3.1 Transportpolitiska mål och nationella miljökvalitetsmål

3 Förstå situationen 3.1 Transportpolitiska mål och nationella miljökvalitetsmål Regeringen har satt upp transportpolitiska mål som ska visa på de politiskt prioriterade områdena inom transportsystemet och på så sätt vägleda myndigheter då de prioriterar mellan olika önskemål och behov. Utöver det ska det ge stöd till regional och kommunal planering. Det övergripande målet innebär att en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning säkerställs. Två mer specifika mål har även pekats ut. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till grundläggande tillgänglighet. Detta innebär bland annat att förutsättningarna för att välja cykel, gång och kollektivtrafik ska förbättras liksom tillgängligheten inom och mellan regioner i Sverige. Resor ska dessutom bli tryggare och mer bekväma. Hänsynsmålet innebär att hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa ska beaktas så att utformning, funktion och användbarhet inte leder till att någon skadas eller dödas. Dessutom ska transportsektorn medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt att folkhälsan förbättras. Särskilt utpekat är målet Begränsad Klimatpåverkan vilket innebär att beroendet av fossila bränslen måste brytas. 4 De uppsatta miljökvalitetsmål som kräver en större ansträngning och utveckling inom just transportsystemet ska även de prioriteras. Ett sådant mål är Frisk luft som fokuserar på utsläpp av luftföreoreningar. Målet är beskrivet som att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 5 3.2 Cykel ur ett regionalt perspektiv Befolkningen i Stockholms län kommer att öka till 2,6 miljoner år 2030. Ökad befolkning innebär även en ökad belastning på transportsystemet, vilket märks av redan idag då trängseln på spår liksom bland resenärer som reser kollektivt ökat. Detta har skett parallellt med en ökad bilism och förlängd restid. I den regionala utvecklingsplanen, RUFS, beskrivs att framkomligheten måste öka vilket är en utmaning då man samtidigt ska minska transportsystemets klimatpåverkan. Då arbetspendlingen inom Stockholms län är omfattande så är det av stor vikt att resurseffektiva lösningar eftersträvas, vilket bland annat innebär ett behov av att förbättra förutsättningarna för cyklister. Cykeln är ett effektivt, miljövänligt och hälsosamt transportsätt och satsningar på arbetspendling med cykel är ett steg mot att minska bilberoendet. Det är viktigt att planera för möjligheten att kombinera sin resa mellan kollektivtrafik, gång och cykel. Enligt uppgifter från den nationella resvaneundersökningen (2005-2006) görs cirka 5 % av resorna i länet med cykel 6, det är en relativt låg siffra med tanke på bebyggelsetäthet och det egentliga avståndet mellan bostäder och arbetsplatser. I genomsnitt cyklar en cyklande stockholmare cirka 9 kilometer enkel väg. Två av tre arbetspendlare i Stockholms län har 14 kilometer eller mindre till jobbet vilket innebär att det finns en stor förbättringspotential för att öka antalet cykelresor i länet. 7 4 Regeringskansliet, Transportpolitisk målstruktur i sammandrag. 5 Trafikverket, Mål och inriktning. 6 SIKA, RES 2005-2006, Den nationella resvaneundersökningen. 7 Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län et al, 2013. Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion 2013-03-25. 13

