Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Fullständigt kunskapsunderlag Hjärtsvikt Bilaga
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. 2
Innehåll Hjärtsvikt... 7 Därför belyser vi området... 7 Detta ingår i området... 7 Tillstånd och åtgärder... 8 Rad: D01.01... 8 Tillstånd: Misstänkt hjärtsvikt... 8 Åtgärd: Mätning av natriuretisk peptid inför ställningstagande till ekokardiografi... 8 Rad: D02.01... 11 Tillstånd: Hjärtsvikt och låg till intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom... 11 Åtgärd: Belastningsekokardiografi, myokardscintigrafi, magnetisk resonanstomografi, positronemissionstomografi eller datortomografi... 11 Rad: D03.01... 32 Tillstånd: Hjärtsvikt och planerad behandling med CRT... 32 Åtgärd: Kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi... 32 Rad: D04.01... 41 Tillstånd: Revaskularisering vid hjärtsvikt... 41 Åtgärd: Diagnostik av viabelt myokard med kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi, positronemissionstomografi, stressekokardiografi, myokardscintigrafi eller magnetisk resonanstomografi med lågdos dobutamin... 41 Rad: D05.01... 57 Tillstånd: Hjärtsvikt efter hjärtinfarkt... 57 Åtgärd: Eplerenon... 57 Rad: D06.01... 59 Tillstånd: Kronisk hjärtsvikt... 59 Åtgärd: Fysisk träning inom hjärtrehabilitering... 59 Rad: D07.01... 73 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II IV... 73 Åtgärd: Uppföljning vid multidisciplinär hjärtsviktsmottagning... 73 Rad: D08.01... 74 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II IV, ejektionsfraktion 35 procent och sinusrytm 75 slag per minut, trots basbehandling... 74 Åtgärd: Ivabradin som tillägg... 74 Rad: D09.01... 82 3
Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II IV, och vätskeretention... 82 Åtgärd: Diuretika... 82 Rad: D10.01... 93 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA II IV, ejektionsfraktion 35 procent, trots basbehandling... 93 Åtgärd: Mineralkortikoidreceptorantagonister som tillägg... 93 Rad: D11.01... 100 Tillstånd: Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA II, ejektionsfraktion 35 procent och vänstersidigt skänkelblock... 100 Åtgärd: CRT... 100 Rad: D12.01... 110 Tillstånd: Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III IV, nedsatt vänsterkammarfunktion, vänstersidigt skänkelblock och sinusrytm... 110 Åtgärd: CRT... 110 Rad: D13.01... 112 Tillstånd: Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III IV, ejektionsfraktion 35 procent, vänstersidigt skänkelblock och förmaksflimmer... 112 Åtgärd: CRT... 112 Rad: D14.01... 119 Tillstånd: Adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III IV, ejektionsfraktion 35 procent och VVI- eller DDD-pacemaker... 119 Åtgärd: Uppgradering till CRT (vid hög andel pacing av högerkammare)... 119 Rad: D15.01... 130 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA III IV, hos person som har eller ska få CRT 130 Åtgärd: ICD som tillägg... 130 Rad: D16.01... 135 Tillstånd: ICD-behandlad person i livets slutskede... 135 Åtgärd: Ställningstagande till inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling... 135 Rad: D17.01... 140 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA III IV, i väntan på hjärttransplantation... 140 Åtgärd: Mekaniskt vänsterkammarstöd som brygga till transplantation... 140 Rad: D18.01... 147 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA III IV, trots adekvat läkemedelsbehandling hos person som inte är lämpad för hjärttransplantation... 147 Åtgärd: Mekaniskt vänsterkammarstöd som permanent behandling... 147 4
Rad: D19.01... 164 Tillstånd: Hjärtsvikt, NYHA III IV, trots adekvat läkemedelsbehandling och CRT om indicerat... 164 Åtgärd: Upprepade levosimendanbehandlingar som tillägg... 164 Rad: D20.01... 170 Tillstånd: Akut svår hjärtsvikt... 170 Åtgärd: Levosimendan som inotrop engångsbehandling... 170 Rad: D21.01... 176 Tillstånd: Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion... 176 Åtgärd: Specifik läkemedelsbehandling (ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, mineralkortikoidreceptorantagonister)... 176 Rad: D22.01... 188 Tillstånd: Pulmonell hypertension... 188 Åtgärd: Fysisk träning inom hjärtrehabilitering... 188 Rad: D23.01... 201 Tillstånd: Pulmonell arteriell hypertension... 201 Åtgärd: 5-fosfodiesterashämmare... 201 Rad: D23.02... 211 Tillstånd: Pulmonell arteriell hypertension... 211 Åtgärd: Endotelinreceptorantagonister... 211 Rad: D23.03... 223 Tillstånd: Pulmonell arteriell hypertension... 223 Åtgärd: Prostanoidanaloger... 223 Rad: D23.04... 235 Tillstånd: Pulmonell arteriell hypertension... 235 Åtgärd: Behandling med stimulerare av lösligt guanylatcyklas... 235 Rad: D24.01... 244 Tillstånd: Vänsterkammarsvikt med eller utan verifierad pulmonell hypertension... 244 Åtgärd: 5-fosfodiesterashämmare... 244 Rad: D24.02... 260 Tillstånd: Vänsterkammarsvikt med eller utan verifierad pulmonell hypertension... 260 Åtgärd: Endotelinreceptorantagonister... 260 Rad: D25.01... 276 Tillstånd: Sjukdom i lungvävnaden med eller utan verifierad pulmonell hypertension... 276 Åtgärd: 5-fosfodiesterashämmare... 276 5
Rad: D25.02... 288 Tillstånd: Sjukdom i lungvävnaden med eller utan verifierad pulmonell hypertension... 288 Åtgärd: Endotelinreceptorantagonister... 288 Rad: D26.01... 302 Tillstånd: Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension... 302 Åtgärd: 5-fosfodiesterashämmare... 302 Rad: D26.02... 312 Tillstånd: Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension... 312 Åtgärd: Endotelinreceptorantagonister... 312 Rad: D26.03... 322 Tillstånd: Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension... 322 Åtgärd: Trombendartärektomi... 322 Rad: D27.01... 332 Tillstånd: Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, tekniskt inoperabel... 332 Åtgärd: Behandling med stimulerare av lösligt guanylatcyklas... 332 Rad: D28.01... 340 Tillstånd: Järnbrist, med eller utan anemi, vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt... 340 Åtgärd: Behandling med parenteralt järn... 340 Referenser... 354 6
