AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun



Relevanta dokument
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Samverkansavtal Utgångspunkter

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

KS 2008/10 Hidnr

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Förhandling vs samverkan

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Samverkansavtal

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

För Herrljunga kommun

Samverkan. Västra Götalandsregionen

Förhandling vs samverkan

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Samverkan i Norrköpings kommun

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Förhandling vs samverkan

Samverkan i Orust kommun

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

Riktlinjer. Samverkan

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

SAMVERKANSAVTAL 2010

Lokalt samverkansavtal 2015

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Beslutsinstans Kommundirektör

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Personalavdelningens PA-handbok

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Transkript:

AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun

Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna överenskommelse. Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör de rättsliga grunderna för samverkanssystemet. Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. Mål Parternas mål är att verka för ett långsiktigt hållbart arbetsliv och ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en god arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter för alla medarbetare. Syfte Överenskommelsen ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Den ska också understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninvånarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Den syftar även till att integrera hälsa, arbetsmiljö-, medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Individen i samverkan Både den enskilde medarbetaren och de fackliga organisationerna är direkt delaktiga i verksamheten genom samverkan. Medbestämmande, hälsa och arbetsmiljö är naturliga delar av den löpande verksamheten. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet. Den enskilde medarbetarens arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste ledningen.

Arbetsplatsträffen är därför ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På varje arbetsplats är det viktigt att dialogen mellan medarbetare och ledning sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det sker dels i det dagliga arbetet, dels genom regelbundet organiserade samtal mellan medarbetare och ledare. Medarbetaren ska medverka i verksamhetsutveckling och verka för en god arbetsmiljö. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: z Tydliga mål för verksamheten z Klargjord rollfördelning mellan politiskt förtroendevalda och tjänstemän z En organisation med tydlig delegering av uppdrag, uppgifter och befogenheter z Ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, personal, organisation och resurser z En vilja att fatta beslut i samverkan z Samverkanssystem som följer och anpassas löpande till organisation och beslutsnivåer Arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog. I arbetsplatsträffen har medarbetaren ett direkt eget inflytande. Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna ska integreras i verksamheten. Träffarna ska vara regelbundna och dokumenteras skriftligen. Vid varje arbetsplats upprättas en tidplan för arbetsplatsträffar. Träffarna skall innehålla information om budgetläget, personalsituationen, planerade organisatoriska och verksamhetsmässiga förändringar, arbetsmiljö, friskvård samt övriga ärenden vid behov. Arbetsplatsträffarna ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare.

Samverkangrupp Samverkansgrupper ska knytas till beslutsnivåerna i verksamheten. Samverkansgrupperna på de olika nivåerna är också skyddskommitté enligt AML:s 6 kap 9. Det innebär att skyddsombud ska finnas i samtliga samverkansgrupper. Frågor som kräver särskilda insatser kan behandlas i projektform. Efter samråd kan även arbetstagarkonsult eller sakkunnig tillkallas. Syftet är att skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare. Arbetssättet ska präglas av att genom samråd nå enighet före beslut. Samverkansgruppen ska vara drivande i hälso- och arbetsmiljöfrågor, vilket innebär att den ska planera, kontrollera och följa upp: z hälso- och arbetsmiljöförhållanden z det systematiska arbetsmiljöarbetet z företagshälsovårdens verksamhet z anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten Detta innefattar hela processen, att främja en sund livsstil och hälsosamma arbetsförhållanden, att identifiera, förebygga och åtgärda risker konsekvensbeskrivning samt att tillhandahålla lämpligt organiserad anpassning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsverksamhet. En förutsättning för samverkansgruppens arbete är att det finns en god kunskap i arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Samverkansgruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. Vissa frågor, till exempel enskilda personärenden, är däremot inte lämpade att hantera i samverkansgrupp. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan arbetsgivaren fattar beslut. I samverkansgrupperna, behandlas alla frågor som är knutna till verksamheten såsom, arbetsmiljö och hälsa, personal och organisation, ekonomi och budget. Alla sammanträden ska protokollföras.

