5.1 Teknisk försörjning

5 Effekter och konsek venser 5.1 Teknisk försörjning Förtätning inom tätortsavgränsningarna är generellt positivt ur ett försörjningsperspektiv. En tät stadsstruktur skapar underlag för ekologiskt hållbara tekniska lösningar för vatten, avlopp, värme, etc. 5.1.1 Vatten- och avlopp Inom Bros tätortsavgränsning Ur försörjnings- och belastningsperspektiv är den föreslagna utbyggnaden genom förtätning och permanentning söder om Bro positiv eftersom den möjliggör anslutning till kommunalt vatten och avlopp för majoriteten av bebyggelsen inom utbyggnadsområdena. Inom Kungsängens tätortsavgränsning Förtätning inom Kungsängens tätortsavgränsning är positiv ur försörjningssynpunkt. Inom tätortsavgränsningarna förutsätts att ny bebyggelse ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Dessa förutsättningar utgör grunden för de positiva konsekvenser som uppstår. Utredningsområdet på norra Stäksön är ur ett försörjningsperspektiv mindre lämpligt då komplicerade ledningsdragningar krävs. VA-försörjningen på landsbygden En utbyggnad och förtätning inom befintliga bebyggelsegrupper ger förutsättningar för en effektivare och ur miljöhänseende bättre vatten- och avloppsförsörjning. Gemensamhetsanläggningar av tillräcklig kapacitet och reningsgrad bör anläggas i perifera bebyggelsegrupper. Även på landsbygden bör strävan vara att ansluta bebyggelse till det kommunala VA-nätet. Den planerade VAledningen till Smidö bidrar med stora positiva konsekvenser genom minskad näringsbelastning på Mälarens vatten minskad risk för förorening av enskilda dricksvattenbrunnar. En anslutning av de norra kommundelarna till Sigtunas VAnät skulle ge möjlighet att ansluta stora delar av landsbygden och Håbo-Tibble kyrkby vilket skulle ge stora positiva miljökonsekvenser. Detta skulle också ge möjlighet till rundmatning vilket ger ett robustare och mer driftsäkert system. Att ansluta bebyggelse på landsbygden till gemensamma avloppsanläggningar eller till kommunalt avlopp ger positiva konsekvenser på dricksvattenkvaliteten i enskilda brunnar. Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet En ytterligare permanentning och förtätning av fritidshusområden måste åtföljas av en tydlig strategi hur man löser VA- frågorna för att få en förbättrad kontroll och minskade utsläpp. Bristfälliga befintliga anläggningar ska åtgärdas i enlighet med kommunens riktlinjer. Möjliga alternativa VA-lösningar: Enskild anläggning för avlopp som klarar dagens funktionskrav och egen vattenbrunn Gemensam godkänd lokal anläggning, t.ex. minireningsverk samt egen eller gemensam vattenförsörjning Anslutning till kommunens VA-nät med privata ledningar Kommunal anslutning av VA fram till tomtgräns 34

