KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003

KommunDiagnos för Höör kommun Förslag 28 februari 2003 till finansiellt betyg = B2 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 9 maj 2003 KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005 Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 x x x A1 A2 A2 B1 B1 B2 x B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. FörtroendeProfilens andra nyckeltal indikerar att delbetyget för Finansiell hälsa kan förbättras genom en högre Sparnivå. Högsta betyg för Finansiella möjligheter visar att goda potentialer finns för att snabbt åstadkomma förbättringar av den Finansiella hälsan. Betyget för Finansiella risker antyder i likhet med nyckeltalen tolv till sjutton att det inte finns några finansiella krisutlösande risker. Bruttoförpliktelsebeloppet är lågt, vilket nyckeltal sjutton indikerar. Finansiell hälsa Möjligheter Krisutlösande risker Ledningsrisk Nyckeltal Bokslutsåren 1997-2001 FörtroendeProfil Nr 'Bra' 'OK' 'Svag' Dålig' Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag? Huvudnyckeltal SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA 1 Bra Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? Analysnyckeltal SPARNIVÅ Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N 2 OK SKULDFLÖDESGRAD Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N 3 Bra SKULDBALANSGRAD Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N 4 Bra Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? Tendensnyckeltal RÖRELSEKAPITAL Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J 5 Bra Hur stora är möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Indikatorer på ev användbara POTENTIALER: Potentialnyckeltal UTDEBITERINGSNIVÅ Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N 6 Dålig AVGIFTSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N 7 Bra KOSTNADSNIVÅER Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N 8 Bra Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA: Nyckeltal för ledningsrisk MAJORITETER Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? 9 Svag HANDLINGSKRAFT Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? 10 OK AVGIFTSPOLITIK Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling? 11 OK Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR: Nyckeltal för investeringsrisk INVESTERINGSNIVÅ Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J 12 Bra Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR: Nyckeltal för skattebasrisk SKATTEKRAFT Synes skattekraftstrenden negativ? J 13 OK BEFOLKNING Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J 14 Bra SYSSELSÄTTNING Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J 15 OK Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR: Nyckeltal för förpliktelserisk BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? J 16 Bra BORGEN Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 Bra N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget Dålig. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget Dålig Beställare: Höör kommun Sidan 1 Namn: Besvara enkäten nederst på sidan 19.

Innehåll Rubrik Innehåll Sidan KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken Styr din kommun, eller hoppa av! Hemsida och adress Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Modellens begrepp och samband Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6-8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9-11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12-17 Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer. 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14-18 + 32 19 19 20 21-25 26 27 28-30 31 32-37 38 39 39 40 40 Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas. Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella husläkare, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling. Spara och Du kan mäta hur det går! Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år. Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför. Mer information finns på www.kommunrating.se Sidan 2

Syfte Kan kommuner vara finansiellt farliga? Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper. Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun. Med två statsfinansiella kriser i backspegeln Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen. Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor. Vad får du? Kommunförbundet, SCB, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du som inte erbjuds annorstädes? * Mätstandarder för finansiella nyckeltal som sätter tydliga betyg: Bra, OK, Svag och Dålig. * Betyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. Du upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information redan efter ca 4 minuters analys (redan efter en kort tids träning). * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan och analysdokument dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig. Sidan 3

Hur skall jag tänka? En analys i fem frågor Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder. Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder. Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet Kolesterolhalt centralt. Motsvarigheten för en kommun är Kommunskuld eller Förpliktelsebelopp. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras. Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta. Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel. Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna 27-30 bedöms ledningsrisk. Finansiella möjligheter? Vilken behandling tål patienten? Ledningsrisk? Patientens sjukdomsinsikt? 5 Ut Betyg 4 Krisutlösande finansiella risker? Vad säger blodprover, puls, blodtryck, mm? 3 Analyssystemet Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd? Kommunskuld Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt? 1 In 2 Sidan 4

Allmän information Höör kommun Bokslutsprognosen för år 2002 baseras på en budgetuppföljning under 2002 och åren därefter på budget och planer. Höör ligger i Skåne län, tillhör kategorien 'Övriga mindre kommuner' och är nummer 153 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2001 var 14 088 invånare och ökningen var 112 personer under år 2001. Befolkningsförändringen var 6,8 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1992-2001 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2002 är 20,33, vilket är -0,20 kr per skattekrona lägre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2001 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 5,8 % och deras kassaflöde 3,9 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 24 januari 2003 inför konferens den 28 februari 2003 i Höör kommun. Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen Bra, OK, Svag och Dålig. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över OK för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än OK innebär en långsam försämring och under Svag en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet. Sidan 5

Finansiellt betyg i sammanfattning Kommunens finansiella betyg Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Höörs kommuns totala gap är på nivån 13 Mkr för år 2004. Det beror på finansiella obalanser (11 Mkr) och finansiell riskhantering (1 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (1 Mkr, sid 26). De finansiella möjligheterna bedöms så goda, även när det totala gapet ovan beaktas, att utrymme finns för årliga skattesänkningar med 0,20 kr per år eller med 3 Mkr. Påförs även detta belopp det totala gapet så erhålls 16 Mkr. Detta sluts förslagsvis med nedpressade kostnader på 15 Mkr och höjda avgifter på 1 Mkr. Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres. Kostnadsbedömningar (sid 9) Här används två sätt att bedöma om en budget är tuff eller mjuk. Både år 2003 och 2004 innehåller utrymme för ny verksamhet i storleksordningen 10 Mkr resp 15 Mkr, vilket är mjukt. Verksamheternas bruttokostnader överskred budget år 2001 med 14,1 Mkr. Speglar detta oplanerade kostnadsökningar kan frågas hur mycket det påverkar den ingående kostnadsnivån år 2003? Delbetyg och gapanalys De tre första gapen i Schemat för analysen (sid 8) motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos Förpliktel- Finansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 x x x A1 A2 A2 B1 B1 B2 x B2 C1 C1 C2 C2 D1 D1 D2 D2 Höör komm un Förslag 2003-02 - 28 Fastställes senast 2003-05 - 09 =Betygskommittens bedömningsutrymme intill. Det fjärde delbetyget Finansiella möjligheter motsvaras av Potentialer (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns Potentialer (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade Totala gapet. Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall A1 Höörs bruttoförpliktelsebelopp ( kommunskuld ) är lågt och därför behöver inte ett nettoförpliktelsebelopp beräknas, jmf sidan 11. Detta resulterar i delbetyget A1. Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall B2 Höörs finansiella hälsa avhandlas på sidorna 12-19. Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) uppvisar en markerad svacka mätperioden första år 1997. Därefter lyfts nivån till konsoliderad nivå, dvs till nivån för hushållningskravet (KL kap 8) år 2001. Därefter faller nivån ner till en markerad svacka igen. Då denna nivå inte bedöms tillräcklig för balansåret 2004 så blir delbetyget B2, jmf typfall i betygsskalan (sid 7). Läget står och väger. Finansiella risker - Risk Gap - Typfall A1 Finansiella risker avhandlas på sidorna 31-37. Det indikeras för närvarande inga finansiella risker, varför delbetyget sätts till A1. Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall A1 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, för att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras ett klart utrymme för långsiktigt sänkta skatter. Det sammanvägda finansiella betyget - B2 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Höörs kommun B2 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften Finansiella Betyg på www.kommunrating.se En beskrivning av alla aktiviteter, som leder fram till här presenterade betyg finns i skriften Vägen till betygen på www.kommunrating.se Sidan 6

