Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården

Relevanta dokument
Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen MISSIVSKRIVELSE

Landstinget i Kalmar Län

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Granskning av anställdas bisysslor Falkenbergs kommun

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Egenkontroll avseende riskhantering

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Kontroll av anställdas bisysslor

12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Barn och unga i familjehem

Hantering av läkemedel

Åtgärder för en ekonomi i balans

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Uppföljning av Miljöplan 2006

Uppföljning av tidigare granskningar

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Granskning av intern kontroll

Granskning av privata medel/ kontanthantering Kalix kommun

Avesta kommun. Styrande dokument Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10. Rapport

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Återkoppling på revisorernas granskning av landstingets åtgärder för att motverka ekonomisk brottslighet

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

Revisionsrapport. Skyddad identitet Hallandsgemensam granskning. Halland, sammanfattning

Strategisk kompetensförsörjning

Upphandling och inköp

Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Kommunstyrelsens arbetsformer

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

Granskning av ansvarsfördelning mellan teknisk nämnd och förvaltningen

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Uppföljande granskning: Sjukfrånvaro och rehabilitering. Strömsunds kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor:

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Granskning av bisysslor 2013

Revisionsrapport. Granskning av nystartsjobb. Ramtiden felaktigt beräknad. Arbetsförmedlingen STOCKHOLM

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Granskning av bisysslor. 25 september 2013

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

Granskning av bisysslor. Region Halland. Revisionsrapport. April 2011 Anita Andersson Rebecca Andersson Carl-Magnus Stensson

Revisionsrapport Granskning av placeringar i familjehem Gabriella Fredriksson Mars 2016 Trelleborgs kommun

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola

Uppföljning av tre tidigare granskningar

Kvalitetsuppföljning av utförare av verksamhet särskilt boende samt korttidsenheten i Härnösands kommun

Insatser som utförs av ideella föreningar gällande våld i nära relationer Nr 10, Projektrapport från Stadsrevisionen

Verkställighet och återrapportering kultur och samhällsutvecklingsnämnden

Uppföljning av placerade barn

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, Projektrapport från Stadsrevisionen

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Verksamhet för nyanlända

Region Skåne. Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

MAS Riktlinje för logghantering gällande hälso- och sjukvårdsjournaler

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Revisionsrapport/Uppföljning. Delegation. Ängelholms kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Länsstyrelsen Halland Verksamhetstillsyn av två kommuner i Halland

Revisionsrapport. Operationslokaler. Landstinget Gävleborg. David Boman Leif Karlsson

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av ersättning från högskolorna

Datum 2O15-O1-29. till <ivervdgande del lingsiktiga upprdttade underhflllsplaner f<ir individuella fastigheter. Falkenbergs kommun Valda revisorer

Revisionsrapport. Sydnärkes miljönämnd

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Transkript:

www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström, Niklas Eriksson Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Landstinget Gävleborg

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.3. Metod... 2 2. Granskningsresultat... 3 2.1. Vårdgivardirektiv... 3 2.1.1. Iakttagelser... 3 2.1.2. Bedömning... 3 2.2. Rutiner på verksamhetsnivå... 3 2.2.1. Iakttagelser... 4 2.2.2. Bedömning... 4 2.3. Principer för avgiftssättning... 4 2.3.1. Iakttagelser... 4 2.3.2. Bedömning... 4 2.4. Försäkringsmedicinska utbildningar... 5 2.4.1. Iakttagelser... 5 2.4.2. Bedömning... 6 3. Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning... 7 Landstinget Gävleborg

1. Inledning 1.1. Bakgrund I september 2013 presenterades resultatet från den granskning genomfört på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i landstinget Gävleborg avseende intygsskrivning i hälso- och sjukvården. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) regleras formerna för intyg som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonal. I föreskrifterna regleras även vilka skyldigheter vårdgivare och verksamhetschef har för att säkerställa att det finns tydliga direktiv och rutiner för intygsskrivning. Granskningen visade bl.a. att landstinget som vårdgivare saknade en heltäckande rutin utifrån de förskrifter som finns inom området (vårdgivardirektiv), det på verksamhetsnivå inte fanns framtagna rutiner utifrån Socialstyrelsens föreskrifter, avgiftssättningen för intyg i landstingets avgiftshandbok kunde tydliggöras i vissa delar, dokument som styr innehållet i utbildningar inom området var inte färdigställda. I januari 2013 lämnade landstingsstyrelsen ett svar på revisionsrapporten. I svaret framgick att landstingstyrelsen skulle ta initiativ till att utarbeta ett vårdgivardirektiv för intygsskrivningen. Även principerna för avgiftssättning skulle ses över. Styrelsen konstaterade samtidigt att försäkringsmedicinska utbildningar genomförs kontinuerligt inom ramen för ordinarie verksamhet och i samverkan med Försäkringskassan. 1.2. Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna vid Landstinget Gävleborg har beslutat att ge i uppdrag att genomföra en uppföljning av vilka åtgärder som har vidtagits som följd av de synpunkter som lämnades i granskningen Följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården, från september 2013. Revisionsfråga: Har Landstingsstyrelsen säkerställt att åtgärder vidtagits inom området för att förstärka den interna kontrollen? För att besvara granskningens övergripande revisionsfråga kommer följande kontrollmål att vara styrande för granskningen: Ett vårdgivardirektiv har utarbetats? Landstinget Gävleborg 1 av 8

