Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning



Relevanta dokument
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Psykosocial belastning på arbetsplatsen

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Med kränkande särbehandling

skyddsrond: Digital arbetsmiljö

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Alkohol & Drogpolicy för anställda i Orust kommun

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Olikheter är en styrka

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST


Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Socialförvaltningen. Antagna av SN:

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Nationella jämställdhetsmål

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Bildningsförvaltningen

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning

Reviderad Reviderad

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Anders Pålhed

Europeiskt ramavtal om skydd av hälsa och säkerhet i arbetet inom hårvårdsbranschen

Kvalitetsdokument Avdelningen för LSS-verksamhet

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Patientsäkerhetsberättelse

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Underlag arbetsmiljö. Må bra på och av arbetet Unionens arbetsmiljöpolitiska plattform. Kongressombuden December 2008

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5)

Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013.

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

SIP Samordnad individuell plan

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Arbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014

Personlig pensionsrådgivning

Olofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 ( )

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Etiska regler för leverantörer. Your ambition. Our passion.

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Jämställdhetsplan för Lindesbergs kommun Kommunfullmäktige

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Arbetsmiljöbokslut 2015

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Kvalitetsgaranti Solängen

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Övergripande tillgänglighetsplan för Sunne kommuns verksamheter

Regel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet

Förarbete, planering och förankring

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Reglemente. Reglemente för Kommunstyrelsen

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Systematiskt brandskyddsarbete

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

Transkript:

Vanliga fel vid riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning

Förebyggande lagstiftningen Enligt lag måste EU:s arbetsgivare skydda sina arbetstagare från skador på arbetsplatsen. EU:s ramdirektiv 89/391? fastställer de grundläggande bestämmelser som alla arbetsgivare måste följa,? är införlivat i lagstiftningen i varje EU-medlemsstat. Vissa medlemsstater går längre än EU:s ramdirektiv, och har antagit strängare bestämmelser (se den särskilda lagstiftning som gäller i ditt land).

Riskbedömning Med hjälp av lämpliga åtgärder kan arbetstagarna hållas fria från skador. Avgörande för detta är: Riskbedömning Arbetsgivare är skyldiga enligt lag att regelbundet utföra riskbedömningar på arbetsplatsen.

Vad är riskbedömning? Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer? vad som kan orsaka skada,? om farorna kan elimineras och, om inte,? vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna. Riskbedömning är grunden för att framgångsrikt kunna hantera arbetsmiljöfrågor, och nyckeln till att minska arbetsrelaterade olyckor och arbetssjukdomar.

En stegvis strategi För de flesta företag bör en enkel strategi i fem steg räcka för riskbedömningen: 1. Identifiera faror och personer i farozonen. 2. Utvärdera och prioritera riskerna. 3. Besluta om förebyggande åtgärder. 4. Vidta åtgärder. 5. Övervaka och granska situationen. Observera:? En fara kan utgöras av vad som helst som kan orsaka skada arbetsmaterial, utrustning, arbetsmetoder eller praxis.? En risk är sannolikheten, hög eller låg, för att någon ska skadas på grund av faran.

De vanligaste felen Under själva riskbedömningen görs vanliga fel av alla typer av företag. Vissa av de vanligaste felen under riskbedömningsprocessen visas här, i den ordningsföljd som de vanligtvis uppträder.

