Minnesanteckningar från samverkansmöte och lokal skyddskommitté, 2013-04-04:



Relevanta dokument
Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

PROTOKOLL från den

Kränkande särbehandling

Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:

Enkät: Lärosätets arbete med studenternas psykosociala arbetsmiljö

Styr- och handledningsdokument

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Samverkan i Norrköpings kommun

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Lokalt samverkansavtal

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

2 Fastställande av dagordning - Förslag till dagordning har varit utsänd med kallelsen. Dagordningen fastställs efter följande ändringar.

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Arbetsmiljö INNEHÅLL. Ansvaret är arbetsgivarens. Du som förtroendevald kan

Kränkningar, diskriminering och repressalier

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Processbeskrivning vid misstänkt diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier

Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen Reviderad av Cesam

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Protokoll LSG Utbildning

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen,

Samverkansavtal Lunds kommun

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Lokal: Rum 3010 PROTOKOLL. Ordförande. Saco-S. OFR (ST) OFR (Lf) SEKO

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ledamot med endast närvaro- och yttranderätt: Frånvarande Ledamöter: Bui, Tuan Tandläkarstuderande. Ärende Beslut eller annan åtgärd

2 Val av mötessekreterare och justeringsperson Sandra Bergsten utsågs till mötessekreterare och Tina Iveslätt till justeringsperson.

Arbetsmiljöpolicy 2012

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Protokoll LSG sektor Utbildning

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Podd: Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Kristianstads kommun

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Mellan den som utsätts och den som utsätter står du.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

Lundgren-Svensson, Ingegärd Tandsköterska. Ledamot med endast närvaro- och yttranderätt:

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Madeleine. Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef.

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Uddevalla Gymnasiesärskola

Samverkansgrupp för Psykiatrin i Halland

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Samverkan enligt samverkansavtalet - FSG - Förvaltningens samverkansgrupp och skyddskommitté

Policy mot diskriminering och trakasserier

1 Hantering av individärenden

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

O,dföc:- \\,~ ~~ Mane\~öderqvist, Hässleholms kommun. ]9 -?-n Lexfo,,Wb. Stadshuset, kl. 08:30-11 :00. Plats och tid

Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att godkänna uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015,

Lokalt avtal om samverkan för utveckling

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

PROTOKOLL Central samverkansgrupp Cura Individutveckling

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Verksamhetshandbok. GYF Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning - Enkät. Systematiskt arbetsmiljöarbete - Årlig uppföljning

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

GÖTEBORGS STAD ÖSTRA GÖTEBORG Samverkansgrupp Kultur och fritid. Kallelse SSG

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Närvarande Ledamöter: Ridell, Karin Universitetslektor, ordförande Lundgren-Svensson, Ingegärd Tandsköterska

Transkript:

Malmö högskola / Fakulteten för Hälsa och samhälle Kansli Personalassistent 1(5) 2013-04-04 Minnesanteckningar från samverkansmöte och lokal skyddskommitté, 2013-04-04: Närvarande: Tapio Salonen Ewa Strömsten Zoltan Blum Carin Alm-Roijer Petri Gudmundsson Anne-Marie Wangel Mona Olshed Henrik Steen Marianne Kisthinios Gergana Toseva 1) Sammanträdet öppnas 2) Val av justeringsperson: Justeringspersoner är Mona Olshed, Anne-Marie Wangel och Henrik Steen. 3) Dagordningen fastställs. Anne-Marie anmäler fråga om schemaläggning under övriga frågor. 4) Minnesanteckningar förda vid sammanträde 130301 är ute för justering. 5) Arbetsmiljöfrågor Marianne påminner om vikten av att göra en utvärdering av den psykosociala arbetsmiljön. Hon undrar också om det kommer att göras en utvärdering av den som gjordes senast. Anne-Marie påpekar att man tidigare fått ta del av olika barometrar på ohälsa, information har gått ut från företagshälsovården till fakulteterna. Arbetsgivaren svarar att man skickat frågan om utvärdering av den tidigare undersökningen till centrala personalavdelningen, men att man inte fått något svar ännu. Vad gäller en ny utredning så måste fakulteten parera med vad som Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Jan Waldenströms 040-665 74 48 040-665 70 75 www.mah.se sophie.bucquet@mah.se gata 25 Fakulteten för Hälsa och samhälle S-205 06 Malmö

