1 2015-01-12 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Eriksgården 2015 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se
Omslagsbild: Diskrimineringsombudsmannen, DO, Lika rättigheter i skolan, Hjulet för likabehandlingsarbetet
Innehåll Inledning... 4 1. Utvärdering... 5 1.1 Förra årets arbete... 5 1.2 Samtliga insatser och åtgärder... 5 1.3 Resultat... 6 1.4 Kvar att göra... 6 1.5 Nya mål och åtgärder... 6 2. Främja... 6 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde... 6 2.2 Stöd i läroplanen... 6 2.3 Diskrimineringsgrunder... 7 2.4 Socialt klimat... 7 2.5 Normkritik... 7 2.6 Undervisning och läromedel... 7 3. Kartlägga... 8 3.1 Upptäcka risker... 8 3.2 Kartläggningsmetoder... 8 3.3 Diskrimineringsgrunder... 8 3.4 Trakasserier och kränkande behandling... 8 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler... 8 3.6 Analys... 9 4. Förebygga... 9 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner... 9
Inledning En plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, även benämnd likabehandlingsplan, ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheterna, som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och gymnasieskola. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimingeringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandlig bör innehålla 1. konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningarna och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive förskolechefens och rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur barn och elever ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som 1 Diskrimineringslagen 3 kap. 16
kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3 1. Utvärdering 1.1 Förra årets arbete Under året har det förekommit händelser som har gjort att utredningar kring kränkningar har genomförts. Alla utredningar har gällt barn som känt sig kränkta av andra barns handlande. Främst har detta varit i sammanhang där barnen har hamnat i konflikt med varandra. Redan innan dessa händelser inträffade hade personalen i kartläggningar uppmärksammat att det i grupperna till viss del var ett inte alltid tillåtande och respektfullt klimat. Under våren 2014 var arbetet kring trakasserier, kränkningar och diskriminering regelbundet med på mötesstrukturen. Det gjorde att personalen kontinuerligt följde upp insatserna och kunde finna vilka vidare åtgärder som behövde vidtas. Vid dessa tillfällen var det en tydlig struktur och samtalen ledde arbetet framåt. Under hösten 2014 var detta inte en del i mötesstrukturen vilket har gjort att arbetet inte har varit lika levande och de ständiga förbättringarna har inte skett under hösten. Vid höstens kartläggning var det tydligt att alla grupper hade ett behov av att ha ett särskilt fokus på bemötande, sociala samspel och konflikthantering. Alla arbetslag har arbetet med det och det följs i det systematiska kvalitetsarbetet, man har använt sig av olika metoder utifrån den aktuella barngruppen. I vissa grupper har man sett att det är viktigt att fokusera på språket för att möjliggöra alternativa vägar till konfliktlösning medan man i andra har fokuserat på konflikthantering. I uppföljningarna finns det resultat som visar på att det har skett utveckling inom de områden som har varit i fokus. Än finns det arbete kvar att göra men man kan tydligt se att det som gjorts har gett ett gott resultat. De platser som förra året identifierades som särskilt riskfyllda för att det skulle förekomma kränkningar har personalen under året blivit bättre på att vara närvande på. Dock är dessa sådana att de ligger i viss avskildhet och kan vara svåra att ha tillsyn på under de tider då det är färre personal som är ute. 1.2 Samtliga insatser och åtgärder Under året har det skett arbete kring alla åtgärder, men de anses fortfarande angelägna att fortsätta att arbeta med utifrån kartläggningen. Målen är sådan att de aldrig kan anses vara 2 Direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier hänvisar till Diskrimineringslagen 1 kap. 4 3 Skollagen 6 kap. 3
