvaror. Övrigt som tas upp är gränsdragningen mellan vårdpersonal och VNS-personal som känns otydligt, vem som har ansvar om det händer någonting vid transporter och att vårdpersonalen förlorar arbetsuppgifter och det kan ge mindre möten med patienterna. Möjligheter Grupperna ser många möjligheter till att få en bättre arbetsmiljö, slippa stressa och få mer tid till patienter och arbetsuppgifter som nu kanske bortprioriteras exempelvis att utveckla och förbättra vårdarbetet och rutiner. Man ser också en möjlighet att hitta arbetsuppgifter som undersköterskorna skulle kunna avlasta sjuksköterskorna med. Det andra gällde möjligheten till bättre ordning och hygien nu när man renodlar arbetsuppgifterna. Hot Det största hotet som flera grupper nämner är minskad vårdpersonal och i och med det blir det inga fler händer i vården. De andra sakerna som kommer upp är att om man nu hittar nya arbetssätt som man trivs med och projektet inte fortsätter vad kommer då att hända. Många tror att det kommer att bli jobbigt för VNS-personalen som kommer att ha ett komplext arbetsuppdrag. Finns det risk för att vårdkedjor fördröjs och vad händer om VNS-personalen är sjuk? En avdelning tog upp att patientsäkerheten vid transporter kan hotas. 11

Styrkor -Mer tid för patienterna -Mer tid för personal till patienter -Mer tid till patienterna -Mer tid till omvårdnad -Frigör tid till patienterna -Mer tid till patienterna -Mindre tidspress -Mindre arbetsbelastning -Mindre tidspress -Stärker vårdpersonalen att jobba med vården då arbetsuppgifter som tar tid av patienterna lyfts bort -Mer renodlade arbetsuppgifter -Avlastning med arbetsuppgifter som inte är vårt jobb -VNS personalen kan avlasta vårdpersonalen -Om det blir som det är sagt så ska projektet tillföra resurser -Fler arbetstillfällen -De har vikarier om någon inom VNS blir sjuk -Bra att de blir en del av arbetslaget - ser mer vad som behövs göras då -Personal som är utbildad för/i hygienrutiner, städ och mat -Arbetstillfällen till människor som inte är på arbetsmarkanaden idag -Bra att låta undersköterskorna göra det dom är utbildade för -Får möjlighet att jobba mer i team mellan undersköterskor och sjuksköterskor Hygieniskt -Patientsäkert -Bättre ordning i köket Svagheter -Dåligt med information ut till verksamheten -Det har funnits mycket utrymme för teorier och spekulationer Informationsbrist - Ingen information -Det finns en misstro mot projektet innan det ens har startat -Projektet känns gå snabbt -Gick lite snabbt -Svårt att förstå varför städet ska vara inblandat då det inte är en arbetsuppgift för undersköterkor -När VNS personalen är borta - glömma arbetsuppgifter -När VNS personal är sjuk finns det ersättare? -När projektet är slut får vi börja städa igen -Hur ska detta finanseras i fortsättningen -Förstår inte hur dom ska hinna städa -Svårt att förstå hur VNSpersonalen ska hinna med alla arbetsuppgiftger -VNS-personal ska vara i kök samtidigt som transporter eller slutstäd ska ske hur ska det gå till -VNS personalen får många arbetsuppgifter - kommer dom att hinna med allt -Nu springs det mellan kök och städ kommer det att bli så för VNS personalen också -Svårt att beställa förråd när man inte har vårdutbildning, svårt för VNS-personalen att veta behoven -Blir det kaos i förråden -De vet inte vilka förrådsvaror som behövs -Kan bli slut -Gränsdragningen mellan arbetsuppgifter -Om det händer någonting efter vägen vid transporter -Varje möte med patienterna är viktiga om vi förlorar arbetsuppgifter förlorar vi även dessa möten. Möjligheter -Inte stressa med allting -Mer tid med vårt arbete -Mer patienttid -Mer tid till patienter -Mer tid till de egna ansvarsområdena -Vårdpersonalen får mer tid till patientvård -Hinner göra kontroller typ Senior Alert -Hinna utveckla och förbättra vårdarbetet och rutiner -Hinna sitta ner och prata med de som är oroliga -Tid att öka vårdpersonalens kompetens -Tid att ändra rutiner ex validera sjuksköterskeuppgifter som kan göras av undersköterska -Frigöra resurser för att vara mer delaktig i rehab och träning med patienterna -VNS personalen tar arbetsuppgifter så man kan vara nära patienterna istället -Slippa köksarbetet -Hjälp att städa om det behövs akut -Hygienen blir bättre om inte vårdpersonalen är i köket -Bättre ordning -Bättre hygien - Bättre städ på toaletter Hot -Vårdpersonal plockas bort pga. att arbetsuppgifter har tagits bort - Minskad vårdpersonal -Uppsägningar av undersköterskor -Blir inga fler händer i vården -Vårdpersonalen får för lite att göra -NLL går ett steg tillbaka och satsar inte på kvalitén på sina anställda -Blir inget mer än ett projekt -Om vi nu hittar nya arbetssätt som vi trivs med och projektet inte fortsätter -De ekonomiska resurserna är inte tillräckliga -Risk att vi bränner ut dem innan dom börjar -Kommer att bli jobbigt för VNS-personalen -Hur blir det med hygienen då VNS ska ha både kök, transport och städ -Hygieniskt hur ska det gå med städningen, kommer den att prioriteras bort -Att vi inte kan skriva in patienter på förmiddagen därför att slutstädning av sängar sker på eftermiddagar -Vad händer om en av VNS-personalen blir sjuk -Undersköterskor blir ersättare vid frånvaro -Om det händer någonting under transporten vem är ansvarig då 12

Sammanställning av intervjuer av patienter Den generella upplevelsen från alla patienter är att sjukhusvistelserna är positiva. Mottagandet och behandlingen och servicen den är icke av denna världen. Det är fullständigt fantastisk personal från läkare till undersköterskor ingen skillnad alls. Den kännetecknas av öppenhet och dialog och har man en fråga får man alltid svar. Det är ett riktigt bra ställe Något positivt på avdelningen varit mycket bra på att handleda min fru Det finns ingenting att anmärka på Det är väl lite olika från gång till gång med det brukar vara ganska positiva (inläggningarna på sjukhuset) och jag vänjer mej fort vid bekvämligheten, vad är det man blir hospitaliserad heter det Det är olika från gång till gång men jag har inget emot sjukhusen och jag tycker det är fantastiskt billigt med mat och sånt Jag har haft ganska roligt Bra personal som skrattar och svamlar lite och så där Kök När man pratade om kök så var svaren fram för allt fokuserad på matkvalitén. Maten är generellt bra men upplevs inte som spännande. En tyckte det var jobbigt när personalen började mäta vad patienten åt och drack när den själv inte hade någon aptit Maten har jag tyck varit bra Det är lite fattigt mat rent generellt, men gröten går ju ner Jag har special jag får väl lita på det när det står på kortet men annars så har det fungerat hur bra som helst I Umeå var det så jäkla god mat att jag var tvungen att äta, nyfiken på vad kan det vara, helt annorlunda än i här Tappade matlusten sen hade dom en lapp på bordet de skrev hur mycket jag äter och dricker och jag tyckte det var ännu värre Förråd Ingen patient hade något att säja om förråd men det var inte någon som hade saknat någonting under sin vistelse. Städ Fler patienter tyckte att det är bra städat. Endast vid enstaka tillfällen har det varit smutsigt. En berättade om vikten av att städpersonalen knackade och presenterade sig därför att det är svårt för patienten att komma ihåg alla och det känns obehagligt när man inte riktigt vet vad personen ska göra. En tycker att man använder fel resurser när undersköterskor måste städa. Jag märker inte så mycket av sånt. Det har väl varit bra så bra som det kan har varit någon enstaka gång. Det låg någon toapappersrulle utrullad i blötan men det var väl nåt tillfälligt Man använder fel resurser att dom (undersköterskorna) ska städa och göra allt runtomkringarbete också. Att man plockar ihop grejer och så det är ju en sak men att man ska börja städa det är ju onödigt Dom städar väldigt lite, jag har sett en gång en kvinna som var och sopade lite men hon pratade mest med mej men det är ju inte så mycket att städa 13

