Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Flerårsstrategi 2014-2016 1

Innehållsförteckning s.2 Verksamhetsbeskrivning 2014 s. 3 1. Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker s. 4-7 Väsentlighet- och riskanalys s. 4 Sammanställning av åtaganden s. 6 Internkontrollplan s. 7 2. Prioriterade sområden s. 9-10 Handlingsplan för riktat uppdrag till nämnden s. 10 3. Resurser s. 11-19 Resultaträkning s. 11 Planeringsunderlag detaljerad s. 12 Elev- omsorgspeng kommunal s. 13 Elev- omsorgspeng fristående s. 14 Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa s. 16 Kostnader och intäkter per huvud s. 17 Nettokostnad i kronor per barn/elev s. 18 Lokalkostnader per s. 18 Personal och kompetensförsörjningsplan s. 19 4. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning s. 20 2

Verksamhetsbeskrivning 2014 Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämndens vision är lust att lära. Verksamhetens övergripande mål är att alla elever ska nå målen för utbildningen. All styrs av skollag, skolförordning, särskilda allmänna råd utfärdade av Skolverket, samt läroplan. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola styrs även av timplan. Förskoleen bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola, för barn i åldern 1-5 år, mellan kl. 06.00-18.30 vid behov av och hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, barnets eget behov och vid förälders arbetslöshet samt föräldraledighet under denna tid. Allmän förskola erbjuds tre-, fyra- och femåringar. Förskoleens uppgift är att genom pedagogisk erbjuda barn lärande fostran och omvårdnad. Förskolan har en egen läroplan som också är vägledande för pedagogisk omsorg och öppen förskola. Förskola och pedagogisk omsorg anordnas även av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa er. Skolbarnsomsorgen bedrivs, i form av fritidshem och pedagogisk omsorg, för barn som går i förskoleklassen/skolan t o m tolv års ålder, mellan 06.00-18.30 under den del av dagen då de inte vistas i förskoleklassen/skolan och under lov, och i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier och barnets eget behov. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorg även bedrivas i form av öppen fritids. Fritidshemmet komplettererar utbildningen i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Fritidshemmen styrs av gemensam läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Verksamheten kan även anordnas av enskilda och då ansvarar kommunen för tillsyn av dessa er. Sexårsen bildar en egen frivillig skolform så kallad förskoleklass. Barn ska erbjudas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess att barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklassen omfattas av samma läroplan som grundskolan och fritidshemmet. Enligt skollagen har alla barn skolplikt, vilket motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet. Grundskolan har nio årskurser. Grundskole kan också anordnas i form av enskilda skolor. Utbildningen i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper, färdigheter och den skolning i övrigt som behövs för att delta i samhällslivet. Undervisningen i grundskolan styrs av den gemensamma läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så lång det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som benämns träningsskolan, som är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Grundsärskolan har nio årskurser. Den styrs av läroplan för grundsärskola. Särskola finns på fyra skolor. 3

1. Verksamhetsplanering analys, åtagande, risker Väsentlighets- och riskanalys Arbetet med att anpassa organisationen utifrån givna ramar pågår. Inför höstterminen 2013 har stora anpassningsåtgärder vidtagits som motsvarar en minskning av 62 tjänster vilket är jämförbar med en kostnadsminskning med helårseffekt på 24-26 mnkr. Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en ny tydlig organisationsstruktur, som ska innehålla en samlad skolgång för eleverna, som ska ge förutsättningar för en samlad och likvärdig elevhälsa, se över och renodla förskolechefs och rektors uppdrag för att ge dem bättre förutsättningar att genomföra sitt statliga uppdrag, där nya roller och funktioner kan utarbetas. Under de kommande åren fortsätter trenden med ökade volymer i erna, där antal barn i förskola, grundskola och fritidshem ökar. Vidare sker strukturförändringar i samhället som gör att allt fler barn går i förskola, och med fler barn i förskolan ökar andelen barn i behov av särskilt stöd. Verksamheterna har redan idag en ansträngd arbetsmiljö, en låg personaltäthet och hög arbetsbelastning. Samhällets krav på tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat, förvaltningen har utrett frågan vid flera tillfällen. Ett statligt stimulansbidrag finns för de barn som erbjuds omsorg på obekväm arbetstid. Frågan om hur Alingsås kommun ska se på tillgång och införande av omsorg på obekväm arbetstid kvarstår. Barn- och ungdomsnämnden har från och med 2013 infört en socioekonomisk omsorg- och elevpeng. Huruvida denna resursfördelning är tillräcklig behöver utvärderas och belysas utifrån ny lagstiftning som kommer att innebära att alla kommuner ska ha en socioekonomiskfördelad omsorgs- och elevpeng. Inom befintliga ramar är det i dagsläget mycket svårt att omfördela resurser utifrån befintlig organisationsstruktur och det ekonomiskt ansträngda läget. Arbetet med att implementera reformen med karriärstjänster har påbörjats under 2013. Under vårterminen 2014 kommer de första 10 förstelärare att anställas och till höstterminen ska ytterligare ca 26 förstelärare tillkomma i barn- och ungdomsförvaltningen. Arbetet med att utforma tjänsterna och finansiera uppdrag inom tjänsterna genom omfördelning av arbetsuppgifter pågår. Det krävs även fler lärverktyg 1 i en och då i de lägre åldrarna. Detta för att kunna vara en kommun som bedriver framtidens skola och ger en tidsenlig utbildning. Inom befintliga ramar är det mycket svårt att omfördela resurser för detta, men förvaltningen arbetar med att ta fram förslag på tillgång till lärverktyg. Arbete med att utveckla skolans inre organisation behöver fortsätta, för att möta dagens krav på vilka kompetenser som behöver finnas i skolan, för att bl a stödja IKT-utveckling användandet av lärverktyg, IKT-system och utveckla skolbibliotekens funktion. För att möta samhällets behov av att fler elever väljer en naturvetenskaplig yrkesbana, måste förvaltningen tillsammans med andra aktörer arbeta för att finna nya och utvecklade former för att lära och skapa lust att lära inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Lärande för hållbar utveckling ingår i lärandeuppdraget i förskola och skola. För att kunna möta krav på tillgång till mer hållbar utveckling kommer en referensgrupp att arbeta med att se på framtida krav för kost, ekologisk mat, transporter. Att kunna köpa in bra material är ytterligare en 1 Med termen Lärverktyg avses i Skollagen 10 kap 10, en mer aktuell och korrekt beskrivning av de läromedel och den utrustning som används för att eleverna ska nå utbildningens mål. 4