Inom samverkansprojektet SATSA II, Regional cykelstrategi, har man arbetat fram en regional cykelplan med det övergripande målet att resor med cykel ska utgöra 20 % av alla resor inom Stockholms län 2030, inklusive delresor exempelvis till en kollektivtrafikpunkt. Delmålen för projektet är: - Det finns ett regionalt sammanhängande cykelvägnät. - Det är enkelt och tidseffektivt att arbetspendla med cykel. - Det är säkert och tryggt att arbetspendla med cykel. - Det är enkelt att kombinera kollektivtrafikresande med att cykla. - Regional och lokal cykelplanering överensstämmer och samverkar. - Det finns en regional planering för cykelturism. Inom projektet har man pekat ut kopplingar inom regionen som bör hålla god standard för att det ska vara möjligt att uppnå nämnda mål om en ökad arbetspendling med cykel, se figur 5 nedan. Den standard som beskrivs i den regionala cykelplanen berör krav på bredd, siktlinjer, kurvradier, utformningskrav vid passager etctera. Detta beskrivs närmare i kapitel 4. Den regionala cykelstrategin är ännu ej antagen (maj 2013). Figur 5: Utpekade regionala cykelstråk i den regionala cykelplanen. 14

3.3 Trafikverkets angränsande projekt 3.3.1 Snabbcykelstråk längs med och E4 Trafikverket har initierat en idéstudie där möjligheten att anlägga snabbcykelväg mellan Roslagstull och Arninge samt mellan Norrtull och Kista utreds. Med snabbcykelväg avses ett cykelstråk som håller hög standard, är gent och klarar stora cykelflöden. Idéstudien har inneburit en inventering av dagens förhållanden och kommer att resultera i tänkbara lokaliseringar av cykelstråken. Studien beräknas vara klar under sommaren 2013. VALLENTUNA KN UPPLANDS-VÄSBY KN TÄBY KN ÖSTERÅKERS KN SOLLENTUNA KN DANDERYDS KN VAXHOLMS KN SUNDBYBERGS KN SOLNA KN LIDINGÖ KN STOCKHOLMS KN Í 0 1 2 3 KM Figur 6: Karta över snabbcykelstråkets föreslagna sträckning längs med. Källa VAP/Trafikverket 15

leh a mn - Ek erö N Gri ss Herräng 76 Grisslehamn Teckenförklaring TRV-projekt som påverkar Hallstavik SL-projekt som påverkar Östersjön 76 Älmsta Skebobruk 283 282 76 Edsbro Svanberga Erken 280 Väg 76 förbi Norrtälje 76 Rånäs Vätö Väg 77 Rösa- länsgränsen Gräddö Skedviken Norrtälje Rimbo Finsta 77 77 Kapellskär Norrtälje Spillersboda Väg 77 Midsjö Väg 77 Alhamra Norrtälje - Kapellskär 280 Vallentuna planskild korsning Väg 264 Löttingelundvägen Väg 268 - E4 Furusund 276 Kårsta Bergshamra TPL Rosenkälla Lindholmen Väg 276 mot Österåker Vallentuna Ormsta Brottby Vallentuna Österåker RB: Dubbelspår Arninge bytes-/resecentrum RB: Dubbelspår Gillinge 276 Åkersberga Väg 274 Kulla vägskäl Visinge Arninge Täby Österskär Rydbo Svinninge Snabbcykelstråk längs Östersjön Väg 274 Engarns vägskäl Resarö Näsby Park Danderyd Vaxholm Djursholm Stocksund TPL Roslags Näsby Busshpl Danderyd 16 TPL Viggbyholm 0 5 10 15 20 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

3.3.2 Busshållplatser Danderyd. Två motorvägshållplatser byggs i höjd med Danderyds gymnasium, en i vardera riktning. Förslaget i arbetsplanen innebär även nya sträckor för busslinjerna. Utöver det föreslås ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter, trafiksäkrare passager och stråk. Busshållplatserna ska ligga i anslutning till Danderyds gymnasium och kommer att förbättra och öka tillgängligheten, särskilt för elever från Vaxholm. Nya cykelparkeringsanläggningar anläggs i anslutning till hållplatserna och efter färdigställandet kommer hållplatserna utgöra en målpunkt för cyklister, framförallt om påstigning kommer vara tillåten på bussar mot Stockholm, samt avstigning i riktning norrut. Planerad byggstart sommaren 2013. 8 3.3.3 Arninge Bytespunkt/Resecentrum Den i RUFS utpekade tyngdpunkten Täby centrum-arninge är ett betydande centrum för hela nordostsektorn och är en av de största handelsplatserna i regionen. Trafikverket tar nu fram en vägplan för, Arninge resecentrum. Projektets övergripande mål är att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna. I Arninge finns arbetsplatser, bostäder och handelsområde som utvecklas snabbt och Täby kommun planerar att utveckla området med fler bostäder och arbetsplatser. Avsikten är att Arninge ska gå från ett mindre handelsområde till ett större regionalt handels- och verksamhetsområde. 