5.1.2 Dagvatten Planen pekar ut nya verksamhetsområden i anslutning till Högbytorp och Brunna vilka kan generera förorenat dagvatten. En generell förtätning inom tätorterna och anläggande av ny bebyggelse utanför tätorterna genererar också mer dagvatten. Vid anläggning av nya verksamheter och bebyggelseområden inom den sekundära skyddszonen för östra Mälarens vattenskyddsområde är utformningen av dagvattenhanteringen mycket viktig för att minimera föroreningsbelastningen på Mälaren. Planen bedöms medföra små negativa konsekvenser avseende dagvatten. Tomtstorlek och bestämmelser mot stora markförändringar kan regleras i detaljplaneskedet med syfte att hålla tomterna naturliga och bibehålla växtlighet och träd. Växtlighet underlättar dagvattenhanteringen. 5.1.3 Energi Värme Vid ett ökat åretruntboende och med nya bebyggelseområden kommer sannolikt elförbrukningen att öka. Det är i första hand eluppvärmningen på landsbygden som bidrar till en väsentligt ökad elförbrukning om uppvärmningen inte klaras på annat sätt. Fjärrvärme kommer troligtvis inte att byggas ut till förtätningar utanför tätortsavgränsningarna. Direktverkande el ska undvikas som enda uppvärmningssätt i bostäder. Vid nyproduktion av bostäder bör krav ställas på att andra uppvärmningssätt ska användas. Inom tätortsavgränsningarna förutsätts ny bebyggelse anslutas till fjärrvärmenätet vilket är positivt ur ett resursoch försörjningsperspektiv. Planens föreslagna förtätningar i anslutning till befintlig bebyggelse medför positiva konsekvenser avseende energianvändning eftersom den nya bebyggelsen i hög grad kan anslutas till fjärrvärmenätet och kollektivtrafik kan utnyttjas. Transporter Inom transportsektorn förbrukas stora mängder energi. Utnyttjandet av de goda lägena för kollektivtrafik samt förslaget om en kommunlinje bidrar till en minskad energianvändning avseende transporter. Dock är stora delar kommunen fortfarande beroende av bil. Utbyggnad av en kommunlinje mellan tätorterna för matningstrafik till pendeltågsstationerna och för bättre kommunikation av områden som idag ligger långt från kollektivtrafik medför positiva konsekvenser avseende energianvändning och resursförbrukning. Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Bara naturlig försurning Ta hänsyn till energianvändningen vid detaljplanering och bygglovprövning så att energibehovet minimeras I samband med energideklarationen av nya och befintliga byggnader kan energibesparande åtgärder vidtas. Inom den befintliga bebyggelsen finns störst potential till energibesparande åtgärder. 35

5.2 Risk och störning 5.2.1 Buller Vid förtätning inom tätortsavgränsningarna finns risk för störning från trafikbuller varför markens lämplighet för bostäder ska prövas genom detaljplaneläggning. Avsteg från riktvärdena för buller bör kunna medges vid tätare bebyggelse inom tätortsavgränsningarna i lägen med god kollektivtrafikförsörjning. Längs Enköpingsvägen och E18 finns risk för bullerstörningar från tung trafik samt höga ekvivalenta ljudnivåer vilket bör beaktas vid planläggning inom bl.a. Ålsta-Aspvik. Skottbuller från Livgardets verksamhet exponerar framförallt Rankhus och Brunna samt enskild bebyggelse norr om Lejondalssjön. Att försörja äldre bostadsområden med buss kan medföra bullerstörningar och överskridanden av maximal ljudnivå inomhus vilket bör beaktas vid införandet av en ny kommunlinje. Inom kommunen finns ett antal verksamheter som alstrar buller. Vid eventuell planläggning av norra Stäksön finns risk för bullerstörningar från täkten söder därom. För dessa verksamheter gäller riktvärden för externt industribuller från Naturvårdsverket. Kommunen bör verka för att de tysta områden som finns bevaras. Dessa kan framförallt påverkas av flygbuller och skottbuller. Vid framtagande av detaljplan bör bullerberäkningar utföras för att visa konsekvenserna av ny bebyggelse i bullerexponerade lägen och därmed avgöra lämpligheten av den. Sedan 2002 finns ett EG-direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller, 2002/49/EG som Sverige införlivat genom utfärdande av förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Med omgivningsbuller avses buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. I förordningen ställs krav på att kommuner med mer än 250 000 invånare skall kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram. Mindre kommuner bör dock också utföra bullerkartläggningar och föreslå åtgärdsprogram. 5.2.2 Störande verksamheter Högbytorp Högbytorp ger lukt och bullerstörningar som tidvis påverkar stora delar av Bro samhälle. Planens utbyggnadsområden för bostadsbebyggelse bedöms dock inte påverkas av dessa störningar. Fresenius Kabi Fresenius Kabi ligger i Brunna industriområde. Planens föreslagna områden för bostadsbebyggelse bedöms inte påverkas av verksamheten då den ligger utanför skyddsavståndet. Utifrån planförslaget bedöms inga uppenbara negativa konsekvenser uppstå varför åtgärder ej behövs vidtas. Vid detaljplaneläggning ska dock alltid lämpligheten av den nya bebyggelsen prövas. Giftfri miljö 5.2.3 Översvämningsrisk Utredningsområdet söder om Kungsängen som benämns Kungsängen södra ligger inom gränsen för 100-årsflöde, dvs. där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod och bör inte bebyggas utan att en riskanalys utförs som även identi- 36