del i detta, samt att göra bra miljöval vid uppförande av nya förskolor och skolor, här är barn- och ungdomsnämnden en av flera aktörer i kommunen. Inkluderingsuppdraget är också tydligt i våra styrdokument och förvaltningen arbetar aktivt med att alla barn och elever ska vara inkluderade och delaktiga i en. Att möta barn, elever och vårdnadshavare i vardagen är vårt huvuduppdrag. Här finns en möjlighet att i Alingsås skapa en profil och spetskompetens inom kärnen, för att möta barn och elever inom det neuropsykiatriska spektrat, något som saknas i Västssverige. Arbete med att utveckla nya former för att möta barn i behov av särskilt stöd måste fortsätta att utvecklas. Likaså måste arbetet med att utveckla hur vi möter nyanlända barn och elever, modersmålsundervisning och studiehandledning intensifieras och utvecklas i hela kommunen. Arbetet med E-förvaltning, tillgänglighet och kommunikation och gott bemötande är viktiga frågor som förvaltningen kontinuerligt måste arbeta med att utveckla och förbättra. Målbilden är att arbeta fram elev- och vårdnadshavare portaler för att dessa målgrupper lätt ska kunna komma åt de verktyg och de uppgifter som de berörs av, samt att skapa ytor för kommunikation. Gott bemötande i en handlar både om skriftlig kommunikation, men även hur vi möter barn, elever och vårdnadshavare. Dessutom behövs bra administrativa verktyg och plattformar för personalen för att kunna uppfylla de dokumentationskrav, och samarbetsytor som finns i förskola och skola. Utökade dokumentationskrav i de nya styrdokumenten har ökat den administrativa arbetstiden för pedagoger, vilket innebär mindre tid med barn/elever. Fler digitala dokumentationslösningar krävs, för att möta upp dessa krav och behov, vilket innebär ökad kostnad, men ska leda till bättre arbetesmiljö för pedagogerna. Inom sområdet förskola, grundskola pågår reformer fortfarande och det är i dagsläget oklart hur arbetet med pedagogisk dokumentation, lärares administrativa arbete påverkas. Dessutom har fler nationella prov påverkat arbetssituationen för många lärare. Det pågår diskussioner om lärares löneutveckling, och det är oklart hur detta kommer att påverka en. Allt tyder på att reformerna inte är klara och att övergångsregler och tillämpningsföreskrifter och nya Allmänna Råd kommer att utfärdas av Skolverket. Vilket gör att implementeringsarbetet kommer att fortsätta de kommande åren. Nytt städavtal har tecknats av Alingsås kommun, kommunbidraget till barn- och ungdomsnämnden har sänkts med motsvarande belopp som utgjorde lägre kostnad på grund av städavtalet. 5

