Skolsituationen i Lui stift, Sydsudan

2012-05-17 Elsa Foisack Skolsituationen i Lui stift, Sydsudan Denna rapport bygger på samtal med personer i Lui stift under min vistelse där i april 2012, främst biskop Stephen Dokolo, Rev. Eboul Pilar Fraser, Rev. Noel Knight och Rev. Margaret Obadayo. Lui stift sträcker sig över ett stort område (c:a 7500 m 2 ) med Lui som centralort och i övrigt bestående av ett stort antal byar av landsbygdskaraktär. Centrala Lui har cirka 7000 invånare och i området runt Lui bor ytterligare cirka 4000. Lui stift har cirka 47 000 invånare, men i och med Sydsudans självständighet ökar populationen successivt och kan nu vara 50 000 eller mer. Lui ligger längs med huvudvägen från Juba till Mundri och är långsträckt till sin utbredning i öst västlig riktning. Juba är huvudstad i Sydsudan och Mundri är centralort i Western Equatorial State, en av Sydsudans 10 delstater. Efter Addis Abeba-avtalet gällande stater i Afrika söder om Sahara (upprättat på 1970-talet) byggdes de hus i Lui som fortfarande är de mest solida byggnaderna i staden, som katedralen, sjukhuset och de två kommunala skolorna med SIDA och Lutherska Världsförbundet som huvudsponsorer. Dessa byggnader har varit utsatta för bombning under inbördeskrigen, men har till stor del restaurerats. Skolsystemet har sitt ursprung i det skotska skolsystemet, eftersom de första missionärerna, Frasers kom från Skottland. Primary school motsvarar vår grundskola, har 8 årskurser och eleverna börjar normalt vid 6 års ålder. Secondary school motsvarar vår gymnasieskola, består av 4 årskurser och eleverna ska ha klarat examinationen i årskurs 8 i Primary school för att bli antagna. Efter avlagd examen i Secondary School är man behörig att söka till college och universitet. För närvarande finns det tre skolor i Lui, två grundskolor och en gymnasieskola. En grundskola drivs av Lui stift: Lunjini Girls Academy Primary School, de övriga två skolorna av kommun/stat: Lui Upper Primary School och Lui Girls Academy Secondary School. Vid var och en av de båda grundskolorna är för närvarande 700 800 elever inskrivna. Ytterligare två grundskolor kommer snart att tas i bruk. Kommunen har byggt en ny skolbyggnad avsedd för grundskoleverksamhet för barn boende i västra Lui. Skolan är invigd, men i stormen i januari 2012 blåste taket av på ett av husen, taket är inte lagat och verksamheten har inte börjat än. Det har diskuterats att den kommunala skolbyggnaden i centrala Lui ska göras om till gymnasieskola, men de planerna verkar ha skrinlagts. 1

Ephraim Mission, Nederländerna (www.ephraimmission.nl) stöder Lui församling och är i full gång med att bygga ut en grundskola med förskola för församlingen, Dr. Pietro Boschetti School. De har tagit stort ansvar för en ny kyrkbyggnad för Lui församling (Lui parish church), som invigdes i januari 2012 och är belägen i västra Lui. De håller på att uppföra en skolbyggnad strax bakom kyrkan och avser att successivt bygga ut den till att omfatta grundskolans 8 årskurser. På skolans område kommer det att borras för en brunn och planer finns bl.a. att installera vattentoaletter. De började 2010 med förskoleverksamhet i församlingskyrkan. De tar in 20 barn per år, 10 pojkar och 10 flickor, och har just startat en tredje grupp. De har nu totalt 60 barn inskrivna, c:a 4-6 år gamla. Lunjini Girls Academy Primary School Skolan startade 2001 och är belägen strax öster om Lui stad. Skolan drivs av Lui stift och byggdes ursprungligen för att ge flickor en möjlighet att gå i skolan, därav namnet Lunjini Girls Academy. Skolan har fortfarande kvar namnet, även om det går både pojkar och flickor på skolan nu. Lunds stift, Missouri stift, USA och Blackmore Vale Deanery/Salisbury stift, England