EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2011/N) Finland Driftstöd till elproduktion från vindkraft och biogas

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den K(2011)1750 slutlig Ärende: Statligt stöd SA (2011/N) Finland Driftstöd till elproduktion från vindkraft och biogas Herr minister, 1. FÖRFARANDE 1. Genom elektronisk anmälan (SANI 4587), som registrerades av kommissionen den 26 januari 2011, anmälde de finska myndigheterna i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) den ovannämnda åtgärden 1. De finska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar i e-brev av den 17 februari 2011 och den 2 mars BESKRIVNING 2.1. Mål 2. Den anmälda åtgärden har till huvudsakligt syfte att främja produktionen av el från förnybara energikällor som grundar sig på vindkraft och biogas, bl.a. högeffektiva kraftvärmeanläggningar (värme och el från biogas). De finska myndigheterna hänvisar i detta sammanhang till de bindande mål som föreskrivs i direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor 2 (nedan kallat direktivet om förnybara energikällor.) När det gäller det bindande målet för 2020 fastställdes det för Finlands del att 38 % av den slutliga energianvändningen (brutto) ska komma från förnybara energikällor, vilket innebär att Finland måste öka den andel som kommer från förnybara energikällor till 38 % år 2020 (från att ha varit 28,5 % år 2005). 1 2 Den anmälda åtgärden förhandsanmäldes den 18 juni 2010 (registrerad som PN 137/2010). Direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, , s. 16. Utrikesminister Alexander STUBB Sjöekipaget PO Box 176, FIN Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel België Telefon : : (32-2)

2 3. Systemet med garanterade priser kommer att vara öppet för nya vindkraft- och biogasanläggningar fram till dess att kapacitetsmålen har uppnåtts, dvs MVA för vindkraft och 19 MVA för biogas Anmälans räckvidd, rättslig grund och beviljande myndighet 4. Anmälan avser endast stöd till nya vindkraft- och biogasanläggningar, inbegripet högeffektiva biogas kraftvärmeanläggningar. 5. Stödåtgärden är inte tillämplig på Åland. 6. Åtgärdens rättsliga grund är lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010). 7. Energimarknadsverket (nedan kallat EMV) är beviljande myndighet för den anmälda åtgärden. Alla förfaranden måste ha förhandsanmälts till EMV redan innan den anläggning som eventuellt ska omfattas av systemet har byggts. Innan den kommersiella produktionen startar i anläggningen måste den potentiella stödmottagaren lämna in sin ansökan om deltagande i ordningen till EMV för beslut. EMV fattar inte bara beslut om ansökningarna utan övervakar dessutom att villkoren i ordningen efterlevs. EMV har även rätt att besluta om ändringar och att återta sitt godkännande av deltagande i den anmälda ordningen. EMV har vidare ansvaret för att beräkna storleken på det totala stödbelopp som ska betalas ut till varje enskild stödmottagare. 8. Ett annat ansvarsområde är att godkänna de kontrollanter som ska ha rätt att kontrollera mängden producerad förnybar energi och om anläggningarna uppfyller kraven för att få stöd. Kontrollanterna måste vara ackrediterade i enlighet med EU:s regler Finska arbets- och näringsministeriet ansvarar för den allmänna vägledningen, övervakningen och utvecklingen av stödordningen Varaktighet och budget 10. Stöd kommer att beviljas enligt den anmälda ordningen från och med det att kommissionen har godkänt åtgärden. Stödordningen ska gälla till den 1 april De finska myndigheterna har i detta sammanhang bekräftat att de kommer att anmäla åtgärden i fråga på nytt inom en tioårsperiod efter kommissionens godkännande. 11. Det totala budgeten (för tioårsperioden) för inslaget av statligt stöd 4 i det garanterade priset som beviljas enligt den anmälda åtgärden beräknas 5 uppgå till miljarder euro (1,27 miljarder euro för vindkraft och 93 miljoner euro för biogas) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, , s. 30). För närmare detaljer om förfarandet för beviljande se punkterna De finska myndigheterna påpekar att den beräknade budgeten innehåller många osäkerhetsfaktorer, t.ex. marknadspriset på el, investeringsviljan och investeringstakten. 2