Betygsskalan 4-gr A Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 8-gr A1 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Typfall Excellent finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. B C D A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2 Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Finansiell hälsa Förpliktelsebelopp Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga Mycket god finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter. Påverkar ej bedömningen. God finansiell hälsa. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverka bedömningen i ringa grad. God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Låg effektiv förpliktelsenivå. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter. Påverkar bedömningen i ringa grad. Ej helt god finansiell hälsa markerad finansiell svacka. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter. Påverkar bedömningen. Klar finansiell ohälsa flerårigt för lågt sparande. Vare sig låg eller hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa flerårigt för lågt och år med negativt sparande. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket tydlig finansiell ohälsa många år av negativt sparande och fallande trend. Hög effektiv förpliktelsenivå. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7

Sidan 8 Vad behöver göras? I Gapanalys för år 2004 Schema för analysen Förpliktelse Gap: + 0,00 Mkr NT 3, 4 och 17 Finansiellt Gap: + 11,00 Mkr NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12 Risk Gap: + 1,00 Mkr NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17 Visions Gap: + 1,00 Mkr Ledningens medel för utveckling Höör kommun Förbättringspotentialer 2001 Totalt Gap: = 13,00 Mkr Hur kan det göras? II Potentialer för år 2001 Utdebiteringsnivå till år 2004 + -3,00 Mkr NT 6 Nivån sänks 0,2 kr per år i 5 år och totalt -16 Mkr Avgiftsnivåer + 1,00 Mkr NT 7 Kostnadsnivåer + 15,00 Mkr NT 8 Totala potentialer: = 13,00 Mkr Slutes gapet? Ja Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 45 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -31 kvarstår 14 Mkr Om de 33 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -24 kvarstår 9 Mkr Om de 25 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -19 kvarstår 6 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 155 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -77 kvarstår 78 Mkr Om de 110 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -46 kvarstår 64 Mkr Om de 125 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -60 kvarstår 65 Mkr NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt Omräknas Rikets 76 Mkr (92-16) i sänkt skatt så erhålls -4,75 kronor Omräknas Kommuntypens 57 Mkr (73-16) i sänkt skatt så erhålls -3,56 kronor Omräknas Länets 55 Mkr (71-16) i sänkt skatt så erhålls -3,44 kronor Kommunanalytikerns utredningsförslag! Hur det kan göras - mer preciserat! Besparingar NT 8 Avgifter NT 7 Barnomsorg 4,0 Mkr 0,0 Mkr Äldreomsorg 8,0 Mkr 0,0 Mkr Individ- och familjeomsorg 0,0 Mkr Grundskola 2,0 Mkr Gymnasieskola 0,0 Mkr Infra, skydd, mm 1,0 Mkr Funktionshindrade 0,0 Mkr Fritid 0,0 Mkr 0,0 Mkr Kultur 0,0 Mkr 0,0 Mkr Politik 0,0 Mkr Affärsverksamhet 1,0 Mkr Summa potential 16 Mkr 15,0 Mkr 1,0 Mkr Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner! Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar! = = NT 7+8 3,0 = 16 NT 6 i % av totala intäkter Analysrelationer 1 Krona i Mkr 1 = 5,3 1 % av totala intäkter i Mkr Finansiell strategi

Sidan 9 Metod: 1 Metod: 2 Budgetförutsättningar per år Anpassat till sparkrav noll! 2001 dec Uppräkning för 2002 2002 dec Verksamhetens Kostnader: 501 Mkr 6,0 % 30,0 Mkr 531 Mkr 531 Mkr Personalandel 60 % Ny verksamhet (4,0/2,5):** 12 Mkr Kostnader: Personal 301 Mkr 6,3 % 18,9 Mkr 320 Mkr 4,0 %** Övrigt 200 Mkr 5,5 % 11,1 Mkr 211 Mkr 2,5 % Summa: 501 Mkr 531 Mkr Sparkrav 2002 0 Mkr 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec Verksamhetens Kostnader: 531 Mkr 5,5 % 29,0 Mkr 560 Mkr 560 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 319 Mkr 5,8 % 18,4 Mkr 337 Mkr Övrigt 212 Mkr 5,0 % 10,6 Mkr 223 Mkr Summa: 531 Mkr 560 Mkr Sparkrav 2003 0 Mkr 2003 dec Uppräkning för 2004 2004 dec Verksamhetens Kostnader: 560 Mkr 5,4 % 30,0 Mkr 590 Mkr 590 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 336 Mkr 5,7 % 19,0 Mkr 355 Mkr Övrigt 224 Mkr 4,9 % 11,0 Mkr 235 Mkr Summa: 560 Mkr 590 Mkr Sparkrav 2004 0 Mkr Grönt=Kommunens utfall Rött = Analytikerns kalkyl Rosa = Kommunens bokslutsprogn. Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl Budgetförutsättningar per år Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet! 2002 dec Uppräkning för 2003 2003 dec Verksamhetens Kostnader: 531 Mkr 5,5 % 29,0 Mkr 560 Mkr 560 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 319 Mkr 4,0 % 12,7 Mkr 331 Mkr Övrigt 212 Mkr 3,0 % 6,4 Mkr 219 Mkr Summa: 531 Mkr 550 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 10 Mkr 2003 dec Uppräkning för 2004 2004 dec Verksamhetens Kostnader: 560 Mkr 5,4 % 30,0 Mkr 590 Mkr 590 Mkr Personalandel 60 % Kostnader: Personal 336 Mkr 3,0 % 10,1 Mkr 346 Mkr Övrigt 224 Mkr 2,0 % 4,5 Mkr 228 Mkr Summa: 560 Mkr 575 Mkr Till ny verksamhet år 2004 finns: 15 Mkr Finansiellt gap år 2004 Styrglapp 2001 (avvikelse till budget*): -14,1 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns: 10,0 ==> 0,0 Mkr Till ny verksamhet år 2004 finns: 15,0 ==> 0,0 Mkr Kvar till balanskravet i NT 2: 2,1 ==> 2,0 Mkr Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): 8,5 ==> 9,0 Mkr Summa sparkrav = finansiellt gap 11,0 Mkr * Drift exkl finansiering avvikelse bruttokostnader 2001 Kostnadsbedömningar

Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld) Förpliktelsebelopp Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Gränser kr/inv Betyg Mycket lågt under 35 000 A1-A2 Lågt 35 000-45 000 B1-B2 Lite högt 45 000-60 000 C1-C2 Mycket högt över 60 000 D1-D2 Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11. De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare. Förpliktelsegap Även ett Förpliktelsegap (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1- A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 000 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är Förpliktelsegapet noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid lågt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 000 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 000 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en extra amortering under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten Förpliktelsegap (se sidan 8, Vad behöver göras? ). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget Förpliktelsebelopp, se sidan 6. Sidan 10