Rutiner på verksamhetsnivå utgår från gällande föreskrifter? Principerna för avgiftssättning har setts över? Försäkringsmedicinska utbildningar utgår från reviderade dokument och genomförs enligt plan? 1.3. Metod Dokumentgranskning kommer att genomföras av för granskningen relevanta riktlinjer och rutiner. Sökning på Plexus. Intervjuer/samtal kommer att genomföras med landstingsjurist, ansvariga för utbildningsaktiviteter inom Lednings- och verksamhetsstöd, ansvarig för avgiftshantering, samt chefen för hälsovalskontoret. Frågor till ett urval verksamhetschefer kommer att ställas per e-post. Landstinget Gävleborg 2 av 8

2. Granskningsresultat 2.1. Vårdgivardirektiv I revisionsrapporten Följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården, från september 2013, framkommer det att det finns en länsgemensam rutin för intygsskrivning. Den revisionella bedömningen då var att det är väsentligt att landstingsstyrelsen, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om vårdgivarens ansvar att ge skriftliga direktiv, säkerställer att rutinerna är heltäckande. Exempelvis gäller detta kravet på vårdgivaren om att ge skriftliga direktiv för och säkerställa att personal genomgår utbildning och fortbildning och vilka intyg som hälso- och sjukvården har skyldighet/inte skyldighet att skriva. Det är även väsentligt att klargöra hur och på vilket sätt vårdgivarens ansvar säkerställs. I landstingsstyrelsens kommentarer till rapporten meddelar landstingsstyrelsen att de avser att uppdra till landstingsdirektören att utarbeta ett förslag till ett vårdgivardirektiv. Kontrollmål: Ett vårdgivardirektiv har utarbetats? 2.1.1. Iakttagelser Efter att ha varit i kontakt med verksamhetsföreträdare kan vi konstatera att något vårdgivardirektiv ännu inte har utarbetats. 2.1.2. Bedömning I och med att ett vårdgivardirektiv fortfarande inte har utarbetats kvarstår bedömningen att vårdgivaren behöver prioritera upp dessa frågor och visa ett större engagemang och ansvarstagande för att uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter rörande intyg. 2.2. Rutiner på verksamhetsnivå I revisionsrapporten Följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården, från september 2013, konstaterades det att man på verksamhetsnivå utgår från den landstingsgemensamma rutinen. I Socialstyrelsens föreskrifter framgår att ett flertal rutiner måste tas fram på verksamhetsnivå för att säkerställa ansvaret utifrån förskrifterna. Rutiner på verksamhetsnivå bör således ses över och förtydligas. Detta kan exempelvis avse ansvarsfördelning, säkerställande av kompetens samt former för uppföljning för att säkerställa att Socialstyrelsens föreskrifter följs. Kontrollmål: Rutiner på verksamhetsnivå utgår från gällande föreskrifter? Landstinget Gävleborg 3 av 8