Hjärtsvikt Därför belyser vi området Hjärtsvikt drabbar cirka 2 procent av befolkningen. Hos personer över 80 år är förekomsten cirka 10 procent. Långvarig svår hjärtsvikt påverkar även andra organ, till exempel hjärnans och skelettmuskulaturens funktioner påverkas med ökad trötthet, nedsatt livskvalitet och ibland förvirring som följd. Upprepat behov av sjukhusvård är vanligt. Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig men modern läkemedelsbehandling, behandling med sviktpacemaker och bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senare år. Registeranalyser visar dock att många av dem som har hjärtsvikt inte får rekommenderad utredning och behandling. För behandling av hjärtsvikt kan, utöver läkemedelsbehandling, till exempel olika typer av pacemaker, revaskularisering, inoperation av klaffprotes eller hjärttransplantation vara aktuellt. En viktig del av behandlingen vid hjärtsvikt är fysisk träning, men trots ett gott vetenskapligt underlag är fysisk träning som behandling vid hjärtsvikt i dag underutnyttjad. Användningen av mineralkortikoidreceptorantagonister (MRA) vid hjärtsvikt med lägre svårighetgrad varierar över landet och bedöms vara underutnyttjad på vissa håll. Även användningen av synkroniseringspacemaker (CRT) varierar stort i landet och generellt är behandlingen underutnyttjad i Sverige. Pulmonell hypertension innebär för högt blodtryck i lungornas blodkärl. Det kan ha olika bakomliggande orsaker, till exempel hjärtsjukdomar eller sjukdom i lungvävnaden. Det finns i dag stora regionala skillnader när det gäller diagnostik och behandling vid pulmonell hypertension. Detta ingår i området I området ingår diagnostik och behandling vid hjärtsvikt, till exempel behandling med fysisk träning eller mineralkortikoidreceptorantagonister. Läkemedelsbehandling vid pulmonell hypertension, vänsterkammarsvikt och sjukdom i lungvävnaden ingår också. Riktlinjerna beaktar dock inte behandling vid pulmonell hypertension som är orsakad av annat än vänsterkammarsvikt eller sjukdom i lungvävnaden. Vikten av samtal med patienter med en implanterbar defibrillator (ICD) om eventuell inaktivering av defibrillatorns chockfunktion vid livets slutskede ingår också i riktlinjerna. Utgångspunkten för avgränsningen i riktlinjerna har varit tillstånd och åtgärder där det har funnits misstanke om praxisskillnader, där det har tillkommit ny kunskap, där det vetenskapliga stödet för åtgärden har varit oklart eller där åtgärderna innebär höga kostnader. 7
Kunskapsunderlaget har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel. Tillstånd och åtgärder Rad: D01.01 Tillstånd: Misstänkt hjärtsvikt Åtgärd: Mätning av natriuretisk peptid inför ställningstagande till ekokardiografi Rekommendation Motivering till rekommendation Mätning av natriuretisk peptid kan med hög säkerhet utesluta hjärtsvikt hos obehandlade personer och har stor klinisk relevans. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Vid obehandlad misstänkt hjärtsvikt kan natriuretiska peptider (BNP eller NT-proBNP) användas med god säkerhet för att utesluta hjärtsvikt (evidensstyrka 2). En utvärdering baserad på systematisk litteratursökning och litteraturgenomgång är utförd [1]. Ett flertal studier har visat att BNP och NT-proBNP har ett högt negativt prediktivt värde (NPV), det vill säga förmåga att utesluta hjärtsvikt [2]. I en studie rapporterades ett NPV på 99 procent där NTproBNPvärdet var ålders- och könsstandardiserat [3]. Dessutom kunde man öka den diagnostiska träffsäkerheten med 21 procent med hjälp av BNP-bestämning i jämförelse med 8 procent i en kontrollgrupp utan BNP-bestämning [4]. Fortfarande kvarstår en del problem med att finna lämpliga beslutsgränser för patienter inom primärvården på grund av den stora variabiliteten, bland annat med hänsyn till kön och ålder, övriga kardiella tillstånd och pågående behandling. En systematisk genomgång av 32 studier från primärvården visade att EKG, BNP eller NTproBNP var värdefulla metoder för att utesluta hjärtsvikt. Inget av testen eller deras kombination var överlägset något av de andra. Konklusionen blev att mer forskning är önskvärd i mer homogent representativa primärvårdsområden [5]. 8
Vilka studier ingår i granskningen? En uppdaterad litteratursökning 2013-10-01 identifierade nya publicerade studier [6-8]. Socialstyrelsens bedömning är dock att slutsatserna är oförändrade. Den nya litteraturen är tillagd i referenslistan. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. Litteratursökning Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: 2013-10-01 Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. MeSH, FT Heart Failure/diagnosis[Majr] OR Heart Failure, Systolic/diagnosis[Majr] OR ((heart failure[ti]) AND (diagnosis*[ti] OR diagnostic*[ti] OR diagnosing[ti])) 2. MeSH, FT Natriuretic Peptides[MeSH] OR natriuretic peptide*[tiab] OR NTproBNP[tiab] 3. MeSH, FT Predictive Value of Tests[MeSH] OR Sensitivity and Specificity[MeSH] OR ROC Curve[MeSH] OR sensitiv*[tiab] OR specificity[tiab] OR accuracy[tiab] OR predictive[tiab] OR prediction[tiab] OR precision[tiab] OR validity[tiab] 4. 1 AND 2 AND 3 256 1361 27585 1770035 5. 4 Filters: Publication date from 2011/01/01; English 34 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) FT = Fritextterm/er tiab= sökning i title- och abstractfälten **) De fetmarkerade referenserna finns nedsparade 9
Databas: Cochrane Library Databasleverantör: NLM Datum: 2013-10-08 Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. MeSH MeSH descriptor: [Heart Failure] explode all trees and with qualifiers: [Diagnosis - DI] OR MeSH descriptor: [Heart Failure, Systolic] explode all trees and with qualifiers: [Diagnosis - DI] CDSR:0 DARE:26 Central:355 HTA:11 2. FT "heart failure":ti and diag*:ti CDSR:0 DARE:11 Central:32 HTA:12 3. 1 OR 2 CDSR:0 DARE:29 Central: 376 HTA:15 4. MeSH MeSH descriptor: [Natriuretic Peptides] explode all trees CDSR:1 DARE:57 Central:1355 HTA:23 5. FT (natriuretic next peptide*) or "NTproBNP":ti,ab,kw CDSR:6 DARE:57 Central:1726 HTA:22 6. 4 OR 5 CDSR:6 DARE:57 Central:1981 HTA:22: 7. 3 AND 6 From 2011 to 2013 CDSR:0 DARE:2 Central:13 HTA:0 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade This term only = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts Qualifier = aspekt av ämnet FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract, keywords **) CDSR = The Cochrane Database of Systematic Reviews DARE = Database of Abstracts of Reviews of Effects HTA = Health Technology Assessment Database Central = Cochrane Central Register of Controlled Trials **) De fetmarkerade referenserna finns nedsparade 10