3 Beräknad årlig budget i miljoner euro: År Vindkraft Biogas Totalt Stödmottagare 12. För att en vindkrafts- eller biogasanläggning ska vara berättigad till stöd måste den vara helt ny. Anläggningen måste vara ansluten till elnätet och delta på de nordiska elmarknaderna. De måste dessutom vara belägna i Finland eller i dess territorialvatten. 13. Enligt övergångsbestämmelserna kan stöd beviljas även till sådana anläggningar som har inlett sin kommersiella produktion efter den 1 januari 2009, under förutsättning att producenten inkommer med en ansökan inom nio månader efter ikraftträdandet av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor. Detta har till syfte att förhindra att det inte tillkommer några nya anläggningar under den förberedande fasen för systemet med garanterade priser. Om en sådan anläggning fått investeringsstöd måste detta stöd återbetalas till staten. 14. Den lägsta kapacitet en anläggning får ha för att kunna omfattas av stödet är 500 kva för vindkraftverk och 100 kva för biogasanläggningar. 15. Vad gäller biogasanläggningar kommer all biogas som produceras genom anaeroba processer att vara stödberättigad. Biogasen måste vara producerad i en biogasreaktor. Det finns inga inskränkningar när det gäller vilket slags biologiskt avfall som får användas utan allt organiskt material är tillåtet (t.ex. gödsel, biologiskt kommunalt avfall och avfall från livsmedelsindustrin). 16. Även gasproducerande avloppsreningsanläggningar kommer att vara berättigade till stöd inom ramen för den anmälda ordningen (biogasdelen). Det har inte gjorts någon klar uppdelning mellan biogasanläggningar och gasproducerande avloppsreningsanläggningar, eftersom även gas från avloppsreningsanläggningar kan användas i biogasreaktorer. Denna särskilda typ av stödberättigade anläggningar ingår i de exempel på produktionskostnadsberäkning som lämnats av de finska myndigheterna. 17. Deponigas kommer inte att vara stödberättigad. 3

4 18. Det beräknade antalet stödmottagare uppgår till närmare vindkraftverk och 50 till 60 biogasanläggningar Mekanism för beviljande 19. Stödmottagarna säljer sin el till andra deltagare på marknaden och elen överförs av en nätoperatör genom mätning. Stödmottagarna får således inkomster från denna försäljning. I de fall elen inte kan säljas till marknaderna beviljas inget stöd. 20. Det stöd som beviljas mottagarna enligt den anmälda ordningen ska beräknas för tremånadersperioder. Beräkningen av storleken på stödet grundar sig på mängden genererad el och det genomsnittliga marknadspriset för el under de tre månaderna i fråga 6. Mängden genererad el kontrolleras individuellt i varje enskild anläggning av de godkända kontrollanterna. Marknadspriset för el fastställs på grundval av information från den nordiska elbörsen (Nord Pool Spot AS som är belägen i Oslo). Stödsystemet omfattar inga köpåtaganden. 21. De finska myndigheterna har lämnat följande teoretiska räkneexempel som visar hur mekanismen för beviljande av stöd fungerar: - Stödmottagaren genererade MWh under stödperioden (tre månader) som såldes på marknaden till marknadspris. - Stödmottagaren lämnar en ansökan till EMV om betalning av stödet. EMV fastställer därefter det genomsnittliga marknadspriset för el under tremånadersperioden i fråga (dvs. 45 euro/mwh). - Stödet beräknas enligt följande: Det garanterade priset på 83,5 euro/mwh minus det genomsnittliga marknadspriset 45 euro/mwh. Skillnaden på 38,5 euro/mwh multipliceras med mängden genererad el (1 500 MWh). Detta ger ett totalt stödbelopp på euro för betalningsperioden på tre månader. 22. Inslaget av statligt stöd i det garanterade priset täcker således skillnaden mellan produktionskostnaden och marknadspriset för el. 23. Den maximala stödperioden för varje enskild anläggning som omfattas av ordningen är fastställd till 12 år. Den vanliga avskrivningsperioden är enligt normala redovisningsregler 15 år för vindkraftanläggningar och 12 år för biogasanläggningar Stödform och stödbelopp 24. Stödet beviljas i form av ett garanterat pris. Detta garanterade pris utgör den garanterade inkomsten för den stödmottagande anläggningen. Det beviljas på samma nivå för en period av maximalt 12 år. Såsom anges i punkterna består det av två delar, nämligen inkomster från försäljningen av genererad el (som beaktas i stödberäkningen som ett genomsnittligt marknadspris för el under betalningsperioden på tre månader) och inslaget av statligt stöd som betalas med medel från statsbudgeten. 6 De finska myndigheterna förklarar i detta sammanhang att en beräkningsmodell som grundar sig på timpriser är både administrativt ohanterlig och innebär höga administrativa kostnader. De anser dessutom att en tremånadersperiod är att anse som en relativt kort period och att det därför är möjligt att ta hänsyn till säsongsvariationer. De finska myndigheterna påpekar vidare att systemet grundar sig på det faktiska spotpriset i stället för på prognostiserade priser eller terminspriser. 4