klara och till detta år har åtgärderna förändrats utifrån barngrupp och den aktuella kartläggningen. 1.3 Resultat Det är tydligt att det har gett störst resultat i de delar som har varit en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Samt att det måste finnas med på den gemensamma mötesstrukturen för att det ska få tid och utrymme för diskussion. 1.4 Kvar att göra Det är fortfarande ett arbete att göra så att planen blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet och inte en särskild sak. 1.5 Nya mål och åtgärder Under 2015 måste målen och åtgärderna arbetas in i alla arbetslags systematiska kvalitetsarbete så att de kontinuerligt dokumenteras och följs upp. 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde På förskolan Eriksgården ska pedagogerna vara goda förebilder för barnen och arbeta för och förankra de värden som förskolan ska vila på: Omsorg och hänsyn till andra människor Demokrati Rättvisa och jämställdhet Egna och andras rättigheter Förståelse för alla människors lika värde Det är viktigt att alla barn känner sig välkomna på Eriksgården och alla barn har lika värde. All personal på förskolan, oavsett om man har sitt huvuduppdrag i barngrupp eller ej, har ett ansvar för att möta alla barn med respekt och likvärdigt. Det är viktigt att ingen av personalen yttrar sig nedsättande om eller till något barn. Pedagogerna måste kunna hantera de situationer som uppstår och möta varje enskilt barn utifrån sina behov. Det är därför viktigt att pedagogerna möjliggör för alla att kunna delta i de aktiviteter som planeras och genomförs. 2.2 Stöd i läroplanen I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 reviderad 2010, står följande: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (sid 4) Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. (sid 4) Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. (sid 4) Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. (sid 5) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och (sid 8) Förskollärarna ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. (sid 8) 2.3 Diskrimineringsgrunder Det främjande arbetet ska vara sådant att det innefattar alla diskrimineringsgrunderna. På förskolan Eriksgården ser det främjande arbetet ut på följande sätt: - Kön: Pojkar och flickor har rätt till lika stort utrymme och har samma möjligheter till inflytande över verksamheten. - Könsöverskridande identitet: Personalen ska vara öppen för samtal och diskussioner med barnen för att inte traditionella könsroller ska befästas. - Etnisk tillhörighet: Inget barn ska pga sin etniska tillhörighet känna sig utanför eller ifrågasatt. Personalen behöver utveckla sitt arbete kring mångkultur. - Religion eller annan trosuppfattning: I verksamheten synliggöra de traditioner och högtider som firas i de olika barnens hem. - Funktionshnder: Förskolan är och ska vara tillgänglig för alla. Varje barn har en viktig plats att fylla i gruppen och ska ges möjlighet att få uppleva det. - Sexuell läggning: Litteratur och samtal med barnen ska inte enbart utgå från att alla lever i heterosexuella relationer. Det är viktigt att det visas på olika alternativ. - Ålder: Barnen ska ges tillfälle att mötas över åldersgränserna i olika sociala konstellationer. Ålder är inget kriteriet för att få delta i en aktivitet. 2.4 Socialt klimat Det är viktigt att alla barn har en tillhörighet och känner att de har betydelse i gruppen. Alla barns åsikter och synpunkter är viktiga och de har rätt till ett inflytande över sin dag. Personalen måste ha nolltolerans mot att barn yttrar sig eller agerar nedsättande om varandra. Det innebär att alla har ett ansvar att direkt ingripa om så sker. För att skapa ett gott klimat i gruppen är det viktigt att det ständigt finns närvarande pedagoger som är deltagande i barnens aktiviteter. Likaså är det nolltolerans för att personal agerar eller yttrar sig på ett sådant sätt så att det kan upplevas som diskriminering eller kränkande behandling. Det är viktigt att alla tar sitt ansvar och omedelbart informerar förskolechef om det finns misstanke om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. 2.5 Normkritik För att inte befästa traditionella normer och värden är det viktigt att personalen tar ansvar för ett aktivt arbete mot maktstrukturer och att vidga normalitetsspektrat. Personalen skall vara öppen för olikheter mellan individer och denna syn skall genomsyras i barngruppen. För att detta ska kunna genomföras är det viktigt att det förekommer diskussioner i och mellan arbetslag. 2.6 Undervisning och läromedel Det material som finns på förskolan är varierat och det finns en pedagogisk tanke med materialet. På de olika kuberna finns det material som är anpassat för de barnen som finns där. Materialet eftersträvas att vara tillgängligt för alla barn på respektive kub. Mycket av det material som finns är ej på förhand bestämt vad det ska användas till vilket gör att det finns en tillgänglighet och en möjlighet med det. Pedagogerna har en inställning att allt material är lika tillåtet och möjligt att använda oavsett kön.