stöder skolan med ekonomiska medel. Elever Det finns totalt 723 elever inskrivna den första terminen 2012, ungefär lika många pojkar som flickor. I förberedelseklassen finns det 99 elever, i P1 P5 finns c:a 100 elever per årskurs, i P6 finns det 56 elever, i P7 finns det 42 elever och i sista årskursen, P8 38 elever. Alla barnen går till fots till och från skolan. Det finns ingen tillgång till cyklar eller busstransport. De kan ha upp till 5 km och kan gå i upp till 2 timmar i ena riktningen. Det är särskilt långt för dem som bor väster om staden, så det blir bättre för dem, när de två planerade skolorna öppnas i västra delen av Lui. För elever med funktionshinder har man för närvarande inga särskilda resurser, men möter eleverna utifrån deras individuella behov. Man har kontakt med Sudan Evangelical Mission (SEM), Mundri Disability Project sponsrat av SCIAF, Scottish Catholic International Aid Fund, www.sciaf.org.uk/where_we_work/africa/sudan/projects_in_sudan/sudan_evangelical_mission 1. De planerar att starta resurscentra i fler städer, även i Lui. Organisation Undervisningen bedrivs i åtta årskurser, P1 P8 samt i en förberedelseklass P1B. Många elever har inte kunnat gå i skolan på många år pga krig och brist på pengar och eleverna i P1 P8 är 6 19 år gamla. I P1B är eleverna 5 8 år gamla. 2

Skolavgiften är 20 SSP/år i förberedelseklassen, 32 SSP/år i P1 P4, 52 SSP/år i P5 P7 och 62 SSP/år i P8 vilket omfattar 10 SSP för utskrift av examinationsblanketter. Eleverna skall ha skoluniform i skolan. Utifrån skollagen måste skolan skriva in de elever, vars föräldrar anmäler dem till skolan. För de elever, vars föräldrar inte har pengar till skolavgiften är detta ett dilemma för skolan. Man ger ibland föräldrar möjlighet att göra delbetalning eller man hjälper dem genom stöd från kyrkan. Skoluniformerna sys till stor del hos Mothers Union, men föräldrarna måste köpa tyget. Skolan har idag inte möjlighet att tillhandahålla varken mat eller dricksvatten till eleverna, vilket man skulle önska och ser som ett viktigt utvecklingsbehov. Man skulle vilja servera en måltid om dagen, gröt eller liknande. Brunnar har borrats på skolans område genom Missouri stiftets försorg, men de är för närvarande torra. Vi såg att några barn hade vattenflaskor med sig. På rasterna fanns det marknadsförsäljning på skolgården av mango och kasavabröd (bread-sticks), men många av eleverna hade inte pengar att betala med. Undervisning Skolåret börjar i april och pågår till och med december (januari mars är det alldeles för varmt att gå i och till skolan). Man har två veckors lov i juni, i september och i december. Man använder för närvarande den sudanesiska läroplanen, men kommer snart att få en ny läroplan för Sydsudan. Det kommer att medföra att man behöver köpa in nya läroböcker. Engelska är det officiella språket för Sydsudan, medan arabiska är officiellt språk för Sudan. De ämnen man undervisar i är engelska, modersmål (moru), arabiska, matematik, religion, samhällskunskap, naturkunskap, Agriculture, idrott och skapande. Lärarna undervisar i flera ämnen och i olika årskurser. Lucia undervisar t.ex. i modersmål (moru) i P2, i samhällskunskap i P3, i matematik och i Agriculture i P6. Joseph undervisar i matematik och engelska i P7 och P8. Alla eleverna har undervisning måndag till fredag från 8.30 till 15.00 i sju lektioner per dag med avbrott för lunch efter den fjärde lektionen och med en kortare paus efter den femte lektionen. Vissa klasser har kortare dag på fredagen. För att få avgångsbetyg från skolan måste man genomgå nationella test det sista året, P8. Testen tillhandahålls från skolministreriet i Juba och eleverna måste betala en avgift, 10 SSP för att testblanketterna ska skrivas ut. Det ges test i alla ämnen. För att få slutbetyg krävs godkänt i tre obligatoriska ämnen: Engelska, matematik och naturkunskap samt i ytterligare tre ämnen. De som inte blir godkända kan gå kvar i skolan och göra om testen nästa år. 3