hellre. Det var annorlunda på det andra sjukhuset dom städade i rummet, spegel och tvättstället och toan och golv Dom har alltid bäddat när jag har varit borta och det har varit fint. Jag är själv ganska perfekt på det viset och de har bytt lakan och allt rent och fint överallt inte bara här På det andra sjukhuset knackade de när de kom in så man vet vad det är och så frågade dom om det går bra att de städar för annars kan det vara lite obehagligt när det bara kommer in folk som man inte riktigt vet vad det är. Att dom meddelar sig för det är ju inte så att man känner alla eller att man kommer ihåg hur alla ser ut Transporter Dom som har varit med om transporter på sjukhuset är positivt till transportörer. Man ser en vinst när resurser används rätt. Transporterna har inte varit så många och då ställer transportören upp. Transportören är inte vårdutbildad vad jag förstår och det går jättebra Ja det är väl ett vettigt sätt om de har sysselsättning någorlunda. För att det är ju onödigt att vårdpersonalen ska gå och dra där. Jag kan inte tänka mej annat än att det är en vinst Det har fungerat bra. Det är samma här att man använder resurserna rätt Projektet Vårdnära service En patient tyckte att projektet inte var någonting nytt utan det här hade provats flera gånger tidigare och då hade man alltid gått tillbaka till det gamla. Patienterna ser en fördel att det ska vara rätt person med rätt kompetens på rätt plats oavsett om personen har en vårdbakgrund eller inte. Renodla tjänster, jag är lite förvånad att det dyker upp igen. Jag har ju några år på nacken och det där har jag varit med om många gånger och man går ju alltid ifrån det efter en tre, fyra år får då visar det sig att någon kategori har fått väldigt ensidiga arbetsuppgifter och får yrkesskador. Så man tycks inte lära sig av misstagen. Sen kan jag förstå motiven nu då det är svårt att hitta vårdpersonal att det gäller att ytnyttja den kategorin så mycket som möjligt i sin profession. Men det är inte lösningen Alla kategorier har ju sitt kunnande och sin plats och då skulle man egentligen nyttja de som är bäst inom det området och det är ju samma sak med städ och köket också det är ju en viss hygien där också som man måste tänka och det här med kosten om det är special med den. Jag tror att när man har rätt person på rätt plats så höjer man kvalitén på alla sätt och vis Övriga kommentarer från patienterna Övriga kommentarer handlar om önskemål både generellt för vården och för att den egna vistelsen skulle bli bättre. Dagens ungdomar är inte dumma om de går en YA linje och blir yrkesförare det tar ett halvår då har du 27.000 och det ska ställas mot en undersköterskeutbildning på två år för att få 17.000 Man måste ha en större grundbemanning Apotek det fungerar jättedåligt det kommer hem om fyra dagar inte ens en sådan sak som saltlösning har dom 14

Administrationen på landstingshuset Jag har legat här 4,5 veckor i sträck och så skickar dom fakturor hem, hur har dom tänkt att jag ska få tag i dom Det går ju inte att komma igenom landstingsväxeln Jag betraktas som högriskpatient och står direkt under kirurgen men försöker jag ringa dit så kopplas jag till hälsocentralen Skulle önska sig dagstidningar, för att följa med i det som händer Saknar en bokhylla så man kunde plocka sig en bok att läsa Fotvård, det borde höra till Där kom det någon med vagn varje morgon med tidningar och godis bl.a fantastisk service ej stött på sedan dess) Observation av måltidssituation Förberedelser Undersköterskor eller kökspersonal beställer mat efter en lista. På listan står det vem som ska ha specialkost eller annat. Personal eller kökspersonal gör frukost, kokar gröt, gör välling, brer smörgåsar, kokar kaffe och te. Lunch och middag kommer i kantiner eller på brickor. Synpunkter som framkommer om mat är att det ofta inte stämmer med beställningarna, att specialmaten ibland är kall och att det ofta saknas färska grönsaker och sallad. Smörgåsar till kvällsmaten görs på flera avdelningar i ordning på eftermiddagen. På alla avdelningar används brickor för att bära maten på. På en avdelning fick patienterna som satt i matsalen maten på tallriken. Bestick och glas var redan dukade då patienterna kom. De flesta avdelningar hade listan med kostbeställningen samt ytterligare ett system antingen skriva rumsnummer på servetten, skriva rumsnummer och specialkost på servetten eller ha en namnskylt med specialkost vid bordet. Brickorna dukades i det fall då maten kom i kantiner i förväg av personal eller köksa. En eller flera personer tar fram