Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 30/2013 Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal Operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor i Södra sjukvårdsregionen Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Anna Larsson Björn Karlson Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-03
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Metoder 4 Enkätundersökning 4 Fördjupad undersökning 5 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 Statistiska metoder 5 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 9 Fysisk arbetsbelastning 12 Samband mellan arbetsmiljö och smärta i muskler och leder 15 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 16 DISKUSSION 19 Psykosocial arbetsmiljö 19 Fysisk arbetsbelastning 19 Hälsotillstånd i muskler och leder 20 Förslag till åtgärder 20 REFERENSER 21 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2
BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både hög fysisk arbetsbelastning och bristande psykosocial arbetsmiljö kan påverka risken för besvär (1, 2), liksom individuella faktorer (3). Det finns alltså kännedom om olika riskfaktorer för smärta/besvär, men det är ännu oklart vilka faktorer som har störst betydelse, och som bör prioriteras vid förebyggande åtgärder. Arbets- och miljömedicin i Lund har undersökt arbetsförhållanden i många olika yrkesgrupper, med syfte att identifiera riskfaktorer för arbetsrelaterad smärta. Syftet är att skapa kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. För att särskilja betydelsen av fysisk och psykosocial arbetsbelastning studerar vi nu arbetsmiljö och hälsa hos yrkesgrupper med olika typer av belastningar i sitt arbete. Arbete inom sjukvården anses vara fysiskt krävande med lyft/förflyttningar av patienter och besvärliga arbetsställningar. Vid en pilotundersökning av operationspersonal fann vi att de - trots de fysiska belastningarna - trivdes bra och upplevde att arbetet var mycket stimulerande. Lärare å andra sidan anses ha ett omväxlande och fysiskt relativt lätt arbete, men en hög psykosocial belastning. Undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt, som förutom operationspersonal och lärare omfattar personal som arbetar med ultraljudsdiagnostik. Denna rapport omfattar resultat för undersköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningar i Södra Sjukvårdsregionen (Skåne, Blekinge, Kronobergs Län och södra delen av Halland). Vissa jämförelser kommer att göras med lärare som har undersökts samtidigt med samma metoder. Cirka 2,5 år efter första undersökningen kommer vi att göra en uppföljning med en ny enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, arbetsmiljö och eventuella förändringar i arbetssituationen. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Samtliga operationsenheter inom Södra Sjukvårdsregionen inbjöds att delta i undersökningen. Operationsenheterna vid sjukhusen i Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad, Hässleholm, Kristianstad, Karlshamn, Karlskrona, Växjö, Ljungby och Halmstad tackade ja till deltagande (totalt 22 enheter). Undersökningsdeltagarna fick besvara frågor om hälsotillståndet i muskler och leder, fysisk arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och individuppgifter. Vid 18 operationsenheter inhämtades uppgifterna genom enkätundersökning. Vid fyra av sjukhusen genomfördes dessutom fördjupade undersökningar, där personalen deltog i klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer, samt intervju om upplevda arbetsförhållanden. Den fysiska arbetsbelastningen, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet, registrerades med tekniska mätningar hos 12 personer i varje yrkeskategori (totalt 36 personer). Samtliga delar av projektet genomfördes under perioden oktober 2008 - december 2012. Undersökningsdeltagare På de deltagande operationsavdelningarna tillfrågades samtliga kvinnor som arbetade som undersköterskor (USK), operationssjuksköterskor (OP-SSK) och anestesisjuksköterskor (ANE-SSK), sedan minst 3 månader och med minst 50 % tjänstgöring (n=1205). Totalt deltog 77 % av de tillfrågade, dvs. 928 personer. Av dessa deltog 286 personer i fördjupade undersökningar. Fördelning på yrkekategori, ålder och anställningstid framgår av tabell 1. 3