Figur 19. Områden som påverkas av översvämning vid 1,2 respektive 1,9 meters översvämning, utarbetade av SMHI. 37

fierar åtgärder för att begränsa konsekvenserna av höga flöden. Vid all planering av nya anläggningar, bebyggelseområden och infrastruktur bör ett robusthetsperspektiv tillämpas avseende risker kopplade till effekter av klimatförändringar. Översiktsplanen anger att ny bebyggelse på landsbygden kan tillkomma genom enskilda bygglovprövningar och genom detaljplan beroende på antalet planerade huvudbyggnader. Vid prövning av ny bebyggelse på Ådö, Smidö och Lennartsnäshalvön bör risken för översvämning särskilt beaktas. Konsekvenserna av planförslaget bedöms vara små med avseende på översvämningsrisk. Dock finns befintlig bostadsbebyggelse och anläggningar som ligger inom 100-årsflödet. Vid detaljplaneläggning eller bygglovprövning ska platsens lämplighet för bebyggelse prövas genom att risken för översvämning beaktas. För befintlig bebyggelse inom 100-årsflödet bör åtgärdsplan för översvämning tas fram. 5.2.4 Djurhållning Hästhållning och ridning i anslutning till bostadsoch fritidsområden kan orsaka stora problem hos allergiker. Översiktsplanen anger att området Ålsta-Aspvik kan bebyggas med medeltät till gles bostadsbebyggelse. Inom området finns i dagsläget hästverksamhet vilket begränsar möjligheten att bygga bostäder som blir lämpliga ur ett hälsoperspektiv. Även området öster om Kockbacka innehåller hästverksamheter och anges som ett möjligt bostadsområde vilket kan leda till problem i brukarskedet. Riktvärdet om 200 meter mellan område där hästar vistas stadigvarande och nybyggnad av bostäder bör hållas men avsteg kan göras beroende på antal hästar, topografi, vindförhållanden och bostädernas art. Möjlighet finns också att koppla boendet till hästverksamheten. Även vid bygglovprövning av ny enstaka bebyggelse på landsbygden bör frågan om djurhållning uppmärksammas. Vid framtagande av detaljplan samt bygglovprövning ska markens lämplighet för bebyggelse utredas närmare. Beakta skyddsavståndet. Anpassa om möjligt boendets karaktär till förutsättningen att hästar finns i området. 5.2.5 Ras och skred Stabilitetsförhållandena är generellt goda inom kommunen. I samband med detaljplanering och bygglovprövning skall erforderliga geotekniska undersökningar utföras. Vid framtagande av detaljplan samt bygglovprövning ska markens lämplighet för bebyggelse utredas närmare. 5.2.6 Transport av farligt gods Den totala mängden gods som transporteras på Mälarbanan är förhållandevis liten. Sannolikheten för olycka är liten men konsekvenserna kan bli stora. Därmed är risken för bebyggelse som ligger nära järnvägen inte försumbar. Vid plan- 38

läggning av den norra delen av Ålsta-Aspvik ska riskerna förknippade med farligtgodstransporter på Mälarbanan beaktas. Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan bostäder och järnväg som transporterar farligt gods är 50 meter. På E18 transporteras årligen större mängder farligt gods än på Mälarbanan. Rekommenderat skyddsavstånd mellan bostäder och väg som trasnporterar farligt gods är 75 meter. Vid framtagande av detaljplan samt bygglovprövning ska markens lämplighet för bebyggelse utredas närmare. Giftfri miljö 5.2.7 Luftkvalitet Längs E18 riskerar miljökvalitetsnormerna för bl.a. partiklar och kväveoxider att överskridas. Den biltrafik som genereras av bebyggelse i sämre kollektivtrafiklägen kan bidra till överskridande av miljökvalitetsnormer längs vägnätet i och omkring Stockholm. Tillkommande bebyggelse utanför tätorterna kan förväntas i form av spridd bebyggelse eller enstaka byggnader i redan utbyggda områden. För dessa bör krav ställas på att uppvärmning ska ske på ett för miljön godtagbart sätt. Vid nyinstallation av eldstäder ska miljögodkända pannor för fasta biobränslen användas. I samband med större utbyggnader bör gemensamma system för uppvärmning alltid övervägas. En omfattande fastbränsleeldning i lokala eldstäder i tätbebyggda områden kan medföra miljöoch hälsoskyddsproblem. I samband med detaljplaneläggning kan därför förbud mot installation av fastbränsleeldade uppvärmningsanordningar för enskild basuppvärmning införas. Försämrad luftmiljö kan befaras om många enskilda anläggningar anordnas inom begränsade områden. Vid framtagande av detaljplan samt bygglovprövning ska markens lämplighet för bebyggelse utredas närmare. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Figur 20. E18 och Mälarbanan med den zon inom vilken riskerna kopplade till transporter av farligt gods ska beaktas. 39

