EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.06.2000 SG(2000) D/ 104296 Ärende: Statligt stöd N 4/00 Sverige Stöd till småskalig elproduktion Fru minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 21 december 1999, registrerad den 3 januari 2000, anmälde de svenska myndigheterna, i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget, stödordningen Stöd till småskalig elproduktion till kommissionen. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 14 januari 2000, som de svenska myndigheterna inkom med genom skrivelser av den 23 februari 2000, registrerad den 24 februari 2000, 12 april 2000, registrerad den 13 april 2000, och den 18 april 2000, registrerad den 26 april 2000. 2. DETALJERAD BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN Syftet med stödet är att garantera rimliga villkor för småskalig elproduktion från vindkraft, vattenkraft och kraftvärme 1 på den liberaliserade elmarknaden. Det är avsett att överbrygga den lucka som har uppstått mellan det tidigare systemet till förmån för småskalig elproduktion 2, som löpte ut den 31 oktober 1999, och införandet av ett nytt övergripande system till förmån för elproduktion från förnybara energikällor. Stödet kommer att beviljas för elektricitet producerad i småskaliga kraftverk under perioden 1.11.1999 31.12.2000. 1 De kraftvärmeverk som omfattas av ordningen använder skogsbränslen, biogas eller deponigas. 2 Tidigare fanns det en avsättningsgaranti för småskalig elproduktion och reglerade priser. Se statligt stöd NN 143/96, skrivelse till medlemsstaten SG(99) D/9743. Statsrådet Anna LINDH Chef för utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustaf Adolfs torg 1 S-103 23 STOCKHOLM Rue de la Loi 200, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: växel (+32-2)299.11.11. Telex: COMEU B 21877. Telegramadress: COMEUR Bryssel.
Den totala budgeten är 250 miljoner svenska kronor (ca 30 miljoner euro). Stödet uppgår till 9 öre/kwh (ca 0,01 euro/kwh) för elektricitet som produceras i småskaliga kraftverk. Av administrativa skäl är stödbeloppet detsamma oavsett energikälla. Det genomsnittliga priset kommer att vara 23 öre/kwh, vilket är 2 öre/kwh lägre än under det tidigare systemet. För att underlätta administrationen, kontrollen och uppföljningen av ordningen lämnas stödet till köpare av elektricitet från småskaliga kraftverk, vilka definieras som kraftverk som kan leverera en effekt på mindre än 1500 kw. Företag som både producerar och handlar med elektricitet kan få stödet direkt. Inget stöd utbetalas för egenproduktion. I den mån egenproducenter säljer elektricitet vid vissa tillfällen, kommer stöd att betalas ut för den totala mängd elektricitet som sålts. Det måste alltid finnas ett avtal mellan producent och köpare där det klart framgår att stödet kommer producenten till godo, och det kommer endast att betalas ut mot uppvisande av fakturor som bevis på faktisk produktion. Eftersom stödet förs vidare till producenterna, kommer de slutliga stödmottagarna att vara ca 400 vindkraftverksägare, 1000 vattenkraftverksägare och 10 ägare av småskaliga kraftvärmeverk. Statens Energimyndighet ansvarar för genomförandet av ordningen. Affärsverket Svenska Kraftnät har genomfört ett offentligt upphandlingsförfarande för att fastställa marknadspriset för elektricitet från förnybara energikällor och för att underlätta försäljningen för de berörda kraftverken. Tillräckligt många anbud har mottagits för att garantera avsättning för den småskaliga elproduktionen så länge ordningen är tillämplig. De viktade genomsnittspriserna ligger på 12 14 öre/kwh. Upphandlingsförfarandet har lett till ramavtal, i vilka anbudsgivarna åtar sig att köpa en minsta mängd till ett lägsta pris. Producenterna är inte bundna av förfarandet, utan kan sluta avtal med vilken köpare som helst. De som väljer att använda sig av de inlämnade anbuden måste försöka att sluta avtal med den köpare som lämnat det bästa anbudet. Följaktligen kommer det pris som producenterna får enligt anbudsförfarandet att variera, men vara baserat på en marknadsmekanism. Stödet differentieras inte med hänsyn till dessa varierande priser för att inte uppväga inslaget av marknadsprissättning. De svenska myndigheterna har låtit genomföra en studie av investeringskostnader, drifts- och underhållskostnader samt totala produktionskostnader för vindkraftverk och småskaliga vattenkraftverk. De har även tillhandahållit motsvarande information om kraftvärmeverk: Studien omfattar drygt 300 vindkraftverk. Vindkraftens produktionskostnader bestäms i första hand av investeringskostnaderna. Aggregatkostnaden utgör i medeltal 85 % av den totala investeringskostnaden. Drifts- och underhållskostnaderna utgör 1 3 % av aggregatkostnaden för aggregat som är upp till 10 år gamla, och befanns vara ca 8 öre/kwh för verk upp till 250 kw och ca 5-6 öre/kwh för verk över 500 kw. De finansiella villkoren är avgörande för investeringskostnaden. Studien visar att bankerna vanligtvis kräver en internränta på 8 %. Denna ränta är tre procentenheter högre än den effektiva räntan på långa statsobligationer för att kompensera för den högre risken. Bankerna anser att en avskrivningstid på 12 år är rimlig för vindkraftverk. Dessa faktorer ger en total 2