Rad: D02.01 Tillstånd: Hjärtsvikt och låg till intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom Åtgärd: Belastningsekokardiografi, myokardscintigrafi, magnetisk resonanstomografi, positronemissionstomografi eller datortomografi Rekommendation Motivering till rekommendation Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Eftersom sannolikheten för underliggande kranskärlssjukdom är låg till intermediär bör i första hand ickeinvasiva metoder användas. Beskrivning av tillstånd och åtgärd När en patient har diagnostiserats med hjärtsvikt och en systolisk vänsterkammardysfunktion är det viktigt att skilja på ischemiskt och icke-ischemiskt orsakad svikt. Detta dels för att prognosen är sämre vid en hjärtsvikt på basen av ischemisk hjärtsjukdom, dels för att sekundärpreventiv medicinering bör sättas in vid ischemisk genes. Om det finns viabelt (hibernerande) myocard är en revaskularisering att föredra framför medicinsk behandling eftersom det ger bättre överlevnad. Definitionsmässigt har man bedömt att en ischemiskt orsakad hjärtsvikt föreligger om patienten har haft en hjärtinfarkt eller angiografiskt har tecken på signifikant obstruktiv koronarsjukdom. Patienter utan signifikant koronarsjukdom eller lindrig sådan som inte förklarar graden av systolisk vänsterkammardysfunktion bedöms ha en icke-ischemisk svikt. Huruvida en obstruktiv koronarsjukdom föreligger rent anatomiskt besvaras av kranskärlsröntgen. Emellertid är detta resurskrävande och också behäftat med viss komplikationsrisk. Därför vill man söka efter andra metoder, åtminstone när pre-test-sannolikheten är tämligen låg. Här har granskats studier där kranskärlsröntgen är referenstest och olika andra bildgivande undersökningsmodaliteter jämförs med den, avseende att detektera kranskärlssjukdom. Stora metaanalyser är gjorda vad gäller sådana jämförelser, som inte är inriktade specifikt på hjärtsviktspatienter utan på populationer där man vill diagnostisera kranskärlssjukdom. Några studier finns också där man specifikt undersökt dessa diagnosmetoders prestanda hos patienter med hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammarfunktion. De metoder som beskrivs är ekokardiografi med belastningsprovokation, med läkemedel eller fysiskt arbete, myokardscintigrafi (SPECT) med belastning med läkemedel eller fysiskt arbete, magnetisk resonanstomografi (MR) med belastning och antingen perfusionsstudier eller studium av väggrörlig- 11
het, positronemissionstomografi (PET), datortomografi för kalciumscoring (EBCT) eller kranskärlsröntgen med datortomografi (MDCT). Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Vid hjärtsvikt och låg till intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom har bildgivande perfusionsundersökningar med ekokardiografi, och myokardscintigrafi, måttlig till god diagnostisk säkerhet jämfört med kranskärlsröntgen (begränsat vetenskapligt underlag) kranskärlsavbildande undersökning med datortomografi för kalciumgradering eller kranskärlsmorfologi hög diagnostisk säkerhet jämfört med kranskärlsröntgen (begränsat vetenskapligt underlag). Vid låg till intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom generellt har bildgivande perfusionsundersökningar med ekokardiografi, myokardscintigrafi, MR, positronemissionstomografi måttlig till god diagnostisk säkerhet jämfört med kranskärlsröntgen (måttligt starkt vetenskapligt underlag) kranskärlsavbildande undersökning med datortomografi för kalciumgradering hög diagnostisk säkerhet jämfört med kranskärlsröntgen (måttligt starkt vetenskapligt underlag). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Referensmetoden kranskärlsröntgen som är en invasiv metod är behäftad med risker. För en allvarlig komplikation har risken angivits till 1 2 procent. Det är en av anledningarna till att man vill eftersträva att använda andra metoder speciellt i patientpopulationer där sannolikheten för kranskärlssjukdom inte är hög. Imaging med farmakologisk belastning har olika biverkningar relaterade till de läkemedel som används. Metoder som använder joniserande strålning ger en strålbelastning som kan vara jämförbar med den vid en kranskärlsröntgen. Om då kranskärlsröntgen blir aktuell som följd av fynden vid en annan undersökning, adderas strålbelastningen. Det bör vägas in med hänsyn till patient och sannolikhet för kranskärlssjukdom. För MR-undersökning finns också vissa kontraindikationer. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår sju metaanalyser [9-15] där olika bilddiagnostiska metoder jämförts med kranskärlsröntgen som referensmetod för att upptäcka kranskärlssjukdom i patientpopulationer som inte är specifikt bestående av hjärtsviktspatienter. Att trots det ta ställning till dessa data mot bakgrund av förväntad sannolikhet för koronarsjukdom i den population man är ute efter att värdera, ter sig ändå relevant med denna reservation. 12
Tre av dessa metaanalyser innehåller jämförelse av flera olika modaliteter, de fyra övriga behandlar en imagningmodalitet. Totalt ingår mer än 50 000 patienter i studierna. År 2007 publicerade Heijenbrok-Kal [12] en metaanalys där man i sin tur gått igenom metaanalyser av den diagnostiska förmågan hos stressekokardiografi, SPECT och electron beam CT (EBCT) med kranskärlsröntgen som facit. Totalt ingick över 35 000 patienter i metaanalysen. Diagnostic performance (uttryckt som diagnostisk odds ratio) skiljde inte för metoderna. EBCT och SPECT hade högre sensitivitet och lägre specificitet, medan stressekokardiografi hade förhållandevis något lägre sensitivitet och högre specificitet. Studien hade inte specifikt fokus på hjärtsviktspatienter, men ger ändå grundförutsättningarna för de studerade metodikerna. Det fanns ett samband mellan diagnostisk säkerhet och publikationsår, så att tidigare publicerade studier, hade högre diagnostisk säkerhet för stresseko och SPECT. Om studier med maximalt hög sensitivitet som SPECT och EBCT är att föredra framför studier med hög specificitet beror på i vilken population och med vilken frågeställning man vill använda metoden. Är strävan att inte missa några patienter som har sjukdomen och att använda diagnostiken i en form av screeningförfarande kan test med hög