Kommunstyrelsens ordförande har ordet

ESLÖVS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2011 1

Innehåll: Kommunledningskontoret ekonomiavdelningen Produktion och layout: Informationsavdelningen Foto: Ulf Axelsson Eslövs kommun 2012 2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Den politiskt stabila ledningen av vår kommun har gett förutsättningar för en fortsatt god utveckling. Samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna har fungerat väl och fördjupats under året. Målsättningen att utveckla en ännu bättre service till våra medborgare under mandatperioden har goda förutsättningar att infrias. Kommunen har trots den ekonomiska utvecklingen i omvärlden satsat mycket nya resurser i budget 2012 till våra barn och elevers skolgång, till personer med funktionshinder, till våra barn och ungdomars fritid genom ny mötesplats och ökade föreningsbidrag, kulturskolesatsning med sänkta avgifter, förbättrad matkvalitet i kommunens verksamheter, till skötseln av grönytor och gator, ett förbättrat fastighetsunderhåll och en ökad näringslivssatsning. Ökade resurser i kombination med ett omfattande målarbete med ett brett politiskt engagemang lägger grunden för en fortsatt attraktiv och framgångsrik kommun. Ett bevis på detta är att befolkningen fortsätter öka med cirka en procent om året. Vid en försämrad konjunktur, som vi just nu befinner oss i, ökar medborgarnas behov av stöd från kommunen. Särskilt gäller detta behovet av försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Kommunen har för att möta detta behov även ökat anslaget till försörjningsstöd samt ökat antalet biståndshandläggare. Kommunen tar även aktiv del inom det samarbete, FINSAM, som just nu utvecklas mellan våra grannkommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att finna ytterligare möjligheter för att minska arbetslösheten. För ett år sedan fanns förhoppningar om att etableringen av ESS och MAX IV skulle ge ett uppsving för kommunen i form av nya arbetstillfällen. Vi kan redan nu se positiva effekter av att bygget av Maxlabbet påbörjats. Förfrågningarna om industrimark ökar och minst ett medelstort företag etableras nu i kommunen med direkta koppling till Maxlab. Även satsningen på att omvandla vårt flygfält till flygplats har öppnat för företagsetableringar, till exempel är en flygplanstillverkare intresserad av att förlägga tillverkningen hit. Exploateringen av Flygstaden, som strax är färdig, kommer även den att ge fler arbetstillfällen även om etablering av nya butiker för närvarande verkar försenas på grund av konjunkturen. En av de frågor som engagerat många under året har varit frågan om vårt hotells framtid. Ägarens begäran om att få omvandla hotellet till attraktiva bostäder mitt i centrum har väckt mycket känslor. Kommunen behöver ett hotell, om detta råder ingen tvekan. Alla goda krafter har därför samlats för att hitta en framtidsinriktad lösning på hotellfrågan. Till och med möjligheten med ett nytt hotell undersöks, med ökade förutsättningar att bli framgångsrikt, vilket skulle kunna bli en ännu större tillgång för kommunen än det nuvarande hotellet genom kopplingen till Medborgarhuset. Den akuta risken för att kommunen skulle stå utan hotell under mellantiden är löst genom att ägaren driver hotellet vidare. Det har hänt väldigt mycket under året som gått. En av de mest glädjande och framgångsrika satsningarna är det omfattande engagemang som skett från medborgare, föreningar, företag och kommunen för att fira vårt 100 års jubileum. Ingen kunde väl drömma om en sådan framgång! Cecilia Lind (S) Kommunstyrelsens ordförande Kungaparet guidas i Medborgarhuset 3

INNEHÅLL Organisation...5 Sammanfattning...6 Eslöv under de senaste fem åren...7 Förvaltningsberättelse...8 21 Omvärld...9 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad...9 Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning...10 Prioriterade mål för Eslövs kommun...11 Koncern...11 Årets viktigaste händelser...11 Finansiell analys för kommunen... 12 15 Sammanställd redovisning...16 Drift- och investeringsredovisning...16 Personalekonomiska siffror...17 Miljöredovisning... 20 21 Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder... 22 72 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret... 23 27 Kommunstyrelsen, utskottet för Arbete och Försörjning... 28 31 Barn- och familjenämnden... 32 36 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 37 41 Kultur- och fritidsnämnden... 42 46 Miljö- och samhällbyggnadsnämnden, exklusive vatten och avlopp... 47 52 Miljö- och samhällbyggnadsnämnden, vatten och avlopp... 53 54 Servicenämnden... 55 61 Vård- och omsorgsnämnden... 62 67 Överförmyndarnämnden... 68 71 Revisionen...72 Koncernen... 73 74 Eslövs Bostads AB...73 Eslövs Industrifastigheter AB...74 Mellanskånes Renhållning AB...74 Finansiella rapporter... 77 89 Resultaträkning,...76 Kassaflödesanalys...76 Balansräkning...77 Noter... 78 86 Drift- och investeringsredovisning...87 Balansräkning vatten och avlopp, Resultaträkning vatten- och avlopp...88 Exploateringsredovisning per område...89 Ord och begrepp...90 Redovisningsprinciper... 91 92 Revisionsberättelse... 93 94 4

ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Kommunledningskontor Arbetsutskott Arbetsgivarutskott Näringslivsutskott Utskottet för arbete- och försörjning Arbete och Försörjning Barn- och familjenämnden Barn och Familj Eslövs bostads AB, 100% Eslövs industrifastigheter AB, 100% Bildskärmen 1 AB (dotterbolag), 100% Gymnasie- och vuxenutbildningnämnden Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Gymnasie- och Vuxenutbildning Kultur och Fritid Miljö och Samhällsbyggnad Mellanskånes Renhållnings AB, 52,5% Servicenämnden Service och Teknik Fastighets AB Gäddan (vilande), 100% Vård- och omsorgsnämnden Vård och Omsorg Valnämnden Överförmyndarnämnden 5