Förmögenheten värderas i utsatt läge Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen. Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2001 Bruttoförpliktelsebelopp 28 199 kr / inv 14 088 st 397 Mkr Värdet av säljbara tillgångar* Ej aktuellt att värdera då bruttoförpliktelsebeloppet redan är under 35 000 kr per invånare. Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar Ej aktuellt att beräkna ett nettoförpliktelsebelopp eftersom bruttoförpliktelsebeloppet redan är under 35 000 kr per invånare. Extra amorteringar Ej aktuellt med extra amorteringar eftersom bruttoförpliktelsebeloppet redan är under 35 000 kr per invånare. 140 000 Fö rpliktelsebelopp Slutligt förpliktelsebelopp 120 000 Förpliktelsebelopp efter extra amorteringar: Vilket är under miniminivån: 28 199 kr / inv 35 000 kr / inv Kronor per invånare 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 Kritisk nivå 35 000 kr/inv 28 199 kr/inv i Höör kommun * säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge 0 1 37 73 109 145 181 217 253 289 Antal kommuner Sidan 11

Modellens begrepp och samband Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter + Avgifter + Statsbidrag + Totala intäkter (exkl fiktiva poster) + -----------> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12 Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) - Verksamhetens resultat (Resultat 1) +/- ----------> NT 5 Finansiella intäkter + Finansiella kostnader - Sparande (=Resultat 2=Kassaflöde) (exkl fiktiva poster) +/- ----------> NT 1 och 2 Hushållningskravet Avskrivningar (fiktiv post) - Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) -/+ Extraordinära intäkter + Extraordinära kostnader - Förändring av eget kapital (Resultat 3) +/- ------------> Balanskravet Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande Ramen Tidi- Nu Framgare levande tida Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1 För- Över- Belåsking- kon- ning ring sumtion Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring Förmö- Eget Kapital genhet / + Tillgångar Skulder (Lån) Generationsbalansen över tiden Del 2 Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten Överskott fyller på och underskott tömmer Del 3 Sidan 12

Finansiell hälsa Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas Totala intäkter och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande. Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12 Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal) Med ovanstående sex nyckeltal designas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från balanserad styrning hela tiden och nyckeltalen fungerar som ett balanserat styrkort. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i Vägen till betygen, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2004 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet. Är sparandet på konsoliderad nivå? Kvar till balanskravet 2 Mkr Därefter kvar till hushållningskravet 9 Mkr Sparnivån år 2004 är för låg med: 11 Mkr Sidan 13

Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Höör kommuns förvaltningar Målnyckeltal Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år? Förvaltningarna Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 20 18 16 År OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts tiden till 50 år. Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill. Sidan 14 14 12 10 8 6 4 2 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Höör kommuns förvaltningar Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Trendmedelvärden Trend för Höör kommuns förvaltningar Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 2: 12 år Kritisk nivå 3: 20 år Medelvärde utan förmedlade lån Nyckeltalets årliga nivå Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritisk nivå 2: - Huvudnyckeltal Potentialkrav för år 2001 (3 st för NT 1). Även över kritisk nivå 3: - Bra Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Växande trend: - Krav på ökad sparande 0,0 % 0,0 % 0,0 % -------------------------M ätperiod--------------------------- Krav: Under kritiska nivåer Återbetalningsår 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kommunens förvaltningar 0,16 0,10 0,07 0,06 0,06 0,00 0,03 0,00 Medelvärde alla kommuner 8,90 6,46 6,16 4,64 5,10 Boksl progn Budget Budget År 2001 är marginalen 8,1 Mkr över balanskravet och sparnivån är 99 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån. OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 1999 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer. Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måst e ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2001. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2001 (jmf NT 6, 7 och 8). NT 1 - Skuldbetalningsförmåga

Sidan 15 Nyckeltal 2: Sparnivå för Höör kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt? Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter =Kvar till hushållningskravet Krav: Öve r kritiska nivåer 25% 20% 15% 10% 5% 0% Koncernen: Sparnivå / Omsättning 97 98 99 00 01 Koncern Företag Res ultat 3 / Intäkter (Förvaltningarna) Förvaltning Trend, konc Är sparandet tillräckligt? Nyckeltalet är kassaflödet (dvs resultatet efter finansiella poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %. Värden över kritisk nivå 1 innebär tillräcklig förmåga att avsätta för pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker en belastning. 10,0 % 0% Information 5,0 % 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) 0,0 % finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" -5,0 % innebär att uppgifter saknas. Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trendmedelvärden -10,0 % Trend för Höör kommun Balanskravet med ing.nivån 5,4 % 97 98 99 00 01 Pensionsskulden ökade 2,5 % i snitt per år 1993-2001 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 7,0* %: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Konsoliderande skattehöjningar m m Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,0* %: Ja <= Styrnyckeltal År 1997 1998 1999 2000 2001 Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,0* %: - OK Skattehöjningskrav 0,69 0,41 0,12 0,02 Snabbt fallande trend: - Resultat 3-1,8% 0,4% 0,4% 4,1% 2,2% *Fr o m år 2000 utbetalas 100 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 1,4 %. Balanskravsnivå 5,0% 4,7% 5,4% 1,2% 3,4% -------------------------Mätperiod--------------------------- I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de Kassaflöde 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Höör kommun 3,20% 5,04% 5,84% 5,26% 5,53% 3,30% 5,27% 3,61% Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att Medelvärde alla kommuner 3,58% 4,23% 4,51% 5,49% 4,79% oksl progn Budget Budget nå ett nollresultat resp år. År 2001 är marginalen 8,1 Mkr över balanskravet och sparnivån är 99 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL. NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå

Sidan 16 Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Höör kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Under kritiska nivåer Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 120% 100% MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal Även över kritis k nivå 3: - Bra 80% 60% 40% 20% 0% Koncernen: Långa skulder / Omsättning 97 98 99 00 01 Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också kort a skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skat teintäkter och generella bidrag i omsättningen. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren. Växande trend -0,04 % per år: - SKULDER* Avrundat till hela tiotals mkr Koncernen över kritisk nivå 120 %: - Mkr 1998 1999 2000 2001 Korta skulder 60 70 110 60 -------------------------Mätperiod-------------------------- Långa skulder 0 0 0 0 Skuldflödesgrad 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Pensionsförpliktelser 140 160 180 180 Höör kommun 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Summa skulder 210 230 300 240 Medelvärde alla kommuner 32 % 27 % 28 % 25 % 24 % Boksl progn Budget Budget Förmedlade lån 0 0 0 0 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter) NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter

Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Höör kommun Analysnyckeltal Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar Krav: Under kritiska nivåer 100% 90% 80% 70% Koncernen: Skulder / Tillgångar Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden). Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Sidan 17 50% 40% 30% 20% 10% 0% 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Långa skulder netto Korta skulder Pensionsskulden Pens. skuld. linjen Förmedlade lån Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97 98 99 00 01 Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt. Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2. Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommunens tillgångar uppgår till 81,9 % av genomsnittetsvärdet för riket Förvaltningarna över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Även över kritis k nivå 2: - Analysnyckeltal KONCERNEN* Även över kritis k nivå 3: - Bra Mkr 1997 1998 1999 2000 2001 Växande trend 0,54 % per år: - Omsättning 463 487 509 529 560 Koncernen över kritisk nivå 95 %: - Kassaflöde (sparande) 19 28 34 34 30 Förändring eget kapital -6 3 4 24-23 ----------------------Mätperiod----------------------- Tillgångar 577 584 609 629 647 Skuldbalansgrad 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Skulder 370 261 281 283 277 Höör kommun 16% 16% 17% 27% 14% 16% 16% 15% Eget kapital 207 323 328 346 370 Medelvärde alla kommuner 41% 42% 42% 43% 42% Boksl progn Budget Budget Pensionsförpliktelser inom linjen 133 141 177 176 Koncerndata lämnade till SCB Ja Ja Ja Ja Ja * Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns) NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten

Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Höör kommun Tendensnyckeltal Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt? Förvaltningarn 20% 15% 10% Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend 4 000 3 000 2 000 1 000 Finansnetto i Kr/Inv Hur snabb är förändringen? Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år. Sidan 18 5% 0% -5% -10% 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Höör kommun Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Medelvärde under kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Värden under kritisk nivå 2: - Tendensnyckeltal Fallande trend (0,39 % ): - Bra Snabbt fallande trend: - Snabbt stigande trend*: - Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) -1 000-2 000-3 000-4 000 * Kompensation utgår för snabbt stigande trend 1997 1998 1999 2000 2001 -------------------------Mätperiod--------------------------- - - - - - Diagramvärden ovan 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Höör kommun 8,6 % 8,6 % 9,8 % 0,2 % 15,2 % 14,9 % 12,7 % 11,5 % Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) Trend för Höör kommun 7,5 % 8,0 % 8,5 % 8,9 % 9,4 % 1997 1998 1999 2000 2001 Medelvärde alla kommuner -1,9 % -3,1 % -3,2 % -3,2 % -1,8 % Boksl progn Budget Budget 70 73 75 122 69 Kritisk nivå 1 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Finansnettot år 2001 var 2,49 milj kr ( 0,47 % Kritisk nivå 2-10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % -10,0 % av totala intäkter) 0 93 95 97 99 01 03 05 07 Höör Minvärde Maxvärde Medelvärden Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under krit isk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning. Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda. NT 5 - Rörelsekapital

Förmedlade lån Fakta: Höör kommun har inga förmedlade lån (se sidorna 14, 16, 17 och 37. 70 60 Vad är förmedlade lån? Nyckeltal 1: Skulder/Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 4 1 50 40 30 20 5 6 10 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Busköping kommuns förv. Förmedlade lån till egna företag Annan fordran på egna företag Nyckeltalets årliga nivå 2 3 Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån. Därför måste (KL) skattekollektivets representanter kontrollera vad som sker inom både de kommunala företagen som förvaltningarna så inte dessa kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker. Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag? 1 Åren 1989-90 har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under 1991-92 upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kommunens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort 1 2 3 4 5 6 7 2 Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat? 1 2 3 4 5 6 7 Peter Block Sidan 19

Finansiella möjligheter Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns? Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är att lära av mästaren. Se Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 107). Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) sidan 21 NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) sidorna 22-23 NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer sidorna 24-25 Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 Skuldbetalningsförmåga. I tabellen (sid 14) 'Potentialkrav för 2001' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 8. Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM). 1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf Vad kostar verksamheten i Din kommun! ). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är Bra så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. Bra betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget Bra. Är potentialnyckeltalet OK så kan OK nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet Svag eller Dålig och NT 8 Kostnadsnivåer Bra så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera. Sidan 20 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra äpplen och päron på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är förklaringarna till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna för det gör vi här i kommunen. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras.... Citat ur Styr din kommun eller hoppa av! (sidan 128).

Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Höör kommun Potentialnyckeltal Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning? 21 kr 19 kr Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential Under ringmarkerad kurva 2001 14% 12% 10% Potential / Intäkter Vilket skattehöjnings utrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2001 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa. Sidan 21 17 kr 15 kr 13 kr 11 kr 9 kr Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99. 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Skattesats i Höör kommun Medelskattesats i Länet Medelskattesats i Riket Skattesats i Hörby kommun Kommungrannar Kommungrannar MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA i pendlingsregionen utanför p-regionen Potentialen -3,47 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Höör 20,33 Höör 20,33 Potentialen -3,47 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Ja Potentialnyckeltal Hörby 19,10 Svalöv 19,99 Potentialen -3,47 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1: Ja Dålig Eslöv 19,74 Klippan 20,01 Jämför "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. Pers torp 20,11 Potentialen -3,47 % understiger 0,07 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Hässleholm 20,11 En kronas skattehöjning 2001 motsvarar ungefär 16 milj kr på eget underlag. Mätår Kristianstad 20,86 Diagramvärden ovan 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Lund 20,49 Skattesats i Höör kommun 20,20 kr 20,20 kr 20,33 kr 20,33 kr 20,33 kr 20,33 kr 20,83 kr 20,83 kr Skattesats i Hörby kommun 18,61 kr 18,61 kr 18,74 kr 18,74 kr 19,10 kr 19,10 kr Utdebiteringspotential jmf Hörby -1,59 kr -1,59 kr -1,59 kr -1,59 kr -1,23 kr -1,23 kr 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -12% -14% 98 99 00 01 Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2001' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan. Information Skatt eväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999. NT 6 - Utdebiteringsnivå

Sidan 22 Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2001 för Höör kommun Potentialnyckeltal Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar? 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential Jfr Riket Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 4,30 % Summa Mkr Jfr Kom typ Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter Jfr Länet Jfr Länet 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet). Förskola Äldreomsorg Fritid Kultur Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT). Förskola Jfr Kommuntypen Äldreomsorg Fritid Kultur Jfr Riket Jfr Länet Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper. Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntype n eller länet. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer i procent (ingår ej i NT). Ind. Fam. oms. Ind. Fam. oms. Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Avgiftspotentialer i Mkr (ingår ej i NT) Affärs verksamhet Utbildning Infra. Skydd. mm Politik Affärs verksamhet NT 7:1 - Avgiftsnivåer MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Potentialen 4,29 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 4,29 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - Potentialnyckeltal Potentialen 4,29 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - Bra Jämför "Potentialkrav för 2000" för Nyckeltal 1. Potentialen 4,29 % överstiger 0,07 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner

Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2001 för Höör kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Sidan 23 Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, Riket 26,31 % Öckerö 35,71 % Hedemora 50,78 % Sotenäs 49,07 % Malmö 30,29 % Berg Kommuntypen 23,44 % Nykvarn 30,57 % Sävsjö 50,78 % Sotenäs 27,99 % Vadstena 18,84 % Haparanda Länet 25,19 % Staffanstorp 24,93 % Kävlinge 24,91 % Perstorp 49,07 % Malmö 17,77 % Trelleborg Aktuell kommun 18,01 % Höör 14,84 % Höör 3,19 % Höör 15,03 % Höör 8,62 % Höör Skillnad till 2000-0,13 %/ -0,09 Mkr 0,25 % / 0,40 Mkr -0,20 %/ -0,02 Mkr 0,04 % / 0,00 Mkr 0,40 % / 0,13 Mkr Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Affärsverksamhet* Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, (Kostnadstäckning) Riket 18,10 % Bräcke 156,54 % Sundbyberg50,23 % Alingsås Kan vara 100,00 % Kommuntypen 16,33 % Karlsborg 40,74 % Nykvarn 15,49 % Strömstad Kan vara 100,00 % Länet 14,61 % Perstorp 45,75 % Lund 22,11 % Ystad Kan vara 100,00 % Aktuell kommun 4,12 % Höör 12,71 % Höör 7,51 % Höör 91,24 % Höör Skillnad till 2000-0,72 %/ -1,21 Mkr 0,81 % / 0,22 Mkr 6,37 % / 0,41 Mkr -7,96 %/ -3,20 Mkr Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Fritid Kultur Ind, o Fam, omsorg* Riket 25,72 % Tyresö 30,57 % Sävsjö 35,55 % Herrljunga 40,02 % Borgholm 20,88 % Östhammar Kommuntypen 22,56 % Hjo 24,92 % Vadstena 30,20 % Svenljunga 16,59 % Sotenäs 14,9 % Tjörn Länet 23,6 % Vellinge 22,61 % Örkelljunga 22,52 % Trelleborg 16,15 % Ystad 13,39 % Osby Utbildning* Infra-, skydd, mm* Politik* Riket 17,60 % Säffle 62,96 % Sorsele 28,66 % Oskarshamn Kommuntypen 12,19 % Älvsbyn 36,22 % Nordanstig 11,59 % Vännäs Länet 13,91 % Klippan 39,65 % Ystad 20,23 % Bjuv De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet Hur potentialnyckeltalet kan användas Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgift shöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2000' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. NT 7:2 - Avgiftsnivåer