Personal Rektor (headteacher) för skolan är Rev. Eboul Pilar Fraser. Biskop Stephen Dokolo har varit lärare vid skolan och under en tid även headteacher och är fortfarande mycket engagerad i skolans och elevernas utveckling. På skolan finns idag 14 lärare anställda. De flesta lärarna har en två-årig lärarutbildning från seminarium i Mundri (MRD, Mundri Relief and Development College). Åtta av lärarna avlönas med statliga medel och de övriga sex avlönas genom Lui stift med medel som kommer från Missouri stift i USA. Dessa bidrag kommer dock inte att fortsätta, eftersom man i Missouri bestämt sig för att inte ge fortlöpande bidrag, utan i fortsättningen ge medel till projektbidrag. Det finns idag ingen lösning på hur man ska göra med lärarlönerna till de sex lärarna. Vid skolan finns även ett stort antal frivilligarbetande, som fungerar som assistenter, vaktmästare etc. De får ingen lön, men de kan få ersättning i natura, tvål etc. vid behov och tillgång. Byggnader När skolan startade byggdes hus av lera med halmtak, på det traditionella sättet att bygga i Lui. De räckte emellertid inte till för alla de barn som kom till skolan, så mycket av undervisningen skedde utomhus i skuggan under stora träd. Lerhusen står inte heller mer än c:a 4-5 år, eftersom de angrips av termiter. Behovet av skolbyggnader har alltså ända sedan starten varit ett stort problem och är så än idag. För närvarande har man 6 klassrum i tre tegelbyggnader. Nyligen har det tredje huset invigts och det har kunnat byggas tack vare medel från Lunds stift. Pengarna räckte även till skolbänkar i det ena klassrummet och medel från UNICEF användes för att inhandla bänkar till det andra klassrummet. Framtida bidrag vill man i första hand använda till att bygga fler tegelhus, främst ytterligare ett av den typ som Lunds stift bekostat, så att var och en av de åtta årskurserna kan ha ett eget klassrum. Tegelbyggnader önskas även för kontor (t.ex. rektorsexpedition, konferensrum och lärararbetsplatser), materialrum, bibliotek, skolmaterial som läroböcker och elektronisk utrustning (Internet, e-books etc.). På skolan finns det idag ingen tillgång till elektricitet och än mindre till Internet. Brist på vatten är också fortfarande ett problem. Lui Girls Academy Secondary School Det finns idag en Secondary school (gymnasieskola) i Lui. Margareth Obadayo är headteacher (rektor) där sedan länge. Hon är även ledare för Mothers Union i Lui stift. Skolans namn 4

härstammar från när skolan startades, man ville då ge flickor en möjlighet att studera. Numera är skolan emellertid öppen för både flickor och pojkar. Flickor kan bo på skolan under studietiden, det kan inte pojkar. Skolavgiften är 300 SSP/år inklusive ett mål mat. För boende inklusive en andra måltid per dag kostar det ytterligare 50 SSP/år. 200 elever är inskrivna vid skolan, men flera har ännu inte kommit eller avbrutit skolgången tre veckor in på skolåret. En orsak verkar vara att maten inte räcker till alla. Det verkar finnas viss tillgång till datorer, men man har problem med elektriciteten. (Det behövs diesel till el-aggregaten och det har man inte råd att köpa.) Utbildningen är fyraårig och leder till GCSE examen (General Certificate of Secondary Education). Man använder nu en sydsudanesisk läroplan som bygger på Cambridge IGSCE (International General Certificate of Secondary Education). Examinationerna administreras för närvarande från Uganda. Efter examen är eleverna behöriga att söka till universitet. De kan t.ex. studera