KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus



Relevanta dokument
KLOSS Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan. 9 lärosäten, KTH projektleder

Samverkan mellan universitet och samhälle Mälardalsrådet Johan Blaus

KLOSS AkUt. 17 januari 2017 Avslutande konferens. Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan - Akademi Ut

KLOSS. Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan

UoH strategisk samverkan SUHF

Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan (KLOSS-projektet)

KLOSS AkUt Upplägg och uppföljning. Metoder och principer

Välkomna Advisory Board

KLOSS Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan

SUHF-modellen. Dialogseminarium Ann-Kristin Mattsson

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Analys av årsredovisningen 2014

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2018

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

KLOSS AkUt Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan Akademi Ut

Redovisningsrådet. Dagens punkter

Program för samverkan

KLOSS Nine Swedish Universities. Knowledge and learning on strategic collaboration. A cooperation project including

Betyg i högre utbildning

Pedagogiska karriärvägar - ett nationellt perspektiv

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

X Stockholms läns landsting 1 (4)

Meritvärde av samverkan

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

SwePub - en del av den nationella infrastrukturen

Projekt nationell studentrekrytering

VKF-konferens Borås 10 mars 2016

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Karriärvägar. Samtliga universitet. Tre högskolor: Halmstad, Malmö Mälardalen

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

RISKANALYS för 2015 Dnr V 2014/668

Lärosätenas indirekta kostnader

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok?

Inspel till forskningspropositionen från lärosäten, finansiärer och några andra

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92

Lärosätenas indirekta kostnader

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Atlas partnerskap 2016

PRESENTATIONER av Vinnovaprojekt

INTERN UPPFÖLJNING FÖR 2014

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

UTREDNINGEN OM Praktiknära skolforskning i Samverkan (PiS)

Lärosätenas indirekta kostnader

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Inriktningsdokument för samverkan

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016

Anställningsformer för doktorander

Lärarutbildningskonventet Umeå 11 juni 2019

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Samverkans roll i lärosätenas interna resursfördelning

ULFförsöksverksamhet. - uppdrag

Handlingsplan för samverkan

Programmets syfte och mål

Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld

FÖRSÖKSVERKSAMHET KRING PRAKTIKNÄRA FORSKNING

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Reell - Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande

Internationella sökande Ett regeringsuppdrag och samarbetsprojekt

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

Hållbart samverkans- och innovationsarbete är den interna organisationen nyckeln?

Verksamhetsplan Linje 14

Krav relaterat till gemensam databas. - strategiska frågor inom Ladok3

Vetenskapsrådets arbete med nationell infrastruktur

1/19/2016. Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor. Kartläggning

Lägesrapport FUS:arbete. Aug 2015

APPENDIX e 2. Dekanus beslutar ge Svenskt NMRcentrum följande uppdrag:

Minnesanteckningar

Slutsatser. Planering. Självvärdering. Planering

Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

System för säkring och utveckling av kvalitet

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Strategiska rekryteringar 15

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Forskning och utbildning inom ITS-området

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

Kommentarer till Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor 2015:92

Samhälle, kultur och lärande. Möjligheter för Högskolan i Halmstad Rapport från en arbetsgrupp.

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Propositionen En akademi i tiden (Prop. 2009/10:149) som riksdagen beslutade om den 15 juni 2010 innebär ökad frihet och självbestämmande

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet

Bilaga 6. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Avtal om Samhällskontraktet

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Glada Hudikgymnasiet. Vad vi gör Varför vi gör det Framgångskoncept Hur vi gör

Transkript:

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus

Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan med det omgivande samhället. En gemensam arena för kunskapsutbyte saknas, olika typer av lärosäten har olika behov. Proaktivitet på nationell nivå för att påverka våra framtida förutsättningar att bedriva forskning och utbildning.

Begreppet strategisk samverkan Strategisk samverkan - ett förhållningssätt och ett medvetet arbete som utgår från ambitionerna... att fördjupa lärosätenas roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutveckling och att stärka förutsättningarna för utveckling av relevans och kvalitet i utbildning och forskning

VAD DÅ KLOSS?