5.3 Kommunikationer och transporter Översiktsplanen lägger fram flera åtgärder för att minska biltrafiken inom kommunen och för att minska arbetspendling med bil från Upplands- Bro till regionen. Det handlar om förbättrad kollektivtrafik med fler direktbussar (eller tätare avgångar med pendeltåg när kapaciteten tillåter) till Stockholm, kommunlinje mellan tätorterna inklusive utbyggnadsområdena, fler och bättre gång- och cykelbanor. Översiktsplanen anger också spårreservat för en framtida utbyggnad av järnvägen utmed Mälarbanan vilket möjliggör kapacitetshöjning för fjärr- och pendeltåg. Sammantaget medför dessa åtgärder mycket positiva konsekvenser för miljön genom att förbrukningen av ändliga resurser och utsläppen av växthusgaser minskar. En utbyggnad enligt planen utan att dessa åtgärder vidtas medför å andra sidan en ökning av biltrafiken vilket ger negativa konsekvenser för miljön. En successiv utbyggnad från centralorterna och i områden nära pendeltågstationerna i ett första skede gynnar möjligheten att gå och cykla samt ger underlag för utbyggnad av kollektivtrafiken. I motsats kan en spridd bebyggelse på landsbygden ge negativa konsekvenser genom att de förutsätter transporter med bil. Omläggning av godstrafik från vägar till järnväg genom att ett industrispår dras fram till Högbytorp ger positiva konsekvenser för miljön genom att förbrukningen av ändliga resurser och utsläppen av växthusgaser minskar. Bygga de nya utbyggnadsområden successivt från centralorterna och utåt. Förse nya utbyggnadsområden med gångoch cykelvägar samt kollektivtrafik i takt med att utbyggnaden sker. Verka för en kapacitetsförstärkning av den regionala kollektivtrafiken. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning 40