5 25. Basnivån på det garanterade priset är fastställt till 83,5 euro/mwh för både vindkraft- och biogasanläggningar. 26. När det gäller nya vindkraftverk som inleder sin verksamhet före 2015 kommer ett högre garanterat pris på 105,3 euro/mwh att tillämpas för en period av högst tre år 7, varefter det garanterade baspriset kommer att tillämpas för resten av stödperioden. Detta sammanhänger med de högre produktionskostnaderna för sådana anläggningar som byggs före utgången av 2015 (se tabell 1). 27. För att kompensera för de högre produktionskostnader som kraftvärme medför kommer ett bidrag på 50 euro/mwh att beviljas utöver marknadspriset för el genererad i högeffektiva biogaskraftvärmeanläggningar som uppfyller kraven i direktiv 2004/8/EG rörande främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme 8 och vars produktion totalt sett leder till primärenergibesparingar jämfört med separat produktion enligt definitionen i direktiv2004/8/eg och beslut 2007/74/EG. Den garanterade inkomsten för sådana anläggningar blir således 133,5 euro/mwh. 28. När det gäller kraftvärmebidraget bekräftar de finska myndigheterna att detta bidrag beviljas för företag vars produktionskostnader för el och värme överstiger marknadspriset. 29. I de fall marknadspriset för el minskar till en nivå som understiger 30 euro/mwh kommer det garanterade priset att sänkas i proportion till minskningen av marknadspriset. De finska myndigheterna förklarar att i ett sådant (ganska osannolikt) fall skulle de anläggningar som får stöd kunna vara lönsamma jämfört med elproduktion från fossila bränslen. Systemet med garanterade priser innehåller således ett visst mått av marknadsrisk, precis som alla andra investeringar. När det gäller denna gräns hänvisar de finska myndigheterna även till att systemet med garanterade priser ger förutsägbarhet ut budgetsynpunkt Produktionskostnader för elektricitet Beräkningsmetod 30. Produktionskostnaderna för el från vindkraft och biogas beräknas enligt följande formel: produktionskostnad = (kostnader -intäkter) / elektricitet där: - kostnader = annuitet + driftskostnad - intäkter = inkomster från värmeförsäljning + värdet av - värmekompensationen köpt värme + inkomster från mottaget avfall - elektricitet = installerad kapacitet MWe x årliga drifttimmar 7 8 Om en sådan anläggning inleder sin verksamhet före utgången av 2012 kommer den att erhålla det högre garanterade priset under en period av högst tre år. Om en sådan anläggning inleder sin verksamhet före utgången av 2013 respektive 2014 kommer den att erhålla det högre garanterade priset under en period av två respektive ett år. Direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (EUT L 52, , s. 50). 5

6 - driftskostnad = drifts-och underhållskostnader + balanseringskostnader + fastighetsskatt - annuitet genom annuitetsmetoden omräknas investeringskostnaderna till en årlig summa, med hänsyn tagen till erforderlig räntabilitet under anläggningens ekonomiska livslängd Investeringskostnader 31. Investeringskostnaderna i samband med beräkningen ovan omfattar kostnaderna för planering, uppförande och utrustning av anläggningen. I investeringskostnaderna ingår inte några vanliga verksamhetskostnader som t.ex. lönsamhetsberäkningar. 32. Vad gäller vindkraftsanläggningarna anger de finska myndigheterna att enligt finska Vindkraftföreningen uppgår investeringskostnaden för ett vindkraftverk på 3 MW 10 till ca euro/kw (ungefär 4,5 miljoner euro vid bästa möjliga förhållanden onshore). Denna kostnad bekräftas också om man ser till de investeringsstöd som beviljats under de senaste åren. Enligt finska forskningsorganisationen VTT kommer investeringskostnaderna att minska i framtiden till en nivå på mellan euro/kw i takt med att investeringsvolymen ökar. På grundval av dessa synpunkter från experter uppskattas kostnaden för en anläggning på 3 MW uppgå till euro/kw under perioden före 2015 och till euro/kw under den därefter följande perioden. 