Sidan 24 Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2001 för Höör kommun Potentialnyckeltal Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar? 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Mkr 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 19,14 % Jfr Riket Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader Summa Mkr Jfr Kom typ Jfr Länet Jfr Länet 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Mkr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Förskola Förskola Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter Ind. Fam. oms. Besparingspotentialer i Mkr Ind. Fam. oms. MÄTSTANDARD* Belastning Totala intäkter MÄTSKALA Potentialen 19,14 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: - % Mkr 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Potentialen 19,14 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: - 3,0 16 Potentialnyckelt Potentialen 19,14 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1: - 1,0 5,3 Bra *Jämför med "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. En krona =16 Mkr Potentialen 19,14 % överstiger 0,07 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå. Grund skola Grund skola Äldreomsorg Gymnasie skola Äldreomsorg Gymnasie skola Infra. Skydd mm Infra. Skydd mm Fu nk. hindrade Fu nk. hindrade Fritid Kultur Politik Fritid Kultur Politik Jfr Riket Jfr Kommuntypen Jfr Länet Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper. Funktionshindrades andel av bruttokostnad 70 60 50 40 30 20 10 0 Höör Max Medel Min Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner NT 8:1 - Kostnadsnivåer

Sidan 25 Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2001 för Höör kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Äldreomsorg Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år Alla inv 65 år och äldre Alla invånare Alla inv 7-15 år Gymnasieelever 16-19 år Riket 69 667 kr Täby 28 460 kr Håbo 615 kr Vindeln 48 563 kr Kävlinge 61 234 kr Härryda Kommuntypen 79 418 kr Nykvarn 33 005 kr Nykvarn 887 kr Habo 50 263 kr Habo 64 626 kr Haparanda Länet 77 832 kr Staffanstorp30 841 kr Båstad 773 kr Vellinge 48 563 kr Kävlinge 66 310 kr Höör Aktuell kommun 103 479 kr Höör 46 513 kr Höör 2 215 kr Höör 56 333 kr Höör 66 310 kr Höör Potential x Antal 33 812 kr 620 st 18 053 kr 2 418 st 1 600 kr 14 088 st 7 770 kr 1 964 st 5 076 kr 560 st Skillnad till 2000 12 037 kr / 13,16 % 6 066 kr / 15,00 % -195 kr / -8,09 % 7 120 kr / 14,47 % -1 348 kr / -1,99 % Skillnad i mkr 7,46 Mkr 14,82 Mkr -2,75 Mkr 13,98 Mkr -0,95 Mkr Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Enhet: Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Alla invånare Riket 1 299 kr Lekeberg 778 kr Bjurholm 163 kr Nordanstig 418 kr Nordmaling 240 kr Västerås Kommuntypen 1 653 kr Hammarö 1 677 kr Habo 163 kr Nordanstig 418 kr Nordmaling 369 kr Sunne Länet 1 637 kr Bjuv 1 145 kr Lomma 540 kr Svalöv 520 kr Skurup 269 kr Eslöv Aktuell kommun 1 919 kr Höör 3 020 kr Höör 658 kr Höör 579 kr Höör 453 kr Höör Potential x Antal 620 kr 14 088 st 2 242 kr 14 088 st 495 kr 14 088 st 161 kr 14 088 st 213 kr 14 088 st Skillnad till 2000 314 kr / 19,56 % 394 kr / 15,00 % 69 kr / 11,71 % 72 kr / 14,20 % 13 kr / 2,95 % Skillnad i mkr 4,42 Mkr 5,61 Mkr 0,97 Mkr 1,01 Mkr 0,18 Mkr Summa skillnad 44,76 Mkr jämfört med år 2000. Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola Äldreomsorg mm Ind. o Fam. omsorg Grundskola Gymnasieskola Riket 70 090 kr Ö deshög 30 170 kr Oxelösund 659 kr Jokkmokk 48 624 kr Lidköping 62 539 kr Skara Kommuntypen 84 857 kr Vårgårda 36 896 kr Strömstad 963 kr Årjäng 51 722 kr Hjo 66 310 kr Höör Länet 88 686 kr Ö stra Göing31 585 kr Vellinge 1 261 kr Kävlinge 52 203 kr Trelleborg 66 977 kr Malmö Infra-, skydd, mm Funktionshindrade Fritid Kultur Politik Riket 1 464 kr Tyresö 871 kr Sorsele 232 kr Mörbylånga 459 kr Haninge 248 kr Stockholm Kommuntypen 1 735 kr Gnesta 1 912 kr Eda 316 kr Söderköping 500 kr Åtvidaberg 413 kr Hammarö Länet 1 651 kr Staffanstorp 1 495 kr Staffanstorp 623 kr Eslöv 547 kr Kävlinge 305 kr Lund Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer. Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst brut tokost nad enhet. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2001' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. I särskilt riktade åtgärder ingår kostnader för flyktingar och sysselsättning. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 2001 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 2000' summan av verksamheterna. NT 8:2 - Kostnadsnivåer

Agerar kommunstyrelsen nämndakut? På kommunstyrelsens dagordning! Åstadkommes genom: NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 12 Investeringsnivå -------------------> NT 2 Kassaflöde / Sparnivå ------------> NT 6-7 Skatt- och avgiftsnivå ------------> NT 16-17 Skattebas- o Förpliktelserisker--> Visioner om: Förmögenheten: Rimligt belånad ---------------> Rätt sammansatt --------------> Rätt volym ---------------------> Finansiell attraktivitet: Starkt läge ----------------------> Rätt mix och nivå på skatter och avgifter --------------------> Låga finansiella risker -------> Effekten avläses: NT 3-4 Skuldnivå (helt) NT 5 Rörelsekapital (delvis) Utanför denna analys NT 1, 3-5 och 12 (helt) Utanför denna analys NT 9-17 (delvis) NT 8 Kostnadsnivåer---------------------> Service: Hög kvalitet --------------------> Rätt komponerad -------------> Utanför denna analys Utanför denna analys Tre kriterier för kommunstyrelsens dagordning 1 Dagordningen får innehålla max sju frågor totalt. 2 Fråga måste innehålla en visionär aspekt av övergripande karaktär (så som generationssolidaritet). 3 Fråga måste i ekonomisk betydelse ha ett värde som överstiger x Mkr (så som x = 3 Mkr). Frågor som inte uppfyller alla tre kraven delegeras ner. Roller och arbetsformer Vanligtvis så har kommunstyrelsen ansvar för kommunens långsiktiga och övergripande utveckling och nämnder och styrelser ett mer kortsiktigt verksamhetsansvar. Det finns här inget rätt eller fel utan det gäller att utforma en god organisationskultur. Politikens karaktär Politiken har egenheten att utveckla sina arbetsformer samtidigt som politiska frågor behandlas. Det är viktigt att ha ett principiellt perspektiv i bakgrunden, ty de spelregler som växer fram utformar de goda vanor som lämnas över till nästa generation politiker. Ny dokument och beslutsformer Allt fler kommuner inför Sparanderäkningar (sid 12) som ledningens besluts- och uppföljningsdokument för att långsiktigt styra den finansiella utvecklingen. Frågor om intäkternas fördelning mellan konsumtion och sparande skiljs ut som den ekonomiska planeringens första viktiga beslut. Därefter i ett andra och senare beslut fördelas konsumtionsutrymmet i ramar mellan verksamheterna.bruttobegrepp införs. Underlaget för en retorik för uthålliga finanser hämtas ur detta underlag och utvecklas för kommunstyrelsen. Sidan 26