2(5) sker centralt, och det måste passa den nya organisation vi står inför. Nästkommande läsår skulle kunna vara en bra tidpunkt för en psykosocial undersökning. Ett önskemål från de fackliga är att frågan läggs till på listan över öppna ärenden. 6. Anmälan om arbetsskada: Ingen arbetsskada har rapporterats. 7. Rapport från fakultetsstyrelse och ledningsgrupp: Fakultetens likabehandlingsplan är nu helt klar, innehållet är detsamma som tidigare tagits upp i samverkan men layouten har ändrats. Margareta Rämgård har fått i uppdrag att dra igång en förstudie av Hälsa och samhälles medverkan i kommande Hälsans hus på Dalaplan. Hon kommer att gå igenom alla institutioner och titta på vilka olika verksamheter som kan rymmas i den nya lokalen. Syftet med undersökningen är att stärka samarbetet med externa aktörer samt att hitta vägar för att nå malmöbor och studenter. 8. Verksamhets- och organisationsfrågor: a) Timtilldelningen till olika kurser (Saco-S) Facket påtalar att arbetsgivaren lovat vid förra samverkan att återkomma med ett förtydligande av det lokala arbetstidsavtalet. Man vill ha en förklaring till hur det ska användas, hur det nu används och hur det följs upp. Man vill ha mer transparens och kunna se hur många timmar varje kurs får. Facket menar att arbetsgivaren bör redovisa hur arbetstidsavtalet ska fyllas. Man ska kunna gå tillbaka och se hur det fungerat lika för alla. Ingen ska kunna åka snålskjuts när det blir övertalighet Arbetsgivaren svarar att ett nytt arbetstidsavtal är på gång. En redovisning av hur timmarna fördelas är en driftfråga. Institutionerna lägger bruttoramar för de olika kurserna och fördelar antal timmar per kurs. De ansvariga vet hur personalen är timfördelad. Eftersom förutsättningarna förändras löpande räknar ekonomerna ut nya ramar för kurserna. Zoltan påpekar att man räknar i schablonkostnader och inte i kronor. Man kan inte räkna på varje medarbetares lön, utan räknar i timmar och fördelar enligt det. När året är slut ska det gå jämt ut. Prefekten vet vad varje medarbetare gör i timmar, hur det sedan räknas om i undervisningstimmar är inte intressant. Anne-Marie menar att det tvärtom är intressant, det handlar om hälsa och förmåga att kunna utföra uppgifter. Facket vill se vad det är för tid som läggs på de enskilda kurserna eftersom det har att göra med hur medlemmarna upplever sin arbetstid. Det är inte relevant med andra nyckeltal för medlemmarna. Petri anser att pivå-verktyget fungerade förut eftersom man kunde se vad varje person gjorde och varje kurs. Det nuvarande arbetstidsavtalet är inte utformat att ge den