sensitivitet vara att föredra och det skulle kunna sägas vara fallet för att hitta koronarsjukdom hos sviktpatienter, åtminstone i populationer där prevalensen av koronarsjukdom är låg. Man understryker också det faktum att referenstestet kranskärlsröntgen ger en anatomisk beskrivning av signifikanta koronarkärlförändringar medan metoder som SPECT och stresseko ger en funktionell information om perfusionsfördelning respektive regional kammarfunktion och detta behöver inte vara synonymt. En metaanalys av diagnostisk styrka för tre olika icke-invasiva perfusionsmetoder, SPECT, MR och PET, publicerades av Jaarsma och medarbetare 2012 [11] innehållande studier mellan 1990 2010. Kranskärlsröntgen var referensmetod och 166 artiklar med totalt 17 901 patienter ingick, de flesta inom SPECT. Alla metoderna hade en hög sensitivitet, mellan 88 och 84 procent, specificiteten var lägst för SPECT och högst för PET. Diagnostisk odds ratio var lägst för SPECT och högst för PET. Skillnaden mellan PET och MR var inte statistiskt signifikant på patientbaserad jämförelse och vid koronarterritoriebaserad jämförelse var diagnostisk säkerhet lika för dessa två. Ytterligare en metaanalys från 2012 [14] har jämfört olika stressperfusionsmetoder mot coronarangio. Metoderna man avsåg att inkludera var stress-mr, stresskontrastekokardiografi, stress-spect och stress-pet. Det fanns dock inga PET-studier som uppfyllde inklusionskriterierna. Diagnostisk odds ratio var högre för MR än för SPECT och eko, utan skillnad mellan SPECT och ekokardiografi. Sensitivitet och specificitet för MR var 0,91 respektive 0,80, för perfusionsekokardiografi 0,87 respektive 0,72 och för SPECT 0,83 respektive 0,77. Artikeln analyserar på ett tydligt sätt vad de olika testmodaliteterna resulterar i för post-test sannolikheter för olika pretest-sannolikheter för koronarsjukdom. Abdelmoneim och medarbetare publicerade 2009 en metaanalys [15] av kvantitativ kontrastekokardiografi under farmakologisk stress för diagnos av 13
koronarsjukdom. Kranskärlsröntgen eller SPECT var referensmetod och det går inte att från denna studie yttra sig om skillnader mellan denna metod och konventionell stressekokardiografi. Picano et al. 2008 [16] jämförde i en metaanalys dobutamin och dipyridamolestress för stressekokardiografi och konkluderar att dessa är likvärdiga för att detektera signifikant koronarkärlstenos. En metaanalys av enbart stress-mr från 2010 [13] visar en sensitivitet på 89 procent och en specificitet på 80 procent i jämförelse med kranskärlsröntgen. Nandalur och medarbetare publicerade 2007 [10] en metaanalys av MR för att påvisa kranskärlssjukdom med kranskärlsröntgen som referens. I 14 studier hade belastningsinducerad väggrörelsestörning studerats, med sensitivitet 83 procent och specificitet 86 procent. I analys av perfusion i 24 studier blev sensitiviteten 91 procent och specificiteten 81 procent. Nandalur och medarbetare gjorde också en annan metaanalys [9] av PET jämfört med kranskärlsröntgen, i en population som inte bestod av hjärtsviktspatienter specifikt, med sensitivitet 92 procent, specificitet 85 procent (79 90), positive likelihood ratio 6,2 (3,3 11,8) och negative likelihood ratio 0,11 (0,08 0,14). Utöver dessa generella metaanalyser ingår 7 enstaka studier [17-23] på patienter specifikt med hjärtsvikt eller vänsterkammardysfunktion. I samtliga är kranskärlsröntgen referensmetod. Två av studierna behandlar belastningsekokardiografi (106 patienter) [18, 19], en SPECT (164 patienter) [20], en EBCT (125 patienter) [21], två MDCT (193 patienter) [22, 23] och en EBCT och MDCT kombinerat (93 patienter) [17]. Belastnings-ekokardiografi och SPECT har en sensitivitet på drygt 80 procent och varierande specificitet. De datortomografiska metoderna har en mycket hög sensitivitet på 98 99 procent och också en hög specificitet. Om man som gräns för signifikant kranskärlsförträngning väljer 50 procent eller 70 procent av lumendiametern har inte givit några stora skillnader gällande prestanda för indexmetoderna. Flera studier har också studerat effekten av att använda ettdera av dessa gränsvärden i en och samma studie. Generellt gäller för de granskade studierna, såväl metaanalyserna utan specifikt fokus på hjärtsviktspopulationer som de studier som involverar patienter med hjärtsvikt eller systolisk vänsterkammardysfunktion, att de fysiologiska metoderna som studerar effekt av koronarkärlsförträngningar på perfusion eller väggrörlighet har en sensitivitet mellan 80 och 90 procent, medan datortomografiska metoder som syftar till avbildning av kranskärlen har en sensitivtet på över 90 och i vissa fall närmare 100 procent. Så länge frågan begränsas till om kranskärlsförträngningar föreligger och kranskärlsröntgen är referensmetod är det inte helt oväntat att en metod som också avbildar själva kranskärlen kommer ut bäst i jämförelser. Perfusionsavbildande undersökningsmetoder bidrar med prognostisk information, och kan därmed vara vägledande för terapi. Med de olika delmodaliteter som MR innehåller bidrar denna metod dessutom med differentialdiagnostisk information. Inget av detta ligger inom ramen för föreliggande frågeställning. 14
Saknas någon information i studierna? De stora metaanalyserna ger en god bild av prestanda för olika perfusionsoch kranskärlsavbildande modaliteter gällande detektion av kranskärlssjukdom generellt. För diagnostik av kranskärlssjukdom vid hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion, är studierna mindre, täcker inte alla modaliteter och är i en del fall av äldre datum varför tillämpligheten för dagens metodik kan diskuteras. Den information som fåtts fram ur de hjärtsviktsspecifika studierna går dock i samma riktning som data från de generella diagnostikstudierna Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. 15
