MILJÖ- OCH SAMHÄLLS- BYGGNADSKONTORET 2003-03-10 Dnr. 2003.0070 Programhandling UTÖKNING AV HANDEL OCH PARKERING I KVARTERET CHILE INOM CENTRUM, ULRICEHAMNS STAD
INLEDNING ICA Fastighets AB och ICA Handlarna AB vill bygga ut ICA Kvantum i Ulricehamn och utöka antalet parkeringsplatser i anslutning till butiken. 2002-06-07 fick Miljö- och Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag av Kommunstyrelsens arbetsutskott, att ta fram förslag till planprogram som underlag för eventuell planändring. En utbyggnad av ICA är en stor förändring i Ulricehamns centrum och påverkar omgivande fastigheter, gator och offentliga platser. Planprogrammet belyser hur utbyggnaden påverkar och kan vara startmotorn till uppgradering av det offentliga rummet runt omkring kvarteret Chile. BESKRIVNING ICA Läge och omfattning ICA Tornet ligger inom kvarteret Chile direkt söder om busstationen längs med Strandgatan. Öster om finns Stora torget och Storgatan med dess värdefulla bebyggelse, från vilken gränder leder till livsmedelsbutik, busstation och Åsunden. Befintlig bebyggelse och pågående användning ICA Tornet utgör idag navet i Ulricehamns stadskärna. Livsmedelsbutiken är i sig stadens största och samtidigt finns det en koncentration av p-platser i samband med butiken i markplan och på taket till butiken i nivå med Järngatan, som utnyttjas vid andra ärenden i centrum. Kvarteret Chile omgärdas i norr av busstationsområdet med den f.d. järnvägsstationsbyggnaden från 1906, idag museum. Busstationen angörs av regionala bussar och Ulricehamns servicelinjer utgår härifrån. Bebyggelsen öster om kvarteret Chile, längs med Storgatan, innehåller butiker av skilda slag i markplan och lägenheter ovanför. Bebyggelsen är karaktäristisk för Ulricehamns stadskärna med kringbyggda gårdar. Flera byggnader och gårdar har genomgått förändringar över åren, medan andra är mycket väl bevarade.
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader (Nedan följer utdrag ur kulturmiljövårdsprogrammet för Ulricehamns stad) Nuvarande bebyggelse längs med Storgatan är främst resultatet av renoveringar under 1920- och 30-talen. Många av byggnaderna fick då putsade fasader. Under 1960-talet uppfördes en rad större huskomplex som till exempel Konsumhuset. Stil och material avvek påtagligt från den äldre bebyggelsen. Under senare årtiondens renoveringar och nybyggen har de äldre träkåkarna stått som förebilder. Trots att de elementen gärna lyfts fram är det puts och framförallt tegel som dominerar gatans fasadbild. Det gör att de bevarade trähusen laddas med extra starkt symbolvärde. Handelsgårdar, bakgårdsmiljöer och gränder var länge det som karaktäriserade Ulricehamn, ur identitetssynpunkt framstår det därför som särskilt viktigt att vårda dessa miljöer. Södra Amerika 11 Adress. Storgatan 15/Rådmansgränd Arkitekter vid ombyggnationer: W. Andersson 1922 och 1931, Eric Johansson 1927, Gunnar E. Johansson 1956 och 1958. Byggnaden är ett affärs- och bostadshus från 1800-talet med huvudfasad vänd mot Storgatan och gårdsbebyggelse ner motsjön. Fastighetens bebyggda gård utgör en intim miljö vid Rådmansgränd och ger en föreställning om stadskärnans karaktär före 1900-talet. Natur och parker Birgit Sparres park Birgit Sparres park ligger norr om kvarteret Chile, som en del av kvarteret Central Amerika. Parken är under 1000 m 2 och namnet är till minne av författarinnan till böckerna Gårdarna runt sjön, Birgit Th Sparre. Parken består av ett stort rododendronbestånd mot Rådmansgränd och i övrigt en gräsmatta med enstaka stamträd. Mellan dessa ytor går en gångväg av svart skiffersten. I sydöstra hörnet finns ett varuintag, som när det byggdes, tog bort en viktig passage genom parken mellan Järnvägstorget och Rådmansgränd/Järngatan. Trafik och parkering ICA Tornet är av naturliga skäl, den enskilt mest trafikalstrande verksamheten i Ulricehamns centrum. I och med den höga belastningen kan det uppstå