Beslut i samverkan Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet i alla verksamhetsfrågor. Innan arbetsgivaren fattar beslut ska samverkan ske. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att närvarande facklig representant har mandat att medverka i samverkansgrupp. De fackliga organisationerna ska ges insyn och delaktighet, så att arbetsgivaren får bättre beslutsunderlag. z Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL. Sådan begäran ska framställas skriftligt inom fem arbetsdagar, räknat från dagen för samrådet. z Om någon part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL respektive AML i sin helhet i den frågan. Facklig information De lokala arbetstagarorganisationerna har rätt att samla medlemmarna till facklig information på betald arbetstid. Varje arbetstagarorganisation förfogar över tid för facklig information till medlemmarna motsvarande 5 timmar/medlem/år. Den fackliga informationen bör förläggas i anslutning till arbetsplatsträffar. Utveckling Medarbetarnas engagemang, kunskaper och kreativitet är viktiga förutsättningar för verksamhetens utveckling. Det är därför viktigt att allas kompetens tas tillvara i beslutsprocessen. De förändringar som sker i kommunerna ställer krav på effektivt resursutnyttjande och ett gott ledar- och medarbetarskap. Förändringar måste följas av en planering för utveckling av alla medarbetares kompetens och dokumenteras i individuella utvecklingsplaner.

Hälsa och arbetsmiljö Arbetsgivaren har ansvar för och ska se till att medarbetaren kontinuerligt får den information och utbildning som behövs för att i anslutning till sina arbetsuppgifter kunna medverka i samverkans- samt hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. För att svara upp mot ansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning är det viktigt att arbetsgivaren har kunskap om och rutiner för detta arbete, att det finns en fastlagd process med tydlig struktur. Medarbetaren har också ett ansvar och ska vara delaktig i hälso- och arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Kompetensbehovet avgörs av den egna rollen eller funktionen i arbetet. Utbildningen kan ske i olika former och omfattning. Företagshälsovård Företagshälsovården är en expertresurs, som i samarbete med Hudiksvalls kommun, främst ska arbeta för att främja och utveckla hälsa och förebygga risker samt kunna föreslå åtgärder både för hela verksamheter och på individnivå. Företagshälsovården ska ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhetens resultat och hälsa. Det är väsentligt att frågor av övergripande karaktär som berör företagshälsovården behandlas i samverkanssystemet. Organisation, ledning, samverkan Förtroendevalda har i sin egenskap av arbetsgivare ansvar för att nödvändig kompetens och erforderliga resurser finns i organisationen inom hälso- och arbetsmiljöområdet. Utformning av arbetsmiljöarbetet är en uppgift inom samverkanssystemets ram. Beslut om mål, medel, fördelning, befogenheter och resurser fattas av arbetsgivaren. Detta sker med iakttagande av samverkanssystemets intentioner, gällande lagstiftning och avtal.

Samverkan z Arbetsplatsträffen är grunden för dialogen mellan medarbetare och ledning z Formell samverkan sker i samverkansgrupperna Samverkansgruppernas sammansättningar z AG = arbetsgivare z Fack = fackliga organisationer Arbetsledarnivå z AG: Ledare z Fack: Skyddsombud och facklig förtroendeman Förvaltningsnivå z AG: Förvaltningschef z Fack: Facklig förtroendeman och skyddsombud från de förbund som har medlemmar på förvaltningen Kommungemensam nivå, Cesam z AG: Kommunchef, förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef z Fack: Facklig förtroendeman och huvudskyddsombud från Vårdförbundet, SACO, Kommunal, SKTF, Lärarförbundet, LR, Svenska skolledarförbundet och Ledarna Stora förvaltningar kan också behöva samverkansgrupper på en nivå mellan arbetsledarnivå och förvaltningsnivå för att samverkan ska fungera praktiskt.

Samverkansavtal Samverkansavtalet är ett avtal mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Överenskommelsen träffades 2005-11-27. De senaste versionerna finns alltid på HINT. Tryck januari 2010.