Tabellering av inkluderade studier # Författare, år Studiedesign Patientpopulation Index- och referenstest Testprestanda (sensitivitet/ specificitet, 95 % KI, överensstämmelse mellan indextest och kranskärlsröntgen Jämförelse mellan modaliteterna 1 Heijenbrok-Kal MH et al 2011 [12] 1 Heijenbrok-Kal MH et al 2011 [12] 11 metaanalyser (1990 2006), 351 patientserier, 35 268 patienter som undersöktes pga misstanke på coronarsjukdom 11 metaanalyser (1990 2006), 351 patientserier, 35 268 patienter som undersöktes pga misstanke på coronarsjukdom Belastningsekokardiografi (arbete, dipyridamol, dobutamin, adenosin) 226 studier Belastnings-SPECT (arbete, dipyridamol, dobutamin, adenosin) 103 studier Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 1.Belastningsekokardi ografi Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 2. SPECT Sens 79% (78 81, 95% KI) Spec 87 % (86 89, 95% KI) Ln diagn odds ratio: 2,9 ( 2,8 3,0) Sens 88 % (87 090, 95% KI) Spec 73 % (69 77, 95% KI) Ln diagn odds ratio: 2,9 (2,6 3,0) Ingen skillnad i overall diagnostic performance. Sens: EBCT>SPECT> eko Spec: Eko>SPECT>E BCT Test för coronarsjudom generellt, ej specifikt inriktning på hjärtsviktspatienter Diagnostic performance var oberoende av typ av provokation Diagnostic performance var högre i populationer med stor andel män och vid tidigt publikationsår Test för coronarsjudom generellt, ej specifikt inriktning på hjärtsviktspatienter. Diagnostic performance var oberoende av använd istotop. Diagnostic performance var högre för adenosinprovokation än arbete och dobutamin och samma som för dipyridamol, och högre vid tidigt publikationsår 16
1 Heijenbrok-Kal MH et al 2011 [12] 2 Jaarsma C et al 2012 [11] 11 metaanalyser (1990 2006), 351 patientserier, 35 268 patienter som undersöktes pga misstanke på coronarsjukdom Metaanalys 1990 2010 166 artiklar, 17 901 patienter EBCT( calcium-ct ) 21 studier BelastningsSPECT (arbete, dipyridamol, dobutamin, adenosin) 105studier Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 3. EBCT Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 1. SPECT Sens 93 % (87 090, 95% KI) Spec 55 % (45 64, 95% KI) Ln diagn odds ratio: 2,9 (2,6 3,0) Sens 88 % (88 89, 95% KI) Spec 61 % (59 62, 95% KI) Diagn. odds ratio var högre för MR och PET än för SPECT Test för coronarsjudom generellt, ej specifikt inriktning på hjärtsviktspatienter. Högre diagnostic performance vid högre prevalens av coronarsjukdom i populationen Studerar perfusionsmodaliteter för diagnos av coronarsjukdom generellt, ej specifikt för hjärtsvikt. Diagn odds ratio: 15 (13 19) Relativ diagn odds ratio skiljde ej för typ av provokation, patientålder, känd vs misstänkt IHD Studier med attenueringskorrektion gav högre specificitet än utan 2 Jaarsma C et al 2012 [11] Metaanalys 1990 2010 166 artiklar, 17 901 patienter Belastnings MR (dipyridamol, dobutamin, adenosin, nicorandil) 27 studier Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 2. MR Sens 89 % (88 91, 95% KI) Spec 76% (73 78, 95% KI) Diagn odds ratio: 26 ( 18 39) Studerar perfusionsmodaliteter för diagnos av coronarsjukdom generellt, ej specifikt för hjärtsvikt. Relativ diagn odds ratio skiljde ej för typ av provokation, patientålder, känd vs misstänkt IHD 17
2 Jaarsma C et al 2012 [11] Metaanalys 1990 2010 166 artiklar, 17 901 patienter Belastnings-PET (arbete, dipyridamol, adenosin) 11 studier Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 3. PET Sens 84 % (81 87, 95% KI) Spec 81 % (74 87, 95% KI) Studerar perfusionsmodaliteter för diagnos av coronarsjukdom generellt, ej specifikt för hjärtsvikt. 3. De Jong et al 2012 [14] Metaanalys 2000 2011, 44 studier (bara studier utan verification bias inkluderade) Belastnings- perfusionsdiagnostik med: ekokardiografi med kontrast, SPECT, MR Belastningsekokardiografi med kontrast, 10 studier, 795 pat Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 1.Belastningsekokardi ografi m kontrast Diagn odds ratio: 36 ( 21 62) Sens 87 % (81 91, 95% KI) Spec 72 % (56 83, 95% KI) Diagn odds ratio: 17 (10 29) MRI hade högre sensitivitet än SPECT. Ingen skillnad i specificitet. MRI högre lndiagn odds ratio än eko och SPECT Relativ diagn odds ratio skiljde ej för typ av provokation, patientålder, känd vs misstänkt IHD. Ej specifikt hjärtsvikt 3. De Jong et al 2012 [14] Metaanalys 2000 2011, 44 studier (bara studier utan verification bias inkluderade) BelastningsSPECT (arbete, dipyridamol, dobutamin, adenosin) 13 studier,1 323 pat Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 2. SPECT Sens 83 % (73 89, 95% KI) Spec 77 % (64 86, 95% KI) Diagn odds ratio: 16 (10 26) Ej specifikt hjärtsvikt Belastnings- perfusionsdiagnostik med: ekokardiografi med kontrast, SPECT, MR 18
3. De Jong et al 2012 [14] Metaanalys 2000 2011, 44 studier (bara studier utan verification bias inkluderade) Belastnings MR (dipyridamol, dobutamin, adenosin, nicorandil) 27 studier, 2 970 pat Referenstest: Kranskärlsröntgen Indextest: 3. MR Sens 91 % (88 93, 95% KI) Spec 80% (76 83, 95% KI) Diagn odds ratio: 38 (26 55) Ej specifikt hjärtsvikt Belastnings- perfusionsdiagnostik med: ekokardiografi med kontrast, SPECT, MR 4 Abdelmoneim et al 2009 [15] 5. Hamon et al 2010 [13] 6. Nandalur et al 2007 [10] Metaanalys belastningsekokardiografi med kvantitativ kontraststudie 13 studier, 627 pat. Metaanalys Belastnings- MR 26 studier 2000 2009, 2 125 pat., analyserade per patient Metaanalys Belastnings- MR Referenstest: kranskärlsröntgen (10 studier) SPECT (1 studie) Båda (2 studier) indextest belastnings- Eko med kontrast Referenstest kranskärlsröntgen indextest belastnings- MR Referenstest kranskärlsröntgen indextest MR, belastningsinducerad väggrörlighetsstörning 14 studier, 754 pat Tre kvantitativa kontrast- parametrar studerades A/beta/ A-beta Sens: Diagn OR: 2,09 (1,42 3,02) / 15,11 (7,9 28,9) / 14,7 9,61 22,57) Sens 89% (88 91) Spec 80%78 83% Diagn. OR 33,65 (22,09 51,27) Sens: 83% (95%CI 79 88) Spec: 86% ( 81 91) Ej specifikt hjärtsvikt. I nuläget ingen vanlig test för kliniskt bruk Ej specifikt hjärtsvikt. Adenosinbelastning gav högre prestanda än dipyridamol Ej specifikt hjärtsvikt 19
6. Nandalur et al 2007 [10] 7. Nandalur et al 2008 [9] 8 Sharp et al 1994 [18] 9 Senior et al 2005 [19] Metaanalys Belastnings- MR Metaanalys PET 14 studier 1977 2007, 840 patienter Retrospektiv observationsstudie Förändring I global wall motion score vid provokation Prospektiv observationsstudie 54 patienter med dilaterad vä- kammare med utbredd väggrörelsestörning 52 patienter med akut hjärtsvikt Referenstest kranskärlsröntgen indextest MR, perfusion 24 studier, 1 516 patienter Referenstest kranskärlsröntgen indextest PET Referenstest kranskärlsröntgen indextest belastningsekokardiografi, dobutamin Referenstest kranskärlsröntgen indextest belastningsekokardiografi, dipyridamol, och kontrast Sens: 91% (88 94) Spec: 81% ( 77 85) Sens: 92% ( 90 94) Spec: 85% (79 90 Positive likelihood ratio 6,2 ( 3,3 11,8) Negative likelihood ratio: 0,11 (0,08 0,14) Sens : 83% Spec: 71% PPV: 89% NPV: 59% Sens : 82% Spec: 97% PPV: 95% NPV: 88% Ej specifikt hjärtsvikt Ej specifikt hjärtsvikt Population med vänsterkammardysfunktion. Förändring I regional wall motion score gav högre sens., 93% men lägre spec, 50% hjärtsviktspopulation 20