5.4 Naturresurser och bevarandevärden 5.4.1 Naturmiljö Exploatering av ängs- och hagmarker, ädellövskog och våtmarker ger negativa konsekvenser för biologisk mångfald, pedagogiska och rekreativa värden. Inom Bro tätort är det framför allt i utbyggnadsområdena kring Jursta och Husbytorp-Tegelhagen som sådana miljöer berörs. I de områdena finns även lövskogspartier och små sumpskogsområden som är skyddsvärda. I nära anslutning till utbyggnadsområdet vid Norra Tammsvik finns två nyckelbiotoper som indirekt kan påverkas negativt, t.ex. genom ändrad markvattennivå och ändrat mikroklimat, om inte skyddsåtgärder vidtas vid utbyggnad i detta område. Inom utbyggnadsområdet Ålsta-Aspvik finns ett naturområde i klass 4, dvs. ett mindre område som hyser begränsat antal ur naturvårdssynpunkt intressanta arter men som har stor betydelse för landskapets biologiska innehåll. Detaljplanering som tar hänsyn till dessa miljöer i utbyggnadsområdena minskar de negativa konsekvenserna. Sammantaget kommer bebyggelseutvecklingen enligt antagna planer och föreslagna utbyggnadsområdena i översiktsplanen att ge negativa konsekvenser genom ökade barriäreffekter inom Görvälnkilen söder om Bro. Detaljplanen för Jursta söder om Ginnlögs väg innebär att två tredjedelar av planområdet kommer att utgöras av bevarad naturmark, vilket betyder att kilens funktion i viss utsträckning vidmakthålls. Söder om Bro bidrar ÖP 2010 till att endast ett grönt samband kvarstår i ostlig-västlig riktning jämfört med ÖP 2002 i vilken större delar av grönkilen bevaras. negativ miljöpåverkan Vid detaljplanering ska kända naturvärden inom planområdet kartläggas och ställning ska tas till om det föreligger behov av kompletterande naturinventering. Vid detaljplanering efterföljs Grönplanens rekommendationer för framtida exploatering. Vid detaljplanering ska även planens indirekta konsekvenser på markanvändningen i planens närområde utredas. Om exploatering berör naturvärde bör möjlighet till kompensationsåtgärder utredas. När detaljplanering sker inom Görvälnkilen ska planering ske med hänsyn till kilens funktion. Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skog Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv 5.4.2 Kulturmiljö Bro riksintresse berörs av översiktsplanen. Jämfört med ÖP 2002 föreslås fortsatt utbyggnad söder om stationsområdet inom riksintresset samtidigt som utbyggnadsområdet Husbytorp vid Bro kyrka minskas. Den föreslagna utbyggnaden norr om Bro kyrka kommer framförallt att ta jordbruksmark i anspråk och ger konsekvenser för landskapsbilden kring Bro kyrka från nordost och nordväst. Dessutom är Mälaren med öar och strandområden, enligt 4 kap 2 MB, av riksintresse där turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas med hänsyn till natur- och kulturvärdena. Ändrade villkor för jordbruksnäringen kan påverka kulturlandskapet och bebyggelse knuten till jordbruket, t.ex. ekonomibyggnader. Ansvaret för att bevara kulturvärdena i den fysiska miljön måste tas både av de som äger och brukar miljön samt av kommunen. En avgörande utgångspunkt 41

är att vi skaffar oss ett kunskapsunderlag om vår miljös historia. Detta är grunden för diskussion om vilka kulturvärden vi ska värna för framtiden och hur de ska se ut. Utbyggnad av tätorter, vägar, ledningar kan också påverka kulturmiljöer negativt. negativ miljöpåverkan Vid detaljplanering ska kända kulturmiljövärden inom planområdet kartläggas och ställning ska tas till om det föreligger behov av fördjupad utredning. När detaljplanering sker inom riksintresse för kulturvården ska planering ske med hänsyn till riksintressets syfte. Vid detaljplanering ska även planens indirekta konsekvenser på markanvändningen i planens närområde utredas då det kan medföra konsekvenser för kulturlandskapet. Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv 5.4.3 Rekreation och strandskydd Vattentornsparken som idag är planlagd som parkmark föreslås som utbyggnadsområde i översiktsplanen. Området är inte iordningsställd som park men används av närboende och en exploatering av marken bedöms ge negativa konsekvenser för den tätortsnära rekreationen i Kungsängen. Översiktsplanen ger utrymme för en dubblering av befolkningen i Bro tätort fram till 2030. Bebyggelsen kommer framförallt att utvecklas från pendeltågsstationen och söderut mot Mälarens strandområden. Områdena Tammsvik-Brjörknäs, Kvista och Husbytorp-Tegelhagen ligger till viss del inom strandskydd men gröna stråk lämnas närmast stranden för att säkra tillgängligheten för allmänhetens friluftsliv. Sammantaget medför det ett ökat tryck på stränderna söder om Bro vilket i någon utsträckning motverkar strandskyddets syfte. På samma sätt kommer strandområdena vid Rankhus och utredningsområdet på Norra Stäksön att påverkas. Bedömningen görs att planen påverkar djur- och växtlivet negativt inom de områden som har oinskränkt strandskydd idag, dels genom ökad störning och dels, i mindre utsträckning, av markanspråk i strandskyddat område. Detaljplanering av bebyggelse inom strandskyddat område ger möjlighet att säkra tillgängligheten för allmänheten och motverka privatisering av stränder. Den sammankoppling av strandstråken med vandringsleder som anges i översiktsplanen är positivt för friluftslivets tillgänglighet av stränderna. Om det kombineras med att leder och besökspunkter förläggs så att känsliga miljöer undviks kan det minska negativa konsekvenser för djur- och växtlivet. negativ miljöpåverkan Vid detaljplanering ska kända anläggningar och områden inom planområdet kartläggas och ställning ska tas till om det föreligger behov av fördjupad utredning. När detaljplanering sker inom strandskydd ska planering ske med hänsyn till strandskyddets syfte. Levande sjöar och vattendrag Levande skogar En god bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 42