SAMMANFATTNING Ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt bra år konjunktursvängningen till trots Året som vi lagt bakom oss innebar ett bra år sett till de resultat som nämnderna skapade i form av service och tjänster till våra invånare. En samlad bild av måluppfyllelsen av de prioriterade målen, se under rubriken prioriterade mål för Eslövs kommun 2011 2014, visar på förbättring av verksamheten. Målen är satta högt, huvudsakligen utifrån full måluppfyllelse först vid mandatperiodens utgång 2014. Det ekonomiska resultatet för kommunen blev 29 miljoner vilket var över budget tack vare fortsatt lägre arbetsgivaravgifter för personal upp till 26 år och sänkta arbetsgivarpremier vilket tillsammans uppgick till 14 miljoner. Resultatet blev klart över överskottsmålets nedre gräns som är på 15 miljoner. Kommunens samlade finansiella mål uppnåddes inte med anledning av hög investeringsvolym. Intäktsmässigt visade alla konjunkturprognoser och intäktskurvor brant uppåt fram till sommaren då krisen i Europa slog igenom. Fallet i bruttonationalprodukten, BNP, för svensk del gick från över 4 procent under tredje kvartalet till drygt en procent under det sista kvartalet. Ökningstakten av kommunernas intäkter minskade därmed under året. Måluppfyllelse av prioriterade mål Uppfyllelsen av de prioriterade målen och verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning ger en delad bild. Målen är huvudsakligen satta utifrån uppfyllelse vid slutet av mandatperioden. Denna bild ska också vägas mot den satta nivån på målen. Sätts målen högt är det svårare att nå en hög måluppfyllelse och tvärtom. Eftersom alla mål inte är absolut mätbara och eller innehåller flera kriterier som mäts, blir det ytterst en bedömning av uppnådd måluppfyllelse. Möjligheten att göra en absolut bedömning av måluppfyllelsen föreligger knappast. Nämnder och utskott har även en rad andra mål att leva upp till. Även externt uppställda mål som till exempel inom skolan där staten ställt upp för verksamheten bör vägas in i bedömningen av nämndernas måluppfyllelse. Nämnder och utskott har själva föreslagit delmål och hur högt målen ska ställas utan samordning. En sammanlagd bedömning om nämnder och utskott klarat sitt uppdrag och nått en tillfredställande måluppfyllelse får rimligen ett positivt svar. Befolkningen fortsätter att öka Antalet invånare ökade för det tolfte året i följd. Vid årsskiftet fanns 31 728 invånare, en ökning med 141 personer, i kommunen. Balanskravet och överskottsmålet uppnåddes Kommunen uppfyllde år 2011 återigen det lagstadgade balanskravet vilket innebär att intäkterna översteg kostnaderna under året. Årets resultat blev 28,7 miljoner och resultat att stämma av mot balanskravet 28,3 miljoner. Även kommunens finansiella mål om ett resultat på minst 1 procent av skatteintäkterna har nåtts. Hög investeringsnivå 2011 har kommunen investerat för totalt 128,8 miljoner (brutto) exklusive Vatten och avlopp. Inom Vatten- och avlopp har investeringar skett med 16 miljoner (brutto). 2010 års investeringar uppgick till totalt 39,5 miljoner. Under året har kommunen köpt in fastigheter för 24,2 miljoner. Investeringarna har finansierats utan att ta upp långsiktiga lån. 33000 32000 31000 30000 29000 28000 27000 26000 Befolkningsutveckling (invånare) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nämnder och utskott visar underskott Nämnderna visar totalt sett ett underskott med 8,8 miljoner. Störst underskott uppvisar barn- och familjenämnden med 7,7 miljoner. Även utskottet för Arbete och Försörjning och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppvisar underskott med 2,5 miljoner respektive 2 miljoner. Koncernen Kommunens resultat blev positivt liksom kommunens heleller majoritetsägda bolag som var och en uppvisade vinst. Resultatet för koncernen som helhet blev 35,6 miljoner. 6

ESLÖV UNDER DE FEM SENASTE ÅREN Eslöv i siffror År 2007 2008 2009 2010 2011 Antal kommuninvånare 30 775 31 123 31 269 31 587 31 728 Kommunal skattesats 19,74 19,74 19,74 19,74 19,74 Skatteintäkter, netto (miljoner kronor) 1 195,3 1 257,9 1 306,1 1 375,4 1 420,8 Nettokostnader i procent av skatteintäkter 99 101 100 96 99 Årets resultat (miljoner kronor) 22,4 1,1 16,4 61,2 28,7 Eget kapital (miljoner kronor) 953,4 954,6 971,0 1 032,1 1 060,8 Eget kapital (kronor/kommuninvånare) 30 981 30 672 31 053 32 675 33 434 Soliditet exklusive ansvarsförbindelse avseende pensioner (procent) 79 78 73 75 73 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse avseende pensioner (procent) 27 26 25 31 27 Låneskuld (kronor/kommuninvånare) 0 0 0 0 2 896 Räntenetto (miljoner kronor) 11,2 12,3 18,7 13,0 12,5 Personalkostnader (miljoner kronor) 996,4 1 059,6 1 070,9 1 060,0 1 075,6 Antal årsarbetare 2 470 2 516 2 458 2 450 2 443 Mandatfördelning Parti Mandat Socialdemokraterna 17 Moderaterna 10 Sverigedemokraterna 6 Centerpartiet 5 Folkpartiet 4 Miljöpartiet de gröna 2 Nya kommunpartiet 2 Vänsterpartiet 2 Kristdemokraterna 1 Totalt 49 Kommunstyrelsens ledamöter Namn Cecilia Lind, ordförande Tony Hansson Lars Månsson Lena Emilsson Janet Andersson Henrik Wöhlecke, förste vice ordförande Catharina Malmborg Karin Reinisch Håkan Olsson till och med september Anders Molin från och med oktober Annette Linander, andre vice ordförande Daniel Rhodin Håkan Svensson-Sixbo Fredrik Ottesen Parti S S S S S M M M C C FP V Sd 7