Sammanställning av åtaganden Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys av ovan nämnda ingångsvärden kommer nämnden samt förvaltningen att satsa på följande åtaganden: Prioriterat mål/indikator Nämndens åtagande/nyckeltal Förvaltningens åtagande/ ev ytterligare nyckeltal Mål 4: I Alingsås kommun råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med att ta fram en framtida organisation, som ska ge eleverna en samlad och likvärdig skolgång. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att arbeta fram scenarier för en framtida organisation förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt. Mål 5: Alingsås kommun bygger välfärden på god service hög kvalitet och tillgänglighet Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att vidareutveckla de digitala kommunikationsvägarna för medborgare och personal. Nyckeltal: Andel föräldrar som är nöjda med den information man får från en ska öka. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig vidareutveckla kommunportal, förskolor och skolors hemsidor, e-tjänster för vårdnadshavarportal för vårdnadshavare, och effektivare administrativt stöd för pedagogisk personal. Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att möta samhälles- och yrkeslivets höga krav på digital kompetens genom att ge barn, elever och personal de nödvändiga verktygen för 2000-talets lärande i en föränderlig omvärld genom att fokusera på pedagogik och användande. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att ge pedagogerna kompetens och möjlighet att med sin professionalism skapa nya arbetsformer och arbetssätt som tillgodoser olika elevers individuella lärstilar. Nyckeltal: Andelen elever som upplever att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer, ska öka Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig Barn- och ungdomsförvaltningen att utveckla nya former för att möta barn åtar sig att arbeta för att ta fram en i behov av särskilt stöd. god struktur för mottagande av nyanlända barn och elever. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att arbeta fram nya former och arbetssätt för att möta elever i behov av särskilt stöd. Samt att samt att arbeta för att Alingsås kommun ska bli ett kunskapscenter för neuropsykiatriska Nyckeltal: Andelen elever som förvaltningen inte behöver köpa insatser funktionshinder. från annan aktör för ska öka 6

Mål 8: I Alingsås kommun ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att verka för att finna former och arbetssätt i samverkan med andra samhällsaktörer för att verka för att fler elever ska välja en naturvetenskaplig yrkesinriktning. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att vidareutveckla Komtek. Nyckeltal: Andelen elever som söker naturvetenskapliga utbildningar till gymnasiet ska öka Mål 12: I Alingsås minskar vi får miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Barn- och ungdomsnämnden åtar sig att arbeta med lärande för hållbar utveckling. Nyckeltal: Andelen förskolor/skolor som är miljödiplomerade ska öka. Barn- och ungdomsförvaltningen åtar sig att delta i pilotprojekt Vandrande skolskjuts/aktiva transporter, och giftfria förskolor. Internkontrollplan Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys av ovan nämnda ingångsvärden kommer nämnden samt förvaltningen särskilt bevaka följande risker: Process/rutin Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning (frekvens) Rapport tilloch tidpunkt Risk Arbetsmiljöåtgärder Kontrollera att åtgärder/handlingspla n, utifrån resultatet av arbetsmiljöenkät, utförs Bitr. FC Redovisning av åtgärder Två gånger per år vår och höst Nämnden vid del och 12 Extraordinära händelser Kontrollera att Lednings och informationsplanen uppdateras vid varje nyanställning eller avslut Adm. chef Stickprov Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Extraordinära händelser Kontrollera att krisövningar genomförs löpande. Adm. chef Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Patientsäkerhet Kontrollera att ett ledningssystem skapas under året Chef för skolhälsovård Redovisa att systemet har skapats En gång per år Nämnden vid 9 Barnomsorg Vara uppdaterad med Barnomsorgs obekväm arbetstid behovet samordnare Ev enkät och förfrågningar om omsorg Löpande under året Nämnden vid del och 12 Elever i behov av särskilt stöd Kontrollera att rätt bedömning görs vid utredningstillfälle Rektor på utvecklingsen heten Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 7

Modersmål Kontrollera att alla elever som har rätt till modersmålsstöd får det Utvecklingsc hef för elevhälsa Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Modersmål Kontrollera att alla barn som har rätt till modersmålsstöd får det Utvecklingsc hef för elevhälsa Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Studiehandledning modersmål Kontrollera att alla elever som har rätt till studiehandledning på sitt modersmål får det Rektor med ansvar för studiehandle dning Redovisning Två gånger per år Nämnden vid del och 9 Inskrivning i särskola Att beslut fattas på rätt grunder. Att beslut är korrekt utformade. Samordnare för särskola Rektor redovisar beslut vid varje inskrivning Varje inskrivningstillfälle Nämnden vid del och 8 Likabehandlingsplan Kontrollera likabehandlingsplaner Adm. chef Stickprov görs på fem planer En gång hösten Nämnden vid 9 Inköp Kontrollera att rutinen för inköp följs Ekonom Stickprov Löpande under året Nämnden vid del och 9 Beställarorganisation Att beställarorganisation genomförs till hösten Ekonom Stickprov En gång hösten Nämnden vid 6 8