3(5) vägledningen. Nu kan man inte se om man gör för mycket, om kursen måste fördelas om. Carin delar upp frågan i två. Den ena handlar om att ta fram kursbudget i kronor. Den andra handlar om att alla får samma för sitt seminarium. Där går man efter arbetstidsavtalet. Varje person som går in en timme i seminarium får tre timmar. Arbetstidsavtalet täcker inte vad alla gör, utan det är en process. Vi måste komma överens om att det blir transparent och att alla får lika många timmar. Avtalet täcker inte heller att nya arbetstagare tar längre tid på sig. Erfarna kan göra det snabbare. Man måste komma överens om att samtliga institutioner gör likadant. Mona har önskemål om att pivåerna ska vara preciserade när det kommer. Det vore bra om nya medarbetare får fler timmar. Det finns ingenting i avtalet om hur man gör med all tid som läggs på diskussioner med studenthälsan om specialtentor eller på studieovana studenter, det finns ingen som kan svara på hur dessa timmar ska synas. Personalen kan inte lägga all administrativ tid på det. Facket vill ha ett förtydligande om hur vi ska hantera den frågan. Arbetsgivaren svarar att man kommer att se till att det nya avtalet blir väl genomarbetat och att det tillämpas på ett likartat sätt. Det finns anledning att lära av varandra. De detaljfrågor som tas upp måste vara en löpande driftfråga, det är ingenting som man på förhand alltid kan komma överens om. Det typen av flexibilitet måste få finnas. Dessa frågor kommer läggas under öppna ärenden när det nya avtalet kommer. b) Arbetet med delegationsordningen vid fakulteten (Saco-S) Arbetsgivaren svarar att arbetet precis påbörjats och att den bör vara klar i april. c) Diskriminerings- och likabehandlingsärenden; förhållningssätt och handläggning (Saco-S) Facket vill föra en diskussion om handläggningen av diskrimineringsärenden. Arbetsgivaren håller på att ta fram en blankett tillsammans med studentkåren och Anette Gjörloff Wingren. Man vill ha ett systematiskt sätt att behandla diskrimineringsärenden. Marianne påtalar vikten av att involvera skyddsombuden, vilket arbetsgivaren håller med om. Mona menar att det nu går en inflation i uttrycket kränkning och att det dokument om studenternas rättigheter och skyldigheter som ligger på Mah:s hemsida är otydligt. Man vill hitta ett sätt att förklara för studenterna vad kränkningar är, att känna sig kränkt på grund av att man blir underkänd på tentamen är inte att bli kränkt i vanlig mening. Som lärare är man utsatt för studenters kränkthet. Man vill också att prefekterna tar kontakt med berörd lärare då en student anmält kränkning innan drevet dras för långt. Man påpekar vikten av att höra vad läraren har för syn på saken. Anne-Marie påpekar att det är mycket fokus på studenters rättigheter, medarbetare behöver känna stöd ifrån sina chefer, något som kan ha falerat den senaste tiden. Det är viktigt att medarbetarens situation inte glöms bort.

4(5) Gergana informerar om att kåren har en ärendegång när det gäller kränkningar, man har dock aldrig varit med om att en student känt sig kränkt på grund av att denne blivit underkänd. Arbetsgivaren menar att Rådet för likabehandling är ett lämpligt forum att informera om diskriminering till både studenter och medarbetare för god samverkan. Detta skulle kunna ses som en förebyggande aktivitet. Det är viktigt att frågan lyfts, att man kan hitta lämpliga sammanhang där studenter och personal kan samarbeta kring detta. d) Intention med och tillämpningen av samverkansavtalet (Saco-S) Mona påpekar att det är viktigt att påminna om intentionerna med avtalet och strukturdagordningen. Det har inkommit indikationer om att det är stereotypt, man ska kunna ställa frågor kring informationspunkten. Arbetsgivaren svarar att man kommer att ta upp frågan på nästa ledningsgruppsmöte, man kommer att utvärdera hur det fungerat och klargöra vissa frågor. 9. Övergripande personalfrågor: Inga frågor anmälda 10. Anmälda frågor från arbetsplatsträffar Inga frågor anmälda 11. Övriga frågor Anne-Marie anser att det är beklagligt att det är så skräpigt i lokalerna. Arbetsgivaren svarar att man just nu för en diskussion med Avfallshanteringen om hur man ska göra papperskorgarna mer synliga. Rensning av studenternas kylskåp sker varje fredag. Då det är ovanligt smutsigt beställs extra städning. Anne-Marie undrar över det mail som gick ut från kansliet angående schemaläggningen, det anses orimligt att alla scheman ska läggas med så kort framförhållning. Många lärare är mitt i skiftet mellan två kurser och har redan en stor arbetsbelastning. Tidigare har deadline varit i mitten av maj. Varför behövs så mycket tid för kansliet att lägga scheman? Kansliet pratade i höstas om att se över sina rutiner och komma med en teknisk förbättring. Arbetsgivaren svarar att det i höstas fanns önskemål om att lägga terminen i två block, den rutinen har påbörjats nu. Scheman för november och framåt lämnas in först i augusti. Arbetsgivaren tar till sig att mailet kan ha gått ut någon för sent. Innan man tagit beslut om eventuell centralisering av lokalbokningen avvaktar man. Marianne påpekar att det är rörigt att det är olika personer som administrerar och som lägger scheman. Möjligen skulle lokalbokningen läggas ut på flera. Arbetsgivaren svarar att man inte tror att detta skulle bli mer effektivt.

5(5) Sekreterare Justeras: Tapio Salonen Ordförande Mona Olshed Saco-S Anne-Marie Wangel Lärarförbundet Henrik Steen ST