10 Danias et al 2004 [20] Retrospektiv observationsstudie 164 pat med EF <40% som gjort coronarangio och SPECT inom 3 mån, Referenstest kranskärlsröntgen indextest SPECT För summed stress score >8, och ischemisk cmp. Sens 87% Spec 63% Overall accuracy 79% För summed stress score >8, och coronarsjukdom öht: Sens 76% Spec 71% Overall accuracy 74% Population med vä- kammardysfunktion 11 Budoff et al 1998 [21] Prospektiv observationsstudie 125 pat med EF<40% som gjorde coronarangio och EBCT inom 3 mån Referenstest kranskärlsröntgen indextest EBCT Sens 99% Spec 83% (vid score 0, vid score <80 spec 92%) Overall accuracy 92% Population med vä- kammardysfunktion 12 Andreini et al 2007 [22] 13 Andreini et al 2009 [23] Prospektiv observationsstudie Prospektiv observationsstudie 61 pat med dilaterad cmp 132 pat med dilaterad cmp Referenstest kranskärlsröntgen indextest MDCT Referenstest kranskärlsröntgen indextest MDCT Sens 99% Spec 96% NPV 99,8% Sens 98% Spec 99% PPV 99% NPV 99% Population med vä- kammardysfunktion. 16- slice CT Population med vä- kammardysfunktion. 64- slice CT 21
14 Ten Kate et al 2013 [17] Prospektiv observationsstudie 93 pat med nydiagn hjärtsvikt, EF< 45% Referenstest kranskärlsröntgen indextest EBCT och MDCT kombinerat Sens 100% Spec 95% PPV 67% NPV 1010% Population med hjärtsvikt och systolisk vä- kammardysfunktion. Calcium- CT på alla. Score =0 skulle ej gå vidare. MDCT el coronarangio ändå på 12, normala. Vid CC-score > 1, vidare till MDCT och cornarangio Bara 8 pat hade kranskärlssjukdom. Summering av effekt och evidensstyrka Effektmått Antal deltagare (antal studier), samt referens # enligt tabell 1 Testprestanda Evidensstyrka (sammanställning av evidensstyrka hämtas från tabell 3) Detektion av kranskärlssjukdom med perfusionsdiagnostikmodaliteter; belastnings- ekokardiografi,- MR- SPECT eller PET, i jämförelse med kranskärlsröntgen i - generellt Måttligt starkt (+++) Diagnos av kranskärlssjukdom med belastnings- ekokardiografi jämfört med kranskärlsröntgen [12, 14, 15] > 20 000 pat Sens 79 87% Spec 72 87% Generella metaanalyser, här anges range för medelsens/spec, för detaljer se tab. 1 Diagnos av kranskärlssjukdom med SPECT jämfört med kranskärlsröntgen [11, 12, 14] > 10 000 pat Sens 83 88% Spec 61 77% Generella metaanalyser, här anges range för medelsens/spec, för detaljer se tab. 1 22
Diagnos av kranskärlssjukdom med belastnings- MR jämfört med kranskärlsröntgen [10, 11, 13, 14] ca 10 000 pat Sens 83 91% Spec 80 86% Generella metaanalyser, här anges range för medelsens/spec, för detaljer se tab. 1 Diagnos av kranskärlssjukdom med belastnings- PET jämfört med kranskärlsröntgen [9, 11] ca 3 000 pat Sens 84 92% Spec 81 85% Generella metaanalyser, här anges range för medelsens/spec, för detaljer se tab. 1 Detektion av kranskärlssjukdom med perfusionsdiagnostikmodaliteter; belastnings- ekokardiografi eller - SPECT i jämförelse med kranskärlsröntgen i syfte att diagnostisera kranskärlssjukdom som sannolik bakomliggande orsak till hjärtsvikt Begränsat (++) Diagnos av kranskärlssjukdom med belastnings- ekokardiografi jämfört med kranskärlsröntgen [18, 19] 106 pat Sens 83%, spec 71% #8 Sens 82%, spec 97% #9 Observationsstudier av hjärtsviktspatienter Diagnos av kranskärlssjukdom med SPECT jämfört med kranskärlsröntgen [20], 164 pat Sens 87% Spec 63% Observationsstudie av hjärtsviktspatienter Detektion av kranskärlssjukdom med kranskärlsavbildande modaliteter; datortomografi för kalciumkvantifiering generellt, i jämförelse med kranskärlsröntgen Måttligt starkt (+++) Diagnos av kranskärlssjukdom med datortomografi för kalciumkvantifiering (EBCT) jämfört med kranskärlsröntgen [12] ca 5 000 pat Sens 93% Spec 55% Generell metaanalys, här anges medel- sens/spec, för detaljer se tab. 1 Detektion av kranskärlssjukdom med kranskärlsavbildande modaliteter; datortomografi för kalciumkvantifiering eller kranskärlsmorfologisk avbildning, i jämförelse med kranskärlsröntgen i syfte att diagnostisera kranskärlssjukdom som sannolik bakomliggande orsak till hjärtsvikt Begränsat (++) 23
Diagnos av kranskärlssjukdom med datortomografi för kalciumkvantifiering (EBCT) jämfört med kranskärlsröntgen Diagnos av kranskärlssjukdom med datortomografi för kranskärlsmorfologi (MDCT) jämfört med kranskärlsröntgen [21], 125 pat Sens 99% Spec 83% [17, 22, 23], 296 pat Sens 98 100% Spec 95 99% Observationsstudie av hjärtsviktspatienter Observationsstudier av hjärtsviktspatienter, range för sens/ spec förde olika studierna 24
Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet: Detektion av kranskärlssjukdom med perfusionsdiagnostik- modaliteter; belastnings- ekokardiografi,- MR- SPECT eller PET, i jämförelse med kranskärlsröntgen i - generellt Design Alternativ Utgångsvärde Studiedesign Diagnostic Accuracy Study (++++) avdrag Risk för bias (selektions-, behandlings- och bedömningsbias) Bristande överförbarhet Inga begränsningar (inget Vissa begränsningar (ev. Allvarliga begränsningar (- 1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (inget Viss osäkerhet (ev. Osäkerhet Påtaglig osäkerhet (-2) Heterogenitet Inga problem (inget X Oprecisa data Publikationsoch/eller rapporteringsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Övriga kommentarer Viss heterogenitet (ev. Bekymmersam heterogenitet Inga problem (inget Vissa problem (ev. Oprecisa data Inga problem (inget Vissa problem (ev. Klar risk för publikationsbias Nej (inget Ja -1 ++++ metaanalyser X X X X Dvs överförbarhet till sviktpopulationer bristande uppgradering Medför studiernas effektstorlek till uppgradering (stor mycket stor effekt (RR< 0,5 > 2)? Inte relevant Ja (+1) X 25