9 Projektet har stor påverkan på, och påverkas av, cykelbanor och cykelparkering i området. Samordning mellan projekten har påbörjats. 3.3.4 TPL Roslags Näsby och TPL Viggbyholm. Täby kommun planerar för en befolkningsökning i och med ombyggnad av Täby centrum med ökad handelsetablering och ökad bebyggelse inom anslutande område. Det är i första hand trafikplatserna Roslags-Näsby och Viggbyholm som förser dessa områden med trafik. De två trafikplatserna är byggda för vänstertrafik och har båda trafiksäkerhets- och kapacitetsproblem. Stråken för gång- och cykeltrafikanter har låg standard vilket medför brister i trafiksäkerheten. För Viggbyholm genomförs arbeten inför ombyggnad av trafikplatsen. Det innebär att Trafikverket bygger ett bullerskyddsplank längs, lägger om ledningar och genomför fasadåtgärder för att minska buller. Trafikplatsen beräknas vara klar 2015. Trafikplats Roslags-Näsby byggs om för förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet för alla trafikslag. Planerad byggstart är 2014 och trafikplatsen ska vara klar 2016. 10 Ombyggnaden av trafikplatserna påverkar cykelstråk längs med. 3.3.5 TPL Rosenkälla och väg 276 Trafikverket arbetar med en vägplan för att utreda behovet av en ny trafikplats på och en ombyggd trafikplats i Rosenkälla, Österåker kommun. Bakgrunden till detta är att Österåker kommun arbetar med en detaljplan för ett 8 Trafikverket,, busshållplatser på motorväg i Danderyds kommun. 9 Trafikverket,, Bytespunkt/resecentrum i Arninge. 10 Trafikverket,, Trafikplats Roslags-Näsby och Viggbyholm. 17

nytt handelsområde som ligger i anknytning till och väg 276. Trafikverket utreder hur handelsområdet ska trafikeras med en ny trafikplats. När handelsområdet tas i bruk väntas trafiken öka och den trafikplats som finns i korsningen och väg 276 behöver byggas om och anpassas efter ökade trafikmängder. 11 Cykelbana planeras passera i vägport strax norr om befintlig trafikplats. 3.3.6 Väg 276, Rosenkälla - Åkersberga Trafikverket planerar att i flera etapper förbättra trafiksäkerheten samt öka vägens kapacitet till motorvägsstandard. I arbetsplanen, som utarbetats tillsammans med Österåker kommun, för etapp 1 föreslås en rad åtgärder som ska förbättra framkomlighet för biltrafik, trafiksäkerhet och kringliggande miljö. Ny gång- och cykelväg planeras längs med den nya lokalväg som kommer att löpa parallellt med väg 276, mellan Sjöbergsvägen och Sockenvägen. I samband med projektet planeras även en ny gång- och cykelbro över väg 276 vid Hagby. Finansiering för övriga etapper utreds just nu. 12 3.3.7 Väg 264 Arningevägen - Löttingelundvägen I och med den planerade utvecklingen av Arninge beräknas den lokala trafiken öka med cirka 50 procent till år 2030. För att höja kapaciteten och trafiksäkerheten ska de två trevägskorsningarna i området byggas om till en gemensam cirkulationsplats för Arningevägen, Löttingelundsvägen och Ullnavägen. Entreprenören har påbörjat arbetena med att bygga de kommunala vägarna i området under vintern 2012. Arbetena för cirkulationsplatsen på Arningevägen är planerad att påbörjas under våren 2013 och beräknas vara färdigbyggd våren 2014. 13 3.3.8 Väg 268 E4-Grana samt GC-väg Grana - Vallentuna Trafikverket planerar för vägplan för väg 268 E4-Grana samt vägplan för gång- och cykelväg längs väg 268 Grana-Vallentuna centrum. Väg 268 sträcker sig idag från Trafikplats Glädjen i Upplands Väsby till Vallentuna centrum. Den brister i framkomlighet och trafiksäkerhet, vilket gör att Trafikverket nu utreder hur den nya vägen ska dras. I framtiden kommer den nya vägen avlasta befintlig väg 268 från trafik. I projektet E4-Grana omfattas också en ny gång- och cykelväg mellan Grana och Vallentuna centrum i Vallentuna kommun. Detta för att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. För gång- och cykelvägen arbetar Trafikverket nu med att ta fram en vägplan. 