Planering av riskbedömningen Bland vanliga fel ingår: Att inte utse kompetenta personer att utföra riskbedömningen. Att inte tillhandahålla nödvändig information, utbildning, resurser, tid och stöd åt utvärderare som är anställda av företaget. Att inte säkerställa tillräcklig samordning mellan utvärderare från olika företag som arbetar på samma arbetsplats. Att inte involvera ett arbetsteam i riskbedömningen, och att inte inkludera arbetstagare med praktisk kunskap om den process/verksamhet som ska bedömas.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (1) Bland vanliga fel ingår: Att förbise vissa riskkategorier, t.ex. psykosociala riskfaktorer liksom organisatoriska faktorer (arbetstider, arbetsbelastning, osv.). Att inte tänka på långsiktiga hälsofaror, t.ex. risker som orsakas av långvarig exponering för farliga ämnen eller höga ljudnivåer. Att vända sig till arbetsmanualen men inte till arbetstagarna själva: den faktiska praxisen på arbetsplatsen kan variera, och arbetstagarna känner till problemen Att alltför strikt följa en checklista.? Att bara ta hänsyn till de olika faror som nämns i checklistan.? Att inte beakta hur arbetstagarna samverkar med faror under sitt arbete.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (2) Bland vanliga fel ingår även: Att inte känna igen en större fara för att den verkar trivial. Att förbise sekundära arbeten, t.ex. underhåll eller rengöringsarbete, som utförs på arbetsplatsen. Att inte ta hänsyn till att det kan finnas anställda från andra företag eller andra personer (underleverantörer, besökare, osv.) på arbetsplatsen. Att inte se till att arbetsgivare och underleverantörer samordnas, t.ex. att inte informera varandra om eventuella faror och risker.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (3) Bland vanliga fel ingår även: Att inte ta hänsyn till grupper som kan löpa särskilda risker, t.ex. gravida kvinnor, unga arbetstagare, personer med funktionshinder, osv. Att inte ta hänsyn till sällan använd utrustning. Att inte beakta dokumentationen av olyckfall eller arbetssjukdomar.

Steg 2: Utvärdera och prioritera riskerna Bland vanliga fel ingår: Att förbise vissa följder av riskerna, t.ex. att inte ta hänsyn till riskernas långsiktiga effekter. Att skapa en falsk känsla av säkerhet: att upptäcka en risk innebär inte att den är eliminerad från arbetsplatsen eller begränsad. Att inte prioritera risker, med hänsyn till utvärderingen. Det förebyggande eller skyddande riskarbetet måste prioriteras.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder Bland vanliga fel ingår: Att inte ta hänsyn till de allmänna principerna om förebyggande arbete:? Undersök först om riskerna kan förebyggas eller undvikas, och om detta inte går:? Undersök hur risken kan minskas eller begränsas, genom att t.ex. bekämpa risken vid källan, genom att ersätta det farliga med det ofarliga eller mindre farliga... Att överföra risken, t.ex. begränsa en risk genom att skapa andra risker på en annan plats Att inte tala med/involvera arbetstagarna i beslut om förebyggande åtgärder.

Steg 4: Vidta åtgärder Bland vanliga fel ingår: Att inte prioritera införandet av förebyggande åtgärder. Att inte sätta in en åtgärdsplan som bl.a. anger? vilka åtgärder som ska införas,? vem som gör vad och när,? när det ska vara genomfört. Att inte tillräckligt övervaka införandet av åtgärderna. Att inte tala med/involvera arbetstagarna.

Steg 5: Övervaka och granska Bland vanliga fel ingår: Att inte bestämma vilka förberedelser som ska göras för att granska och revidera riskbedömningen. Att inte se till att de förebyggande och skyddande åtgärderna tar hänsyn till riskbedömningens resultat. Att inte övervaka de vidtagna åtgärderna för att se till att deras effektivitet upprätthålls. Att inte informera arbetstagarna och/eller deras företrädare om resultaten av riskbedömningen och av de införda åtgärderna. Att betrakta riskbedömningen som en engångsföreteelse och inte regelbundet se över den för att säkerställa att den hålls aktuell.

Dokumentering av bedömningen Bland vanliga fel ingår: Att inte dokumentera riskbedömningen. Att inte tillhandahålla en översikt över faror och risker, personer i farozonen, förebyggande åtgärder som satts in, uppgifter om införandet av åtgärder, osv. Att inte använda dokumentation för att informera de berörda personerna (arbetstagare, chefer) eller övervaka införandet av de förebyggande och skyddande åtgärderna.

Var man kan få tag på hjälp Det finns gott om information och vägledning till din hjälp på arbetsmiljöbyråns webbplats:? Ett avsnitt om riskbedömning med information om riskbedömning, exempel på god praxis från hela Europa samt verktyg och checklistor: http://osha.europa.eu/topics/riskassessment? Information om riskbedömningskampanjen: http://hw.osha.europa.eu

http://hw.osha.europa.eu Bra för alla. En europeisk kampanj om riskbedömning