2. Prioriterade sområden Relationens betydelse för lärande Forskning visar att elevers känsla av ett positivt sammanhang i klassrummet samt förtroendefulla relationer mellan lärare-elev främjar barns och elevers lärande starkt. Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter att systematiskt vidareutveckla det långsiktiga arbetet med ett systemiskt förhållningssätt. Formativ bedömning Samma forskningsrapport lyfter fram den formativa bedömningen som ytterligare en stark påverkansfaktor för ett framgångsrikt lärande. Barn- och ungdomsförvaltningen vidareutvecklar nu forum för pedagoger, både digitalt och rumsligt, för erfarenhetsutbyte och kunskapande inom området. Detta i syfte att stärka pedagogerna och ge dem verktyg att följa elevernas kunskapsutveckling på ett professionellt, formativt sätt. Fritidshemmen Den nya läroplanen lägger stor vikt vid entreprenöriellt lärande och lustens betydelse för lärandet. Detta är något som ska finnas hela skoldagen och det är angeläget att varje bidrar på sitt sätt för att nå måluppfyllelse. Fritidshemmen har idag, i stort sett, alla barn i sin, vilket ger andra förutsättningar än då bara ett fåtal barn behövde omsorg. Barn- och ungdomsförvaltningen fortsätter satsningen på att stärka fritidshemmets pedagogik genom kompetensutveckling och stöd till dess pedagoger. Omsorgssvikt Tidig upptäckt av all slags svårighet hos barn och elever är en ständig målsättning i Barn- och ungdomsförvaltningens er. Inom förskolan finns ett, från Socialförvaltningen uttalat, behov av att tidigt upptäcka och anmäla misstanke om omsorgssvikt. Förvaltningen kommer under kommande år stärka pedagogernas kompetens inom området. Resursfördelningsmodell Arbete med att utveckla resursfördelningsmodell för socioekonomiskfördelad omsorgs- och elevpeng fortsätter under året, samt att utveckla nyckeltal för förskolechefer och rektorer i deras internbudgetarbete. Inre organisation IKT- utveckling och Skolbibliotekens funktion Arbete med att utveckla skolans inre organisation fortsätter, för att utveckla undervisningen och för att bl a stödja IKT-utveckling användandet av lärverktyg, IKT-system och utveckla skolbibliotekens funktion. 9

Handlingsplan för riktat uppdrag till nämnden Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden får i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska. Berörda förvaltningar kommer att kartlägga och analysera avgångsbetyg under våren 2014. Som jämförelsematerial används slutbetyg för avgångselever på gymnasiet år 2013, vilka jämförs med slutbetyg årskurs 9 år 2010. Resultatet blir utgångspunkt för att identifiera åtgärder under hösten 2014, som därefter kommer att återkopplas till kommunstyrelsen senast i november. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att kartlägga orsakerna till den kraftiga standardkostnadsökningarna inom förskolan och vidta åtgärder för att den ska kunna minskas. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att göra en fördjupad kartläggning av varför standardskostnaderna ökat och lägga fram förslag till åtgärder till barn- och ungdomsnämnden i maj. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att införa sommarskola, i syfte att fler elever ska uppnå godkända från åk 9, från och med 2014. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att införa sommarskola för elever med icke godkända betyg i skolår 8 och skolår 9, från och med 2014. 10

1. Resurser Resultaträkning, tkr Belopp i tkr Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Verksamhetens intäkter 143 209 62 773 63 922 65 062 Personalkostnader -394 805-427 601-434 294-449 233 Lokalhyror -117 816-105 824-115 464-119 972 Köp av tjänster -195 113-126 000-129 000-131 000 Övriga kostnader -58 400-58 500-62 200-63 500 Verksamhetens kostnader -766 134-717 925-740 958-763 705 Avskrivningar -6 659-6 737-6 476-5 456 Verksamhetens nettokostnader -629 584-661 889-683 512-704 099 Kommunbidrag 628 511 661 331 683 750 704 267 Finansnetto -127-342 -238-168 Årets resultat -1 200-900 0 0 Indelning av de olika kostnaderna kan komma att ändras för budget 2014, efter att en har lagt sin detaljbudget. Det kan endast ses som en redovisningsteknisk fråga och har inget med tilldelning av kommunbidraget att göra. 11

Planeringsunderlag detaljerad Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Plan 2016 2012 Barnomsorg 1-5 (6) år, antal barn Förskola kommunal 1810 1799 1826 1843 1861 Förskola fristående 288 320 320 325 330 Pedagogisk omsorg kommunal 48 54 50 49 50 Pedagogisk omsorg fristående 0 2 3 2 2 Summa barnomsorg 1-5 (6) år 2146 2175 2199 2219 2243 Barnomsorg åk F-6 Fritidshem kommunal 1527 1569 1732 1745 1780 Fritidshem fristående en 228 242 228 224 225 Pedagogisk omsorg kommunal 7 7 5 5 5 Pedagogisk omsorg fristående 3 2 5 2 2 Summa barnomsorg åk F-6 1765 1820 1970 1976 2012 Grundskola, antal elever Förskoleklass kommunal 415 419 437 447 444 Förskoleklass fristående 55 54 57 57 58 Grundskola Åk 1-5 kommunal 1886 1901 2033 2133 2193 Grundskola Åk 1-5 fristående 190 299 290 286 287 Grundskola Åk 6-9 kommunal 1339 1399 1332 1373 1426 Grundskola Åk 6-9 fristående 336 332 338 340 340 Särskola 39 44 40 41 42 Summa grundskola kommunal 3640 3763 3802 3953 4063 Summa grundskola fristående 581 685 685 683 685 Summa grundskola inkl grundsärskola Därav elever i grundskola från annan kommun Därav elever I grundsärskola från annan kommun Därutöver Alingsåselever i annan kommun Totalt antal Alingsåselever i grundskola inkl grundsärskola 4260 4448 4527 4677 4790-94 -100-91 -91-91 -1-1 -1-1 -1 36 33 34 34 36 4201 4380 4469 4619 4734 Vårdnadsbidrag Andel av 1-2-åringar för vilka 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% vårdnadsbidrag utbetalas Antal utbetalda vårdnadsbidrag/mån 69 70 70 70 70 12