smör, mjölk, vatten och bröd till maten. Före måltiden hjälper personalen de patienter som vill äta i matsalen att komma sig dit. Utdelning av mat På alla avdelningar som hade kantinsystem var det en person som delade maten. De andra som var tillgängliga ställde sig i en kö med en bricka. Den personen som hade ansvar för brickan hade ansvar för att patienten fick rätt sorts mat och lagom storlek på portionen. Matchningen mellan patient och kost fungerar inte alltid. Detta skapar förvirring och stress då t.ex. sköterska A säger till sköterska B att patient X ska ha passerad kost och sköterska B säger att detta inte finns. Många olika kostrestriktioner att hålla koll på som tar tid och ökar stressen vid 15

måltidssituationen. Man gör många enskilda/individuella bedömningar gällande kosten i form av hur mycket?, vad tror du? osv. Vid en middag var det två personal som skulle utfodra 29 patienter och vid en annan middag så var det två personer som skulle utfodra 19 patienter för att den andra personalen på avdelningen var upptagen av annat. På några avdelningar fanns det vagnar så att personalen kunde ta flera brickor på en gång. En avdelning hade tillgång till specialkost och personalen ordnade det själva. På en avdelning där maten kom på färdiga brickor använde man sig av listan som var beställningsunderlag och när personalen hade tagit en bricka så kollades den mot listan och så strök man över den patienten på listan. Personalen hjälper även till med haklappar och matar de patienter som behöver hjälp med det. Bortplockning och disk Bortplockningen efter maten hjälps man åt med. På de ställen där man hade vanliga diskmaskiner var det vanligare att man hjälptes åt med disken. Det finns ingen standard på hur många patienter som det ska vara på varje diskmaskin. Vissa avdelningar hade snabbdiskande diskmaskiner och vissa hade vanliga diskmaskiner som tog två och en halv timme på sig att köra ett program. Vilket innebär att det blir stressigt att få porslinet rent innan nästa måltid. I några fall hade personalrummen ingen kyl eller diskmaskin så där blandades personalens och patienternas mat i kylen och porslin i diskmaskinen. På dessa avdelningar kunde man se en ökad mängd människor som befann sig i köket. Övrigt Personalen måste gå emellan köksuppgifter och patientuppgifter exempel är att svara i telefon, ta hand om anhöriga eller patienter som vill ha hjälpt. På några avdelningar tog hela personalen gemensam rast medan patienterna äter middag. Det innebär att matrasten blir roligare och stimulerar till en gemenskap men det innebär dessutom att det pratas mycket arbete på rasterna, att flera ur personalen måste avbryta rasten (mellan 3-4 ggr) för att svara på patientlarm samt att man är fast på avdelningen under obetald tid. Det måste vara svårt för en personal som vill ta ut sin rast och gå ifrån avdelningen att få göra det eftersom att ta rast tillsammans har blivit en så inrutad tradition. Personal går igenom köket när de ska passera mellan korridorerna på några avdelningar. På de flesta avdelningarna är det den plats där man samlas för spontana samtal(personalens informella mötesplats). 16

Sammanställning av skuggning Två situationer uppmärksammades vid skuggning av personal. Det ena är att sopor och klädsäckar måste transporteras till uppsamlingsplats eller soprum flera gånger per dag. Platsen ligger ofta utanför avdelningen ett 50-tal meter bort. Den andra situationen gäller det långa avstånden vid provtagning som observerades på en avdelning: Undersköterskan får instruktion av sjuksköterskan att ta prov, går ca 10 meter för att hämta provtagningsmaterial, går 20 meter till patientsal, tar prov, går 20 meter tillbaka för att analysera prov, går 10 meter till sjuksköterskeexpeditionen för att dokumentera prov på papper som sjuksköterskan skriver in i journalen. Hämtar medicin i medicinrum, går 5 meter och ger patienten medicin, går 5 meter för att skrota sprutan. Två frågeställningar uppkom under skuggningarna: Varför ska personalen byta om på sin fritid då det är vi som arbetsgivare som kräver att de har speciella kläder på arbetet? Ska vi spara in vårdpersonal, renodla deras tjänster, blir det automatiskt mer tid för patientarbete då eller måste vi samtidigt ge stöd till avdelningarna för att ändra sina rutiner och arbetssätt? 17