33. Vad gäller vindkraftanläggningar byggda efter 2015 beräknas produktionskostnaderna på grundval av en investeringskostnad på euro/kw. De högre investeringskostnaderna för vindkraft under de närmaste åren gör att anläggningar byggda före utgången av 2015 får en högre investeringskostnad (uppskattningsvis 100 euro/kw högre) Erforderlig räntabilitet 34. De finska myndigheterna har valt en räntabilitet på 9,6 % för beräkningarna av produktionskostnaden för vindkraftanläggningar byggda efter En högre räntabilitet på 11 % 11 används för beräkningarna av produktionskostanden för vindkraftanläggningar byggda före utgången av 2015 (tidiga investeringar). 35. Den erforderliga räntabiliteten för vindkraftanläggningar har beräknats på grundval av den erforderliga räntabiliteten på lånat kapital respektive eget kapital. Vid beräkningen har man utgått från en andel eget kapital på 30 % och en andel lånat kapital på 70 %. Vad gäller vindkraftanläggningar byggda före utgången av 2015 tillämpas en fördelning eget kapital/lånat kapital på 40/60 %, vilket enligt de finska 9 Den ekonomiska livslängden anses vara 15 år för en vindkraftanläggning och 12 år för en biogasanläggning. 10 Alla exempel rörande vindkraft handlar om vindkraftverk med en kapacitet av 3 MW, vilket enligt de finska myndigheterna är den mest lönsamma storleken i Finland. Vid en lägre eller högre kapacitet beräknas produktionskostnaderna för anläggningen vara högre per producerad enhet el. Vad gäller biogaskraftverk anses en kapacitet på ungefär 1 MW vara den mest lönsamma storleken för en biogasanläggning. 11 I de produktionskostnadsberäkningar som lämnats av de finska myndigheterna är räntabiliteten 10,8 %. 6

7 myndigheterna är mer realistiskt med hänsyn till det aktuella läget när det gäller finansieringen av de tidiga investeringarna. Dessa investeringar kan uppfattas som mer riskfyllda och inverka på tillgängligheten på lånat kapital, vilket leder till en ökad andel eget kapital. De finska myndigheterna anser att man gjort en ganska försiktig bedömning i båda fallen. 36. De finska myndigheterna hävdar att vissa faktorer medför risker som endast delvis beaktats i produktionskostnadsberäkningarna. Till exempel gäller att stödet beviljas för en tolvårsperiod, fastän den ekonomiska livslängden för anläggningarna är 15 år. Systemet med garanterade priser är i själva verket degressivt, eftersom stödnivån inte automatiskt anpassas för att ta hänsyn till inflationen. Enligt de finska myndigheterna är det inte heller alltid möjligt att nå det garanterade priset när det gäller vindkraft, eftersom stödet beräknas på grundval av det genomsnittliga marknadspriset för el under en tremånadersperiod och inte på grundval av dagsnoteringen. Produktionskostnadsberäkningarna tar inte hänsyn till att det genomsnittliga marknadspriset för el på de nordiska elmarknaderna är högre än det genomsnittliga priset för el från vindkraft. De finska myndigheterna drar följaktligen slutsatsen att de räntabilitetstal som tillämpas kan anses vara rimliga. 37. De finska myndigheterna pekade även på andra frågor som sammanhänger med problem i samband med etableringen av vindkraftanläggningar i Finland, t.ex. komplicerade ägarförhållanden för tomtmarken för anläggningarna onshore, problem med att vindkraftverken kan ha en störande effekt på radaranläggningar, inverkan på landskapet och miljöskyddsfrågor. Dessa faktorer medför kostnader för potentiella investerare innan investeringsbeslutet är fattat och ökar risken när det gäller investeringar i vindkraftverk rent generellt. Många av dessa problem kommer att kunna lösas i framtiden och investerarna är därför beredda att vänta för att få en minskad risk. Enligt de finska myndigheterna är många investerare beredda att ta den högre risk som finns under rådande omständigheter i utbyte mot att de i stället får en högre räntabilitet. Den högre räntabiliteten på 11 % för anläggningar byggda före utgången av 2015 kan enligt de finska myndigheterna därför anses vara rimlig. 