2.2.1. Iakttagelser Efter en genomsökning av rutiner på verksamhetsnivå för ett urval verksamhetsområden i Plexus/Platina, samt utifrån e-korrespondens med ett urval verksamhetschefer, kan vi konstatera att endast ett fåtal verksamhetsområden har en rutin för intygsskrivning på verksamhetsnivå. Dessa är dock inte anpassade utifrån Socialstyrelsens krav på en rutin på verksamhetschefsnivå. Utifrån e- korrespondensen förstår vi det som att det är den landstingsgemensamma rutinen för intygsskrivning som fortfarande används på verksamhetsnivå. I likhet med den tidigare granskningen kan vi konstatera att Rehabmedicin har en kvalitativt tillfredställande verksamhetsnivåanpassad rutin. 2.2.2. Bedömning Vår bedömning är att det inte har skett någon utveckling av verksamhetsnivåanpassade rutiner i enlighet med de krav som finns i Socialstyreslens föreskrifter om utfärdande av intyg (SOSFS 2005:29). Således kvarstår tidigare bedömning att insatser krävs för att ta fram/anpassa rutiner med hänsyn till föreskrifterna och de landstingsgemensamma rutinerna. 2.3. Principer för avgiftssättning I den tidigare granskningen framkom indikationer om att avgift inte alltid tas ut för intyg och att det således var väsentligt att rutiner och kontroller tas fram som säkerställer att ersättning för intyg alltid tas ut. I landstingsstyrelsens kommentarer till granskningen meddelar landstingsstyrelsen att de avser att uppdraga åt landstingsdirektören att analysera orsakerna till den bristande följsamheten och föreslå åtgärder för att förenkla och förtydliga principerna för prissättning. Kontrollmål: Principerna för avgiftssättning har setts över? 2.3.1. Iakttagelser Efter att ha varit i kontakt med verksamhetsföreträdare med ansvar för avgiftshantering kan vi konstatera att något arbete med att se över följsamheten för avgifter för intyg liksom något förtydligande av principerna för prissättningen ännu ej har genomförts. 2.3.2. Bedömning I och med att orsakerna till den bristande följsamheten ännu inte har analyserats kvarstår bedömningen att det är väsentligt att rutiner och kontroller tas fram som säkerställer att ersättning för intyg alltid tas ut. Vidare kvarstår behovet av att se över principerna för prissättning. Landstinget Gävleborg 4 av 8

2.4. Försäkringsmedicinska utbildningar I Socialstyrelsens föreskrifter ställs uttryckliga krav på vårdgivare att säkerställa att personalen genomgår utbildning och fortbildning och på verksamhetschefer att svara för att det finns rutiner som säkerställer att personalen har tillräcklig kompetens vad gäller utfärdande av intyg. För att höja kvaliteten i sjukskrivningsprocessen behövs utbildningar i t.ex. försäkringsmedicin riktade till läkare och andra målgrupper. I den tidigare granskningen noterades att sådana utbildningar hade initierats av projektet Bra sjukskrivning inom sjukskrivningsmiljarden. Från och med årsskiftet 2012/2013 har stora delar av projektet, bl.a. utbildningsoch kompetensfrågor, inkorporerats i ordinarie verksamhet. Inom ramen för projektet Bra sjukskrivning har en överenskommelse om samverkan slutits mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan. Handlingsplan försäkringsmedicinsk kompetens har tagits fram på uppdrag av landstingsdirektören. Projektägare är avd. chef för Hälsovalskontoret. Dokumentet hade vid den tidigare granskningen ännu inte fastställts. I dokumentet ska roller och ansvar, effektmål för olika utbildningar och en handlingsplan med uppföljning anges. Vidare noterades att Rutin Utbildning i klinisk försäkringsmedicin var tänkt att ersätta tidigare utbildningsplan som togs fram via projektet Bra sjukskrivning. Dokumentet var vid granskningen 2013 i form av ett utkast som enligt uppgift skulle färdigställas hösten 2013. I dokumentet ska ansvar och roller, målgrupper vara angivet. Kontrollmål: Försäkringsmedicinska utbildningar utgår från reviderade dokument och genomförs enligt plan? 2.4.1. Iakttagelser Ansvaret för tillhandahållandet av utbildning i försäkringsmedicin åligger HRavdelningen vid Lednings- och verksamhetsstöd (HR-LOV). HR-LOV erhåller uppdraget från Landstingsledningen. HR-LOV erhåller uppdraget från Landstingsledningen. För AT/ST utbildningen utarbetas riktlinjerna/kursinnehållet av studierektorsgruppens utbildningsråd. Rådet har tillsynsansvar för de kvalitativa delarna i utbildningsinnehållet vis-a-vis de konkreta delmålen i Socialstyrelsens föreskrifter för de nationella AT/ST utbildningarna. HR-LOV saknar eget mandat för att ändra utbildningsplanen. Dock sker det återkoppling och avstämning mot Avdelningschefen för Hälsovalskontoret, som i sin tur hanterar kontakten gentemot den Försäkringsmedicinska kommittén. Utförare av lektionerna i försäkringsmedicin är läkare vid Företagshälsan som agerar på uppdrag av HR-LOV. Den praktiska administrationen (t.ex. hantering av deltagarlistor o.d.) sköts av AT- /ST-samordnare samt HR-konsult inom rekrytering av utlandsrekryterade läkare. Landstinget Gävleborg 5 av 8