Undervisningen planeras och genomförs på ett sätt så att alla ges möjlighet att delta. Det är viktigt att fundera över när, var och hur undervisningen genomförs under dagen. 3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker Vi identifierar ett antal platser och situationer på förskolan där det finns en risk att barn kan utsättas för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Nedan följer det som är identifierat: - Bakom förråd på gården för de yngre barnen. - Bakom soprummet. - I dungen med lövträd på gården för de äldre barnen. - Området vid huvudentrén och den sandlåda som är i anslutning till den. - Barn kan röra sig lätt mellan ute och inne och därför ibland vara inne utan att det uppmärksammats av en pedagog. - I det kryp-in som finns på torget. - Personalens bemötande till barnen och om dem. - Samtal mellan barn. - Vid situationer som kräver att många barn visatas på en liten yta utan att det är under ledning av vuxen, tex vid utgång. 3.2 Kartläggningsmetoder För att kartlägga de riskområden och situationer som kan uppstå på förskolan har pedagogerna observerat barngruppen samt för samtal med varandra. På samråd för vårdnadshavare har det informerats om det pågående kartläggningsarbetet. Vårdnadshavarna uppmanades att informera personalen omgående om deras barn berättar något hemma. Det senare kan förslagsvis tas upp på ett föräldramöte. 3.3 Diskrimineringsgrunder Det är viktigt att personalens kunskaper och föreställningar om omvärlden kring diskrimineringsgrunderna ständigt utmanas. Detta görs med fördel genom olika typer av diskussioner som utmanar den egna föreställnigsvärlden. Det kan även vara bra att utmana sina egna tankar utifrån stereotypa synsätt på de olika diskrimineringsgrunderna. 3.4 Trakasserier och kränkande behandling På förskolan finns det ingen tolerans mot trakasserier eller kränkande behandling. Alla har ett ansvar att omedelbart ingripa om man uppmärksammar att så sker. Det är viktigt att man tar information kring detta på största allvar och omgående informerar förskolechef så att utredning kan starta. 3.5 Arbetssätt, rutiner och regler All personal på förskolan måste ha fokus på barnen och vara tillgängliga för dem då de är i barngrupp. Det är viktigt att personalen sprider sig till de olika delarna av gården samt sprider sig för att ha god tillsyn över barnen även inomhus. Det är viktigt att personalen är med barnen i deras lekar, dels för att kunna agerna förebildande men även för att uppmärksamma klimatet som finns i barngruppen.
På förskolan finns det inga nedskrivna regler, men alla arbetar för att fostra goda samhällsmedborgare i enlighet med läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010. Det innebär i praktiken att varje pedagog måste fundera på hur man hanterar konfliktsituationer mellan barnen och vilka strategier man ger barnen för att förhindra konflikter. 3.6 Analys Vid kartläggningen var det tydligt att alla grupper har ett behov av att ha ett särskilt fokus på bemötande, sociala samspel och konflikthantering. Där vi genom olika metoder utifrån aktuell barngrupp arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga, detta följs i varje arbetslags systematiska kvalitetsarbete. 4. Förebygga Mål Åtgärder Ansvarig När sker aktiviteten Personalen ska finnas Hela dagarna. där barnen är. De vuxna talar till barnen och inte om dem när barn finns i rummet. Ge barnen verktyg för att kunna hantera konflikter, dels hur man kan agera i en konflikt men även verktyg för konfliktlösning Det material som finns på förskolan ska granskas normkritiskt. Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument på arbetsplatsen. Personalen behöver sprida sig över de olika ytor/områden där barnen är. Struktur på kubmöten så att det finns tillfälle att samtala om barn. I de olika arbetsslagen är detta en del i det systematiska kvalitetsarbetet och man använder sig av olika metoder utifrån den aktuella barngruppen. Alla sagoböcker ska granskas. Finns med på mötesstrukturen över året 2015. All personal har ansvar att så görs. Utvärderas Utvärderas kontinuerligt och finns med på mötesstrukturen för 2015 All personal. På kub-träffar. juni 2015 Utvärdering och planering sker varje vecka i respektive arbetslag. All personal. Förskolechef På kub-träffar. På möte under februari 2015 På verksamhetsmöten. Var 12:e vecka följs detta upp i samtal mellan förskolechef och arbetslagen juni 2015 December 2015 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att