14 3.3.9 Väg 268 Planskild korsning i Vallentuna I korsningen mellan väg 268 och Roslagsbanan strax söder om Vallentuna Centrum har det tidigare varit flera trafikproblem. Varje gång ett tåg körde på Roslagsbanan stoppades trafiken på väg 268. I dagsläget byggs korsningen om till planskildhet. Genom att bygga om nuvarande korsning till en planskild cirkulationsplats för vägoch järnvägstrafik förbättras kapaciteten och risken för olyckor minskar. En planskild korsning innebär att vägen och järnvägen korsar varandra på olika plan vilket gör att trafiken på väg och järnväg inte påverkar varandra. Förutom att öka trafiksäkerheten och framkomligheten förbättrar ombyggnaden förutsättningarna för en regional bilutveckling. Byggstart var i juni 2010, projektet beräknas vara klart vid årsskiftet 2013/2014. 15 18 11 Trafikverket, och väg 276, ombyggnad av trafikplats Rosenkälla och ny trafikplats. 12 Trafikverket, Väg 276, Rosenkälla Åkersberga. 13 Trafikverket, Väg 264, Arningevägen Löttingelundsvägen. 14 Trafikverket, Väg 268 E4 Grana samt gång- och cykelväg Grana Vallentuna. 15 Trafikverket, Väg 268, planskild korsning i Vallentuna.

3.3.10 Åtgärdsvalsstudie för väg 274 genom Österåkers kommun och Vaxholms stad Trafikverket tillsammans med berörda kommuner samt SL tar fram en åtgärdsvalsstudie för sträckan mellan Arninge och Östra Rindö, Vaxholm. De olika parterna ser ett behov av att samordna sin planering för berört område samt de utredningar som hittills tagits fram. Målet är att hitta åtgärder som erbjuder goda möjligheter för alla trafikantgrupper att ta sig till viktiga målpunkter. Studien kommer att utgöra underlag för kommunal planering liksom Trafikverkets åtgärdsplanering. Åtgärder vid Kulla vägskäl och vid Engarns vägskäl, som presenteras nedan, ingår i åtgärdsvalsstudiens utredningsområde. Åtgärdsvalsstudien resulterar bland annat i att man föreslår en ny cykelväg utmed väg 274. 3.3.11 Väg 274 och 1004, Kulla vägskäl, Österåkers kommun Vid Kulla vägskäl har det sedan länge funnits brister i trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, och tillgängligheten till kollektivtrafiken har varit otillräcklig. En arbetsplan har tagits fram vilken innebär att hela bytespunkten görs om för att bli mer sammanhållen. En ny bytespunkt skulle kunna förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter som byter buss eller som infartsparkerar vid platsen. 16 Ingen separat cykelbana planeras i samband med ombyggnaden. Längs väg 1004 mellan Svinninge och Kulla vägskäl kommer GC-väg att planläggas under 2013-2014. 3.3.12 Väg 274 Engarns vägskäl, Vaxholms kommun Trafikverket har genomfört en förstudie för korsningen Engarns vägskäl på väg 274, med syftet att studera olika åtgärder för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten i korsningen. Engarns vägskäl är en viktig trevägskorsning mellan väg 274 och väg 1003 i Vaxholms stad. Då det idag finns problem ur både ett framkomlighets- och trafiksäkerhetsperspektiv har ett helhetsgrepp kring Engarns vägskäl tagits av både kommunen, SL och Trafikverket. I förstudien togs tre alternativ på förbättringsåtgärder fram. 17 Ingen separat cykelbana längs väg 274 planeras i samband med ombyggnaden. 3.3.13 Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen Trafikverket bygger tillsammans med Norrtälje kommun en ny sträckning av väg 76 förbi Norrtälje tätort. I dag går den befintliga vägen genom centrala Norrtälje och närmare 20 000 fordon trafikerar sträckan varje dag. Vägen har inte tillräcklig kapacitet för dagens behov, och det finns brister i såväl vägstandard som framkomlighet. Även säkerheten och miljön (luftföroreningar och buller) blir lidande när gående, cyklister, bussar, bilar och tunga transporter trängs på vägen. Bygget är startat. Trafikpåsläpp på hela sträckan beräknas bli 6 juni 2014. 18 Bygget har marginell påverkan på cykelpendling till och från Norrtälje. Ett antal nya broar och planskilda passager längs den nya vägen anläggs. Trafikverket, Väg 274 och 1004, Kulla vägskäl, Österåkers kommun. 17 Trafikverket, Väg 274, Engarns vägskäl, Vaxholms kommun. 18 Trafikverket, Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen. 19

