Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD
Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi, Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Sverige
Åderförkalkningsförändringar i halskärlen i relation till kön och socioekonomisk position Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi, Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Universitetssjukhuset MAS, Malmö, Sverige
Artiklar Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Occupational status, educational level and the prevalence of carotid atherosclerosis in a general population of middle-aged Swedish men and women. Results from the Malmö Diet and cancer study. Am J Epidemiol 2000;152:334-346. Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Life-course perspective on socioeconomic differences in carotid atherosclerosis. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2002;22:1704-1711. Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Work-related psychosocial factors and carotid atherosclerosis. Int J Epidemiol 2002;31:1169-1178. Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Socioeconomic differences in the progression of Carotid atherosclerosis in middle-aged men and women with subclinical atherosclerosis. Soc Sci Med 2006;62:1785-1798. /
Bakgrund (1) Källa: FHI
Bakgrund (1) Dödlighet Män Alla åldrar (%) 19 3,1 5,9 47,2 CVD Tumours Injuries Psychiatric disorders Other 24,8 Källa: Nationella folkhälsorapporten 2001
Bakgrund (1) Dödlighet Kvinnor alla åldrar (%) 21,1 4,5 3,4 48,9 CVD Tumours Injuries Psychiatric disorders Other 22,1 Källa: Nationella folkhälsorapporten 2001
Bakgrund (2) Det finns sociala skillnader i förekomst, insjuknande samt överlevande i hjärtkärlsjukdom
Nya fall av hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom efter utbildningsnivå, 1991-2001 Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen. Figur 5:5
Bakgrund (3) Återfinns liknande skillnader redan i tidiga stadier av åderförkalkningssjukdomen?
Bakgrund (4) Åderförkalkningsförändringar i halskärlen är starkt associerade med kommande insjuknande i hjärtinfarkt respektive slaganfall. Chambless et al. Am J Epidemiol, 1997, 2000 Bots et al Circulation, 1997 O'Leary et al. N Engl J Med 1999 Iglesias del Sol et al. Eur Heart J, 2002. Ebrahim et al. Stroke 1999 Rosvall et al. JIM 2006, Atherosclerosis 2006
Bakgrund (4) Relativ risk 5 Risk för insjuknande i hjärtinfarkt under en sju-års period 4 3 2 1 0 < 0.65 0.65-0.74 0.75-0.84 0.85-0.94 0.95-1.04 >1.04 Intima-media tjocklek Rosvall et al. JIM 2006
Bakgrund (4) Relativ risk 4 Risk för insjuknande i slaganfall under en sju-års period 3 2 1 0 Första tertilen Andra tertilen Tredje tertilen Intima-media tjocklek Rosvall et al. Atherosclerosis 2006
Artiklar Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Occupational status, educational level and the prevalence of carotid atherosclerosis in a general population of middle-aged Swedish men and women. Results from the Malmö Diet and cancer study. Am J Epidemiol 2000;152:334-346. Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad B, et al. Life-course perspective on socioeconomic differences in carotid atherosclerosis. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2002;22:1704-1711. Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Work-related psychosocial factors and carotid atherosclerosis. Int J Epidemiol 2002;31:1169-1178. Rosvall M, Östergren P-O, Hedblad et al. Socioeconomic differences in the progression of Carotid atherosclerosis in middle-aged men and women with subclinical atherosclerosis. Soc Sci Med 2006;62:1785-1798.
Generella syften Att studera sambandet mellan sociala faktorer och preklinisk åderförkalkning bland medelålders män och kvinnor Att studera betydelsen av kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i detta sammanhang.
Malmö Kost Cancer Studien Bakgrunds population: Alla invånare i Malmö födda 1923-45 (n=74 000) Rekrytering: 1991-96 Deltagare: 28,098 individer (40%)
Rekrytering till ultraljudsmätningar Baslinjeundersökning MKS (n = 12,445) (n = 1,647) (n = 10,798) Okt 1991 1992 1994 Ultraljuds undersökning (n = 6,103) Version 1 Blodtryck Blodprov Version 2
Metoder (1) Tekniska framsteg inom ultraljudsområdet har gjort det möjligt att mäta åderförkalkningsgraden på friska individer i en befolkning.
Metoder (2) Tunica adventitia Tunica media Tunica intima Artärväggen
% Men 0,88 0,83 0,78 0,73 46-49 50-54 55-59 60-64 >64 0,68 IMT mean CCA Resultat (1)
Women 0,88 0,84 0,8 0,76 0,72 46-49 50-54 55-59 60-64 >64 0,68 IMT mean CCA Resultat (1)
30 % Rökare (%) 20 10 Kvinnor Män 0 > 11 års utbildning 9-11 års utbildning < 9 års utbildning Resultat (2) Riskfaktorer
mmol/l 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 HDL-kolesterol > 11 års utbildning 9-11 års utbildning < 9 års utbildning Kvinnor Män Resultat (2) Riskfaktorer
IMT och hjärtkärlsjukdom En ökning av IMT på 0.15 mm motsvarar en ökad risk på 36 % att insjukna i hjärtinfarkt under en 7- års period
35 30 25 20 15 10 5 0 % Förekomst av stenos i halskärlen > 11 års utbildning 9-11 års utbildning < 9 års utbildning Kvinnor Män Resultat (3)
Stenos och hjärtkärlsjukdom En stenos motsvarar en 3 ggr ökad risk att insjukna i hjärtinfarkt under en 7-års period
Resultat (4) Justering för kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (bl a rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, låg fysisk aktivitet) De sociala skillnaderna i åderförkalkningsgrad minskade De sociala skillnaderna i intimamedia tjocklek försvann De sociala skillnaderna i stenosförekomst minskade, men kvarstod
Slutsatser Vi fann en relativt hög förekomst av asymtomatiska åderförkalkningsförändringar i halskärlen. Sådana förändringar är förknippade med en ökad risk för kommande hjärtinfarkt och/eller slaganfall.
Slutsatser Förekomsten av åderförkalkningsförändringar var vanligare bland arbetargrupper samt bland lågutbildade. Sociala skillnader i förekomsten av kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kunde förklara sådana skillnader i intimamediatjocklek. Det finns ytterligare faktorer av betydelse för sociala skillnader i förekomst av stenos i halskärlen (stressrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer..)
Tack för uppmärksamheten!