Summering av vetenskapligt underlag Starkt (++++) Måttligt starkt (+++) Begränsat (++) Otillräckligt (+) Måttligt starkt (+++) Effektmåttet: Detektion av kranskärlssjukdom med perfusionsdiagnostikmodaliteter; belastnings- ekokardiografi eller SPECT i jämförelse med kranskärlsröntgen i syfte att diagnostisera kranskärlssjukdom som sannolik bakomliggande orsak till hjärtsvikt Design Alternativ Utgångsvärde Studiedesign Diagnostic Accuracy Study (++++) avdrag Risk för bias (selektions-, behandlings- och bedömningsbias) Bristande överförbarhet Heterogenitet Oprecisa data Publikations- och/eller rapporteringsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Inga begränsningar (inget Vissa begränsningar (ev. Allvarliga begränsningar Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (inget Viss osäkerhet (ev. Osäkerhet Påtaglig osäkerhet (-2) Inga problem (inget Viss heterogenitet (ev. Bekymmersam heterogenitet Inga problem (inget Vissa problem (ev. Oprecisa data Inga problem (inget Vissa problem (ev. Klar risk för publikationsbias Nej (inget ++++ observationsstudier X X X X Ja -1 Moderna PETstudier med denna frågest. saknas. Vissa studier rel gamla, i viss mån annan metodik än dagens Olika sviktdefinitioner 26
Övriga kommentarer uppgradering Medför studiernas effektstorlek till uppgradering (stor mycket stor effekt (RR< 0,5 > 2)? Summering av vetenskapligt underlag Inte relevant Ja (+1) Starkt (++++) Måttligt starkt (+++) Begränsat (++) Otillräckligt (+) Begränsat (++) Effektmåttet: Detektion av kranskärlssjukdom i generell population med kranskärlsavbildande modaliteter; datortomografi för kalciumkvantifiering, i jämförelse med kranskärlsröntgen Design Alternativ Utgångsvärde Studiedesign Diagnostic Accuracy Study (++++) avdrag Risk för bias (selektions-, behandlingsoch bedömningsbias) Bristande överförbarhet Heterogenitet Oprecisa data Publikations- och/eller rapporteringsbias Inga begränsningar (inget Vissa begränsningar (ev. Allvarliga begränsningar Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (inget Viss osäkerhet (ev. Osäkerhet Påtaglig osäkerhet (-2) Inga problem (inget Viss heterogenitet (ev. Bekymmersam heterogenitet Inga problem (inget Vissa problem (ev. Oprecisa data Inga problem (inget Vissa problem (ev. ++++ metaanalys X X X X X 27
Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Klar risk för publikationsbias Nej (inget Ja -1 Övriga kommentarer uppgradering Medför studiernas effektstorlek till uppgradering (stor mycket stor effekt (RR< 0,5 > 2)? Summering av vetenskapligt underlag Inte relevant Ja (+1) Starkt (++++) Måttligt starkt (+++) Begränsat (++) Otillräckligt (+) X Måttligt starkt (+++) Effektmåttet: Detektion av kranskärlssjukdom med kranskärlsavbildande modaliteter; datortomografi för kalciumkvantifiering eller kranskärlsmorfologisk avbildning, i jämförelse med kranskärlsröntgen i syfte att diagnostisera kranskärlssjukdom som sannolik bakomliggande orsak till hjärtsvikt Design Alternativ Utgångsvärde Studiedesign Diagnostic Accuracy Study (++++) ++++ avdrag Risk för bias (selektions-, behandlings- och bedömningsbias) Bristande överförbarhet Heterogenitet Oprecisa data Inga begränsningar (inget Vissa begränsningar (ev. Allvarliga begränsningar (- 1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (inget Viss osäkerhet (ev. Osäkerhet Påtaglig osäkerhet (-2) Inga problem (inget Viss heterogenitet (ev. Bekymmersam heterogenitet Inga problem (inget Vissa problem (ev. X X X X 28
Publikations- och/eller rapporteringsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Oprecisa data Inga problem (inget Vissa problem (ev. Klar risk för publikationsbias Nej (inget Ja -1 X Övriga kommentarer uppgradering Medför studiernas effektstorlek till uppgradering (stor mycket stor effekt (RR< 0,5 > 2)? Summering av vetenskapligt underlag Inte relevant Ja (+1) Starkt (++++) Måttligt starkt (+++) Begränsat (++) Otillräckligt (+) Begränsat (++) Litteratursökning Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: 2014-04-23 Söknr Termtyp *) Söktermer Databas/ Antal ref. **) 1. MeSH Coronary Artery Disease/diagnosis[Majr:NoExp] 64907 OR Myocardial Ischemia/diagnosis[Majr] OR Ventricular Dysfunction, Left/diagnosis[Majr] 2. FT coronary artery disease*[ti] OR myocardial 76992 ischemia[ti] OR left ventricular[ti] OR ischemic cardiac myopath*[ti] OR ischemic cardiac disease*[ti] OR ischemic heart[ti] 3. 1 OR 2 129192 4. MeSH "Magnetic Resonance Angiography"[Mesh] OR "Magnetic Resonance Imaging"[Mesh:NoExp] OR Magnetic Resonance Imaging, Cine[MeSH] OR Coronary Angiography[MeSH] OR Echocardiography, Stress[MeSH] OR Positron- Emission Tomography[MeSH] OR Tomography, X- Ray Computed[MeSH] OR Image Processing, Computer-Assisted[MeSH] OR Gadolinium DTPA/diagnostic use[mesh] OR "Myocardial Perfusion Imaging"[Mesh] 673406 29
5. FT MR tomograph*[tw] or NMR tomograph*[tw] or MRI 647973 Scan[tw] or MRI[tw] or magnetic resonance[tw] or CMR[tw] OR cardiovascular MRI[tw] OR late gadolinium enhancement[tw] OR Coronary Computed Tomographic Angiography[tw] OR gadolinium-enhanc*[tw] OR coronary angiograph*[tw] OR stress echocardio*[tw] OR positron-emission[tw] OR myocardial perfusion imag*[tw] OR myocardial scint*[tw] OR SPECT[tw] 6. 4 OR 5 944708 7. MeSH/FT Predictive Value of Tests[MeSH] OR Sensitivity 1841892 and Specificity[MeSH] OR ROC Curve[MeSH] OR sensitiv*[tiab] OR specificity[tiab] OR accuracy[tiab] OR predictive[tiab] OR prediction[tiab] OR precision[tiab] OR validity[tiab] 8. 3 AND 6 AND 7 12816 9. 8 Filters activated: Meta-Analysis, English *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) FT = Fritextterm/er ti=sökning i titlefältet tiab= sökning i title- och abstractfälten tw = text word, fritextord eller fras i referensens text **) De fetmarkerade referenserna finns nedsparade 121 Databas: Cochrane Library Databasleverantör: NLM Datum: 2014-04-29 Söknr Termtyp *) Söktermer Databas/ Antal ref. **) 1. MeSH descriptor: [Coronary Artery Disease] explode all trees and with qualifier(s): [Diagnosis - DI] CDSR:1 DARE:35 HTA:19 2. MeSH descriptor: [Myocardial Ischemia] explode all trees and with qualifier(s): [Diagnosis - DI] 3. MeSH descriptor: [Ventricular Dysfunction, Left] explode all trees and with qualifier(s): [Diagnosis - DI] 4. "coronary artery" next disease* or "myocardial ischemia" or "left ventricular" or "ischemic cardiac" next myopath* or "ischemic cardiac" next disease* or "ischemic heart":ti CDSR:1 DARE:111 HTA:47 CDSR:0 DARE:16 HTA:0 CDSR:4 DARE:234 HTA:103 5. 1 OR 2 OR 3 OR 4 CDSR:4 DARE:324 HTA:128 6. MeSH descriptor: [Magnetic Resonance Angiography] explode all trees CDSR:0 DARE:31 HTA:15 30