Elev- omsorgspeng 2014 Elev-/omsorgspeng kommunal Omsorgs- och undervisningspeng i kommunal regi, kronor (exkl lokaler, central kompetensutv, kapitaltjänst ikt, central adm resurs samt för skola exkl elevhälsa) 2012 2013 2014 Förskoleklass per elev / år 30 268 30 752 31 309 Skolår 1-5 per elev / år 42 594 43 642 45 564 Skolår 1-3 läs/skriv* ) Skolår 6-9 per elev / år per elev / år 3 593 47 455 3 423 52 370 3 329 53 567 2012 2013 2014 Schematid 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år 76 519 78 428 80 342 >25-35 per barn / år 92 913 95 232 97 644 >35 per barn / år 109 313 112 041 114 951 4-5 år förskola 1-25 vtim per barn / år 61 216 61 550 62 963 >25-35 per barn / år 74 333 74 738 76 542 >35 per barn / år 87 448 87 924 90 119 Åk F-3 fritidshem per barn / år 1578** 26 229 27 215 per barn / år 14 124 14 549 Åk 4-6 fritidshem 1148** 76 739 79 010 1-3 år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år 75 208 >25-35 per barn / år 85 710 87 454 90 043 >35 per barn / år 104 430 106 555 109 709 - - Statsbidrag, kvalitetssäkring *** ) per barn / år 1 814 59 929 61 703 4-5 år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år 59 929 >25-35 per barn / år 67 180 67 180 66 169 >35 per barn / år 82 603 82 603 85 048 Åk F-3 ped. omsorg per barn / år 43 609 43 609 44 900 Åk 4-6 ped. Omsorg per barn / år 31 729 31 729 * ) Beslut KF 3 * 1,5 mnkr motsvarar efter uppräkning totalt 4,1 mnkr, fördelat på elever i åk 1-3. **) Tidigare modell veckotimsnitt ***) Ingår från år 2013 i rörlig peng per barn 32 668 Grundsärskolan För grundsärskolan gäller ett behovsrelaterat rörligt fördelningssystem med 5 nivåer. Modellen bygger på elevpengen i grundskola och tilldelas utifrån elevantal. Omsorgspengen till grundsärskolans fritids är anpassad till grundsärskolans modell och har också fem nivåer. Total budget inkl individintegrerade elever samt köpta fritidshemsplatser för barn i särskola under 13 år är 14 932 tkr. 13

Elev-/omsorgspeng fristående Bidrag per barn/elev följer reglerna om bidrag på lika villkor enligt Skollagen SFS 2010:800. Bidraget är indelat i grundbelopp och tilläggsbelopp. I grundbeloppet för förskoleklass och grundskola/grundsärskola ingår; - undervisning - lärverktyg - elevhälsa - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för förskola och fritidshem ingår; - omsorg och pedagogisk - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 3 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader I grundbeloppet för pedagogisk omsorg ingår; - omsorg och pedagogisk - pedagogiskt material och utrustning - måltider - administration 1 % - mervärdesskatt 6 % - lokalkostnader Bidraget för lokalkostnader är baserat på kommunens genomsnittliga kostnad per barn/elev och år inom respektive. Medel till barn i behov av särskilt stöd i förskola, förskoleklass och grundskola tilläggsbelopp Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Medel till modersmålsundervisning i grundskola Medel kan sökas hos Barn- och ungdomsförvaltningen. På tilläggsbeloppet tillkommer 6 % momskompensation, men inget administrationspåslag. Undervisning kan också oftast erbjudas på Östlyckeskolan. Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg i enskild regi kan bedrivas exempelvis som flerfamiljsystem eller motsvarande tidigare familjedaghem. Bidrag till pedagogisk omsorg i enskild regi fördelas efter samma princip som till kommunal pedagogisk omsorg, men med en reduktion på 7,83 % för lägre egenavgift än kommunens personalomkostnadspålägg. 14