köer vid in- och utfart på Rådmansgränd, vilket medför att det kan påverka flödet i korsningen mellan Strandgatan och Järnvägstorget negativt. Det finns omkring 200 parkeringsplatser i samband med butiken, vilka är utnyttjade till max. I genomförd parkeringsräkning år 2000 för Ulricehamns centrum konstateras att det är vanligt att man till och med parkerar utanför p-ytorna när platserna är upptagna. Men sammantaget finns det gott om p-platser i centrum, problemet är alltså inte att parkering saknas utan att styrningen bör förbättras så att de som skall stå länge parkerar mindre centralt (läs ICA), dvs. så att fler lediga platser finns för korttidsbesök. Leveranser till Ica sker från Garvaregränd, där varuintaget ligger intill Strandgatan. I de fall lastbilar med släp levererar, blockeras trafiken från ICA:s parkering i korsningen Garvaregränd/Strandgatan. Stadskärnans utveckling Den medeltida radbyn med långsmala tomter på var sida bildar fortfarande grunden för stadsplanen. De gamla gårdarna består än idag av gathus med butik i bottenplan och bostäder ovan. Ulricehamns centrum har under lång tid varit ett koncentrat längs med Storgatan, vilket är ett resultat av reglerad handelsetablering. Butiksytorna i centrum har utökats genom att gårdarna bebyggts, antingen i källarplan
eller i bottenplan med en upphöjd gårdsplan som följd. Inför ICA:s nybyggnation togs 1983 ett handlingsprogram för centrum som underlag, vilket innebar att livsmedelsbutiken etablerades så centralt som möjligt. Successivt har möjligheter givits för sällanköpshandel inom Bronäs/Karlsnäs småindustriområden, vilket till viss del förändrat butiksstrukturen inom centrum. Kommunen har även beslutat tillåta dagligvaruhandel utanför antaget centrumområde i kvarteren Tvingen och Kvarnlyckan. De långsmala tomterna har genom åren delats och flera kvartersstrukturer är idag av mer alldaglig karaktär, rektangulära, omgärdade av gator på alla 4 sidor med byggnader mot gatorna. Den senaste förändringen skedde på 1980-talet då en del äldre tomter slogs ihop i kvarteret Australien vid Stora torget. Husen knyter visserligen an till äldre utformning och material, men tomterna har inga bakgårdar som öppnar mot sjön. Idag är trästaden med sina smala gränder, långsmala tomter, låga bebyggelse och utsikt över sjön inte längre lika tydlig. Fortfarande finns ändå gränderna ner mot vattnet kvar, som utsnitten av kartorna nedan visar. Planering Gällande planer Gällande plan för västra delen av centrum från kvarteren söder om ICA norr över inklusive busstationen och Stureparken är från 86xxxx. Vid utbyggnad av ICA Tornet togs det fram en ny plan endast för kvarteret Chile. I gällande plan finns möjlighet att bygga parkeringsdäck/hus på den ytan som föreslås i ICA:s förslag nedan. Översiktsplanen och fördjupad översiktsplan Den kommunövergripande översiktsplanen kallad Växtplats Ulricehamn, översiktsplan 2001, antogs våren 2002. Flera stycken i planen är viktiga att lyfta fram och som planprogrammet för kvarteret Chile bör förhålla sig till: Den lilla pittoreska staden ska fortleva. Ulricehamns stad är en kulturhistoriskt och socialt värdefull miljö av riksintresse som ska bevaras och vårdas i största möjliga omfattning. Den blandning av olika funktioner och verksamheter som kännetecknar staden ska behållas och utvecklas. Stadens roll som handels- och servicecentrum ska bibehållas och stärkas. Det offentliga rummet med gator, torg och gröna rum ska stärkas. Stadens gator och torg ska vårdas med utgångspunkt från sina historiska karaktärer och funktionella grunder. Gatu- och torgrum som förvanskats bör återställas. Ny bebyggelse ska utformas med arkitektonisk och konstnärlig kvalitet. Nya byggnader ska infogas med omsorg och i samspel med eller i medveten kontrast till omgivande bebyggelse. Gestaltningen ska ske med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck för tiden som den äldre bebyggelsens.