8 Nils Novén hälsar välkommen till Eslöv med sin rondellskulptur

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld Upp som en sol... Detta uttryck skulle kunna användas för att beskriva konjunkturutvecklingen under året. Fram till sommaren visade alla prognoser på en ökande högkonjunktur som efter sommaren snabbt bromsades in på grund av oron för skuldkrisen i Europa. Under det sista kvartalet hade den globala BNP-tillväxten minskat, liksom i Sverige som gick ner med cirka 3 procent mellan tredje och fjärde kvartalet. Skatteintäktsprognosen för kommunerna för året som gick föll något men eftersläpningseffekterna i skattesystemet höll uppe intäkterna relativt väl. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar, trots bedömningen av en kraftig inbromsning av svensk tillväxt i decemberprognosen, att skatteunderlagsprognoserna minskas relativt lite fram till 2015. Förutsättningen för prognosen är att skuldkrisen i Europa klaras upp under ordnade former. SKL:s prognos visar på en snabbare skatteunderlagstillväxt än regeringens. I en jämförelse med konjunkturbedömningar från Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet, som kom strax efter SKLs prognos i december, räknar dessa med en betydligt lägre konjunkturutveckling de kommande åren. SKLs senaste prognos från mitten av februari 2012 visar på låg tillväxttakt. Skatteunderlaget utvecklas dock mer positivt för Eslövs kommun än tidigare prognos från december. Eslövs kommun liksom övriga kommuner är beroende av olika händelser i omvärlden. Exempelvis ger en god världskonjunktur goda möjligheter för bra tillväxt i Sverige. Högkonjunktur och bra tillväxt ger vanligen ökad sysselsättning och höjda löner. Detta i sin tur ger högre skatteintäkt. På motsvarande sätt ger sämre tider med lågkonjunktur högre arbetslöshet. Då blir ökningen av skatteintäkterna betydligt lägre. I en lågkonjunktur ökar samtidigt kostnaderna för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. I goda tider växer befolkningens förväntningar på service och tjänster. Likviditeten har försämrats under den senare delen av året på grund av hög investeringsnivå och inköp av fastigheter. Långsiktiga lån har liksom tidigare år inte tagits i avvaktan på utbetalning av betydande försäkringsbelopp och planerade försäljningsintäkter. Räntenivån på checkkrediten har varit i paritet med nivån på kort- och långsiktiga lån. Kommunernas verksamhet tar tid att anpassa till förändrade ekonomiska förutsättningar, särskilt till minskade resurser. Stora svängningar i de ekonomiska planeringsförutsättningarna, som vi nu sett, innebär trovärdighetsproblem och medför att kommunerna bidrar till att förstärka konjunktursvängningar. Regeringen har sett hur dessa situationer kan förebyggas genom möjlighet till fondering av överskott men ingen proposition har ännu presenterats. Befolkning, arbetsmarknad och bostadsmarknad Skånes befolkning ökade till 1 252 933 invånare, en ökning med 9 604 invånare. I Eslövs kommun har antalet invånare ökat de senaste tolv åren. Befolkningen ökade med 141 personer under 2011 till 31 728 invånare. Befolkningsökningen har varit i snitt 302 invånare per år de senaste tio åren. Under perioden 2012 2014 beräknas befolkningen fortsätta öka.befolkningsökningens fördelning på födelseöverskott och flyttningsnetto framgår av nedanstående tabell: Invånare 2011-12-31 31 728 Befolkningsökning 141 Födelsenetto 108 Varav födda 388 Varav avlidna 280 Flyttningsnetto 35 Nya bostäder tillkommer Årets färdigställda bostadsproduktion har utgjorts av 56 bostäder (48 under 2010), varav 16 i flerfamiljshus och övriga som småhus. De senaste tio åren har knappt 100 nya lägenheter/småhus byggts per år. Enligt plan ska 150 lägenheter färdigställas per år. Arbetslöshetens utveckling Den öppna arbetslösheten i Eslöv var år 2011 707 personer i åldersgruppen 16 64 år. Detta var en ökning med 35 personer jämfört med samma tid föregående år. Av dessa var 244 utrikesfödda. Till den öppna arbetslösheten ska läggas personer i program som uppgick till 465 personer vilket är en minskning med 64 personer jämfört med föregående år. Av dessa var 124 utrikes födda. Även i denna grupp har antalet i program med aktivitetsstöd minskat med 33. Arbetslösheten i kommunen är viktig eftersom kommunens kostnad för försörjningsstöd ökar med ökad arbetslöshet. Utskottet för arbete och försörjning har sedan 2009 fått kraftigt utökad budget för att möta behoven av ekonomiskt stöd. Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska utveckling styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas genom kommunala beslut, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Som exempel på de senare kan nämnas lagstiftning, utjämningssystem och konjunkturläge. Nedan framgår ungefär hur kommunens ekonomi påverkas av förändringar i ett antal faktorer. miljoner kronor ca +/- 1 kr förändring av kommunalskatten 50,0 1 procents löneförändring 11,0 1 procents prisförändring 6,0 1 procents avgiftsförändring 1,0 10 miljoner förändrad upplåning 0,4 10 heltidstjänster 4,0 100 kommuninvånare 5,0 1 procent förändring av generellt statsbidrag 4,0 9

Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Balanskrav och övergripande finansiella mål Lagstiftningen ställer krav att kostnaderna högst motsvarar intäkterna. Kommunens finansiella mål innebär ett överskott som minst motsvarar en procent av intäkterna. Detta innebär att 99 procent av de planerade intäkterna används för att ge service och tjänster till medborgarna. God ekonomisk hushållning och mål Mål och riktlinjer finns för den verksamhet kommunen bedriver som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa utgörs av finansiella mål och verksamhetsmål. Målen fastställs av kommunfullmäktige. Eslövs kommuns definition av god ekonomisk hushållning är följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service den konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. Målen för god ekonomisk hushållning skall följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Avvikelser skall kommenteras och godkännas av kommunfullmäktige. Finansiella mål För varje mål beskrivs hur det är kopplat till kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Mål Oförändrad skatt 19,74 kr Årets resultat Investeringsvolymen Ur perspektivet en god ekonomisk hushållning Skatteintäkterna utgör tillsammans med generella statsbidrag huvudsaklig intäktskälla och innebär en totalram för resursförbrukningen, 1 421 miljoner netto. Resursförbrukningen blev 1 405 miljoner. Överskott på minst 1 procent av skatte- och statsbidragsintäkterna, cirka 15 miljoner per år. Årets resultat är vid årets slut 29 miljoner. Ska inte överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden samt de två tidigare åren, cirka 62 miljoner per år över en femårsperiod. Årets investeringar har netto uppgått till 95 miljoner exklusive vatten och avlopp och fastighetsinköp. Måluppfyllelse Helt Helt Inte alls Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nedan följer ett sammandrag av utskottets och nämndernas mål. Övriga nämndmål återfinnes under respektive nämnds redovisning. Nämnd Kommunledningskontoret Arbete och Försörjning Barn- och familjenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Vård- och omsorgsnämnden Mål Samordning av samtliga nämnders och utskotts mål för god ekonomisk hushållning. Sänkt kostnad för försörjningsstöd. Alla elever ska kunna läsa efter åk 2. Alla elever ska ha behörighet till ett högskoleförberedande- eller yrkesprogram i gymnasiet. Meritvärdet i åk 9 ska öka jämfört med 2010. En ekonomi i balans. Kostnaden per elev på respektive program på Bergagymnasiet ska högst uppgå till medelvärdet i riket. Lokalanvändningen ska vara effektiv. Måluppfyllelsen ska vara hög inom befintlig budgetram. Medverka till att varje generation tar ansvar för sina kostnader och resursutnyttjande. Underhåll i balans. Genomförande av investeringar och exploateringsprojekt ska ske effektivt och till rimliga kostnader. Samtliga verksamheter ska vid utgången av 2011 ha leveransavtal som motsvarar villkoren inom respektive bransch. Under 2011 ska en plan för hur fastighetsunderhållet ska komma i balans presenteras. Investeringsärenden ska till minst 60 procent upphandlas i direkt konkurrens och högst 40 procent via traditionella ramavtal. Verksamhet och budget ska vara i balans genom tydliga signalsystem. Verka för flexibla, kostnadseffektiva lösningar för ökad kvalitet hos brukarna. Överförmyndarnämnden Mål för nämnden är framtagna och behandlas för närvarande. 10