Tabell 1. Totalt antal deltagande kvinnor, fördelade på yrkeskategori. I tabellen anges ålder och anställningstid, samt hur många som deltog i fördjupad undersökning. USK ANE-SSK OP-SSK Antal totalt 324 298 306 Ålder (år); medel (range) 50 (23-65) 47 (25-67) 47 (26-66) Anställningstid (år); medel (range) 18 (0.5-46) 12 (0.5 44) 13 (0.5 43) Fördjupad undersökning (antal) 93 94 99 Dessutom deltog totalt 99 män (25 USK, 61 ANE-SSK och 13 OP-SSK). Manliga USK och OP-SSK ingår inte i nedanstående resultatredovisning eftersom de var för få för att resultatet ska bedömas som tillförlitligt. För manliga ANE-SSK var medelåldern 43 (range 29-65) år och anställningstiden 9 (range 0.5 34) år. Metoder Enkätundersökning Enkäten innehöll frågor om hälsotillstånd i muskler och leder, individuppgifter, fysisk arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap: Kartläggning av hälsotillstånd i muskler och leder. Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna och de senaste 12 månaderna enligt ett standardiserat frågeformulär (4). Dessutom ställdes frågor om besvärens intensitet, om hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Individuppgifter: Frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor samt tidigare anställningar. Fysisk arbetsbelastning: Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen enligt Questionnaire-based mechanical exposure indices (5). I skalan finns ett mekaniskt index med 11 frågor om arbetsställningar och ensidiga rörelser och ett fysiskt index med 7 frågor om lyft och fysisk aktivitet. Varje fråga hade tre svarsalternativ (1= Nästan inte/inte alls, 2 = Något eller 3 = Mycket ). Poängen adderades för varje individ. Baserat på poängsumman fördelades individerna i fyra belastningskategorier för varje index (från låg till hög) och andelen personer i respektive kategori beräknades. Dessutom ställdes frågor om hur mycket personalen arbetade med dator och om de var nöjda med datorarbetsplatsens utformning. Job Content Questionnaire användes för mätning av psykosociala arbetsförhållanden baserat på Karaseks och Theorells krav kontroll modell (6). Formuläret innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration och motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Frågorna - i form av påståenden - besvaras på en 4-gradig skala från 1 ( Håller inte alls med ) till 4 ( Håller med fullständigt ). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Dessutom beräknades gruppens medianvärden för jämförelse med medianvärdena för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer inom olika yrken ( Skånepopulationen ; 7). Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (8, 9) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är 0-100 i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer inom olika yrken (n= 1603-1850), som beskrivs i Kristensen et al (8). Maslachs Burnout Inventory (10). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet och professionell effektivitet. Formuläret 4
innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Exempel på frågor om utmattning är Jag känner mig känslomässigt uttömd av mitt arbete, Jag känner mig utmattad vid arbetsdagens slut, och Att arbeta hela dagen är verkligen en påfrestning för mig. Exempel på frågor i dimensionen cynism är Jag har blivit mindre entusiastisk över mitt arbete, Jag vill bara göra mitt arbete och inte bli störd och Jag tvivlar på betydelsen av mitt arbete. Den professionella effektiviteten bedöms med frågor som Jag anser att jag gör ett bra jobb, Jag känner att jag gör effektiva insatser för arbetsplatsens verksamhet och Jag kan effektivt lösa de problem som uppkommer i mitt arbete. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala, från aldrig till varje dag. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av 74 patienter som var sjukskrivna på grund av utmattning/depression (11) och dels av allmänpopulationen i två nordiska länder (totalt 2402 individer; 12, 13). Fördjupade undersökningar Intervju/enkät: De personer som deltog i fördjupade undersökningar besvarade samma frågor som beskrivits ovan. Frågorna om hälsotillstånd och individfaktorer ställdes vid intervju; övriga genom enkät. Dessutom fick deltagarna vid intervjun besvara öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer i arbetet och om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning: Nacke, axlar, bröstrygg, armbågar och händer undersöktes kliniskt av en leg. sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 14). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke och/eller axel respektive armbåge och/eller hand beräknades, för jämförelse mellan olika grupper (2). Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Muskelaktivitet, arbetsställningar och rörelser registrerades hos 36 kvinnor; 12 USK, 12 ANE-SSK och 12 OP-SSK (representativt urval). Mätpersonerna arbetade på fyra olika sjukhus. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 6 timmar per person. I rapporten redovisas de genomsnittliga mätvärdena för respektive yrkeskategori. Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 20 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (15). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. Se referens (16). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (17). Dataloggrar (4 st.) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. Statistiska metoder För jämförelse mellan olika grupper avseende andel personer med smärta från nacke/axlar respektive armbåge hand användes logistisk regression. För psykosociala variaber användes Mann Whitney U test. För analyser av samband mellan smärta och olika faktorer i arbetsmiljön användes logistisk regression. I alla test användes p<0.05 som gräns för statistisk signifikans. 5
RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Upplevda besvär från olika kroppsdelar: USK rapporterade generellt mer smärta från rörelseorganen de senaste 7 dagarna, jämfört med ANE-SSK och OP-SSK (figur 1). Statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan USK och båda de andra grupperna avseende smärta från armbågar och händer. USK skiljde sig signifikant från ANE-SSK avseende besvär från fötterna och från OP-SSK avseende ländryggsbesvär. Det fanns inte några signifikanta skillnader mellan ANE-SSK och OP-SSK, för någon kroppsdel. Manliga ANE- SSK rapporterade smärta i lägre grad än sina kvinnliga kollegor, med statistiskt signifikanta skillnader för nacke, ländrygg, knän och händer (ej i figur). Figur 1. Upplevda besvär hos operationspersonal. Andel (%) av kvinnliga USK, ANE-SSK och OP- SSK som rapporterat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna. Relation till arbetet: De som rapporterat smärta/besvär från olika kroppsregioner under de senaste 12 månaderna tillfrågades om de trodde att besvären hade samband med nuvarande arbete. I tabell 2 visas fördelningen av personer som svarade nej, vet inte eller ja på frågan. Cirka 60% av dem med besvär i nacke/axlar, armbågar/händer samt ländrygg ansåg att deras besvär var arbetsrelaterade. Motsvarande siffra för fötterna var 47%. Tabell 2. Arbetsrelaterade besvär: Antal personer som ansåg att deras besvär var arbetsrelaterade, samt vilka faktorer i arbetet som de satte i samband med besvären. Rapporterad Tror du att dina besvär har smärta/ besvär samband med ditt arbete? Om ja, vilka faktorer i arbetet? det senaste året. Antal personer (%) (de vanligaste svaren) Kroppsregion Antal personer Nej Vet inte Ja Nacke/axlar 653 165 (25) 76 (12) 412 (63) Dåliga arbetsställningar, statiskt arbete, hålla hakar, tunga lyft Armbåge/hand 424 109 (26) 47 (11) 268 (63) Öppna sterila förpackningar, hålla hakar, tunga lyft Ländrygg 534 138 (26) 84 (16) 312 (58) Tunga lyft, stå i obekväm arbetsställning Fötter 253 99 (39) 34 (13) 120 (47) Står och går mycket, hårda golv 6
Andel (%) med besvär i nacke/axlar Andel (%) med besvär i nacke/axlar Jämförelse med andra yrkesgrupper: Andelarna av USK, ANE-SSK (kvinnor) och OP-SSK som angav att de hade haft smärta i nacke och/eller axlar de senaste 7 dagarna var 44 %, 40 % respektive 41 %. Skillnaden mellan grupperna var inte statistiskt signifikant. Detta är en medelhög nivå i jämförelse med kvinnor i andra yrken, som besvarat samma frågor (figur 2). Operationspersonalen hade ungefär samma värden som t.ex. lärare, tandläkare och kontorsarbetare. Cirka 20 % av de manliga ANE-SSK rapporterade smärta i nacke/axlar, vilket är en låg nivå jämfört med män i andra yrken (figur 3) 80 70 Kvinnor i olika yrken 60 50 ANE-SSK OP-SSK USK 40 30 20 10 0 Figur 2. Andel kvinnor (%) i olika yrkesgrupper som rapporterat besvär från nacke/axlar de senaste 7 dagarna. USK, ANE-SSK och OP-SSK (svarat staplar) består av 314, 291 respektive 298 kvinnor. 60 50 Män i olika yrken 40 30 ANE-SSK 20 10 0 Figur 3. Andel män (%) i olika yrkesgrupper som rapporterat besvär från nacke/axlar de senaste 7 dagarna. ANE-SSK (svart stapel) består av 59 män. 7