Externetableringar ska undvikas, för att stärka Ulricehamns stad som handelscentrum. Kommunen har en lång handelstradition och lockar besökare från andra orter. Ulricehamns stadskärna ska stärkas genom att detaljhandelsverksamheten ska bibehållas och stärkas. Arbetet med planprogram och eventuell ny detaljplan för kvarteret Chile avses löpa parallellt med framtagandet av den fördjupade översiktsplanen. Trafikplanering Strandgatans utformning är idag anpassad för genomfartstrafik och liknar mer en väg och en förändring är en fördel, både ur trafiksäkerhetssynpunkt, med troligtvis lägre hastigheter och större uppmärksamhet som följd och ur gestaltningssynpunkt med en vackrare stadsgata som följd. I korsningen Strandgatan/Järnvägstorget finns förslag att anlägga en cirkulationsplats, vilken kommer att omfattas i det eventuella planarbetet. ICA:s förslag Ulricehamns detaljhandel har de senaste åren genomgått stora förändringar, nya butiker har etablerats, gamla har omlokaliserats och några har försvunnit. Centrumhandeln förändras och därmed också förutsättningarna att vidmakthålla och vidareutveckla befintliga butiker. Idag är tillgänglighet och parkering två av de viktigaste grundförutsättningarna för att detaljhandeln inte minst i centrala lägen skall kunna utvecklas. I nuläget utgör antalet parkeringar och tillgängligheten till dessa en begränsning för centrumhandeln och därmed också ICA Kvantum. ICA Kvantum har idag ett behov av att utöka sin lokalyta med ca 500 kvm för att bättre tillgodose kundernas ökade krav på sortiment och service. Mot bakgrund av ovanstående anhåller vi om att: - det startas ett detaljplanearbete för kv. Chile m.fl. med syfte att utöka antalet parkeringsplatser från idag 166 platser till ca 250-260 platser i centrum och i anslutning till ICA Kvantum samt att byggrätten för handel utökas med ca 500kvm.
ANALYS Bygga stort i centrum Efter rekordårens rivningsvåg och byggande av dåtidens stora butiker, bilorienterade trafikplanering i svenska städer, har de senaste 10-20 åren stadskärnorna skyddats mot storskaliga förändringar. Butikerna, som blivit större, har uppförts i mer perifera lägen. I Ulricehamn finns ännu ingen i egentlig mening, extern etablering av en livsmedelsbutik. Handlingsprogrammet som togs fram 1983 visade istället på hur en större butik kunde inrymmas i de centrala delarna av staden. Framsyntheten då, är till stor fördel för Ulricehamns centrum idag. ICA Tornet har möjlighet att utöka ytorna inom kvarteret och det bör stärka centrum ytterligare som ICA påpekar i sin skrivelse till kommunen. Det sker alltid förändringar i hur byggnader används. Ett exempel nära i tiden i Ulricehamns stad är hur den gamla bilhallen i kvarteret Tvingen inhyser ett kontorslandskap idag. Det är en stor fördel att bygga generellt redan från början. En ny utökning av ICA plus ett parkeringsdäck/hus i norra delen kommer förhoppningsvis innebära att användningen av kvarteret för livsmedelshandel består. Det är viktigt för stadskärnan. Men om inte, är det av betydelse att kvarteret och byggnaderna kan nyttjas för andra ändamål, det gäller även parkeringsdäcket/huset. Gränderna och parken De äldre gränderna mellan Storgatan och områdena nedanför, mot vattnet har tappat i betydelse genom passagen vid nuvarande Göfab/Team Sportia och Günthers. Gränderna upplevs som bakgator och istället för att vara de naturliga stråken ner mot vattnet/ica/busstationen används de mer sällan än den smala passagen. Det har flera orsaker. De flesta som går här ska antagligen till ICA, så det följer sig enklast att gå genom passagen, anpassad för fotgängare, som även fortsätter med en trappa till ICA. Gränderna däremot inbjuder inte fotgängarna på samma sätt. Visserligen är de översta delarna stenbelagda och smala och det är oftast bara bilburna resenärer till husen vid gränderna som kör där. Längre ner är gränderna bredare, anpassade för biltrafiken till och från Järngatan. Det finns smala trottoarer, men utformningen av gränderna/gatorna inbjuder inte fotgängare. Birgit TH Sparres park är idag inte den sammanbindande länk som den bör vara och fast att rododendronbeståndet mot Rådmansgränd är väldigt vackert, spärrar det möjligheten att gena genom parken. Vilket i sin tur innebär att Rådmansgränds funktion har minskat i betydelse. Trafiken En utbyggnad av parkeringsplatser ökar trafikmängden och koncentrationen av antalet parkerade bilar till kvarteret Chile. Det är ingen bra situation, men faktum är att parkeringsytorna runt ICA är lättillgängliga och därför väl använda. Alternativet är att parkera på marknadsplatsen som ju också är lätt tillgänglig, men en bit längre ifrån kärnan av butiker i centrum. Ett annat tydligt alternativ som redan diskuterades i handlingsprogrammet 1983 var att binda samman parkeringsytorna i kvarteren mellan Storgatan och Bogesundsgatan. Det har inte realiserats, utan varje fastighet har små parkeringar var för sig. I och med etableringen av livsmedelsbutiken LIDL nordöst om Marknadsplatsen kan det innebära ett visst minskat tryck på ICA:s parkering, genom att folk väljer att handla där istället. Att det minskar trycket på ICA:s parkering förutsätter emellertid att man väljer att spatsera till övriga butiker i centrum från sin parkerade bil vid Marknadsplatsen/LIDL. Förutom att förbättra parkeringsytorna på flera olika ställen i centrum finns andra styrmedel/alternativ som inte nyttjas fullt ut. Det kan vara att arbetsparkering sker i utkanten av centrum, avgifter mm. Dessa alternativ tas ställning till i programmet, utan det kan bara konstateras att det finns andra lösningar än att utöka parkeringsytorna just vid ICA. Vid en avgränsning av analysen över parkeringssituationen till hur det ser ut vid ICA kan man dra slutsatsen att större ytor för parkering behövs. Parkeringsplatserna utnyttjas till fullo. I vilken storleksordning en utbyggnad bör hamna ska fortsatt planering ta ställning till. I övrigt så är kanaliseringen av trafiken mot antingen nedre eller övre parkeringen inte tillräckligt tydlig och det kan vara svårt att uppfatta när det är ens egen tur att köra, vilket är viktigt att förbättra.