5.4.4 Jordbruk Utbyggnadsområdena Kvista och Ålsta-Aspvik samt utredningsområdna Tammsvik-Björknäs, Norra Stäksön och Kungsängen södra kommer att ta mindre arealer åkermark i anspråk. Det kommer att medföra en lokal påverkan på jordbruksnäringen men konsekvenserna blir små i ett kommunalt perspektiv. Nötkreatursbesättningar men även hästbete och odlingar enligt KRAV har stor betydelse för landskapsvården och den biologiska mångfalden. Bebyggelse i närheten av djurhållning kan ge negativa konsekvenser för jordbruksnäringens möjligheter att långsiktigt klara av att driva ett hållbart lantbruk, framför allt vid Aspvik, om inte hänsyn tas vid detaljplanering. negativ miljöpåverkan Vid detaljplanering ska även planens indirekta konsekvenser på markanvändningen i planens närområde utredas då det kan medföra konsekvenser för jordbruksnäringen. Ett rikt odlingslandskap Ett rikt växt- och djurliv 5.4.5 Yt- och grundvatten Vid den utbyggnad som översiktsplanen förslår finns risk för ökad belastning på Mälaren och sjöarna genom att mängden dagvatten ökar. För att minimera de negativa konsekvenserna är det viktigt att lokalt omhändertagande av dagvatten arbetas in vid detaljplanering av utbyggnadsområdena. En översyn, tillsammans med mer omfattande åtgärder, av befintliga enskilda avloppsanläggningar och gemensamhetsanläggningar krävs för att minska näringsbelastningen av sjöarna och Mälaren. På sikt kan det ge positiva konsekvenser genom att sjöarnas status förbättras. Anslutning av ny bebyggelse på landsbygden och befintliga bostadshus i omvandlingsområden till det kommunala avloppsnätet eller till gemensamhetsanläggningar är åtgärder som ger positiva effekter för grund- och ytvattenresurser. negativ miljöpåverkan Se avsnitt 5.1.1 Vatten och avloppslösningar. Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Ett rikt växt- och djurliv 5.4.6 Berg- och grustäkter Kommunen är väl försedd med täkter i dagsläget, framför allt genom Bro bergtäkt som har tillstånd fram till 2028. Naturgrus från grusåsar är en ändlig resurs som också har betydelse för grundvattentillgången och en övergång till bergtäkt och användning av alternativa material ger positiva konsekvenser för dessa resurser. 43

6 Uppfyllelse av nationella miljök valitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Planen bedöms påverka uppfyllelsen av målet positivt framförallt eftersom kollektivtrafiknära lägen planeras utnyttjas för ny bostadsbebyggelse och anslutning till fjärrvärmenätet är möjligt. Risk finns för att målet motverkas om nya utbyggnadsområden inte kan förses med gemensamma uppvärmningssystem (fjärrvärme) genom att många enskilda fastbränsleanläggningar anordnas inom ett begränsade områden. Kapacitetsbrist i den regionala kollektivtrafiken kan generera ökad biltrafik vilket motverkar målet. Kollektivtrafik kan nyttjas för ny bebyggelse vilket minskar utsläpp från privatbilism vilket medverkar till att målet uppfylls. Risk finns för att målet motverkas om nya utbyggnadsområden inte kan förses med gemensamma uppvärmningssystem (fjärrvärme) genom att många enskilda fastbränsleanläggningar anordnas inom ett begränsade områden. Kapacitetsbrist i den regionala kollektivtrafiken kan generera ökad biltrafik vilket motverkar målet. Kollektivtrafik kan nyttjas för ny bebyggelse vilket minskar utsläpp från privatbilism vilket medverkar till att målet uppfylls. Kapacitetsbrist i den regionala kollektivtrafiken kan generera ökad biltrafik vilket motverkar målet. Klaras Liten påverkan Klaras Anslutning av utbyggnadsområden till kommunalt VA bidrar till uppfyllelse av målet. En ökad permanentning av fritidshusområden utan åtgärder för förbättrade VA-lösningar motverkar målet. Kollektivtrafik kan nyttjas för ny bebyggelse vilket minskar utsläpp från privatbilism vilket medverkar till att målet uppfylls. Anslutning av utbyggnadsområden till kommunalt VA bidrar till uppfyllelse av målet. En ökad permanentning av fritidshusområden utan åtgärder för förbättrade VA-lösningar motverkar målet. Anslutning av utbyggnadsområden till kommunalt VA bidrar till uppfyllelse av målet. En ökad permanentning av fritidshusområden utan åtgärder för förbättrade VA-lösningar motverkar målet. Inom några utbyggnadsområden finns biotoper som är värdefulla för den biologiska mångfalden och om dessa exploateras motverkas målet. 44