en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. I Bollebygds kommun har vi tagit fram rutiner för hur en skola ska arbeta med detta. Däri ingår även rutinerna för att informera huvudmannen. Diarienummer: Utredning i ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Datum då anmälan gjordes till förskolechefen/rektor Datum då förskolechef/rektor anmälde till huvudmannen Den drabbades personuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Förskola och avdelning/skola Ansvarig förskollärare/lärare/pedagog Handläggning av utredningen Handläggarens namn Datum för start av utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Anledning till utredningen/bakgrund Datum då anmälan nådde förskolan/skolan
Åtgärdsplan, kort- och långsiktig, för att förhindra framtida kränkningar Åtgärd Ansvarig Övrigt Samråd med vårdnadshavare datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2 Uppföljning Datum Plats Ärendet avslutat datum Underskrifter Handläggare Barnets vårdnadshavare 1 Ansvarig förskolechef/rektor (om annan än handläggaren) Barnets vårdnadshavare 2
Har det drabbade barnet/eleven varit utsatt tidigare? (Kortfattad beskrivning) Åtgärder som vidtagits tidigare Beskrivning av händelse(r) som föranlett utredningen Vårdnadshavarnas beskrivning av barnets/elevens situation och eventuellt barnets/elevens egen beskrivning Andra inblandade personers versioner Namn Namn Namn
Sammanfattning av förskolans/skolans samlade information/kunskap i frågan Skolan/Förskolan bedömer att trakasserier, diskriminering och/eller kränkning har skett och går därför vidare med åtgärder Skolan/Förskolan bedömer att trakasserier, diskriminering och/eller kränkning ej har skett och går därför inte vidare med åtgärder. Utredningen avslutas härmed. Åtgärdsförlag Barnets/Elevens förslag till åtgärder Personalens förslag till åtgärder Vårdnadshavarnas förslag till åtgärder Förskolechefens/rektors förslag till åtgärder Åtgärdsplan upprättas på sidan 2 i dokumentet.
Interna rutiner - ärende gällande trakasserier, diskriminering och/eller kränkande behandling Skollagen I 2 kap. 7 diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen (2010:800) finns åtgärder mot kränkande behandling reglerad. 2 kap. 7. Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 6 kap. 10. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skuldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vita de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som anses i diskrimineringslagen (2008:567) Huvudmannen, rektor och delegering 6 kap. 5. Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. 6 kap 7. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planterade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 9. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. 6 kap. 11. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Kommentar Det som huvudmannen har delegerat till rektor, kan rektor i sin tur inte delegera vidare. Enligt delegationsordningen för Bollebygds kommun har Barn- och utbildningsnämnden delegerat skyndsam utredning gällande omständigheter kring uppgivna kränkningar till rektor/förskolechef (Nr 6.1).
Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1. Huvudmannen bör se till att det finns tydlig ansvarsfördelning för utredningen och att det finns tydliga rutiner för denna. 2. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna till det inträffade samt bör omfatta både den eller de som kan ha utfört kränkningen och den som har blivit utsatt. 3. Utredningen bör leda till att verksamheten får tillräckligt med information och kunskap om situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserierna eller kränkande behandlingen att upphöra. 4. Utredningen bör dokumenteras och verksamheten bör utveckla ändamålsenliga former och rutiner för detta. Det bör finnas rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske då någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 5. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Rutin 1. Så snart förskolechef/rektor får kännedom om att något har inträffat som kan härledas till kap. 6 i skollagen ska första sidan på mallen utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling fyllas i. 2. Förskolechef/rektor ansvarar för att det finns rutiner för hur informationen till berörda barn, elever och vårdnadshavare ska ske. Rutiner finns redovisade i enheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Den ifyllda sidan mailas till Barn- och utbildningschefen. Förskolechef/rektor ansvarar för att ett ärende läggs upp i Platina. Ärendenumret skrivs in på förstasidan på mallen under Diarienummer. Utredningen diarieförs när mallen är ifylld. Tänk på att du inte kan skriva i mallen när den är diarieförd = låst. 4. Utredning av ärendet startar skyndsamt. Förskolechef/rektor ansvarar för att så sker. Delegation från nämnden 6.1 5. Barn- och utbildningschefen meddelar huvudmannen omgående. 6. När utredningen avslutats återrapporteras detta till huvudmannen (BUN). Detta görs genom att meddela nämndssekreteraren, som lägger in ärendet som redovisning av delegationsbeslut. 7. Härmed ansvarar rektor/förskolechef för enhetens åtaganden.