3.3.14 Väg 77, länsgränsen-rösa förbi Rimbo Väg 77 förbinder Rimbo, Norrtälje och hamnen i Kapellskär med E4 och de inre delarna av Uppland och Bergslagen. På grund av brister i dagsläget vill Trafikverket förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen och samtidigt minska miljöpåverkan. Det övergripande målet med projektet är att förbättra standarden på väg 77 inom Stockholms län med avseende på trafiksäkerhet, framkomlighet, bullerproblem och luftföroreningar. Planerad byggstart för projektet är i februari 2016 och den upprustade sträckan beräknas vara färdig vid årsskiftet 2019/2020. 19 I projektet ingår cykelplanering, men endast till Rösa eftersom motorvägen tar vid och förstudien inte sträcker sig längre än så. 3.3.15 Väg 77 och 1068 Korsningen vid Alhamra Vägutredning genomförd 2007, Väghållningsmyndigheten har ännu inte fattat beslut om vad man ska gå vidare med. Kortsiktiga åtgärder i form av hastighetspåminnare för att uppnå en bättre hastighetsefterlevnad är utförda. 20 Inom vägutredningen har cyklister och fotgängare tagits i beaktande då studien utrett olika alternativ för att möjliggöra en trafiksäker gång- och cykelväg. 3.3.16 Väg 77, Midsjö Rimbo, gång- och cykelbana Trafikverket har tagit fram en arbetsplan för utbyggnad av en gång- och cykelbana på södra sidan om väg 77 mellan Midsjö och Rimbo. På samma sträcka byggs en ny körbana ut på den norra sidan. Syftet är att förbättra säkerheten och framkomligheten, främst för de oskyddade trafikanterna. Väg 77 sträcker sig mellan Knivsta och Norrtälje tätort. Vägen passerar Midsjö strax väster om tätorten Rimbo. Utmed denna vägsträcka saknas idag separerad gångoch cykelbana varför de oskyddade trafikanterna måste ta sig fram tillsammans med övrig trafik på befintlig körbana. Vägrenarna är mycket smala utanför tätorten och vägen går delvis på bank med höga slänter. Arbetsplanen är villkorad med att den nya detaljplanen för Midsjö antas av Norrtälje kommun. Det innebär att Trafikverket kan börja bygga när detaljplanen vunnit laga kraft. 21 3.3.17 Norrtälje Kapellskär Trafikverket tar fram en arbetsplan för ombyggnad av mellan trafikplats Norrtälje och Kapellskär, till i första hand en mötesfri väg, 2+1 väg. Syftet med projektet är bland annat att förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikgrupper, minska risken för mötesolyckor och anpassa vägens kapacitet till den ökade biltrafiken. En plan finns för att bygga ersättningsvägar för cykelväg från Norrtälje till Kapellskär på delvis nya cykelbanor, men även på lokalnätet i blandtrafik. 22 3.3.18 ÅVS kollektivtrafik i Nordost Det pågår en åtgärdsvalsstudie för kollektivtrafik i Nordost. Som en del i det arbetet har har två workshops genomförts i åtgärdsvalsstudien där syftet har varit att ta fram alternativa lösningar i steg 1-3 i fyrstegsprincipen. De framkomna åtgärderna sträcker sig från ekonomiska styrmedel och övergripande samhällsplanering, till mer påtagliga åtgärder som attraktiva anslutningar till infartsparkeringar. 23 20 19 Trafikverket, Väg 77, länsgränsen Rösa förbi Rimbo. 20 Trafikverket, Väg 77 och 1068, korsningen vid Alhamra, Norrtälje kommun. 21 Trafikverket, Väg 77, Midsjö-Rimbo, gång- och cykelbana. 22 Trafikverket, Norrtälje Kapellskär. 23 SLL, ÅVS Kollektivtrafik Nordost.