Återvinning Inom Ulricehamns stad finns idag återvinningsstationer på olika ställen. Tyvärr finns ingen i stadskärnan. De som bor centralt har en bit att ta sig och de som inte har bil är förfördelade. Stationen vid gatuköket Nattkröken är flyttad till norra delen av Dalgatan i samband med att LIDL uppför sin butik inom kvarteret. Precis som med annan service är det viktigt med placeringen för att människor ska nyttja den. Egentligen borde det vara mest logiskt att återvinningsstationerna finns i samband med livsmedelsbutikerna med tanke på att de flesta åker med bil både till butiken och till stationen. Därigenom kan onödiga resor med bilen sparas in. Ett annat argument för är att de som bor i de centrala delarna av Ulricehamn och inte har tillgång till bil, även de ges incitament att återvinna. En placering av en återvinningsstation i samband med ICA eller någon annanstans i de centrala delarna skulle vara mycket positivt. Idag är emellertid stationerna skrymmande. En station i centrum bör vara mindre för att lättare hitta en plats för. Samtidigt bör den få en tilltalande utformning, till skillnad från dagens stationer som ju är så placerade att det inte gör så mycket hur de ser ut (dessa göms ofta av omgärdande grönska). FÖRSLAG Detaljplanearbete påbörjas. En generell beteckning för centrumområde ska värderas. Att tillåta en flexibel användning av kvarteret och byggnaderna motverkar egentligen inte syftet. Utifrån samma argument bör hela kvarteret tillåtas bebyggas. I det fortsatta planarbetet ska tas ställning till avgränsningen av kvarteret. Mot Garvaregränd och Järngatan är kvarteret Chile väl definierat. Mot Strandgatan kan troligtvis kvarteret utökas. Gatuområdet med körbana och cykel- och gångbana är bredare än det behöver vara. Mot Rådmansgränd och Järnvägstorget är situationen lite trixigare. Om hela kvarteret ska bebyggas är det befogat att ta bort trappan ner mot butiken såsom ICA föreslår, men i det förslag som finns kan ett eventuellt parkeringsdäck/hus skjutas åt norr så att passagen kan vara kvar. Område för allmän gångtrafik som finns i gällande plan kan i så fall behållas. Fortsatt planering bör visa på olika alternativa lösningar för att utöka parkeringsytorna omkring ICA. Alternativ med parkeringsdäck/hus antingen i två eller tre plan tas fram. Ett mellanplan kan vara svårt att använda för allmän parkering med tanke på kanalisering av trafik, men det skulle istället vara ett tillskott till antalet p-platser för förhyrning. För att undvika att lastbilar står i vägen för trafiken från Garvaregränd och dess möjlighet att köra ut på Strandgatan bör utfarten flyttas längre söderut. På så sätt skapas en plats i slutet av Garvaregränd. Det blir en större yta för in- och utlastning till ICA. Det ger även bättre utrymmen för fotgängare. En uppgradering av gränderna och andra gång- och cykelbanor runt omkring kvarteret Chile bör vara en viktig del av framtida förändringar. Både Garvargränd och Rådmansgränd kan ges en tydligare utformning i hela sträckningarna ner till Åsunden inklusive den nya ytan framför in- och utlastningen till ICA. Gångvägen genom Birgit TH Sparres park, som försvann i och med byggandet av varuintaget, nyanläggs för att förstärka helheten park/gränd. Det är viktigt att fortsätta med tanken att byggnadsvolymen inom kvarteret delas upp i volymer, olika till storlek och uttryck. Arkitektoniskt sätt är stadskärnans värde som helhet, småskaligheten. PLANARKITEKT Martin Heidesjö