Genuspedagogik i teori och praktik



Relevanta dokument
När är det jämställt och vad innebär det att att arbeta genuspedagogiskt?

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Världskrigen. Talmanus

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Trimsarvets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Stureby förskolor Paviljongen

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Fyrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García Mars 2015

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Språkstrategi i praktiken

Bergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans jämställdhetsarbete. en kvalitativ undersökning utifrån pedagogers perspektiv

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Älvgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :07 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Fruns Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhälle, samverkan & övergång

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kra nkande behandling 2014

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Kvalitetsredovisning 2009 Meijerska gårdens förskola

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Borgviks förskola och fritidshem

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Transkript:

Genuspedagogik i teori och praktik?

Jämställdhet i utbildningssystemet Ses som viktigt att börja med de yngsta (därför har särskilda satsningar riktats mot förskola) Projekt går ofta ut på att förändra barnen/eleverna (dvs barnens uppfattade köns- eller genusidentitet) De vuxna ses som aktiva aktörer och barnen/eleverna som passiva objekt Särskilda insatser har tidigare framförallt riktats mot flickor för att de som vuxna ska få mer inflytande/högre lön, nu riktas insatser oftare mot pojkar då de antas prestera sämre i skolan och riskerar utanförskap som vuxna

Kvinnligt Manligt Ödmjuk/mjuk/svag Passiv/beroende/utelämnad Subjektiv/känslosam Pratsam/omvårdande Relationsinriktad/vacker Försiktig/defensiv Håller sig i bakgrunden Skvallrig/lömsk Pratar skit om andra/ antyder Tuff/hård/stark Aktiv/oberoende/makt Objektiv/känslodistanserad Tystlåten/egocentrisk Sportintresserad/svett Våldsam/aggressiv Tävlingsinriktad Saklig/ärlig Säger rakt ut som det är

Jämställdhet några olika synsätt (Feminismens vågor ) När alla behandlas lika När flickor och pojkar behandlas olika När olika individer behandlas olika

S.k. Genuskonstanter Män anses generellt sett i genomsnitt vara mer aggressiva Män tenderar att oftare ha makt ( inneha sociala dominanser ) Män anses vara mer benägna att ha fler sexuella kontakter

Olika syn på könsroller Hur vi är som man/kvinna är biologiskt bestämt (essentiellt) Hur vi är som man/kvinna är beroende av vilka förväntningar vi själva och andra har (konstruktivistiskt) Hur vi är (eller blir) som individer är inte nödvändigtvis beroende av om vi är kvinna eller man (poststrukturalistiskt)

Läroplanerna: Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster (Lgr 11) Förskolan ska motverka traditionella könsroller (Lpfö 98)

Lek: ska vara fri, barns naturliga sätt att bearbeta erfarenheter Lärarens roll: finnas till hands (passiv)

Utvecklingspsykologi: Barns tänkande och utveckling sker stegvis Ett barn kan inte lära över sin utvecklingsnivå

Våld: pojkar ÄR mer aggressiva

Tre olika läsningar Flickor och pojkar är olika Olikheter mellan flickor och pojkar beror på olika bemötanden Flickor och pojkar ses varken som olika eller lika

Centrala begrepp Diskurser Positionering Subjektskapande

Vilka strategier används? (flera alternativ kan anges) % Förändrat hur vi talar till/med flickor och pojkar 82 Förändrat miljöer för att locka flickor/pojkar till ställen de inte brukar vara på 71 Könsneutrala miljöer 57 Nya namn på platser (exempelvis "dockvrå"/"snick" etc.) 55 Filmat oss själva 46

Vilka strategier används? (flera alternativ kan anges) % Könsneutrala leksaker 46 Delat flick och pojkgrupper i aktiviteter (lek, rörelse, samling) 40 Delat flick och pojkgrupper vid rutinsituationer 27 Avlägsnat vissa böcker 22 Strävat efter jämn könsfördelning bland de anställda 17 Inga, vi är redan jämställda 8

Egenskaper flickor och pojkar antas behöva stärkas i Flickor Att våga testa Att synas Att höras Att våga välja Att vara stark Att vara modig Att göra själv Pojkar Samarbete Förmåga att lyssna på varandra Att vara nära Att samtala mer Att få fram de mjukare sidorna/ att våga visa känslor Att vänta på sin tur Att vågar ta ut svängarna Att ta för sig