3.3.19 ÅVS Norrtälje tätort - Grisslehamn (väg 76 och väg 283) En åtgärdsvalsstudie för sträckan Norrtälje - Grisslehamn är planerad rörande trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet utifrån fyrstegsprincipen. Åtgärdsvalsstudien kommer att starta under hösten 2013. 3.4 Regional kollektivtrafikplanering Trafikförvaltningen, tidigare SL, utreder just nu möjligheten att förlägga dubbelspår längs Roslagsbanan mellan Viggbyholm Åkers Runö samt Roslags Näsby Lindholmen. Detta sker i etapper enligt figur 8. Målet med utbyggnaden av Roslagsbanan är att man ska öka kapaciteten och år 2018 kunna erbjuda en jämn 10-minuterstrafik. Utbyggnaden kommer inte enbart att innebära dubbelspår utan kan även på vissa sträckor innebära en uträtning av järnvägen för att skapa mer gena passager. 24 Arlanda ROSLAGSBANAN Ekskogen L27 Kårsta Frösunda Föreslagen mötesstation N SL utreder framtida förbindelse V Ö SIGTUNA KOMMUN S VALLENTUNA KOMMUN Lindholmen Föreslagen tågdepå Molnby Ormsta Väsbyvägen E4 Vallentuna Angarnsvägen Bällsta UPPLANDS-VÄSBY KOMMUN Stockholmsvägen Kragstalund Färdig mötesstation Täby kyrkby Arningevägen Roslagsvägen Norrortsleden TÄBY KOMMUN Täljö Åkers Runö Åkersberga Tunagård SOLLENTUNA KOMMUN Visinge Ensta Tibble Roslags Näsby Bergtorpsvägen Hägernäs Viggbyholm Galoppfältet Täby centrum L29 Näsbypark Arninge Föreslaget resecentrum Rydbo ÖSTERÅKERS KOMMUN L28 Österskär Enebyberg DANDERYDS KOMMUN Näsby allé Lahäll STOCKHOLMS STAD E4 Djursholms Ekeby Bråvallavägen Altorp Östberga Vendevägen Djursholms Ösby Mörby VAXHOLMS STAD Teckenförklaring Stocksund Befintligt dubbelspår SUNDBYBERGS STAD Befintligt enkelspår Färdigt dubbelspår, etapp 1 SOLNA STAD Universitetet LIDINGÖ STAD Planerat dubbelspår, etapp 1 Planerat dubbelspår, etapp 2 L28 Linjenummer, lokalbana E4 E20 L27 L28 Stockholms Östra L29 STOCKHOLMS STAD Karta: www.infabab.se NACKA KOMMUN Figur 8: Kartan visar utbyggnaden av Roslagsbanan. Källa: SL, Roslagsbanans utbyggnad. 24 SL, Roslagsbanans utbyggnad. 21

3.5 Kommunala förutsättningar 3.5.1 Danderyd Danderyds kommun är den sydligaste av de sex nordostkommunerna i Stockholms län. Kommunen har 32 000 invånare och har i snitt ökat med 300 personer per år under de senaste fyra åren. 25 Viss exploatering är på gång i Danderyd exempelvis genom utökning av Enebyberg centrum, bostäder i Charlottenberg/Mörbylund och ombyggnad av Mörby centrum. Inom kommunen har åtgärder genomförts för att åstadkomma ett mer sammanhållet cykelnät. Man har även sökt pengar för åtgärder såsom cykelparkeringar. Under hösten 2012 genomför kommunen en resvaneundersökning bland invånarna vilket bland annat kommer att ligga till grund för en cykelplan 2013. 3.5.2 Täby Täby har omkring 65 000 invånare och har ökat med 700-800 personer per år under de senaste åren. 26 Avståndet till Stockholms innerstad är från Täby centrum cirka 15 kilometer bilvägen. I RUFS beskrivs Täby centrum och Arninge som en viktig regional tyngdpunkt. I Arninge kommer ett resecentrum att byggas för att förstärka kollektivtrafiken i nordost samt den regionala kärnan. I samband med det utvecklas det befintliga handelsområdet i Arninge samt ett bostadsområde om 700 bostäder nordväst om Ullnasjön. På Galoppfältet, Nytorps industriområde, Näsbypark samt Västra Roslags-Näsby kommer ytterligare bebyggelse och omvandling att ske vilket kommer att innebära ett stort tillskott av bostäder. Kommunen har påbörjat arbete med en cykelplan som ska vara klar våren 2014. 