Prioriterade mål för Eslövs kommun 2011 2014 Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Nämndernas/utskottets övriga delmål Nämnder och utskottet ska genom delmål bidra till uppfyllelse av de övergripande målen. Kommunfullmäktige har fastställt delmålen den 20 juni 2011. En sammanvägd bedömning av den totala måluppfyllelsen av respektive övergripande mål kommer att ske i delårsrapporten och i årsredovisningen. Mål Klk AoF BoF GoV KoF MoS SoT VoO ÖfN Långsiktigt hållbart Eslöv Bo och verka i Eslöv Mångfald Medborgarfokus och bemötande God ekonomisk hushållning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Mäts först efter mättidpunkt se sidan 25 Koncern Eslövs kommunkoncern består, förutom kommunen, av fyra bolag; Eslövs Bostads AB (100 procent), Eslövs Industrifastigheter AB (100 procent) med nytt dotterbolag Bildskärmen 1 AB (100 procent), Fastighets AB Gäddan (100 procent), och Mellanskånes Renhållning AB (52,5 procent). Fastighets AB Gäddan är vilande och kommenteras inte vidare i förvaltningsberättelsen. Kommunen har 2011 erhållit borgensavgift med 3,1 miljoner från Eslövs Bostads AB. Därutöver har kommunen fått ränta på den revers kommunen har på Kraftringen AB med 7,2 miljoner. Dessutom äger kommunen Tolv procent i holdingbolaget Kraftringen AB. Kraftringen AB äger samtliga aktier i Lunds Energikoncern AB. Eftersom Eslövs kommuns ägarandel i Kraftringen AB är under 20 procent, ingår detta bolag inte i den sammanställda redovisningen. Kraftringen AB ägs tillsammans med Lunds kommun, Hörby kommun och Lomma kommun. Omsättningen i Kraftringen koncernen är hög och bolagets utveckling är av stor betydelse för kommunens ekonomi. Del av Sydvatten AB, se not 20 Del av Kommunassurans Syd Försäkrings AB, se not 20 Kommunen har ett andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening, se not 20 Kommunen driver Räddningstjänsten via kommunalförbundet Räddningstjänst Syd tillsammans med Burlöv, Lund, Malmö och Kävlinge. Från och med årsskiftet 2011/12 driver kommunen vattenoch avloppsverksamheten inom VA SYD tillsammans med Lund, Burlöv och Malmö. Årets viktigaste händelser Hela kommunen har firat 100-års jubileum Handelscentrum Flygstaden är i det närmsta klart för etablering av affärer Försäljning har kommit igång av fastigheter på områdena Bäckdala, Gustavslund och i Stehag. Återuppbyggnaden av Norrevångshallen och bowlinghallen har påbörjats Äventyrsbadet är invigt En rad översikts- och detaljplaner är under slutbehandling Lunds Energi har fått klartecken om kraftvärmeverket i Örtofta Eslövs Bostäder AB har beslutat om att påbörja nybyggnationen Valpen Kommunen är aktiv för att ta tillvara etableringen av ESS och Max IV ger ännu bättre framtidsmöjligheter för Eslövs utveckling. Ett Finsamförbund har bildats med grannkommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan från och med 1 april Flygfältet är ombyggt till flygplats Beslut har fattats om inträde i VA SYD Fortsatta insatser för att lyfta fram betydelsen av återupptagande av persontågstrafiken mellan Eslöv och Helsingborg Eslövs Bostäder AB har fått ny bolagsordning och ägardirektiv Kommunen har förvärvat Dannemannen (Specialisthuset) Norrevångskolan är återuppförd Kommunen har återigen blivit certifierad enligt Investors In People 11