38. Vad gäller biogasanläggningarna tillämpas ett räntabilitetstal på 6,5 %. Vid beräkningen har man utgått från en andel eget kapital på 30 % och en andel lånat kapital på 70 % Driftskostnader 39. Driftskostnaderna i produktionskostnadsberäkningarna omfattar drifts- och underhållskostnader, balanseringskostnader 12 och fastighetsskatt. De grundar sig på faktiska kostnader för underhåll och drift vid de berörda anläggningarna. 40. Den genomsnittliga underhålls- och driftskostnaden för vindkraftverk beräknas uppgå till mellan 2 à 3 % av investeringskostnaden 13. Vad gäller Balanseringskostnaderna för vindkraft uppgår till ca 2 euro/mwh. Varje part på elmarknaden är skyldig att se till att det råder balans mellan utbudet och efterfrågan på el. I praktiken innebär detta att vindkraftproducenterna måste köpa denna tjänst från den enhet som ansvarar för balanseringen. Kostnaderna består således av de avgifter som betalas till denna enhet. 2 % för vindkraftanläggningar onshore eller inne i landet, 2,5 % för vindkraftverk belägna i höglandsområden och 3 % för offshore vindkraft. 7

8 biogasanläggningar beräknas den årliga underhålls- och driftskostnaden uppgå till 8 13 % av investeringskostnaden Ingen överkompensation 41. Tabellerna nedan grundar sig på uppgifter från de finska myndigheterna. Den typiska produktionskostnaden för de anläggningar som omfattas av den anmälda åtgärden, beräknad enligt den metod som beskrivs ovan, jämförs med det garanterade pris som beviljas. Tabell 1: Vindkraft Teknik + kapacitet Vindkraft (offshore) 3 MW, med start efter 2015 Vindkraft (offshore) 3 MW, med start före under de första 3 åren max. Vindkraft (offshore) 3 MW, med start före under de första 3 åren max. Vindkraft (inne i landet) 3 MW, med start efter 2015 Vindkraft (inne i landet) 3 MW, med start före under de första 3 åren max. Vindkraft (inne i landet) 3 MW, med start före under resten av stödperioden Vindkraft (höglandsområde) 3 MW, med start efter 2015 Vindkraft (höglandsområde) 3 MW, med start före under de första 3 åren max. Vindkraft (höglandsområde) 3 MW, med start före under resten av stödperioden Vindkraft (onshore) 3 MW, med start efter 2015 Vindkraft (onshore) 3 MW, med start före under de första 3 åren max. Vindkraft (onshore) 3 MW, med start före under resten av stödperioden Typisk produktionskostnad (euro/mwh) Garanterat pris (euro/mwh) % för anläggningar som använder biologiskt avfall, 12 % för anläggningar som använder biologiskt avfall och suspension från avloppsreningsanläggningar och 13 % för stora reningsverk som använder biologiskt avfall och svingödsel. Såsom förklaras i punkt 26 tillämpas det högre garanterade priset under de första tre åren maximalt, varefter basnivån på 83,5 euro/mwh för resten av stödperioden. 8

9 Tabell 2: Biogasanläggningar Teknik + kapacitet Biogasbaserad kraftvärme (flera svinhus) 448 kwe Biogas (flera svinhus) 448 kwe Biogasbaserad kraftvärme (anläggningar som använder biologiskt avfall och suspension från avloppsreningsanläggningar) 896 kwe Biogas (anläggning som använder biologiskt avfall och suspension från avloppsreningsanläggninga) 896 kwe Biogasbaserad kraftvärme (stora reningsverk som använder svingödsel och biologiskt avfall) kwe Biogas (stora reningsverk som använder svingödsel och biologiskt avfall) kwe Biogasbaserad kraftvärme (stora reningsverk) 2,6 MWe Biogasbaserad kraftvärme (stora reningsverk) 2,6 MWe Typisk produktionskostnad (euro/mwh) Garanterat pris (euro/mwh) För att de finska myndigheterna ska kunna hindra överkompensation i tid kommer de att övervaka de årliga produktionskostnaderna på en årlig basis och anpassa stödet om detta visar sig vara nödvändigt för att undvika överkompensation för anläggningar som nyligen börjat omfattas av ordningen Kumulering 43. Stöd som beviljas enligt den anmälda åtgärden kan inte kumuleras med annat statligt stöd. Anläggningar som mottar annat statligt stöd kommer inte att godkännas för systemet. EMV kommer att kontrollera att anläggningar som ansöker om att omfattas av systemet inte mottar något annat statligt stöd. Om en anläggning som omfattas av en övergångsperiod (se punkt 13) mottagit investeringsstöd måste detta återbetalas. 9