7. MeSH descriptor: [Magnetic Resonance Imaging] this term only 8. MeSH descriptor: [Magnetic Resonance Imaging, Cine] explode all trees 9. MeSH descriptor: [Coronary Angiography] explode all trees 10. MeSH descriptor: [Echocardiography, Stress] explode all trees 11. MeSH descriptor: [Tomography, X-Ray Computed] explode all trees 12. MeSH descriptor: [Positron-Emission Tomography] explode all trees 13. MeSH descriptor: [Image Processing, Computer- Assisted] explode all trees 14. MeSH descriptor: [Gadolinium DTPA] explode all trees and with qualifier(s): [Diagnostic use - DU] 15. MeSH descriptor: [Myocardial Perfusion Imaging] explode all trees 16. MR next tomograph* or NMR next tomograph* or "MRI Scan" or MRI or "magnetic resonance" or CMR or "cardiovascular MRI" or "late gadolinium enhancement" or "Coronary Computed Tomographic Angiography" or gadolinium next enhanc* or coronary next angiograph* or stress next echocardio* or "positron-emission" or "myocardial perfusion" next imag* or myocardial next scint* or SPECT:ti,ab,kw in Cochrane Reviews (Reviews and Protocols) 17. MR next tomograph* or NMR next tomograph* or "MRI Scan" or MRI or "magnetic resonance" or CMR or "cardiovascular MRI" or "late gadolinium enhancement" or "Coronary Computed Tomographic Angiography" or gadolinium next enhanc* or coronary next angiograph* or stress next echocardio* or "positron-emission" or "myocardial perfusion" next imag* or myocardial next scint* or SPECT in Other Reviews and Technology Assessments 18. 6 OR 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 OR 12 OR 13 OR 14 OR 15 OR 16 OR 17 CDSR:1 DARE:254 HTA:166 CDSR:0 DARE:2 HTA:1 CDSR:2 DARE:153 HTA:40 CDSR:0 DARE:10 HTA:5 CDSR:4 DARE:350 HTA:175 CDSR:0 DARE:170 HTA:100 CDSR:2 DARE:54 HTA:69 CDSR:0 DARE:1 HTA:0 CDSR:0 DARE:9 HTA:1 CDSR:54 DARE:899 HTA:438 CDSR:58 DARE:1083 HTA:591 19. 5 AND 18 CDSR:1 DARE:84 HTA:53 20. MeSH descriptor: [Sensitivity and Specificity] explode all trees CDSR:8 DARE: 1745 HTA:186 31
21. sensitiv* or specificity or accuracy or predictive or prediction or precision or validity:ti,ab,kw CDSR:842 DARE:2011 HTA:289 22. 20 OR 21 CDSR: 842 DARE:2061 HTA:289 23. 19 AND 22 CDSR:1 DARE:46 HTA:4 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed, som även används i Cochrane library) Explode = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade This term only = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts Qualifier = aspekt av ämnet FT/TI, AB, KW = Fritextterm/er sökning i fälten för titel, abstract, keywords **) CDSR = The Cochrane Database of Systematic Reviews DARE = Database of Abstracts of Reviews of Effects HTA = Health Technology Assessment Database EED = NHS Economic Evaluation Database Central = Cochrane Central Register of Controlled Trials **) De fetmarkerade referenserna finns nedsparade Rad: D03.01 Tillstånd: Hjärtsvikt och planerad behandling med CRT Åtgärd: Kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi Rekommendation Motivering till rekommendation Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt på viktiga effektmått och studier pågår. Beskrivning av tillstånd och åtgärd Tillståndet som avses är hjärtsvikt där behandling planeras med biventrikulär pacemaker för att synkronisera kammarkontraktionen (CRT) och därigenom förbättra pumpförmågan. Åtgärden är preoperativ kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi (MR) för att vägleda placeringen av pacemakerelektroderna till vävnad utan fibros syftande till god effekt av behandlingen. Effekten 32
av behandlingen bedöms oftast av minskad vänsterkammarvolym bedömt med ekokardiografi, när MR är kontraindicerad efter biventrikulär pacemaker. Mortalitet kan också användas för att bedöma behandlingseffekt. Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Vilken effekt har åtgärden? Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av kontrastförstärkt MR på diagnostisk tillförlitlighet och prognostisk betydelse vid hjärtsvikt och planerad behandling med CRT. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? MR-kontrastmedel bör undvikas vid uttalat sänkt njurfunktion. Vilka studier ingår i granskningen? I granskningen ingår nio studier, åtta på diagnostisk tillförlitlighet och en prognostisk studie [24-32]. Slutsatserna baseras på 334 personer för diagnostisk tillförlitlighet och 559 personer för prognostisk betydelse. Europeiska hjärtförbundet (ESC) har inga rekommendationer för kontrastförstärkt MR i sina riklinjer för CRT-behandling [33]. Saknas någon information i studierna? Det saknas randomiserade studier som visar att kontrastförstärkt MR ger bättre behandlingseffekt genom att vägleda till placering av pacemakerelektroder alternativt beslut att avstå från CRT på grund av uttalad fibros. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar. 33
Tabellering av inkluderade studier # Författare, år Studiedesign Patientpopulation Index- och referenstest Diagnostisk tillförlitlighet testprestanda (sensitivitet/ specificitet, 95 % KI, PPV, NPV) Prognostisk betydelse för framtida händelser 1 Bilchick et al.. JACC CVI 2008 [24] Kohortstudie 20 patienter remitterade för CRT. Medelålder 58 år, andelen män 65% Indextest är <15% vänsterkammarfibros på kontrastförstärkt MR Referenstest är förbättrat kliniskt status till minst NYHA klass II. MR som test för total vänsterkammarfibros har 77% PPV och 80% NPV för förbättrat kliniskt status av CRT. 2 White et al. JACC 2006. [25] Kohortstudie 23 patienter remitterade för CRT. Medelålder 65 år, andelen män 65% Indextest är <15% vänsterkammarfibros på kontrastförstärkt MR Referenstest är förbättrat kliniskt status och 6 minuters gångprov eller EFökning >5%. Sensitivitet 85% Specificitet 90%. 3 Cochet et al. J of Cardiovascular Electrophysiology 2013. [26] Kohortstudie 60 patienter, andelen män 73% medelålder 59 år Indextest: Kontrastförstärkt MR. Referenstest: Sänkt slutsystolisk vänsterkammarvolym >15% vid 6-månaders uppföljning med ekokardiografi. Vid ROC analys sågs att 12% fibros av vänsterkammaren hade sensitivitet 79% och specificitet 64% att förutsäga minskad vänsterkammarstorlek av behandling. 34