Levande skogar Ett rikt odlingslandskap En god bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Inom några utbyggnadsområden finns biotoper som är värdefulla för den biologiska mångfalden och om dessa exploateras motverkas målet Inom några utbyggnadsområden finns biotoper som är värdefulla för den biologiska mångfalden och om dessa exploateras motverkas målet. Nya utbyggnadsområden i nära anslutning till lantbruk kan indirekt påverka verksamhet och därmed motverka att målet uppfylls. Ingen bebyggelse inom områden där MKN för utomhusluft överskrids. Planen bedöms påverka uppfyllelsen av målet positivt framförallt eftersom kollektivtrafiknära lägen planeras utnyttjas för ny bostadsbebyggelse och anslutning till fjärrvärmenätet är möjligt. En viss risk finns att målet motverkas med avseende på bullerstörning från trafik, industri, militär verksamhet och täktverksamhet om inte skyddsåtgärder vidtas. Målet kan också motverkas då några utbyggnadsområden kan komma i konflikt med djurhållning om inte åtgärder vidtas i samband med detaljplanering. Vid bebyggelse intill E18 finns risk för att målet motverkas med avseende på luftkvalitet. Risk finns för att målet motverkas om nya utbyggnadsområden inte kan förses med gemensamma uppvärmningssystem (fjärrvärme) genom att många enskilda fastbränsleanläggningar anordnas inom ett begränsade områden. Förtätning av tätorterna kommer i viss mån att ta tätortsnära grönområden i anspråk vilket motverkar målet. Inom några utbyggnadsområden finns biotoper som är värdefulla för den biologiska mångfalden och om dessa exploateras motverkas målet. Bebyggelseutvecklingen enligt antagna och föreslagna planer kommer att öka barriäreffekterna inom Görvälnkilen vilket motverkar målet. Utbyggnad inom strandskyddsområde kan motverka målet om inte hänsyn tas vid detaljplanering. 45