i Juba, Malakal eller Mundri. Det finns ett förslag att man ska kunna läsa vissa universitetskurser vid Secondary school. Det finns 15 lärare anställda, men fler lärare behövs. Det verkar vara stor omsättning på lärare. Undervisningen sköts till viss del av lärarstudenter och nyutexaminerade lärare, som bara stannar en kort tid, ibland bara en vecka och flyttar sedan till utbildningsorterna Juba eller Mundri. Förskola Med vetskap om barns behov av stimulans i tidig ålder, har man länge haft önskemål om att starta verksamhet för barn före skolåldern. I Lui församling startade Ephraim mission förskola för barn från fyra år 2010, men de tar endast emot 20 nya barn per år och det gör att det fortfarande finns ett stort behov i Lui och i byarna hela stiftet. 2012 startade en ny verksamhet i Lui stifts regi. Utbildning genomfördes i april 2012 av 20 kvinnor med stöd från Blackmore Vale Deanery i 6 dagar och under ledning av Jeannie Stevens, Blackmore Vale, England och Elsa Foisack, Lunds stift, Sverige. I BILAGAN Den nya förskolan beskrivs hur utbildningen genomfördes. Verksamheten bedrivs sedan maj 2012 i Mothers Unions regi i nybyggda lerhus intill katedralen. Vid start fanns det 71 barn inskrivna. Framtida behov av skolverksamhet i Lui stift Som framgår ovan finns det ett stort behov av stöd av olika slag till skolverksamheten i Lui stift. Det jag har närmare undersökt under denna resa är situationen för den grundläggande 5

skolutbildningen, särskilt med tanke på det stöd vi gett till Lunjini school från Lunds stift. De önskemål om stöd de har framgår av texten ovan. Många barn går fortfarande inte i skolan, eftersom det är alltför långt att gå till de skolor som finns. Det behövs skolor i de byar, där det inte finns skolor idag. Det vore lämpligt att börja med årskurs 1 4 för barn 6 10 år gamla. Kediba och Minga är byar som har stort behov av skolor. Det finns behov av att utbilda lärare för att arbeta i byarna. Lön för en bylärare beräknas till $1200/år. Det behövs även krittavlor, skolböcker, skrivböcker, pennor etc. och så småningom en skolbyggnad. Man ser det som möjligt att börja skolverksamheten i kyrkan eller under träd. Regeringens policy för kyrkskolor är att de efter godkänd inspektion av pågående verksamhet kan bekosta någon lärarlön. Från stiftets sida ser man det dock som ett problem, eftersom dessa lärare blir statligt anställda och man inte vet hur länge de får stanna på skolan i fråga. Ett prioriterat område är lättlästa böcker på moru och på engelska. Det finns få böcker på moru, så det vore också bra att få lättlästa böcker skrivna på eller översatta till moru, så att barn kan läsa på sitt eget språk och börja läsa, även om de inte kan engelska. Det finns behov av att stödja vissa familjer med skolavgiften och andra kostnader som krävs för att gå i skolan främst i grundskolan men även i gymnasieskolan. Stiftet har ett långsiktigt mål att starta en gymnasieskola (Secondary school). Det finns behov av teologisk utbildning för pastorer, dels vid Ngalam College i Mundri, dels finns önskemål om inservice training för de pastorer som inte har gått på college och som inte kan läsa och skriva engelska och därför inte kan gå på college. Yrkesutbildning är också ett prioriterat område. Man önskar att en person får en två-årig yrkesutbildning för att sedan arbeta i Lui och samtidigt utbilda lärlingar på det sätt Darius Pataki gör efter att han genomgått en mekanisk utbildning med ekonomiskt stöd från Missouristiftet. Prioriterade områden är byggnad (tegelbyggnader), snickeri, svetsning och elektricitet. Inom Mothers Union är man igång med att starta ett literacyproject, så att de kvinnor, som inte haft möjlighet att gå i skola, får lära sig läsa och skriva. NOT: 1 SSP (southsudanese pound) motsvarar drygt 2 SEK (svenska kronor) 6