Minst en diagnos i armbåge/hand (%) Andel (%) med minst en diagnos i nacke/axlar Fördjupad undersökning: Operationspersonalen som deltog i klinisk undersökning av nacke, axlar, armbågar och händer (93 USK, 94 ANE-SSK och 99 OP-SSK) jämförs med andra yrkesgrupper som har blivit undersökta med samma metod. I figur 4 visas den procentuella andelen i olika yrkesgrupper som fått minst en diagnos i nacke-axlar vid undersökningen. Förekomsten av diagnoser hos USK, ANE-SSK och OP-SSK var på en medelhög nivå (17 25%). Andelen USK som hade minst en diagnos i armbåge/hand var relativt hög (13%), jämfört med kvinnor i andra yrken (figur 5), medan diagnoser i armbåge/hand var relativt ovanliga hos både ANE-SSK och OP-SSK (5% i båda grupperna). Endast 17 manliga ANE-SSK deltog i den kliniska undersökningen och deras resultat (diagnoser) kan därför inte redovisas 60 50 Kvinnor i olika yrken 40 30 20 10 0 OP-SSK ANE-SSK USK Figur 4. Andel kvinnor (%) i olika yrken med minst en diagnos i nacke/axlar. 30 Kvinnor i olika yrkesgrupper 25 20 USK 15 10 OP-SSK ANE-SSK 5 0 Figur 5. Andel kvinnor (%) i olika yrkesgrupper, med minst en diagnos i armbåge/hand. 8
Psykosocial arbetsmiljö En majoritet av operationspersonalen upplevde höga krav i arbetet, särskilt avseende emotionella och sensoriska krav. En hög andel ansåg att de hade begränsade möjligheter att påverka arbetet (låg kontroll). Det sociala stödet låg högre än för referentpopulationen. Graden av utmattning var högre än för referenterna, men betydligt lägre än för kvinnliga lärare. Figur 6. Upplevda krav, kontroll och socialt stöd hos USK, ANE-SSK och OP-SSK, jämfört med referentpopulationen. I figuren visas medianen (dvs. det mittersta värdet) för respektive grupp. Krav, kontroll och socialt stöd (Job Content Questionnaire; figur 6): En relativt hög andel av operationspersonalen (66 % av USK, 71 % av ANE-ssk och 68 % av OP-SSK) upplevde höga krav i arbetet; dvs att de hade värden som låg över medianvärdet för referentpopulationen. Skillnaderna mellan grupperna var inte statistiskt signifikanta. Upplevd kontroll, dvs möjlighet att påverka arbetet, var sämre hos operationspersonalen än hos referentpopulationen. Detta var särskilt uttalat hos USK, där 91 % rapporterade lägre värden än medianen för referenterna. USK upplevde också signifikant lägre kontroll än ANE- SSK och OP-SSK. Alla tre grupperna hade högre medianvärden avseende socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning, jämfört med referentpopulationen. ANE-SSK hade dock signifikant lägre värden jämfört med de andra två grupperna. Det fanns inte några signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga ANE-SSK i krav, kontroll eller socialt stöd. Olika typer av krav i arbetet (Copenhagen Psychosocial Questionnaire; figur 7): Operationspersonalen hade betydligt högre värden än referenterna i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision). ANE-SSK upplevde signifikant högre emotionella krav än de två andra grupperna, medan OP-SSK hade signifikant högre värden i dimensionen sensoriska krav Det fanns inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga ANE- SSK. 9
Figur 7. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav hos USK, ANE-SSK och OP-SSK, jämfört med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n = 1603-1850) Utmattning (Maslach Burnout Inventory; figur 8 och 9): Operationspersonalen hade högre genomsnittliga värden för utmattning jämfört med referentpopulationen (figur 8). Cirka 16 % av personalen hade en medelpoäng 4 (figur 9), vilket innebar att de i genomsnitt svarade En gång i veckan eller oftare, på frågorna i utmattningsskalan (se exempel på frågor i metoddelen). De genomsnittliga värdena för utmattning skiljde sig mellan olika operationsenheter (lägst 1.2 och högst 2.7 poäng i skalan). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan USK, ANE-SSK och OP-SSK. Operationspersonalen hade betydligt lägre grad av utmattning än kvinnliga lärare. Operationspersonalen hade låga värden i dimensionen cynism/likgiltighet (dvs. mått på coping strategi för att hantera emotionell belastning); med bättre nivåer jämfört med både lärare, referenter och patienter (figur 8). De genomsnittliga värdena för professionell effektivitet låg mycket högt hos operationspersonalen, särskilt hos ANE-SSK. De manliga ANE-SSK hade signifikant högre värden för cynism jämfört med sina kvinnliga kollegor (1.6 vs.1.2 poäng i skalan) och signifikant lägre poäng för professionell effektivitet (5.1 vs. 5.3 poäng; ej i figur). 10