KLOSS är: Ett projekt för att kartlägga framgångsrika former av strategisk samverkan och göra dessa tillgänglig för alla svenska lärosäten. En hjälp i lärosätenas fortsatta utvecklig Skapa förutsättningar för arbetsformer, metoder och modeller för långsiktig samverkan som stärker forskning, utbildning och utveckling.

Styrgrupp UmU Agneta Marell, vice rektor samverkan och innovation UU Anders Malmberg, prorektor SLU Johan Schnürer, vice rektor samverkan MDH Yvonne Eriksson, professor SU Hans Adolfsson, prorektor KTH Margareta Norell Bergendahl, vice rektor samverkan sammankallande för styrgrupp LiU Peter Värbrand, vice rektor samverkan HiJ Lars Niklasson, prorektor LU Klas Malmqvist, sektionschef för forskning, samverkan och innovation

Två huvudområden 1. Skapa ett positivt klimat och undanröja hinder för samverkan 2. Upprätta strukturerade relationer mellan olika delar av lärosätet och partners Sex delprojekt 8

Skapa positivt klimat och undanröja hinder för samverkan 1A. Resursfördelningsmodeller på organisationsnivå Beskrivning och analys av lärosätesinterna resursfördelningsmodeller 1B. Belöningssystem på individnivå och meritvärde av samverkan: Studie av ett 70-tal styrdokument för rekrytering och meritering kring hur samverkansbegreppet används 1C. Villkor och former för personrörlighet Kartläggning av regelverk, målsättning och styrdokument för olika former av personrörlighet

Upprätta strukturerade relationer mellan olika delar av lärosätet och partners 2A. Mötesplatser och aktiviteter för att utveckla samarbetsrelationer: Kartläggning av 35 mötesplatser utveckling av 5 unika möteskoncept med särskild potential 2B. Upprätta regionalt och/eller ämnesmässigt orienterade plattformar för samarbete med flera partners: Beskrivning av olika typer av plattformar identifiering av behov, framgångsfaktorer och utmaningar. Modell för utvärdering av plattformar 2C. Upprätta formella partnerskap med enskilda företag, myndigheter och organisationer: Beskrivning, jämförelse och analys av ett antal strategiska partnerskap

Planerade slutleveranser Rapporter Slutrapport Delprojektrapporter Verktygslåda Bok Samverkansskicklighet för personlig och organisatorisk utveckling (Studentlitteratur) Guidelines och checklistor för personrörlighet Receptsamling med beprövade mötesformer Skrift om samverkansplattformar Cases för att utveckla strategiska partnerskap

Framförallt>>

KLOSS AkUt Fortsättningsprojekt med förstärkning av två lärosäten, Chalmers och GU, KTH projektleder Frågeställningar: Värden av personrörlighet AkUt. Mekanismer (processer/arbetssätt) krävs för att få till denna typ av personrörlighet? Hur motiveras individer till personrörlighet Ut? Hur skapas meritering av personrörlighet? Ett delprojekt per lärosäte med 3 utbyten, totalt 33 utbyten

Uppföljning Arbetet (varje delprojekt) följs genom dagböcker, enkäter, fokusgrupper och intervjuer Projektet beforskas av meriterad forskare Gemensamma frågeställningar: På vilket sätt skapar personrörlighet AkUt värden? Vilka mekanismer (processer/arbetssätt) krävs för att få till denna typ av personrörlighet? Hur motiveras individer till personrörlighet Ut? Hur skapas nytta (meritering) av personrörlighet?

Konferens om kunskap och lärande om strategisk samverkan Resultat från KLOSS 9 november 15-18 på KTH www.kth.se/samverkan/kloss

TACK FÖR MIG! Joan Blaus, KTH Projektledare KLOSS www.kth.se/samverkan/kloss johbla@kth.se kloss-kansli@kth.se