Omsorgs- och undervisningspeng i enskild regi, kronor (Grundbeloppet inkluderar undervisning/omsorg och pedagogisk, lärverktyg och utrustning/pedagogiskt material och utrustning, måltider, lokaler samt för förskoleklass och skola elevhälsa). Lokalbidraget varierar med budgeterat elev/barnantal och följer därför inte enbart uppräkningen av kommunens hyreskostnad. Grundbelopp, kr 2014 Varav lokalbidrag Adm 3 % Moms 6 % Totalt kr Förskoleklass per elev / år 42 089 4 702 1 263 2 601 45 952 Skolår 1-3 inkl läs/skriv 3 329 kr/elev per elev / år 72 079 17 710 2 162 4 454 78 696 Skolår 4-5 per elev / år 68 750 17 710 2 063 4 249 75 062 Skolår 6-9 per elev / år 71 286 12 768 2 139 4 405 77 830 Grundbelopp, kr (se ovan) 2014 Varav lokalbidrag Adm 3 % resp 1 % Moms 6 % Totalt kr 1-3 år förskola 1-25 vtim per barn / år 100 713 17 231 3 021 6 224 109 958 >25-35 per barn / år 117 880 17 231 3 536 7 285 128 701 >35 per barn / år 135 052 17 231 4 052 8 346 147 450 4-5 år förskola 1-25 vtim per barn / år 83 335 17 231 2 500 5 150 90 985 >25-35 per barn / år 96 779 17 231 2 903 5 981 105 664 >35 per barn / år 110 221 17 231 3 307 6 812 120 339 Åk F-3 fritidshem per barn / år 30 901 3 159 927 1 910 33 738 Åk 4-6 fritidshem per barn / år 18 688 3 159 561 1 155 20 404 1-3 år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år 72 509-725 4 394 77 628 >25-35 per barn / år 82 640-826 5 008 88 474 >35 per barn / år 100 685-1 007 6 101 107 793 4-5 år ped. omsorg 1-25 vtim per barn / år 56 557-566 3 427 60 550 Åk F-3 ped. omsorg Åk 4-6 ped. omsorg >25-35 per barn / år 63 400-634 3 842 67 876 >35 per barn / år 77 955-780 4 724 83 459 per barn / år 41 031-410 2 486 43 927 per barn / år 29 853-299 1 809 31 961 15

Övrig resursfördelning utifrån socioekonomiska faktorer, barn i behov av särskilt stöd samt elevhälsa Medel i Utvecklingsenhetens budget a) Medel för elevhälsans personal och omkostnader inkl BUS, 20 070 tkr. Dessa utgörs till större delen av personalkostnader och ligger organisatoriskt under utvecklingschef. Medlen fördelas inte ut till rektor utan personalen är organiserad utifrån områdesorganisation. b) Medel till barn i behov av särskilt stöd (tilläggsbelopp) 7 140 tkr. Medel kan sökas hos Utvecklingsenheten, såväl av vår egen organisation som fristående er. Ansökan prövas av tjänsteman i förvaltningen och beslut fattas på delegation. Besluten är individuella. c) Medel till riktat stöd, hemmaplanslösningar och specialskolor, 4 274 tkr. Dessa medel är exempelvis platser vid specialskolor alternativt lösningar för motsvarande elever inom vår egen organisation. d) Medel till särskilda undervisningsgrupper Parkskolan och Klockareskolan, 3 998 tkr. Beloppen utgörs till största delen av personalkostnader. Medel i teamens budgetar fasta bidrag a) Medel till modersmål, 2 003 tkr. Modersmålsundervisningen organiseras av Östlyckeskolan som får ett fast bidrag till en. b) Medel till studiehandledning för förberedelseklasselever, 918 tkr. Östlyckeskolan får ett fast bidrag till en. c) Medel till förberedelseklass, 2 080 tkr. Förberedelseklass finns på Lendahlsskolan och Östlyckeskolan. Skolorna får fasta bidrag till en. Östlyckeskolan får dessutom en rörlig elevpeng p g a stora skillnader i antal elever över tid. Socioekonomiskt strukturbidrag fast bidrag Ett socioekonomiskt strukturbidrag infördes i grundskola och förskola från år 2013. Modellen innebär att enheter med signifikant avvikande värde vid en mätning av föräldrars utbildningsnivå, andel barn/elever med utländsk härkomst, andel pojkar samt andel familjer med försörjningsstöd får bidrag. Bidraget är inte individuellt utan ett bidrag till en enhet med tydlig socioekonomisk struktur utifrån kriterierna. Bidraget ska bl a användas till studiehandledning, tolk, och andra insatser. a) Socioekonomiskt strukturbidrag grundskola, 2 900 tkr. b) Socioekonomiskt strukturbidrag förskola, 1 000 tkr. 16