BILAGA Den nya förskolan Inför resan till Lui i april 2012 hade Jeannie Stevens, Blackmore Vale Deanery, England fått och antagit uppdraget att starta verksamhet för barn 4 6 år och jag fick möjlighet att arbeta tillsammans med henne. Före vår ankomst hade 20 kvinnor från Mothers Union och Youth Group utses att delta i utbildningsdagar under vår vistelse. Två Mothers Union-kvinnor, Anna Sadara och Victoria Alawia, båda sjuksköterskor vid Lui Hospital, var utsedda att vara våra kontaktpersoner och att tolka mellan engelska och moru. Vi arbetade med kvinnorna i sex dagar kl. 9-12 och 14 16. De tre första dagarna (torsdag lördag) genomförde vi på förmiddagarna ett program lämpligt för en barngrupp och de tre sista dagarna (måndag onsdag) var barn inbjudna att delta och kvinnorna fick leda dem i grupper under vår ledning. På eftermiddagarna arbetade vi med workshop-modellen. Vi samtalade om vad som hänt på förmiddagen, förberedde nästa dag och hade viss utbildning i t.ex. gruppdynamik, ledarskap, hälsa och hygien. Efter att ha provat oss fram kom vår dagliga rutin för arbetet med barnen att bestå av följande programpunkter: 1. Samling i ring. Inledningssång: Araboya Jesus 2. Namnlekar. (Alla ska få höra sitt namn och få säga sitt namn minst en gång.) 3. Aktiviteter vid tre stationer: A. Fysiska aktiviteter (bollar, bönpåsar, hopprep) B. Färger och antal (burkar och knappar i olika storlekar och färger, tärningar, enkla spel) C. Lego och Duplo 4. Vatten-paus. (Varje barn får sin egen mugg att använda i förskolan.) 5. Berättelser och sånger. 6. Samling i ring. Avslutningssång. Vid söndagens gudstjänst och söndagsskola inbjöds barnen att komma och till förskola i katedralen på måndagen. 120 barn kom. Den andra dagen fick de som redan gick i skola gå till skolan och de som var 1-3 år veta att de fick vänta tills de blev äldre. Ledarna och de äldre syskonen redde ut situationen, så att det skulle bli hanterbart. Den tredje och sista dagen vi var där fungerade det riktigt bra och på eftermiddagen hade vi bett biskop Stephen att komma och dela ut diplom till alla kvinnorna som deltagit i kursen. På vår fråga hur de skulle fortsätta, när vi åkte hem, fick vi veta att de redan hade bestämt att de skulle gå hem till föräldrarna och informera dem på torsdagen och fredagen och att de sedan skulle börja verksamheten på måndagen den 30 april. Man hade bestämt att driva förskolan i Mothers Unions regi och två av kursdeltagarna hade utsetts att vara huvudansvariga under 7

överseende av Anna och Victoria, som varit tolkar och kontaktpersoner under vår vistelse. Per mail har vi fått veta att tre veckor efter start finns det 71 barn inskrivna och att de börjat tänka på att ordna skoluniform till barnen och vad skolan ska heta. Det material vi använde under kursen hade vi tagit med från Sverige och från England. En av eftermiddagarna sydde alla kvinnorna bönpåsar av material som vi köpte på marknaden för att användas som lekmaterial. Under tiden vi var där inhandlade vi plasttunnor med lock att förvara allt materialet i. Vi bekostade även muggar till varje barn, så att de verkligen ska dricka vatten, när de är i förskolan. På området intill katedralen har man byggt tre lerhus med gård emellan för förskolan, som snart är klara att tas i bruk. Ännu återstår mycket såväl materiellt som utbildningsmässigt för att verksamheten ska bli av bra kvalité. Men vi var mycket imponerade av kvinnornas förmåga att ta till sig våra idéer, deras förmåga att organisera och vilja att aktivera och stimulera barnen och inte minst av deras egna kunskaper, som att fostra barnen, att berätta och att sjunga. Lund den 17 maj 2012 Elsa Foisack 8