Deras roll i sammanhanget är att koordinera de försäkringsmedicinska utbildningarna, introduktion och stegen 1-3, med AT-/ST-läkarnas ordinarie utbildningar. HR-konsult inom rekrytering av utlandsrekryterade läkare har som uppgift att passa in utbildningarna med de rekryterades scheman. Utbildningarna sker i nära samarbete med Försäkringskassan som är representerade vid varje utbildningstillfälle. Även andra myndigheter, t.ex. Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen, är representerade vissa utbildningstillfällen. Den försäkringsmedicinska utbildningen som HR-LOV tillhandahåller för AT- och ST-läkare koordineras schemamässigt med deras ordinarie utbildning vid högskola/universitet och ingår således som ordinarie kursmoment. För AT-, SToch utlandsrekryterade läkare är deltagandet vid utbildningstillfällena god. Några rapporter om att AT-, ST- och utlandsrekryterade läkare inte deltar vid utbildningstillfällena har inte framkommit vid intervjuerna. Generellt gäller att specialistläkare inte behöver gå en försäkringsmedicinsk utbildning då de ska ha inhämtat motsvarande kunskaper under sin ordinarie utbildning tidigare. Dock ligger det på verksamhetscheferna att säkerställa att alla som arbetar med intygsskrivning har tillgodogjort sig de nödvändiga kunskaperna. Det finns problem med att nå ut med utbildningen i försäkringsmedicin till vissa grupper av läkare, särskilt grupper som har varit verksamma inom hälso- och sjukvården en längre tid. Diskussioner pågår för närvarande om hur detta problem sak hanteras. En möjlighet som har framkommit är att genomföra utbildningarna på läkarnas arbetsplatser. Efter att ha varit i kontakt med verksamhetsföreträdare med ansvar för utbildning i försäkringsmedicin, liksom fått tagit del av relevant utbildningsplan och aktivitetslista, kan vi konstatera att det finns reviderade dokument för utbildning i försäkringsmedicin, senast uppdaterade 2014. 2.4.2. Bedömning Vår bedömning är att de försäkringsmedicinska utbildningarna som sker utifrån reviderade dokument och utförs i enlighet med gällande utbildningsplan är tillfredställande. Vidare är det vår uppfattning att det är av godo de försäkringsmedicinska utbildningarna har blivit integrerade i den ordinarie utbildningsverksamheten, samt att det sker ett samarbete i utbildningssyfte med Försäkringskassan. Landstinget Gävleborg 6 av 8

3. Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning Revisionsfråga: Har Landstingsstyrelsen säkerställt att åtgärder vidtagits inom området för att förstärka den interna kontrollen? 1. I och med att ett vårdgivardirektiv fortfarande inte har utarbetats kvarstår bedömningen att vårdgivaren behöver prioritera upp dessa frågor och visa ett större engagemang och ansvarstagande för att uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter rörande intyg. 2. Vår bedömning är att det inte har skett någon utveckling av verksamhetsnivåanpassade rutiner i enlighet med de krav som finns i Socialstyreslens föreskrifter om utfärdande av intyg (SOSFS 2005:29). Således kvarstår tidigare bedömning att insatser krävs för att ta fram/anpassa rutiner med hänsyn till föreskrifterna och de landstingsgemensamma rutinerna. 3. I och med att orsakerna till den bristande följsamheten avseende ersättning för intygsskrivning att det är väsentligt att rutiner och kontroller tas fram. Vidare kvarstår behovet av att se över principerna för prissättning. 4. Vår bedömning är att de försäkringsmedicinska utbildningarna som sker utifrån reviderade dokument och utförs i enlighet med gällande utbildningsplan är tillfredställande. Vidare är det vår uppfattning att det är av godo de försäkringsmedicinska utbildningarna har blivit integrerade i den ordinarie utbildningsverksamheten, samt att det sker ett samarbete i utbildningssyfte med Försäkringskassan. Vår sammanfattade bedömning är att Landstingsstyrelsen inte har vidtagit tillfredställande åtgärder för att förstärka den interna kontrollen. Med undantag av utbildningar i försäkringsmedicin så har inga åtgärder vidtagits vad gäller vårdgivardirektiv, verksamhetsanpassning av rutiner eller principerna för avgiftssättning. Landstinget Gävleborg 7 av 8

Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare Landstinget Gävleborg 8 av 8