Kostnader och intäkter per huvud Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Kostnader Politisk -600-800 -800-850 -870 Förskola -251 300-254 700-256 549-263 000-268 000 Fritidshem -61 100-57 900-62 300-64 000-65 000 Pedagogisk omsorg -7 100-6 600-6 800-7 700-7 900 Förskoleklass -23 000-20 400-20 345-21 000-21 500 Grundskola -328 700-340 611-360 706-372 622-387 259 Grundsärskola -18 000-16 000-17 500-18 500-18 800 Kost -71 200-76 400 0 0 0 Summa -761 000-773 411-725 000-747 672-769 329 Intäkter Politisk 0 0 0 0 0 Förskola 28 200 29 900 28 200 29 800 30 300 Fritidshem 16 800 16 800 17 000 17 600 17 900 Pedagogisk omsorg 1 200 1 300 1 000 1 200 1 300 Förskoleklass 400 400 400 450 460 Grundskola 18 900 18 000 15 700 14 472 14 702 Grundsärskola 400 900 500 400 400 Kost 71 700 76 400 0 0 0 Kommunbidrag 606 078 628 511 661 300 683 750 704 267 Summa 743 678 772 211 724 100 747 672 769 329 Netto -17 322-1200 -900 0 0 *) Kosten är inte resultatpåverkande och ingår inte i budget 2014 och framåt. 17

Nettokostnad i kronor per barn/elev Barnsomsorg, grundskola och grundsärskola, kr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Förskola 106 849 106 088 106 110 Fritidshem 25 185 22 695 23 231 Pedagogisk omsorg 43 066 39 259 39 459 Förskoleklass 48 085 42 283 40 374 Grundskola 82 406 84 211 87 167 Grundsärskola 451 282 351 163 435 897 I nettokostnaden ingår alla kostnader inkl lokaler, administration, stödteam, it, skolskjutsar och måltider. Kostnaden i fristående är inte jämförbar med kommunens nettokostnad, eftersom det inte ingår central administration, skolskjutsar och utvecklingskostnader i kostnaden för fristående. Lokalkostnader per Lokalkostnad per Lokalyta Budget Tkr 2014 Öppen förskola 100 94 Förskola 19 803 33 433 Fritidshem 5 131 5 640 Familjedaghem 28 Förskoleklass 2 006 2 118 Skola år 1-5 38 869 41 437 Skola år 6-9 23 104 19 211 Särskola 3 448 2 852 Bou-kontor 856 1 012 Totalt 93 017 105 824 m2 18

Personal o kompetensförsörjningsplan Under den aktuella perioden kommer 23 förskollärare och 13 lärare i årskurserna 1-5 att gå i pension. Dessutom tillkommer ytterligare rekryteringsbehov för att nuvarande personaltäthet ska kvarstå och ens behov p g a ökade volymer av barn och elever i en. Förvaltningen behöver därför rekrytera, åtta förskolelärare och 19 lärare i årskurserna 1-5. Totalt utgör rekryteringsbehovet av 31 förskollärare och 32 lärare i årskurserna 1 5. Rekryteringsbehovet utgår från barn- och elevunderlagets utveckling och alla kommande pensionsavgångar. Totalt kommer 83 personer att gå i pension i olika personalkategorier, varav 21 st 2014, 30 st 2015 och 32 st 2016. En strategi behöver tas fram för att kunna möta detta rekryteringsbehov. För att kunna rekrytera rätt kompetens så måste förvaltningen göra en analys av rekryteringsvägar. En samordnad rekrytering krävs av förskollärare för att hindra intern konkurrens och lönebildning. En kompetensförsörjningsplan kommer att tas fram under den aktuella perioden. Arbetet med lärarlegitimationer fortskrider under den aktuella perioden. Från om den 1 december 2013 införs legitimationskrav för att anställas tillsvidare som lärare och förskollärare och den 1 juli 2015 upphör rätten för lärare utan lärarlegitimation, som anställs före den 1 juli 2011, att självständigt besluta om betyg. Denna lagändring kan komma att innebära att den anställde får flera anställningar inom fler enheter och att det blir en större rörlighet inom lärarkollektivet. Detta för att kunna tillgodose uppdraget med legitimerad personal. Övergångsregler är beslutade och skolverket kommer att ge behörighet till lärare med lång yrkesbakgrund, som kan komma att få behörighet i ämnen som de har undervisat i. Hur detta kommer att påverka organisationen går i dagsläget inte att överblicka, men fler lärare blir behöriga. Under hösten 2013 gjordes en ny medarbetarenkät, där barn- och ungdomsförvaltningen hade en mycket låg svarsfrekvens 49% (Totalt kommunen 51,7%), jmf med 59,3% (Totalt kommunen 55,4%) 2012. Arbete med att analysera medarbetarenkätens resultat, den låga svarsfrekvensen har påbörjats. Vidare kan förvaltningen se att flera av de åtgärder som har vidtagits utifrån 2012 års enkät, inte hunnit ge effekt, då t ex förändringen av utlagda dagar vårterminen 2014 inte har skett. De resultat som finns påvisar åter igen att påvisar att arbetsbelastning är högst inom Barnoch ungdomsförvaltningen. De yrkesgrupper som har högst upplevd arbetsbelastning utgörs av lärare och rektorer/förskolechefer. Sjuktalet har ökat inom förvaltningen. Det är framför allt de korta sjukskrivningarna, d v s fler än sex sjuktillfällen per år, som har ökat mest. En strategi håller på att tas fram för att kunna minska den korta sjukfrånvaron. Analyser och handlingsplaner kommer att tas fram för att motverka den höga arbetsbelastningen och ökat sjuktal. En partssammansatt central arbetsmiljögrupp är tillsatt för att arbeta med dessa frågor. En strategi måste tas fram, under den aktuella perioden, när det gäller att rekrytera fler män inom förskolan. Vad gäller förväntad löneutveckling är nuvarande sammanvägda bedömning att SKL:s bedömning av lönernas utveckling ligger till grund för flerårsstrategi 2014, dvs 2,7% från 2014-04-01. 19

4. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Barn- och ungdomsnämnden måste fortsätta att vidta ytterligare kraftfulla åtgärder för att komma i balans och få en kostnadseffektiv organisation, som kommer att innebära att stora organisatoriska åtgärder behöver vidtas. Barn- och ungdomsnämnden måste fatta beslut om en ny organisation med färre enheter, för att kunna få större enheter med fler barn- och elever som medför stordriftsfördelar, lägre kringkostnader för lokaler, lokalvård och kosthantering. Där personalresurser som finns i olika kategorier har färre enheter att åka mellan och därmed har mindre förflyttningar och finns i en i större omfattning. En effektivare organisation ger bättre förutsättningar för ernas inre organisation, och ger möjlighet till en högre omsorgs- och elevpeng i en. Därmed måste arbetet med organisationsutredningen och framtida organisation ha högsta prioritet. Årets ramar innebär att personaltätheten i förskola och grundskola inte kommer att påverkas, dvs kvarstå utifrån 2013 års förutsättningar. För de flesta enheter kvarstår utmaningar i att organisera utifrån nuvarande omsorgs- och elevpeng i och med att många enheter inte har kunnat anpassa organisationen höstterminen 2013 fullt ut. Vilket gör att besparingsåtgärder kommer att behöva vidtas för berörda enheter. Det är problematiskt att uppfylla skollagens krav- p g a den redan idag höga arbetsbelastningen som innebär att ytterligare besparingar och att elevernas undervisning kan få en sämre kvalitet, fler lärarlösa lektioner, och att särskilt stöd till elever inte kan tillgodoses i tillräcklig utsträckning. Vidare så kan kompetensutveckling komma att påverkas, vilket exempelvis kan försvåra användningen av digitala lärverktyg i skolan och att möjlighet till varierad och flexibel undervisning begränsas. Då vi har stora utvecklingsbehov inom området. För kunskapsresultaten finns en stor oro för minskad måluppfyllelse skolår 9 framöver, vilket i sin tur minskar andelen behöriga till gymnasiet under kommande år. Med färre vuxna i en är sannolikheten stor att elevers upplevelse av trivsel och trygghet minskar, då pedagogernas möjlighet att möta varje barn begränsas. Detta innebär att elevers psykiska ohälsa och frånvaro kan öka, samt att arbetet med att arbeta enligt likabehandlingsplaner försvåras. Större barn- och elevgrupper oroar även föräldrar. Risk finns därför att en inte kan tillgodose barnets/elevens behov. Stora utmaningar för barn- och ungdomsnämnden kvarstår därmed. Lokalkostnaderna måste bli lägre, då jämförelse med andra kommuner visar att förvaltningen har en något högre lokalkostand per elev. Något som kan bero på att det finns 17 st kommunala grundskolor och 3 st friståendeskolor i kommunen. Effektivisering av lokalutnyttjande måste fortsätta, lokalerna måste anpassas för att kunna vara framtidens lärmiljöer och kunna ha lokaler och möblering med en medveten variation. Organisationsutredning pågår och kraftfulla åtgärder behöver vidtas i grundstrukturen. Där enheter både behöver läggas ner, men andra enheter behöver byggas ut för att få plats med fler elever. Det finns flera olika alternativ, beroende på vilken grundstruktur som ska vara vägledande för den framtida förskole- och skolorganisationen i Alingsås. Verksamheterna måste få stöd i att arbeta med sin inre organisation, för att kunna hitta mer flexibla former för en och framtidens lärmiljöer. Förutom pedagogertjänster, behöver även elevhälsan utökas i den takt som barn- och elever ökar i en för att kunna möta krav i Skollagen/Hälso- och sjukvårdslagen/patientsäkerhetslagen Elevers tillgång till elevhälsa kommer att minska i takt med ökat antal elever och de ökade behov som finns i samhället. Skolhälsovården riskerar att inte kunna leva upp till patientsäkerhetslagens ökade krav på en. Likaså ökar även behov av annan administration, och behov av ledningsresurser för att arbetsleda ökat antal personal i en. Denna utmaning kvarstår för barn- och ungdomsnämnden 20