10 2.9. Övrigt 44. De finska myndigheterna bekräftar att de kommer att uppfylla den årliga rapporterings- och övervakningsskyldigheten i enlighet med avsnitten 7.1 och 7.3 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd. 45. De har vidare bekräftat att i de fall en anläggnings kapacitet att producera el från förnybara energikällor överstiger 125 MW kommer stödet att anmälas individuellt till kommissionen. 3. BEDÖMNING 3.1. Statligt stöd i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget 46. Enligt artikel i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 47. Den anmälda åtgärden innebär att stödmottagarna genom statliga medel som överförs direkt från statsbudgeten slipper en del av de kostnader som de normalt sett skulle stått för själva. Detta innebär att det ekonomiska stödet från staten (som beviljas av Energimarknadsverket ett statligt organ 16 ) ger stödmottagarna en fördel i förhållande till sina konkurrenter i EU, vilket i sin tur hotar att snedvrida konkurrensen. Den energi som produceras av de berörda stödmottagande företagen kan bli föremål för handel inom unionen och det garanterade priset påverkar därför sannolikt handeln mellan medlemsstaterna. 48. Kommissionen anser därför att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget. 49. Såsom redan förklarats består det elpris som garanteras stödmottagaren av två delar, nämligen inkomster från försäljningen av genererad el (som beaktas i stödberäkningen som ett genomsnittligt marknadspris för el under betalningsperioden på tre månader) och inslaget av statligt stöd som betalas med medel från statsbudgeten. Slutsatserna beträffande förekomsten av stöd berör således endast den andra delen av stödet, dvs. det stöd som betalas med medel från statsbudgeten Stödets laglighet 50. Genom att anmäla åtgärden innan den genomförs har de finska myndigheterna fullgjort sina skyldigheter enligt artikel i EUF-fördraget Stödets förenlighet med den inre marknaden 51. Kommissionen har bedömt den anmälda åtgärdens förenlighet med den inre marknaden i enlighet med artikel c i EUF-fördraget och på grundval av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd 17 (nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd) Energimarknadsverket är ett specialorgan som sorterar under det finska arbets- och näringsministeriet. EUT C 82, , s

11 52. Med hänsyn till att den anmälda åtgärden avser driftstöd till förnybara energikällor och högeffektiv kraftvärme, samt till att den har en lämplig utformning, är avsnitten (driftstöd till förnybara energikällor) och (driftstöd till högeffektiv kraftvärmeproduktion) i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd tillämpliga Stöd till förnybara energikällor 53. För det första noterar kommissionen att i enlighet med vad som bekräftats av de finska myndigheterna beviljas stödet endast för förnybara energikällor enligt definitionen i punkt 70.5 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd. 54. I enlighet med punkterna 107 och 109 a i riktlinjerna beviljas stödet för att kompensera för skillnaden mellan kostnaden för att producera energi från förnybara energikällor och marknadspriset på den berörda energiformen. 55. I enlighet med punkt 109 b i riktlinjerna har de finska myndigheterna lämnat en detaljerad redovisning för hur produktionskostnaderna beräknas samt flera räkneexempel som visar effekterna för olika typer av kategorier av vindkraft- och biogasanläggningar (se sammanfattningen i tabellerna 1 och 2). 56. I de fall en biogasanläggning även drivs med naturgas garanterar de finska myndigheterna att stödet endast kommer att beviljas för den el som genereras från biogas. De finska myndigheterna har lämnat en detaljerad beskrivning av den metod som använts för att fastställa mängden el som genereras från biogas, dvs. som är berättigad till stöd enligt den anmälda åtgärden. 57. De har även i detalj redogjort för vilka faktorer som ingår i produktionskostnaden, i enlighet med punkt 109 a och b. Stödet beviljas endast fram till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt (stödet beviljas för en period av högst 12 år, under det att avskrivningsperioden enligt normala avskrivningsregler är 15 år för vindkraftanläggningar och 12 år för biogasanläggningar. Det faktum att denna ordning inte medger kumulering med annat statligt stöd medför i sin tur att villkoret att investeringsstöd inte får ingå i produktionskostnaden uppfylls 18. Vad gäller det räntabilitetstal som tillämpas av de finska myndigheterna (för en närmare beskrivning se avsnitt 2.7.3) konstaterar kommissionen att det räntabilitetstal som tillämpas för produktionskostnadsberäkningarna är att anse som normalt, med utgångspunkt från de argument som lämnats av de finska myndigheterna. 