Analys av resultat Materialet i denna rapport är för litet för att dra generella slutsatser utan syftar till att ge en bild av de avdelningarna som deltar i projektet Vårdnära service. Undersköterskorna trivs till största delen med sitt arbete som de upplever som omväxlande och roligt. De upplever att arbetstempot och stressen har ökat under de senaste åren och det finns en vilja att försöka att förändra den negativa trenden men samtidigt en rädsla för att förändingen inte ska ge fler händer i vården. De flesta önskar mer tid för patientarbete fram för allt tid att samtala och lyssna på patienter som har det jobbigt utan att hela tiden känner att de behöver vara någon annan stans. Önskedrömmen är att känna att man har tid att utföra sina arbetsuppgifter. 5/6 avdelningar upplever köket som den största belastningen som tar tid ifrån patientarbetet och ger upphov till stress. 2/6 avdelningar uppger att transporter är det som påverkar arbetet mest. Ytterligare några avdelningar tycker att det är jobbigt när transporterna till röntgen sker klockan fyra på eftermiddagen när de ska dela mat samtidigt. I området städ är det framförallt mellanstädningen av sängarna som vissa dagar kan kännas tungt och i området förråd är det att förråden ligger långt bort och att man ofta blir avbruten när man ska packa upp förrådsvaror som kan vara tunga och lastats högt upp som påpekas som negativt. De flesta som intervjuats är positivt till en förändring men det finns önskan om tydligare information angående projektet och en del farhågor under och framförallt efter projekttidens slut att vårdpersonal ska få sluta och i och med det så minskar antalet händer i vården. Patienterna är till stor del nöjda med sin vård inne på sjukhuset och såg inga hinder för att andra än personalen skulle utföra vissa arbetsuppgifter. Patienterna ser en fördel att det ska vara rätt person med rätt kompetens på rätt plats oavsett om personen har en vårdbakgrund eller inte. Vid observation av arbetsuppgift med koppling till måltid framkom det att ingen utav de sex avdelningarna gjorde likadant. Det fanns ingen gemensam rutin för hur man skulle säkerställa att patienten fick den mat som var beställt. I det fall som maten kom i kantiner delas portionerna till patienterna utifrån exempelvis en liten portion till en kvinna så är det svårt att veta om patienterna får i sig den näring som är beräknad. Diskningen skedde på flera avdelningar i en vanlig diskmaskin som tog 2,5 h att köra och i flera fall så kördes även disken som tillhörde personalen i samma maskin. På flera avdelningar var köket den formella mötesplatsen och personalen använde köket till deras matlådor och värmning av mat. Om man ser till hygienreglerna så behöver den traditionen ändras. För att säkerställa kostintaget hos patienterna och minska risken för ihop blandning av kost bör matsituationen likriktas. Man kanske kan undersöka hur exempelvis MAX arbetar med att säkerställa kosthandteringen. 18

Vid skuggningarna var det de långa avstånden exempelvis till förråd på avdelningen som stod ut. Det blev mycket extra spring fram och tillbaka för att hämta och lämna saker. Många avdelningar var designade för en viss sorts verksamhet och ett visst patienttal som sedan hade ändrats utan att någon hade sett över hur lokalerna ska användas på bästa sätt. Det är inte en kunskap som vårdpersonal har utan vid förändring av verksamheter bör en extern part göra en analys av lokalanvändningen. För att vårdarbetet ska flyta smidig måste lokaler och maskiner vara ändamålsenliga vilket de på flera avdelningar inte är idag. Har vi idag någon analys av hur liten en vårdavdelning får vara för att kunna hålla kvalitén. Ett tydligt fynd efter genomgång av resultatet är avsaknaden av stöd till enhetschefer och vårdpersonal inför förändingen. Hur säkerställer vi att processerna på vårdavdelningarna blir så effektiva som möjligt så att personalen får en drägligare arbetsmiljö och att det leder till god vård för patienterna. 19