Finansiell analys för kommunen Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter: Resultat och kapacitet respektive risk och kontroll. Resultat och kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tid samt den kapacitet kommunen har för att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått samt hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Även investeringsutvecklingen omfattas av analysen. Risk och kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs. Här analyseras bland annat nämndernas budgetavvikelser. Resultat och kapacitet Intäkterna som finansierar verksamheten ökade mer än kostnaderna. Miljoner kronor 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter 430,1 517,8 448,3 Verksamhetens kostnader 1 696,9 1 786,1 1 806,2 Avskrivningar 44,3 57,7 46,7 Verksamhetens nettokostnader 1 311,1 1 326,0 1 404,6 Verksamhetens intäkter minskade 2011 med 13 procent jämfört med 2010 eller cirka 70 miljoner. Förklaringen är att under 2010 såldes tomter för motsvarande 38 miljoner, bland annat Flygstaden med 15 miljoner. Försäkringsersättning för bränder, efter uppgörelse med försäkringsbolaget, erhölls för åren 2008 2009 med 13 miljoner. Försäkringsersättning för merkostnader för ersättningsbyggnad och övriga merkostnader på grund av förlusten av Norrevångshallen erhölls med ca 16 miljoner. Dessa poster är alltså jämförelsestörande vid en jämförelse mellan åren. Motsvarande effekt uppnås på verksamheternas kostnader, dock fördelat över flera år. Verksamhetens kostnader ökade med drygt 1 procent jämfört med 2010. Verksamhetens kostnader består till stor del av personalkostnader. Personalomkostnaderna har sänkts kraftigt genom lägre kostnader för att anställa yngre samt personalförsäkringar. Sammantaget ökade verksamhetens nettokostnader med knappt 6 procent eller 78,6 miljoner vilket huvudsakligen förklaras av de jämförelsestörande intäkterna. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka mer än ökningen av skatteintäkter tillsammans med generella statsbidrag, om man bortser från jämförelsestörande poster. Miljoner kronor 2009 2010 2011 Skatteintäkter 949,3 977,6 1021,2 Generella statsbidrag 350,0 397,8 399,6 Varav nettotillskott kommunal fastighetsavgift 6,8 7,0 8,6 Skatteintäkter och generella 1 306,1 1 375,4 1 420,8 statsbidrag totalt Finansnetto 18,7 11,8 12,5 Skatteintäkterna fortsätter att öka Ökningen av de egna skatteintäkterna blev 1,6 procent, en i det närmaste halvering mot året före. De generella statsbidragen inklusive fastighetsavgiften ökade endast med en halv procent. Året före var ökningen betydligt högre 11,5 procent på grund av det tillfälliga konjunkturstödet. Kommunen har en ny intäktskälla sedan 2008 via den kommunala fastighetsavgiften. Staten sänkte statsbidragen motsvarande värdet av fastighetsavgiften i samband med införandet. Därför redovisas nedan kommunens årliga nettotillskott i kommunal fastighetsavgift. Totalt ökade intäkterna med 3,3 procent. Uttryckt i miljoner cirka 45 miljoner. Nettokostnadsökningen blev cirka 33 miljoner högre än intäktsökningen. Skatteintäkterna och de generella statsbidragen blev knappt 4 miljoner högre än budget, 1 417 miljoner. Slutavräkningen för 2010 blev positiv med 144 kronor per invånare och för 2011 blev det en positiv korrigering med 727 kronor per invånare. Skälen till ökade skatteintäkter i slutregleringen är att regeringen har underskattat skatteintäkterna i sin prognos. Nettokostnadernas andel av intäkterna visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går till den löpande verksamheten. En generellt rekommenderad nivå är ett överskottsmål på två procent det vill säga 98 procent av intäkterna läggs ut till verksamhet. Innehållet utrymme används till andra kostnader för verksamheten i huvudsak äldre intjänade pensionskostnader, räntekostnader samt till investeringar. I Eslövs kommun kan överskottsmålet begränsas till minst en procent eftersom avsättning har skett sedan 2000 för att dämpa den kommande kraftiga ökningen i pensionsutbetalningarna, den så kallade puckeln. En ny analys genomförs under februari 2012. Nettokostnadsandelen låg för kommunen på omkring 99 procent för året vilket innebär att överskottsmålet är uppfyllt. År 2012 planeras mer än 100 procent användas för den löpande driften, vilket gör att överskottsmålen troligen inte kan uppnås. Nettokostnadernas andel av skatte- och generella statsbidragsintäkter (procent) 104,0 102,0 100,0 98,0 96,0 94,0 92,0 100,4 96,4 98,9 100,2 101,2 102,7 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Budget Flerårsplan 12

Följsamhet mellan skatteintäkter och kostnad per invånare I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan nettokostnadsutvecklingen per invånare och skatteintäktsökningen per invånare (invånarantal 31 december året före). Mellan 2010 och 2011 har nettokostnaderna per invånare ökat med 5,5 procent och intäkterna per invånare med 2,8 procent. Skatteintäkterna har ökat mindre än planerat med anledning av att befolkningsökningen blev hälften mot planerat under 2011. Detta till trots har kommunen haft en hög nettokostnadsutveckling. Skatteintäkter och generella statsbidragsintäkter och nettokostnadsutveckling per invånare (procent) 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 4,33 6,53 4,06 5,76 3,35 2,91 Nettokostnader per invånare 4,25 0,12 5,46 2,84 2007 2008 2009 2010 2011 Investeringsvolymen blev betydligt lägre än budget Nettoinvesteringar avser investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Nettoinvesteringar exklusive VA (miljoner kronor) 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 62,1 119,3 39,1 114,6 61,9 57,2 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare 83,2 Utfall Budget Flerårsplan 71,9 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunen planerade investeringar för 204,6 miljoner netto. Därtill planerades investeringar i vatten och avlopp med 24,6 miljoner. Genomförda investeringar uppgick till 119,3 miljoner. Inom vatten och avlopp genomfördes investeringar 14,5 miljoner. Detta innebär att 85,3 miljoner planerade investeringar inte genomfördes under året inom kommunen. Motsvarande belopp för vatten och avlopp var 10,1 miljoner. Dessa investeringar kommer att genomföras under 2012 vilket ökar investeringsbudgeten kraftigt. Investeringarna finansierades med egna medel (årets resultat och avskrivningar) och kortsiktigt med nyttjande av checkkredit. Investeringsvolymen, exklusive vatten och avlopp, 2012 2016 är budgeterad till totalt 388,8 miljoner eller cirka 78 miljoner per år vilket är klart över uppsatt mål. Därtill kommer komplettering av investeringsbudgeten under 2012 för ny skola som ersätter Östra Skolan. Kommunen ska även svara för utlåning av medel till VA SYD:s investeringar. Tilläggsbudget 2011 Kommunfullmäktige beslutade under våren om tilläggsbudget för underhåll av gator med 2 miljoner, renovering av Munkebo förskola 3 miljoner samt Bergagymnasiet med 3 miljoner samt elevdatorer till Bergagymnasiet med 3 miljoner. Tilläggsbudgeten omfattade totalt 11 miljoner. Positivt resultat långsam återhämtning Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll det vill säga visa överskott. Kommunens egen målsättning är dock att resultatet ska vara minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat blev 28,7 miljoner. I resultatet ingår bland annat värdeminskningar av delar av exploateringsfastigheter. Kommunens resultat är positivt för femtonde året i rad. Enligt budget och plan för 2012 2014 ser perioden ut att gå med underskott på grund av långsam återhämtning av det kraftiga fallet i skatteintäkter efter finanskrisen och ny lågkonjunktur från hösten 2011. Sveriges Kommuner och Landstings intäktsprognos från december 2011 är osäker om hur återhämtningen kommer att utvecklas. Oron i Europa kan försämra prognoserna. Siffrorna i diagrammet nedan bygger på antagen budget för 2012 och plan 2013-2014. Balanskravet klarades Kommun uppfyllde det lagstadgade balanskravet 2011. Årets resultat var 28,7 miljoner och resultatet att stämma av mot balanskravet var 28,3 miljoner, se not 11. Årets resultat (miljoner kronor) 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0-40,0 16,4 61,2 28,7 7,0-9,0-33,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Budget Flerårsplan Lägre soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. 13