58. När det gäller frågan om förekomsten av överkompensation jämfördes produktionskostnaden för anläggningarna med de motsvarande garanterade priserna, utan hänsyn tagen till det faktiska marknadspriset, eftersom den anmälda åtgärden innebär att stödmottagarnas samtliga el-inkomster ligger på en nivå motsvarande det garanterade priset. På grundval av jämförelsen i tabellerna 1 och 2 drar kommissionen slutsatsen att stöd som beviljas enligt den anmälda åtgärden inte leder till överkompensation, eftersom produktionskostnaden är högre än det garanterade priset. Samma slutsats kan dras när det gäller situationer där marknadspriset för el faller till en nivå under 30 euro/mwh och det garanterade priset sänks i proportion till minskningen av marknadspriset. 59. För att de finska myndigheterna ska kunna hindra överkompensation i tid kommer de att övervaka de årliga produktionskostnaderna på en årlig basis och anpassa 18 Om en anläggning som omfattas av en övergångsperiod (se punkt 13) mottagit investeringsstöd innan den började omfattas av den anmälda åtgärden måste detta återbetalas. 11

12 stödet om detta visar sig vara nödvändigt för att undvika överkompensation för anläggningar som nyligen börjat omfattas av ordningen Stöd till kraftvärme 60. För det första noterar kommissionen att kraftvärmebidraget på 50 euro/mwh beviljas för de anläggningar, drivna av förnybar energi (biogas), som omfattas av de garanterade priset enligt den anmälda åtgärden. 61. De finska myndigheterna bekräftar att kraftvärmebidraget endast beviljas till högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i punkt i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd. Dessutom uppfyller de stödberättigade anläggningarna kravet att de totalt sett leder till primärenergibesparingar jämfört med separat produktion enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG och kommissionens beslut 2007/74/EG (se punkt 113 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd). 62. I enlighet med punkt 109 a i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd beviljas kraftvärmebidraget för att kompensera för skillnaden mellan kostnaden för energi producerad i högeffektiva kraftvärmeanläggningar och marknadspriset på den berörda energiformen. 63. När det gäller kraftvärmebidraget bekräftar de finska myndigheterna att detta bidrag beviljas för företag vars produktionskostnader för el och värme överstiger marknadspriset. 64. Vad gäller de övriga faktorerna i förenlighetsbedömningen av driftstödet till högeffektiv kraftvärme dras samma slutsatser som i fallet med förnybara energikällor (se avsnitt 3.3.1). Jämförelsen mellan det garanterade priset plus kraftvärmebidrag med produktionskostnaden för de stödberättigade högeffektiva biogas kraftvärmeanläggningarna redovisas i tabell 2. Kommissionen noterar att vid beräkningen av produktionskostnaden för el i högeffektiva biogaskraftvärmeanläggningar har intäkterna från försäljning av värme, eller motsvarande vid förbrukning i anläggningen, och från mottaget avfall dragits av från produktionskostnaden Allmänt förenlighetskrav enligt riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd 65. Kommissionen noterar att de finska myndigheterna har förbundit sig att anmäla åtgärden i fråga på nytt inom en tioårsperiod efter kommissionens godkännande. 66. De bekräftade vidare att i de fall en anläggnings kapacitet att producera el från förnybara energikällor överstiger 125 MW kommer stödet att anmälas individuellt till kommissionen. De finska myndigheterna bekräftade också att de kommer att uppfylla den årliga rapporterings- och övervakningsskyldigheten i enlighet med avsnitten 7.1 och 7.3 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd. 67. Vad gäller stödets stimulanseffekt noterar kommissionen att det framgår av de finska myndigheternas beräkningar att produktionskostnaden för el från förnybara energikällor och i högeffektiva kraftvärmeanläggningar är högre än det förväntade marknadspriset för el. Detta innebär att utan det anmälda stödet skulle det inte finnas tillräckligt incitament att fortsätta generera el från förnybara energikällor eller i högeffektiva kraftvärmeanläggningar, eftersom denna verksamhet sannolikt inte skulle vara lönsam utan stödet. 12