produktionskostnad på 46 57 öre/kwh. Spridningen beror på kraftverkets kapacitet och placering. Studien omfattar fem småskaliga vattenkraftverk. De småskaliga vattenkraftverken är en mycket heterogen grupp. Investeringskostnaderna, oavsett om det gäller ombyggnad eller nybyggnad, beror i stor utsträckning på hur vattendomen för varje kraftverk är utformad med avseende på regleringsmöjligheter. Investeringskostnaden för nybyggnad befanns variera mellan 2,4 och 4,1 kronor/kwh, år. Drifts- och underhållskostnaderna varierar också kraftigt, beroende på krafverkets ålder, storlek och geografiska och topografiska läge. De uppgår i allmänhet till mellan 5 och 8 öre/kwh. Bankerna kräver samma internränta som för vindkraftverk, dvs. 8 %, men avskrivningstiden är vanligtvis 20 år. Med en investeringskostnad på 4 kronor/kwh, år, är den totala produktionskostnaden 45 50 öre/kwh, och med en investeringskostnad på 2 kronor/kwh, år, är produktionskostnaden ca 27 öre/kwh. Produktionskostnaderna för kraftvärmeverk är främst beroende av den marginalinvestering som krävs för att producera elektricitet i systemet samt de därtill knutna kapitalkostnaderna, och av bränslekostnaderna. Marginalinvesteringen är i nivån 5000 9000 kronor/kw installerad eleffekt och bränslekostnaden ca 14 öre/kwh producerad el. Bankerna anser att en avskrivningstid på 15 är är rimlig och att internräntan bör vara 6 8 %. Drifts- och underhållskostnaderna uppgår till ca 2 % av marginalinvesteringen. Detta ger en total produktionskostnad på 25 27 öre/kwh beroende på kraftverkets effekt (780 kw respektive 1120 kw). Spridningen kan vara större beroende på lokala förutsättningar och redan gjorda investeringar som kan utnyttjas för elproduktionen. Priset på Nordpool är för närvarande ca 13,5 öre/kwh. Det är också det genomsnittliga pris som de producenter får som säljer till köpare enligt det upphandlingsförfarande som beskrevs ovan. Det framgår av tabellen nedan att med de nuvarande marknadspriserna kommer det nya stödet inte att överkompensera producenterna. Produktionsk ostnad Nuvarande 3 stöd Nytt stöd Vind 46 57 13,5 15,1 4 9 37,6 Sammanlagd ersättning Vatten 45 50 13,5-9 22,5 27 13,5-9 22,5 Energikälla Marknadspris Kraftvärme 25 27 13,5-9 22,5 3 Vattenkraftverk på 100 1500 kw och vindkraftverk större än 200 kw kan få investeringsstöd på 15 % brutto av de stödberättigande kostnaderna. Statligt stöd N 454/97, Skrivelse till medlemsstaten SG (97) D/10577. 4 Miljöbonus, statligt stöd NN 143/96, skrivelse till medlemsstaten SG(99) D/9743. 3
3. BEDÖMNING 3.1. Förekomst av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Stödet på 9 öre/kwh är ett driftsstöd. Driftstöd är stöd som befriar företag från allmänna driftskostnader som de normalt har att bära inom ramen för sin normala verksamhet 5. Stödet gynnar endast vissa företag, nämligen småskaliga elproducenter. Med hänsyn till handeln med elektricitet inom gemenskapen kan detta driftsstöd snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna och omfattas därför av artikel 87.1 EG-fördraget. 3.2. Förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Enligt punkt 2.3 i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd 6 skall driftsstöd för framställning av elektricitet från förnybara energikällor bedömas med hänsyn tagen till dess fördelar. Enligt punkt 3.4 i riktlinjerna, skall driftsstöd endast kompensera för extra produktionskostnader jämfört med traditionella kostnader och bör dessutom var tillfälligt och i princip degressivt. På grundval av dessa riktlinjer har kommissionen beslutat att bevilja ett undantag enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget för det anmälda stödet. Skälen är följande: Det har framgått att i genomsnitt, och med de antaganden som ligger till grund för studien, kommer det anmälda driftsstödet inte att leda till överkompensation av de småskaliga elproducenterna. Därför kan stödet inte anses överstiga de extra produktionskostnader som är förknippade med elproduktion från förnybara energikällor jämfört med konventionella energikällor. Ordningen är tidsbegränsad till 14 månader. Med tanke på ordningens korta varaktighet är det inte nödvändigt att kräva att stödet skall vara degressivt. Dessutom är ordningen i linje med gemenskapens energipolitik som nyligen kommit till uttryck i kommissionens förslag till ett direktiv om främjande av el från förnybara energikällor 7, och dessförinnan i Vitboken om förnybara energikällor 8 och Rådets resolution av den 8 juni 1998 om förnybara energikällor 9. 5 Mål C-278/95 P, Siemens SA mot Europeiska kommissionen. REG [1997] I-2507. 6 EGT C 72, 10.3.1994, s. 3. 7 KOM (2000) 279, 10.5.2000. 8 Meddelande från kommissionen: Energi för framtiden: Förnybara energikällor Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan, KOM(97) 599 slutlig. 9 EGT C 198, 24.6.1998, s. 1. 4
4. SLUTSATS Kommissionen har följaktligen beslutat att betrakta stödet som förenligt med EG-fördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/sg/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen GD Konkurrens Direktorat G RuedelaLoi/Wetstraat200 B-1049 BRYSSEL Fax nummer: +32-2-296 98 14. Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Mario MONTI 5