Ledningsrisk (nyckeltalen 9-11) Ledningsförmåga Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför matchresultatet av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer, etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Ledningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer. Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen, exempelvis kreditgivare. NT 9 NT 10 NT 11 Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal Du läser mer om ledningsförmåga i Vägen till betygen, sid 13 (se www.kommunrating.se/analyser/ vagen.pdf). Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens första. Bedömning: Ännu ingen. Alla pilar börjar därför på lägsta nivå. Delbedömningar Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsaga om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre. 1. Vilken grad av medvetenhet har kommunledningen om det finansiella läget? 2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram? 3. Om det behövs tuffa finansiella åtgärder hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa? 4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra tuffa beslut? Låg Dålig balans Dålig förmåga Dålig förmåga Hög God God God 5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen? Sammanfattande utsaga om ledningsförmågan (när bedömning är aktuell): Nej Ja Dålig God Sidan 27

Sidan 28 Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Höör kommun Risknyckeltal Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge? 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 MÄTSTANDARD Belastning Majoritetsblock saknas i snitt åren 1992-06 Ja Blocken minskar i betydelse åren 1992-06 Ja Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren 1992-06 - Vågmästarläge 2003-06 Ja Kompensation utgår då ett parti dominerar - ------------------Mätperiod-------------------- Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet (Vågmästare) Övriga vågmästarpartier Centerpartiet (Borgerligt) Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan 1992-06 utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sist a fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom at t dessa part ier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och underst iger 50 % max 2 valperioder, så ut går en kompensation. Höör kommun 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 Moderaterna 27 % 27 % 24 % 29 % 29 % 24 % 22 % Kristdemokraterna 0 % 7 % 5 % 7 % 5 % Mandat Folkpartiet 7 % 12 % 10 % 7 % 5 % 5 % 10 % MÄTSKALA 83-85 41 Centerpartiet (Borgerligt) 27 % 22 % 24 % 20 % 15 % 10 % 10 % 'OK' 'Svag' 86-88 41 Övriga vågmästarpartier 7 % 10 % 0 % 2 % 5 % 15 % 15 % Risknyckeltal 89-91 41 Miljöpartiet (Vågmästare) 10 % 7 % 7 % 7 % 5 % Svag 92-94 41 Socialdemokraterna 32 % 29 % 32 % 27 % 34 % 27 % 29 % 95-98 41 Vänsterpartiet 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 5 % 5 % 99-02 41 Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 03-06 41 Antal mandat i kommunfullmäktige NT 9 - Majoriteter

Sidan 29 Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Höör kommun Risknyckeltal 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 20 000 0 12 10 60 000 40 000 8 6 4 2 0 dec 01 92/94 95/98 99/02 03/06 Invånare Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Höör kommun Antal 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Antal invånare i kommunen 14 088 Bra Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv 85 OK Antal partier i kommunfullmäktige 9 Dålig Antal nämnder och företag i koncernen 9 Bra Sammanvägd indikation av handlingskraften: OK Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge? 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Partier 30 Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 94 96 98 00 25 20 15 10 5 0 Org spann Anställda / 1000- inv Årsanställda Min i Riket Vellinge Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Max i Riket Åsele Företag Nämnder Kritisk nivå 3 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 1 Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal 1993-2000 och resp kommuns bokslut. Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker. Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan. KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION 200302 Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Koncernbolag finns ej Bolag och stiftelser mm: Döttrar: Höörs Byggnads AB 100 % Höörs Industribyggnad AB 100 % Mellanskånes Renhållnings AB 22 % Övertaligt anställda (jmf 70 per 1000) är 214 personer. 97 98 99 00 01 Räddningstjänsten Mellanskåne 25 % 95 85 75 65 55 45 Timanställda Fastanställda NT 10 - Handlingskraft

Sidan 30 Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Höör kommun Risknyckeltal Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv? Förvaltningarna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nyckeltal 11: Avgiftsandelen Krav: Ej fallande trend. 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Om mer än 5 % under Rikssnittet: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Största arbetsgivare i kommunen dec 2002, enl SCB. Fallande trend: Ja Risknyckeltal HÖÖRS KOMMUN 975 Snabbt fallande trend: - OK AKTIEB O LAG ET HÖÖRS PLÅT 125 Trenden faller med 0,31 proc per år. BJÖ RKVIKS VÅRDHEM AKTIEBO LAG 125 LUNDS STIFTS PRÄSTERS VÅRD- & DIAKONIFÖ RENI 125 -------------------------Mätperiod------------------------ Boksl progn Budget Budget SKÅNE LÄNS LANDSTING 75 Höör kommun 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Avgifter 17 % 17 % 17 % 16 % 15 % 13 % 13 % 12 % Spec dest statsbidrag 4 % 3 % 3 % 2 % 3 % 4 % 4 % 4 % Gen statsbidrag 17 % 20 % 20 % 19 % 20 % 19 % 20 % 20 % Skatter 61 % 60 % 61 % 63 % 62 % 63 % 63 % 64 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Summa anställda i ovanstående företag: 1 425 Skatt er Gen statsbidrag Spec dest st atsbidrag Avgifter Trend för Höör kommun Medelvärde alla kommuner Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter). Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslut sförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet. NT 11- Avgiftspolitik

Finansiella risker Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen 12-17. NT 12 NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17 Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Riskaversion - attityden till risk Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om förutsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Du läser mer om risk i skriften Vägen till betygen, sid 8 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf). Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 1 Mkr. Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen. NT 12 Investeringsrisk Ingen risk indikeras. NT 13 Skattebasrisk - skattekraft Ingen risk indikeras. NT 16 Förpliktelserisk - tomma lägenheter Ingen risk indikeras. NT 17 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Ingen risk indikeras. NT 14 Skattebasrisk - befolkning Ingen risk indikeras. NT 15 Skattebasrisk - sysselsättning Ingen risk indikeras. Sidan 31