13 68. Kommissionen drar därför slutsatsen att den anmälda ordningen överensstämmer med riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och därmed också är förenlig med den inre marknaden i enlighet med artikel c i EUF-fördraget Klagomål som inlämnats till kommissionen rörande det stöd som beviljas till biogasanläggningar 69. Kommissionen har mottagit ett klagomål från ett företag som hävdar att stöd enligt den anmälda åtgärden inte kan anses vara förenligt med artikel c i EUFfördraget. Den klagande menar att det faktum att stödet begränsas till el som genereras från biogas i slutänden kommer att leda till att biogas utesluts från transportbränsleproduktionen, vilket skulle innebära att man hamnade i en situation där villkoren för beviljande av stöd till miljöskydd inte längre kan anses vara uppfyllda. Enligt den klagandes åsikt är kraven i det avvägningstest som anges i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd inte uppfyllda i detta fall. 70. Kommissionen påpekar för det första att stödordningen i fråga är en åtgärd som de finska myndigheterna inför i enlighet med direktivet om förnybara energikällor (direktiv 2009/28/EG) 19, vilket ger medlemsstaterna rätt att bestämma vilka åtgärder de vill använda och att besluta i vilken omfattning de ska stödja energi från förnybara energikällor när det gäller att uppnå de bindande övergripande nationella mål som fastställs i det direktivet. Kommissionen påpekar vidare att i detta sammanhang är statligt stöd i den mening som avses i artikel i EUF-fördraget rent definitionsmässigt en selektiv åtgärd som syftar till underlätta utvecklingen av vissa näringsverksamheter, vilken utövas på grundval av medlemsstatens eget skön i enlighet med dess politiska prioriteringar. 71. Vad gäller argumentet att den planerade ordningen inte skulle vara förenlig med den inre marknaden med hänvisning till att avvägningstestet enligt riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd visar på att åtgärdens negativa effekter i form av snedvridning av konkurrensen inte uppväger dess positiva effekter påpekar kommissionen att avvägningstestet, i enlighet med avsnitt 1.4 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd, endast genomförs i samband med en detaljerad bedömning av större enskilda projekt som överstiger de tröskelvärden som anges i punkt 160 i riktlinjerna. Vad gäller standardbedömningen i kapitel 3 anses avvägningstestet har gett ett positivt resultat om det kan fastställas att den berörda åtgärden uppfyller de förenlighetsvillkor som anges i kapitel 3 (avsnitt ) för driftstöd till el från biogas. Varken bränsleneutralitet eller begränsningar i selektiviteten ingår i förenlighetskriterierna vid en standardbedömning. 72. Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att de argument som läggs fram i klagomålet inte föranleder någon ändring av den slutsats som anges i punkt 68, dvs. att den anmälda ordningen överensstämmer med riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och därför också är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel c i EUF-fördraget. 19 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. 13

14 4. BESLUT 73. Kommissionen finner att stödordningen för driftstöd till elproduktion från vindkraft och biogas är förenlig med den inre marknaden i enlighet med artikel c i EUF-fördraget och har därför beslutat att inte göra invändningar mot den anmälda åtgärden. 74. Kommissionen påminner de finska myndigheterna om att enligt artikel i EUF-fördraget ska planer på att refinansiera eller ändra denna stödordning anmälas till kommissionen i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom 15 arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen anses ni ha samtyckt till att denna skrivelse i sin helhet meddelas till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till följande adress: European Commission Directorate-General for Competition State Aid Registry 1049 Bruxelles/ Brussel Belgique/België Fax Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Vice ordförande 20 EUT L 140, , s