3.5.3 Vallentuna Vallentuna kommun har drygt 31 000 invånare och växer stadigt med ca 400-800 personer per år. 27 I kommunens översiktsplan för 2010-2030 pekas områden ut för framtida exploatering. Dessa ligger framförallt längs Roslagsbanan, från den södra kommungränsen upp till Lindholmen. Utöver dessa är Kårsta, Ekskogen, Frösunda, Karby Brottby samt Gillinge utpekade som utvecklingsområden i översiktsplanen. Utvecklingen i Arninge, Täby kommun, uppmärksammas i planen då man ser det som en kommande regional knutpunkt. Utifrån det resonemanget motiveras tätare bebyggelse i anslutning till Arningevägen samt utökad kollektivtrafik, vilket gör vägen till ett viktigt komplement till Roslagsbanan. Norra Kristineberg som angränsar till Arningevägen i väster planeras vara utbyggt med 2000 bostäder samt verksamheter till år 2030. Karby, Brottby och Gillinge är orter i området som kan dra nytta av detta och expandera. 28 I översiktsplanen har man reserverat mark för regionalt cykelstråk längs med Angarnsvägen och Arningevägen eftersom de beskrivs som viktiga för att kunna koppla ihop Vallentuna centrum med Arninge. Arningevägen är idag tungt trafikerad men används även av cyklister trots att den saknar vägren. Kommunen beskriver även att stråket skulle kunna kopplas ihop med det lokala cykelnätet upp mot Lindholmen. 22 Vallentuna kommun och Täby kommun planerar att tillsammans finansiera ett cykelstråk runt Vallentunasjön. Stråket väntas bidra till att fler kan utnyttja sjöns rekreationsvärden samt till ökad motion. 29 25 Statistiska Centralbyrån, Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968-2012. 26 ibid. 27 Vallentuna kommun, 2012. Befolkning. 28 Vallentuna kommun, 2010 Översiktsplan 2010-2030. 29 Vallentuna kommun, 2010 Översiktsplan 2010-2030.

Kommunen har påbörjat arbetet med en cykelplan och beräknas vara färdigt till sommaren 2014. 3.5.4 Österåker Omkring 40 000 personer bor i Österåkers kommun idag, en siffra som ökar med cirka 400 personer per år. Under sommarhalvåret befinner sig dock dubbelt så många i Österåker då många har fritidsboende i kommunen samt att kommunen besöks av turister. Österåkers kommun beskriver i översiktsplanen för 2006 att man vill satsa på bebyggelseutveckling i centrala Åkersberga samt väster om Åkersberga, i områden intill Roslagsbanan. 30 Kommunen planerar tillsammans med Trafikverket för en ny trafikplats i Rosenkälla, under förutsättning att området ska exploateras. Platsen är en central knutpunkt då ytterligare två kommuner, Vallentuna och Täby, angränsar till området. Möjligheten att etablera ett större handelsområde, av typen utrymmeskrävande verksamheter och sällanköpshandel, har utretts i anslutning till Rosenkälla. I planprogrammet för Rosenkälla beskrivs det som viktigt att anlägga goda cykelförbindelser mellan handelsplatsen och Åkersberga som ligger cirka 5 km bort. 31 Väg 276 som löper från Åkersberga och passerar Rosenkälla kommer att byggas om till motorvägsstandard. I samband med detta planerar man att lägga cykelstråket vid sidan om vägen, se avsnitt 3.3 om Trafikverkets anknytande planering. Österåkers kommun tog fram en cykelplan 2008 (reviderad 2013) där man beskriver cykelvägarna som relativt bra men att viktiga länkar saknas samt att många väljer att inte cykla då cykelmiljön upplevs farlig och otillgänglig. 