Soliditet (procent) 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen minskade under 2011 med 2,4 procentenheter. Främsta orsaken är hög investeringsvolym, som delvis har lånefinansierats. Soliditeten med beaktande av pensionsskulden minskade till 26,9 procent. Ansvarsförbindelsen ökade med 56 miljoner. Högre skuldsättningsgrad Den del av kommunens tillgångar som finansieras med lånade medel benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår följande parametrar: En avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller beräknat belopp, exempelvis pensionsåtaganden. Långfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning längre fram än ett år från bokslutsdagen. (Långfristiga skulder dividerat med totala skulder) Kortfristig skuldsättningsgrad. Skulder som förfaller till betalning året efter bokslutsåret. ( Kortfristiga skulder dividerat med totala skulder) Skuldsättningen ökade under 2011. Miljoner kronor 2009 2010 2011 Avsättningar 30,0 34,5 23,7 Långfristiga skulder 0,0 0,0 97,5 Kortfristiga skulder 336,2 307,1 276,5 Summa 366,2 341,6 397,7 Risk och kontroll 100 50 0-50 -100 79,9 78,6 78,3 34,3 54 27,1 26,4 25,0 36 33 72,6 75,1 72,7 71 30,5 87-92 26,9 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Exkl. ansvarsförbindelse Inkl. ansvarsförbindelse Kassa och bank (miljoner kronor) Exklusive ansvarsförbindelse avseende pensioner Inklusive ansvarsförbindelse avseende pensioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Likviditeten minskade Det kapital kommunen har att tillgå på kort sikt är behållningen i kassa/bank. God likviditet för Eslövs kommun är när behållningen vid årets slut är cirka 50 miljoner. Kommunens likviditet har minskat kraftigt under året från 87 miljoner på bokslutsdagen 2010 till -92 miljoner bokslutsdagen 2011. Orsaken till den minskade likviditeten är investeringsvolymen under året. Lån till investeringarna har inte tagits upp i avvaktan på försäkringsersättning för Norrevångshallen. Checkkrediten är totalt 120 miljoner för koncernen, varav riktvärdet 50 miljoner för kommunen. Enligt finanspolicyn ska en månads nettokostnader finnas i tillgänglig likviditet eller motsvarande kreditlöften. Med checkkrediten klarar kommunen kravet. Likviditeten kan komma att behöva förstärkas från början av 2012 via upplåning. Positivt finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar Finansnetto (miljoner kronor) 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 12,5 10,0 9,0 9,0 2010 2011 2012 2013 2014 Utfall Budget Flerårsplan utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid upplåning (till investeringar). År 2011 blev finansnettot positivt, plus 12,5 miljoner. Finansnettot blev 1,2 miljoner bättre än budget. Anledningen var bland annat att checkkrediten inte nyttjats förrän på hösten, dessutom till låg ränta. Borgensåtaganden Borgensåtagandena 2011 omfattade 905,0 miljoner som avser Eslövs Bostäder AB. Övriga borgensåtaganden uppgår till 48,6 miljoner. Kommunen ingår borgen för upplåning som görs av bolagen i kommunkoncernen. Risken förknippad med borgensåtagandena för dessa bedöms för närvarande vara låg. Övriga borgen avser AB Sydvatten, egna hem och föreningar och har i vissa fall en högre risk. De totala pensionsåtagandena De totala pensionsåtagandena består i balansräkningen dels av avsättning till pensioner och dels av ansvarsförbindelse som enligt lag redovisas inom linjen. Avsättningen avser i huvudsak garantipensioner och särskilda ålderspensioner. Avsättningen till pensioner minskade 2011 med 4,7 miljoner till 21,8 miljoner. 14

Ansvarsförbindelsen Kommunen har ett åtagande till sina anställda för pensioner upparbetade före 1998. Denna skall enligt lag tas upp som en ansvarsförbindelse inom linjen. Ansvarsförbindelsen 2011 var 668,6 miljoner inklusive löneskatt jämfört med 612,7 miljoner 2010. Ökningen blev jämförelsevis hög på grund av effekter av tidigare låga uppräkningen av prisbasbeloppet, den så kallade bromsen i det statliga pensionssystemet, som ökade skulden med 24,7 miljoner och sänkningen av diskonteringsräntan, som ökade skulden med 47,4 miljoner. Frågan om bokföringen av ansvarsförbindelsen ska ändras och hanteras som den skuld den är rent redovisningsmässigt har under året utretts av regeringen. Om lagstiftningsändring blir aktuell så kommer skuldens årliga förändring att belasta resultatet. Regeringen har ännu inte aviserat ändring av lagstiftningen. Om lagförändringen hade införts under 2011 så skulle 56 miljoner resultatförts och kommunens resultat skulle minskat med samma belopp till ett underskott. Prognosen för ansvarsförbindelsens årliga förändring inklusive löneskatt 2011-2016 framgår av nedanstående tabell, 2011 2012 2013 2014 2015 2016 56 5 6 10 1 0,3 miljoner kronor. Skulden minskar alltså från och med 2013. Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen, som 2011 var 27,3 miljoner, kommer att öka till 28,6 miljoner 2012. Medel till framtida pensioner För att kunna kapa puckeln på pensionsutbetalningarna avseende pension intjänad före 1998 har medel avsatts som förvaltas. Under 2008 har en strategi för matchning av utbetalningarna tagits fram. Denna strategi visade att medlen som avsatts kommer att börja användas år 2013. En ny matchningsanalys är gjord under februari 2012 som visar på samma resultat. Förvaltare av pensionsmedel har varit Carlson Investment Management, Danske Capital och Swedbank. År 2000 placerade kommunen 20 miljoner i kapitalförvaltning. Ytterligare 25 miljoner har placerats sedan dess, totalt 45 miljoner. Marknadsvärdet var den 31 december 2011 55,0 miljoner vilket är en minskning med knappt 3,2 miljoner. Den sista december 2011 var fördelningen mellan aktier och ränteplaceringar cirka 56 procent respektive cirka 44 procent. Kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för kapitalförvaltning för framtida pensionsåtaganden har följts under året. I samband med årsredovisningen 2010 avsattes ytterligare 10 miljoner efter ett bra resultat. Dessa medel har dock inte placerats i aktier eller räntor. Skälen till detta är oron på börserna i kombination med att kommunen nyttjade checkkrediten för att klara likviditeten. Internränta med 0,2 eller 3,1 procent för 6 månader har förts till pensionsavsättningen. Totalt finns vid årsskiftet 65,1 kronor. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (miljoner kronor) 2010 2011 Återlånade medel Avsättning för pensioner och liknande -26,5-21,8 förpliktelser Ansvarsförbindelser - 612,7-668,6 Pensionsmedel, marknadsvärde 58,2 55,0 Summa återlånade medel -581,0-635,4 Pensionsmedel Marknadsvärde 58,2 55,0 Anskaffningsvärde -49,7-51,4 Marknadsvärde minus bokfört värde 8,5 3,5 Marknadsvärde minus bokfört värde -7,2-8,5 föregående år Reavinster, reaförluster, utdelning 0,7 1,1 Summa avkastning 2,0-3,9 Budgetredovisning och prognossäkerhet Ett mått på den kontroll kommunens beslutsfattare har över den egna ekonomiska utvecklingen är hur budget och utfall överensstämmer. Budgetredovisning och prognossäkerhet (miljoner kr) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 Budget Bokslut Delår Styrningen av den ekonomiska utvecklingen har varit god. Enligt ursprunglig budget skulle årets överskott bli 15 miljoner och årets resultat blev 28,7 miljoner. Under året har fattats en rad beslut om ökade utgifter och till och med en tilläggsbudget har antagits. Under året har två prognoser och en delårsrapport tagits fram. Vårprognosen visade ett överskott på 26 miljoner, delårsprognosen och höstprognosen visade på 15 miljoner. Nämndernas prognossäkerhet under 2011 har påverkats av de ändrade förutsättningarna genom tilläggsanslag under året. Resultatet för nämnderna blev ett negativt resultat på 8,8 miljoner varav barn- och familjenämnden svarar för huvuddelen av underskottet, beroende på svårförutsägbara merkostnader för placeringar av barn. 15