7 Samlad bedömning I avsnittet effekter och konsekvenser lyfts positiva och negativa konsekvenser av översiktsplanen fram. Många viktiga frågor avgörs i senare skede i samband med detaljplanering av där stora möjligheter finns att undvika de risker för negativa konsekvenser som anges i bedömningen. Översiktsplanen bedöms ge positiva konsekvenser avseende framförallt klimatpåverkan, energianvändning, luftkvalitet och näringsbelastning till sjöar och vattendrag eftersom huvuddelen av den föreslagna bebyggelsen ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och inom verksamhetsområdet för kommunalt VA. Kommunlinjen för buss som på sikt skulle kunna bli en spårförbindelse är mycket positiv ur klimat-, resurs- och säkerhetsperspektiv. För effektiv och miljövänlig pendling till pendeltågsstationerna redovisas förslag till gång- och cykelvägar i anslutning till de båda tätorterna. Översiktsplanen kan ge negativa konsekvenser för bostäder i anslutning till bullerstörning från trafik, industri, militär verksamhet och täktverksamhet om inte skyddsåtgärder vidtas. Vid några utbyggnadsområden finns risk för konflikt med djurhållning. Förtätning av tätorterna kommer i viss mån att ta tätortsnära grönområden i anspråk vilket ger negativa konsekvenser för tätortsnära rekreation. Utvidgning av tätorterna och förtätning av bebyggelsen på landsbygden kan ta jordbruksmark i anspråk vilket är negativt ur ett naturresursperspektiv. Utbyggnaden söder om Bro kommer att ske delvis inom riksintresset för kulturmiljö vid Bro kyrka. Även del av Tegelhagen som utgör riksintresse för kulturmiljö riskerar att påverkas av föreslagen bebyggelse. Bebyggelseutvecklingen enligt antagna och föreslagna planer kommer att öka barriäreffekterna inom Görvälnkilen, men ÖP 2010 förstärker kilens funktion något i ostlig-västlig riktning jämfört med ÖP 2002. Inom några utbyggnadsområden finns biotoper som är värdefulla för den biologiska mångfalden och om skyddsåtgärder inte vidtas kan exploatering av dessa om råden ge negativa konsekvenser för flora och fauna. Framtida risker för översvämning finns i områden nära Mälaren vilket förutsätter fördjupade undersökningar innan vidare planering kan göras för dessa områden. Större verksamheter lokaliseras till befintlig verksamhet, bl.a. Brunna och Högbytorp, vilket är positivt ur ett risk- och störningsperspektiv. Jämförelse med nollalternativet En utveckling enligt nollalternativet som bygger på ÖP 2002 skiljer sig inte påtagligt från en utveckling enligt ÖP 2010. Markanspråket genom tätortsavgränsningarna och utbyggnadsområdena i de båda planerna överrensstämmer i grova drag liksom förtätning inom tätorterna. Skillnaderna när det gäller utbyggnadsområdena är bl.a. förändringarna av området kring Bro kyrka, tillkomsten av området Kvista, utökningen av Ålsta- Aspvik och tillkomsten av utredningsområdena Tammsvik-Björkvik, Norra Stäksön och Kungsängen södra. Nollalternativets markanspråk för utbyggnadsområden är därmed mindre än vad som anges i ÖP 2010. Söder om Bro bidrar ÖP 2010 till att endast ett grönt samband kvarstår i ostlig-västlig riktning jämfört med ÖP 2002 i vilken större delar av grönkilen bevaras. Nollalternativet är delvis otydligt när det gäller enskild bebyggelse på landsbygden medan ÖP 2010 i något större utsträckning reglerar bebyggelsen på landsbygden, vilket ger möjlighet för en bättre och mer miljövänlig teknisk försörjning. ÖP 2010 ger i jämförelse med nollalternativet bättre förutsättningar för minskad biltrafik genom bättre kollektivtrafik med tillkomst av en kommunlinje samt bättre gång- och cykelvägar. 46

8 K ällor Anderberg, Johan (1997): Grundvattenöversikt för Upplands-Bro kommun, Uppsala, SGU Carlsson, Sten-Åke (2001): Ytvattenöversikt för Upplands-Bro kommun rev. 2001 Upplands-Bro kommun (2001): Rapport Vattenoch avlopps(va)inventering av Lejondalssjöns tillrinningsområde Upplands-Bro kommun (2003): Detaljplan 3 för del av JURSTA (Jurstaberg) Bro Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun (2008): Vision Framtid Bro, Upplands-Bro kommun Sundberg, Helen (2008): Naturinventering av Kvista och Norra Ådö, Upplands-Bro kommun Beier, Björn-Axel (1994): Värdefull natur mellan Bro och Kungsängen, Upplands-Bro kommun Räddningsverket (2001): Översiktlig översvämningskartering för Mälaren Statens Offentliga Utredningar (2006): Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern SOU 2006:94, Stockholm Länsstyrelserna (2006): Översvämningsrisker i fysisk planering Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse Elektroniska: Skogssstyrelsen, Skogens Pärlor: http://www. svo.se/episerver4/templates/snormalpage. aspx?id=12524 Naturvårdsverket, Natura 2000: http://w3.vicmetria.nu/n2k/jsp/search.do Naturvårdsverket, Kartverktyget för Skyddad natur: http://sn.vic-metria.nu/skyddadnatur/indexkarta.htm Länsstyrelserna, Länskartor: http://gis.lst.se/ lanskartor/ Balfors, B., Beier, B. & Mörtberg, U. (1989): Naturinventering av Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun (2002): Översiktsplan 2002, Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun (2004): Förslag till Detaljplan för Brogård, antagandehandling, Upplands-Bro kommun 47

48

49

50