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Leksaker Könsneutrala leksaker (för att alla barn ska leka med samma saker lika mycket) Mixad könskodade leksaker (så barnen kan göra könsöverskridande val) Övrigt material och miljö Könsneutrala miljöer Arbeta med könskodat material och miljöer

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Område Aktiviteter (rörelse, skapande och lek) Huvudsakliga inriktningar på svar (strategier) Flickor och pojkar ska Flickor respektive pojkar ska göra samma saker tränas/utmanas i (delvis) olika saker Språkliga uttryck Inte tala på olika sätt till flickor och pojkar (ord, uttryck eller röstläge). Undvika könskodade ord och uttryck och använda samma ord till alla barn och ge alla ett lika rikt och nyanserat språk Vända på språket och använda ord till pojkar som traditionellt förknippas med flickor (ex söt och hjälpsam) och ord flickor som traditionellt förknippas med pojkar (ex lång och modig) för att utmana traditionella föreställningar

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Krav och dokumentation Inte ha olika krav på barnen beroende på kön. Visa lika mycket bilder på flickor och pojkar med fokus på aktiviteter och inte kön Stärka flickor och pojkar i det de antas sakna. Dokumentera när barn gör könsöverskridanden för att erbjuda nya bilder av vad som är tillåtet

Summering av de huvudsakliga strategier som genus och jämställdhetsarbete utgår från Föräldrakontakt Vara noga med att kontakta båda föräldrarna lika mycket Framförallt, de fall det finns, ta kontakt med pappan för att i högre grad involvera dessa Ansvarsfördelni ng med utgångspunkt i kön Alla gör samma saker oberoende av kön (även om några angett att de ibland som kvinnor och män, oönskat, faller in i traditionella könsroller)

Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande uppdelat på accessoarer, aktiviteter och egenskaper Accessoarer Aktiviteter Egenskaper leka med järnväg Flickor klä ut sig till spindelmannen eller Robin Hood sitta vid datorn leka med bilar leka polis leka byggnadsarbetare konstruera (bygga med byggleksaker, vara i snickarvrån/snickra/spika eller leka med lego) leka busschaufför tumla runt i kuddrummet klättra högst upp i trädet eller klätterställningen vara modigast inte sitta tyst/tala högt i samlingen ta för sig i innebandy säga ifrån och sätta stopp ta plats i gruppen

Förteckning över när barn anses vara könsöverskridande uppdelat på accessoarer, aktiviteter och egenskaper Accessoarer Aktiviteter Egenskaper Pojkar ha tofs ha förkläde klä ut sig till leka mamma ha balettuppvisning leka att man lagar mat vara mån om yngre barn vara hjälpsam prinsessa eller passa yngre barn leka familj lucia klä sig med klänning och/eller högklackat vilja ha nagellack leka i dockvrån baka leka med dockor Städa efter sig inte mäta sig med andra

Jämställdhet några funderingar Könsneutralitet Ska alla vara lika? Hur gör vi då med de olikheter som finns? Särartstänkande/kompensatoriskt Flickor ska välja rätt (dvs det manliga )? Pojkar lågpresterar i skolan vad får detta uttalande för konsekvenser för högpresterande pojkar och lågpresterande flickor?

Jämställdhet några funderingar Är det BARNEN som ska göras om? Ska fokus vara att få flickor att göra pojkaktiga val och vise versa? Hur ser vi då på de könstypiska val som barnen gör? (är de fel?) När olikheter ska överskridas finns det då inte risk att olikheter utesluts? Är det inte snarare GRÄNSERNA för vad som ses som självklart som ska ifrågasättas?

Att upphäva skillnaderna mellan flickor och pojkar är i fokus i såväl den könsneutrala strategin som i den kompensatoriska, men också som det luddigt uttrycks av många genuspedagoger i termer av att överskrida. För vad är det som ska överskridas? Det är könsnormer som gäller för stereotypa grupper av flickor respektive pojkar. I arbetet med både könsneutralitet och könsöverskridanden verkar det alltså inte vara så vanligt att erbjuda barn nya eller andra genus- eller könsidentiteter. Eidevald & Lenz Taguchi 2011

Hur skulle det vara om läroplanen Nuvarande text: Förskolan ska motverka traditionella könsroller (Lpfö 98) Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster (Lgr 11) Alternativ formulering: Förskolan/skolan ska uppmuntra barn att vara på olika sätt

Kanske snarare våra värderingar vi ska arbeta med än att göra om dessa?