Sammanställd redovisning Resultat och kapacitet Årets resultat Koncernen omsatte 2011 cirka 1,8 miljarder kronor, samma som 2010 (1,8). Årets resultat för koncernen var 35,6 miljoner kronor. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt för bolagen framgår nedan. Siffrorna avser kommunens och bolagens totala resultat. Miljoner kronor 2011 Eslövs kommun 29 Eslövs Bostads AB 4 Eslövs Industrifastigheter AB 1 Mellanskånes Renhållnings AB 8 Nämnd/förvaltning Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret 3,9 2,0 1,9 Barn och Familj 7,0 5,4 1,6 Gymnasie och Vuxenutbildning 5,0 2,2 2,8 Kultur och Fritid 1,4 0,6 0,8 Miljö- och Samhällsbyggnad 14,8 9,1 5,7 exklusive VA Service och Teknik 172,1 75,3 96,8 Vård och Omsorg 0,4 0,4 0,0 Totalt skattefinansierad -204,6 95,0 109,6 verksamhet Vatten och avlopp 24,6 14,5 10,1 Summa nämnder och styrelser -229,2-109,5-119,7 Lunds Energikoncern AB visade 2011 ett positivt resultat om 68,0 miljoner mot 139,3 miljoner 2010 före skatt. För en utförligare beskrivning av bolagens verksamhet och resultat hänvisas till sidorna 73 74. Drift- och investeringsredovisning Nämnd/förvaltning Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen -Kommunledningskontoret -76,7-76,8-0,1 -Arbete och Försörjning -41,6-44,1-2,5 Barn och Familj -570,2-577,9-7,7 Gymnasie- och Vuxenutbildning -169,5-171,5-2,0 Kultur och Fritid -63,3-63,3 0,0 Miljö- och Samhällsbyggnad -58,9-58,0 0,9 exkl. VA -Vatten och avlopp 0,0 1,5 1,5 Revisionen -0,9-0,9 0,0 Service och Teknik -10,1-8,7 1,4 Vård och Omsorg -416,7-416,6 0,1 Överförmyndarnämnd -2,2-2,6-0,4 Summa, netto -1 410,1-1 418,9-8,8 Driftredovisning Nämnderna visade totalt sett ett underskott med 8,8 miljoner mot budget. Barn- och familjenämnden svarar för huvuddelen av det samlade underskottet. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och utskottet för Arbete och Försörjning uppvisar återigen underskott. Beaktas bör att utskottet har en fortsatt förhöjd ram med anledning av behovet av försörjningsstöd, till följd av den höga arbetslösheten. Investeringsredovisning Ursprunglig investeringsbudget var 100,3 miljoner, förutom vatten och avlopp. Under året dubblerades investeringsbudgeten till 204,6 miljoner kronor. Förklaringen till den ökade investeringsbudgeten är bland annat att det under året har gjorts ombudgeteringar från 2010 med 32,4 miljoner det vill säga för investeringar som inte blev slutförda under året. Därtill förklaras huvudsakligen den utökade investeringsvolymen av beslut om Norrevångshallen med 49 miljoner, efter att försäkringsersättningen blivit reglerad. Verklig investeringsvolym blev 95 miljoner vilket är en kraftig avvikelse mot planerat. Servicenämnden har inte klarat av kapacitetsmässigt att genomföra de investeringar som beslutats. En förbättrad styrning bör övervägas när behov uppstår av omprioritering av investeringar. Förberedelse för nya bostäder och företag Totalt sett har exploateringsfastigheter ökat med 22 miljoner kronor under året till 49,9 miljoner. Kommunen kommer förhoppningsvis att få intäkter i framtiden vid försäljning av exploateringsmark, som kommer att motsvara investeringsvolymen. Försäljningen av Flygstaden är årets största enskilda exploateringsintäkt och samtidigt den klart största exploateringskostnaden. Under 2011 har värdeminskning gjorts med drygt 16 miljoner, i huvudsak för Flygstaden och flygplatsen. Intern kontroll Syftet med kommunens reglemente för intern kontroll är att starta processer som på ett strukturerat sätt leder till förbättringar i kommunens interna kontrollsystem. Enligt kommunens regler för intern kontroll fastställer nämnder och styrelser årligen planer för uppföljning av intern kontroll. Plan för innevarande år samt rapport om utförda kontroller föregående år rapporteras årligen till kommunstyrelsen och revisionen. 16