Nyckeltal 12: Investeringar för Höör kommun Risk- och analysnyckeltal Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig? Förvaltningarna 9% 8% 7% Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter Under kritiska nivåer Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan). Sidan 32 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Höör kommun Investeringar i lokalbolag Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Trend för Höör kommun Sparnivå (Kassaflöde / Int äkter) Investeringsnivå 93-01 Spar-/Kassaflödenivå 93-01 Optimal investeringsnivå Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mäts tandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt underst iga kritisk nivå 1. På motsvarande sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10- Konjunkturanpassning = motcykliskhet MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA BEFOLKNING Kompens ation Över kritisk nivå 1: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Stagnerande (< 5 % på 10 år)... - 0 Kompensation Även över kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Stabil (inom +/- 5% på 10 år)... - 1 Kompensation Även över kritisk nivå 3: - Bra Växande (> 5% på 10 år)... Ja 2 Kompensationer Befolkningsförändringenen sista 10 åren var 6,8 proc. -------------------------M ätperiod--------------------------- Investeringar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Resultat 2-snittet åren 1993-01 var 4,93% per år och Höör kommun 5,1 % 5,0 % 4,6 % 4,1 % 3,3 % 4,9 % 5,8 % 3,9 % Investeringssnittet 4,19% (Lånebehovet per år var alltså -0,75%). Medelvärde alla kommuner 5,2 % 5,2 % 5,1 % 5,0 % 5,4 % Boksl progn Budget Budget 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Invest. snittavvikel se BNP-snitt 1990-02 Årlig BNP-tillväxt NT 12 - Investeringsnivå

Nyckeltal 13: Skattekraft för Höör kommun Risknyckeltal Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet? 90% Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 1 800 kr Skatteunderlaget per invånare i kronor 85% 80% 75% 1 600 kr 1 400 kr 1 200 kr 1 000 kr 800 kr 600 kr 400 kr 200 kr Sidan 33 70% 65% 60% Krav: Ej fallande trend 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kommunens andel av medelskattekraften i Riket Kort trend Mättrend för Höör kommun MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Fallande långsiktig trend: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Snabbt fallande långsiktig trend: - Risknyckeltal Kraftig variation: - OK Max/minskillnaden är 2,5 % och trenden -0,4 % per år Prognos enl Sv KF cirkulär 2002:24, 2002-03-08. -----------------------------------Mätperiod------------------------------- Höör kommun 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Andel av medelskattekraften i Riket 86,7 % 86,0 % 87,4 % 86,9 % 86,3 % 87,5 % 85,1 % 85,0 % Medelskattekraft i Riket 923 kr 960 kr 980 kr 1 018 kr 1 049 kr 1 098 kr 1 159 kr 1 243 kr Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 per år. 1997 1998 1999 2000 Kommunförbundets prognos av medelskattekraften för åren efter 2000. 0 kr 90 92 94 96 98 00 02 04 06 Höör ko mmun Medelskattekraft i Riket, inkl prognos Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skattekraft till medelskattekraften i Riket. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mäts tandard, Sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar. Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % NT 13 - Skattekraft

Sidan 34 Nyckeltal 14: Befolkningen i Höör kommun Risknyckeltal Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå? Befolkningsökning under 1 år (dec resp år) 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% 20% 15% 10% 5% 0% -5% 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Höör kommun Länet Riket Två ja 83-92 Befolkningsökning under 10 år (dec resp år) 84-93 85-94 86-95 87-96 MÄTSTANDARD Belastning Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): - Kortsiktig snabbt fallande trend: - Långsiktigt (=tio år) fallande trend: - Långsiktig snabbt fallande trend: - Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): - Förekomst av en 7-15-årsp uckel: - Förekomst av en 16-18-årspuckel: - Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-25 år - 88-97 89-98 90-99 91-00 92-01 Höör kommun Länet Riket Två ja 80-w 65-79 45-64 26-44 19-25 16-18 7-15 0-6 Andel invånare: Kommunen och Riket 2001 (dec) 0% 10% 20% 30% Riket Höör kommun Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 2001 (dec) MÄTSKALA 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Risknyckeltal Bra Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år. Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år 2001. T endensen under 3 år anges. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negat iva befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas). Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 20-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år: - Befolkningen i dec. Ökn. Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: - 1998 13 765-16 i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas). Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: - 1999 13 807 42 Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år: - 2000 13 976 169 Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w - 2001 14 088 112 Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w - 2002 14 135 47 Befolkningsandelen i Riket är 0,16 %. 80-w 65-79 45-64 26-44 19-25 16-18 7-15 0-6 -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Skillnaden kommunen minus Riket 2001 (dec) Kritisk nivå T endens under 3 år dvs dec 1998-01 NT 14 - Befolkning

Sidan 35 Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Höör kommun Risknyckeltal Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna? Hänger kvinnorna med? 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 65 % 60 % 55 % 50 % Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens 85 87 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Totalt för Höör Snittet över 14 år är 76,57 % MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: Ja 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: - Risknyckeltal Variationen är 12,6 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %: - OK Riket Länet Riksmax Gnosjö Forskare Riksmin Haparanda Kommuntrenden Rikstrenden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kvinnlig förvärvsfrekvens 85 87 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 Total t för Höör Kvinnor Svik tar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 20-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande. Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning. Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'. NT 15 - Sysselsättning Arbetslöshetsstatistik enl AMS. Har Höör många arbetsställen ('företag')? Är Höörs befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Övriga mindre kommu 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% De c 90 De c 91 De c 92 De c 93 De c 94 De c 95 De c 96 De c 97 De c 98 De c 99 I arbet smarknadsåtgärder i Höör Öppet arbetslösa i Höör Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket De c 00 De c 01 De c 02 Arbetsställen per tusen invånare 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 1 50 99 148 197 246 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% Folkskola Grundskola Utbildningsprofil för (dec) år 1998 Kort gymnasium Långt gymnasium Kort akademisk Höör jmf länet Jmf kommuntypen Jmf riket 'Plus'-profil 'Minus'-profil Lång akademisk

Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Höör kommun Risknyckeltal Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris? 12 % 10 % 8 % Nyckeltal 16: Bostadsöverskott Höör kommun Länet Riket 2 % 1 % Kort tendens Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket. Sidan 36 6 % 4 % 2 % 0 % 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Läget i september varje år Tre nd för Höör Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2 Kritisk nivå 3 Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras bet yget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation. MÄTSTANDARD Belastning MÄTSKALA * Ej enbart kommunala bolag Milj kr Ant Ftg Sept 2002 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: - 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' Räntebidrag enl 93 års regler?? Sept 2002 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: - Risknyckeltal Räntebidrag enl 92 års regler 6,95 1 Sept 2002 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: - Bra Bidrag enl regler tom år 91* 1,68 2 Befolkningen växer mer än 5 % på 10 år -Ja Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 0 st S umma t o m år 1995... 8,63 Befolkningsförändringenen sista 10 åren var 6,8 proc. och 0 tomma lgh á 50 000 kr/år är 0,00 mkr/år Avtrappning per lgh är lågt räknat 1 780 kr/mån 0 % -1 % Sep 01 Mar 02 Höör kommun Kort trend Sep 02 NT 16 - Bostadsöverskott 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Antal lägenheter i Allm. Nyttan 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Läget i september varje år 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Antal lägenheter per invånare 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 Lgh. per i nv. i Höör Max i Riket Snitt i Riket 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr 95 96 97 98 99 00 01 02 Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler

Sidan 37 Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån år 2001 för Höör kommun Risknyckeltal Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen? Kr/i nv 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Kr/i nv 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå Krav: Under kritiska nivåer Sum 2001 Höör kommun Medelvärde för Övriga mindre kommuner*** Medelvärde i Länet*** Medelvärde i Riket*** Kritisk Nivå 1 Kritisk Nivå 2 Nyckeltal 17: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga 2001 4 % av borgen 2 % av borgen Kassaflödet år 2001 Rörelsekapital år 2001 30 000 20 000 10 000 0 Minska nivån med 1 000 kr per/inv kostar 14,1 Milj kr Kr/i nv 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Gar anti Förpliktelsebelopp Kr per inv 2001 Lsn Ks Pe Bo Fl Sa Allm nytt Komponenter MÄTSKALA Effektivt för- 'Bra' 'OK' 'Svag' 'Dålig' pliktelsbelopp Risknyckeltal 28 199 Kr / inv Bra Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 0,0 milj kr. Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Sum 00 MÄTSTANDARD Belastning Höör kommun 248 10 072 0 0 632 0 10 952 Borgensbelopp över 15 000 kr/inv:* - Medelvärde för Övriga mindre komm 479 13 670 2 099 871 630 1 047 18 795 Även borgensbelopp över 27 000 kr/inv:* - Medelvärde i Länet*** 262 12 736 1 638 714 1 303 4 799 21 453 Rörelsekapitalet < 2,0 % av borgen för år 2001:** - Medelvärde i Riket*** 372 11 995 3 635 1 001 875 8 502 26 382 Resultat 2 < 4,0 % av borgen för år 2001:** - Rörelsekapital år 2001 är 5 402 kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, som är 219 kr/inv, för god hanteringsförmåga. * Mäter 'Hög borgen' ** Mäter 'Hanteringsförmåga' Kassaflödet år 2001 är 2 072 kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, som är 438 kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden. Höör kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 2001). Kom för Bost för Lsn=Långa skulder netto Ks=Kort a skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Övr iga Förm lån Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker) Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för st at liga bost adslån till villor 2: Allmännyttiga bost adsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel. Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun- Ratings Mätstandard, Dec 1998 Nyckeltalet mät er dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang. Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av 15 000 kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån 27 000 kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet. Förpliktelsebelopp är det belopp i kronor som kommunen måste stå för om allt skulle behöva infrias. NT 17 - Borgen och förmedlade lån

Centrala frågor att fundera över. Analysfrågor A. På omslaget och sidan 6 finns en matris med 4 stycken delbetyg. Hur sätts slutbetyget? Vilka av de fyra delbetygen är det angeläget att fokusera på? B. Balanskravet (sidan 15) bör klaras genom sparnivån 5,4 % och 4 % fr o m år 2000. Denna justering beror på att de intjänade avtalspensioner från och med år 2000 utbetalas för enskild förvaltning. Sparandet (NT 2) beräknas vara 3,6 % år 2004. Alltså klaras inte balanskravet 4 % utan det fattas 0,4 % eller 2 Mkr! Observera att balanskravet, som är en av staten pålagd redovisningsteknisk reglering, inte garanterar en sund ekonomisk hushållning för alla kommuner. C. Vad innebär hushållningskravet (KL kap 8) enligt Din uppfattning (sidan 15)? Räcker balanskravet? Finns det visionära ambitioner med behovet att lägga på 1,6 %, dvs hålla nivån 7 % och fr o m år 2000 5,6 för sparandet? Då sparandet beräknas vara 3,6 % år 2004 så fattas inte bara 0,4 till balanskravet utan ytterligare 1,6 % eller 9 Mkr till hushållningskravet. D. Förstår Du att det (sida 8 och 9) finansiella gapet är 11 Mkr (=0+0+0+2+9) och det innebär noll tolerans i budgetuppföljningen? Finns det anledning att oroa sig över ett för lågt sparande (sida 15, diagram) i företagen? E. För hantering av externt indikerbara finansiella risker påföres inga medel då inga sådana indikeras. F. För interna risker påföres 1 Mkr. Därmed blir riskgapet 1 Mkr per år. Vilket gap tycker du är relevant? G. Behövs 1 Mkr per år för att kommunen ska arbeta fram en vision för sin utveckling? Räcker det? H. Skatten beräknas kunna sänkas 0,20 kr per år under flera år som indikation på goda potentialer. Det kan finnas motiv bl a enligt teorin för rationella förväntningar och normpolitik för årligen sänkta skatter. Håller du med? I. Avgifterna höjs med 1 Mkr och kostnaderna sänks 15 Mkr i utredningsförslaget (sidan 8). Är denna relation eller balanspunkt rimlig med tanke på utvecklingen mot din framtidsvision? J. Det kan diskuteras om de föreslagna åtgärderna på sidan 8, när det gäller att pressa ner kostnaderna, är riktigt fördelade mellan olika verksamheter. Finns det andra verksamheter, som skall föras in i diskussionerna? I så fall till vilka belopp med tanke på din framtidsvision? Processfrågor* 1. Hur anser du att analysen beskriver läget i din kommun? (Var brister analysen och vad är korrekt? Vad håller du med om? Var skiljer sig din uppfattning? Gör en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till 2.) Helt fel Korrekt 1 2 3 4 5 6 7 2. Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? (Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Gå till fråga 4.) 3. Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? (Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga 5.) 4. Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du gå vidare? * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna! Otänkbara Kan behövas 1 2 3 4 5 6 7 Ligger fel Ligger rätt 1 2 3 4 5 6 7 5. Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behövs? I det läget finns normalt olika hinder, som behöver övervinnas, för att något skall ske. Vilka är hindren? Gör en lista. Hur göra? Vem tar ansvar? Sidan 38

1 Sjukdomar motiverar läkare. Knapphet på resurser och prioriteringar motiverar ekonomer. Hur ser du på en ekonoms patientrelation? 5 Är finansiella nyckeltal sämre än medicinska? Är exempelvis (NT 17) Borgen sämre är Kolesterolhalt? Finns släktskap (=krisutlösande)? Mina anteckningar: KommunDiagnosens fyra faser! Här är vi nu! Startfas Analysfas Presentationsfas Betygsfas - - - - - - - - - - - - - - - 1 2-9 10 11-21 Processvecka Nästa steg Betygskommitté Kommunalekonomiska teorifrågor 2 Är kommunstyrelsen i din kommun en visionär kommunbyggare eller intern nämndakut? 6 Varför behövs (du) inte (som) lokalpolitiker om balanskravet vore överordnat kravet på god hushållning enl KL (se, sidan 38, pkt B och C)? 3 På sidan 12 finns den generationssolidariska modellen och de centrala ekonomiska begreppen. När kan du tänka dig att sparandet får vara negativt i din kommun? 7 Hur föll Haninge? Kan krisutlösande risker (NT 12-17) i ett utsatt läge (statsfinansiell kris) undergräva förtroendet även för din kommuns ledning? 4 Vilken generation betalar om en nämnd överskrider budget med exempelvis 10 Mkr? När betalar den nu levande generationen? Vem betalar t ex tilläggsanslag? 8 Vad leder det till att statliga regleringar berövat dig intäktsmakten och nu tvingar dig att pressa ner kostnaderna (NT 8) för att balansera kommunens budget? Sidan 39

För den lärande organisationen Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Komplettera denna KommunDiagnos, som speglar det finansiella läget i Din kommun, med en fördjupningskurs om det finansiella läget i kommunerna idag! Det sker genom SNS-boken Styr Din kommun - eller hoppa av! I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper Dig avgöra om Du har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige. Boken finns att köpa på SNS-Förlag www.sns.se Du kan hämta ner aktuella betygsdokument och analyser av ratade kommuner som pdf-filer från arkiven på hemsidan. www.kommunrating.se SVENSK KOMMUNRATING Box 38 751 03 UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr 018-14 60 30 Telefaxnr 018-35 50 13 www.kommunrating.se Sidan 40