32 3.5.5 Vaxholm Vaxholm hade drygt 11 100 invånare 2011. Befolkningen har ökat från knappt 9 300 år 2000, vilket gör Vaxholm till en relativt snabbväxande kommun. Vaxholm är en turistkommun och har färjeförbindelser till öar i Stockholms skärgård. I Vaxholms översiktsplan finns ett önskemål att bygga cykelbana längs väg 274 till Arninge. Stråket är utpekat i den regionala cykelplanen samt i den tidigare beskrivna åtgärdsvalsstudien för väg 274. I kommunens översiktsplan beskrivs även en cykelförbindelse genom Bogesundslandet som önskvärd då det är en viktig rekreativ målpunkt för både vaxholmsbor och övriga i stockholmsregionen. Kommunen har i dagsläget ingen separat cykelplan. Kommunens avsikter vad det gäller planering för cykel behandlas i översiktsplanen. 3.5.6 Norrtälje Norrtälje kommun har en bofast befolkning på omkring 56 000 invånare vilken har ökat med omkring 300 personer per år de senaste tio åren. Norrtäljes befolkning är något äldre än genomsnittet i riket. Befolkningen dubbleras under sommaren då de drygt 23 000 fritidshusen befolkas. Kommunen har, förutom staden, cirka 15 tätorter där Rimbo, Hallstavik och Älmsta fungerar som kommundelscentra, samt en omfattande landsbygd och skärgård. 33 Norrtälje tätort växer. De nya stadsdelarna förses med bra cykelförbindelser till centrala Norrtälje. De många sommarstugeområdena är bra underlag för så kallade sommarcykelvägar. Norrtälje kommun har ett gällande cykelprogram från 2004, aktualiserad 2011, som främst fokuserar på cykelförbindelser inom tätorterna. Kommunen har inga egna 30 Österåkers kommun, Fakta och karta. 31 Österåkers kommun, 2007. Planprogram för Rosenkälla. 32 Österåkers kommun, Gång- och cykelplan 2008 reviderad 2013. 33 Norrtälje kommun. Kommunfakta 2012. 23

planer på cykelförbindelser mellan tätorterna då detta är ett statligt väghållaransvar. I den nya översiktsplanen för Norrtälje kommun (väntas bli antagen under hösten 2013) önskar man dock ett sammanhållet cykelnät även mellan tätorterna. 34 3.6 Regionens förutsättningar 3.6.1 Pendlingspotential mellan kommuner Inom arbetet för den regionala cykelplanen har underlagsrapporten Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser 35 tagits fram. Den visar var det finns stora potentiella cykelpendlingsstråk. Tolv pendlingskorridorer har analyserats närmare. De avser ungefärliga, och tänkbara, sträckningar för regionala huvudstråk för cykelpendling. I huvudsak är det stråk som leder mot Stockholms innerstad som har hög användningspotential. Nuvarande pendlingsmönster är ett uttryck för befintlig väg- och spårinfrastruktur och den är i huvudsak radiell. Cykelstråken bör i första hand skapas där de stora potentialerna finns, men nya potentialer kan uppstå med stråk som möjliggör pendlingsrelationer mellan närliggande områden som idag inte har välutbyggda kopplingar. Ovan nämnda underlagsrapport visar pendlingsmönster mellan olika kommuner i faktiska tal. Det är alltså inte cykelpendling som redovisas. De relevanta pendlingströmmarna sammanfattas i figurerna 9-14. Utredningen visar att stråken i de sydliga delarna av regionen har störst potential för cykelpendling, eftersom det är där avståndet mellan bostad och arbetsplatser är kortast. Det är även där som investeringar i cykelinfrastruktur är mest lönsamma tack vare stora pendlingsvolymer. 34 Norrtälje kommun, 2013. Översiktsplan 2040 Norrtälje kommun, utställningsversion. 35 Spolander, K., 2012. Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser. 24