Vi ser en utveckling mot att kontrollerna mer och mer inriktats mot verksamhetsmål, -planer och rutiner och mindre mot rena ekonomirutiner. Införandet av elektronisk fakturahantering har medfört att man får in säkerhetskontroller, exempelvis gällande beslutsattest, med automatik. Även beställarutbildningar och upphandlingsutbildningar av berörd personal har förstärkt den interna kontrollen. För att följa upp att inriktningen på kontrollerna inte blir för snäv, delar vi från och med 2008 in kontrollerna under rubriker för målområden för intern kontroll: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av lagar, föreskrifter och riktlinjer På så sätt får vi en bild av om nämnderna behöver inrikta riskinventeringen mot något av de andra målområdena för intern kontroll i syfte att få en bred och balanserad internkontrollstruktur. Personalekonomiska siffror Hälsotalalet har minskat marginellt i jämförelse med förra året. Hälsotalet är dock fortfarande under målsättningen på 95 procent. Långtidsjukfrånvaron har förbättrats med 2,9 procentenheter på ett år vilket följer den positiva trenden sedan 2006. Sjukfrånvarotid för de olika åldersgrupperna har förbättrats förutom för de yngsta medarbetarna. Männens närvaro har förbättrats medan kvinnornas har försämrats i jämförelse med 2010. Mer information om personalens hälsotal och övriga personaluppgifter återfinnes i personalbokslut 2011 där även ytterligare information finns om personalen. Årsarbetare Hela kommunen Totalt 2 443 Årsarbetare definieras som ackumulerade arbetade timmar dividerat med en schabloniserad årsarbetstid på 1700 timmar. Hälsotal i siffror Sjukfrånvaro 2007 2008 2009 2010 2011 Total sjukfrånvarotid 7,1 5,9 5,8 5,4 5,6 Tillgänglig ordinarie arbetstid (timmar) 4 579 032 4 979 191 4 856 294 4 782 710 4 770 126 Tiden med långtidssjukfrånvaro 62,8 57,7 51,7 46,6 43,7 Sjukfrånvarotid för kvinnor 7,9 6,5 6,2 5,8 6,1 Sjukfrånvarotid för män 4,6 3,9 4,4 3,8 3,7 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 4,8 3,7 4,5* 4,8 5,6 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30 49 år 6,9 5,9 5,8* 5,6 5,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 8,2 6,8 5,4* 6,2 5,7 * justerade siffror 17

Visioner på Stora torg 18

Framtidsbedömning kommunledningskontorets bedömning, februari 2012 Sveriges och kommunernas ekonomiska förutsättningar bedömdes fram till strax före sommaren få en snabb uppgång, som skulle hämta igen stora delar av de minskade skatteintäkterna efter finanskrisen. Tyvärr vände prognoserna ner igen. En långsammare återhämtning av de kommunala intäkterna blev ny prognos. I sämre ekonomiska tider när kommunens intäkter faller eller åtminstone inte ökar i normal utsträckning så ökar samtidigt medborgarnas behov av service och tjänster. Kommunernas kostnader ökar därmed även i Eslöv. Med minskade marginaler ökar risken för en budget i obalans. Detta visade sig genom att några nämnder inte klarade av att hålla budget eller fullt ut påbörja arbetet med de höjda målen för verksamheten. Under året har kommunen, detta till trots, orkat med att nysatsa och samtidigt höja kvalitén i service och tjänster. Året slutade med överskott vilket ger ett bra utgångsläge för de närmsta åren då intäkts - och kostnadsbalansen kommer att bli svårare att uppnå. Befolkningen fortsatte öka, dock blev ökningen en halvering mot genomsnittet de senaste tio åren. Förutsättningarna för en fortsatt genomsnittlig befolkningsökning är dock ovanligt goda med tanke på alla bostäder som är under produktion och planerade. ESS och MAX IV etableringen bidrar i högsta grad till vår optimism. Kommunen har även rönt mycket uppmärksamhet med tanke på det mycket framgångsrika firandet av 100-årsjubiléet. Eslöv genom sina medborgare, föreningar, företag och kommunens egen organisation har visat att vi gemensamt kan! Den utveckling vi ser med allt fler invånare är ytterst glädjande och bidrar långsiktigt till att säkra servicen i vår kommun. Den styrande majoritetens omfattande handlingsprogram för mandatperioden är till stora delar redan genomfört. Nämnder och utskott i samspel med tjänstemännen i vår kommun har genomfört vad som bestämts. Målsättningen kvarstår dock att fortsätta utveckla servicen i kommunen för en ytterligare ökad nöjdhet hos våra medborgare. Ett ökat medborgarfokus är en övergripande ledstjärna i arbetet och processerna. Framtidsanpassningen av gällande översiktsplaner och framtagande av nya planer skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt. Resultatet av arbetet kommer att bli synligt under året. Näringslivssatsningen, som är på plats sedan i höstas, kommer att ytterligare förstärka möjligheterna att locka arbetstillfällen till kommunen. Kommunens organisation och personalen har återigen kvalificerat sig enligt Investors In People, vilket är mycket glädjande och bidrar till att kvalitetssäkra servicen och tjänsterna till våra medborgare. Eje Ringborn Kommundirektör Tomas Nilsson Ekonomichef Nationaldag med kungaparet 19

Miljöredovisning Invigning av natureservat 20

Miljöredovisning Hållbarhetsvecka 38 Ett av ledorden för jubileumsåret var hållbart. För att uppmärksamma ekokommunen Eslövs ambition om att bidra till en hållbar utveckling arrangerades Eslövs första hållbarhetsvecka under vecka 38. Till hållbarhetsveckan bjöds alla kommunens förvaltningar, företag, föreningar och enskilda in, för att bidra till att rikta extra fokus mot miljö- och hållbar utveckling. Resultatet blev en vecka med aktiviteter på många olika håll. Bland annat arrangerades föreläsningar, debatter, filmvisningar, energimässa och olika aktiviteter ute i byarna. Eslövs miljöpris, som delas ut av Eslövs kommun i samarbete med Skånska Dagbladet, återintroducerades i samband med hållbarhetsveckan och 2011-års miljöpristagare blev Lisbeth Andersson, ekologisk lantbrukare på Sunnantorps gård. För begränsad klimatpåverkan En ny energi- och klimatplan för Eslövs kommun, med tolv åtgärder, antogs under året. I den framgår att kommunen ska arbeta aktivt med bland annat energieffektivisering, utfasning av fossila energikällor och hållbar upphandling. Planen är kommunens bidrag till att uppnå det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Natur och vatten Vid Vedelsbäck i Stehag finns unik natur med mycket höga värden. Under året har området inventerats och med hjälp av bidrag har kommunen börjat på arbetet med att skydda det. I Ringsjöns-, Rönne ås och Kävlingeåns vattenråd fortsatte arbetet mot god status i dessa vatten (vattenråd för Saxån håller på att bildas). För Ringsjöns del startade InterReg IVa projektet Algae Be Gone!. Projektet som omfattar Ringsjön och den danska sjön Sjælsø går ut på att ta fram metoder för att restaurera övergödda sjöar. I projektet deltar bland annat kommunerna, länsstyrelsen och universitet. Projektet kommer att pågå under tre år och förhoppningsvis ge Ringsjön ett klarare vatten och en bättre ekologisk balans. Ekologiskt Inom kommunens måltidsservice var 25 procent av alla inköpta livsmedel under 2011 ekologiskt odlade. Det innebär en ökning med drygt åtta procentenheter jämfört med 2010. Cykelvägen mellan Örtofta och Håstad blev klar under 2011. Den underlättar och gör det möjligt för många att pendla klimatsmart. 21