Figur 8. Maslach Burnout Inventory. Dimensionerna utmattning, cynism och professionell effektivitet. Figuren visar de genomsnittliga värdena för USK, ANE-SSK och OP-SSK. Som jämförelse visas värdena för kvinnliga lärare, patienter som sökt vård på grund av utmattningssyndrom (n = 74), samt en referentgrupp (allmänpopulation). I figuren anges poängen (0-6 poäng) med svarsalternativen i text. Poäng i dimensionen utmattning för 941 personer Medelvärde = 2,32. Figur 9. Maslachs Burnout Inventory. Fördelning av operationspersonalens (941 personer; 888 kvinnor och 53 män) poäng i dimensionen utmattning. I figuren visas antalet personer med genomsnittliga poäng från 0 (= Aldrig ) till 6 (= Varje dag ) på frågor om utmattning [se exempel på frågor i metoddelen (sidan 4), samt svarsalternativen i text i figur 11]. 11
Fysisk arbetsbelastning Mekaniskt och fysiskt index (baserat på enkätsvar): OP-SSK rapporterade högst värden avseende påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser: 68 % av OP-SSK låg i högsta belastningskategorin, jämfört med USK (55 %) och ANE-SSK (46 %; figur 10). Som referens visas värdena för kvinnliga lärare (som besvarat samma frågor), där endast 12 % låg i högsta belastningskategorin. Det fysiska indexet (tunga lyft/fysisk aktivitet) visade omvänt att fler USK (59 %) låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 40 % av ANE-SSK, 42 % av OP-SSK och 3 % av lärarna (figur 11). Figur 10. Mekaniskt index. Poängsumman för 11 frågor om arbetsställningar och arbetsrörelser (med 11 33 möjliga poäng) beräknades för varje person. I figuren visas hur personalen i de olika yrkesgrupperna (andel i %) fördelas på fyra olika nivåer av belastning. I figuren visas också värdena för kvinnliga lärare. Figur 11. Fysiskt index. Poängsumman för 7 frågor om lyft och fysisk aktivitet (med 7-21 möjliga poäng) beräknades för varje person. I figuren visas hur personalen i de olika yrkesgrupperna (andel i %) fördelas på fyra olika nivåer av belastning. I figuren visas också värdena för kvinnliga lärare. 12
Datorarbete. En tredjedel av USK, majoriteten av ANE-SSK (76 %) och cirka hälften av OP- SSK angav att de arbetade mycket med datorer. Frågan Är du nöjd med utformningen av din datorarbetsplats? ställdes till samtliga och 40 % svarade att de var mycket eller ganska nöjda, medan 26 % var mycket eller ganska missnöjda Resultat av de tekniska mätningarna: De tekniska mätningarna registrerade mätgruppernas genomsnittliga belastningar under arbetsdagen. Operationspersonalens belastningar jämförs med cirka 25 andra grupper med olika arbeten, som har registrerats med samma mätmetoder (figur 12-14). Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med övriga grupper. Alla grupperna hade relativt hög andel vila i skuldermuskulaturen (10-18 % av tiden; figur 12), där vila definieras som muskelaktivitet <0.5% av den maximala. Detta tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Vilan kan t ex förekomma under perioder av väntan mellan operationerna (för OP-SSK och ANE-SSK) och ibland under operationerna för USK. Muskelaktiviteten för USK var något högre jämfört med de andra två grupperna. Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. OP-SSK ANE-SSK USK Figur 12. Muskulär vila under arbetet (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hos kvinnor och män i olika yrken. Detta mått visar möjlighet till återhämtning för muskulaturen. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden. 13
OP-SSK ANE-SSK USK Figur 13. Elevation av höger överarm (dvs. framåtförning; antal grader) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Arbetsställningarna var mest krävande för OP-SSK, som arbetade med mer framåtböjt huvud (genomsnittligt 22º framåtböjning under mätperioden; ej i figur) och med armarna upphöjda/framåtförda (genomsnittligt 29º; figur 13), jämfört med USK och ANE-SSK. Det förekom toppbelastningar med höga positioner för armarna (>53º grader i förhållande till lodlinjen för USK och ANE-SSK och >56º för OP-SSK, under10 % av tiden). Detta är - jämfört med övriga yrken - medelhögt för USK och ANE-SSK, och högt för OP-SSK. Dessa registreringar kan ha förekommit vid t.ex. instrumentering, upphängning av dropp-påsar eller vid hantering av kontakter och takarmaturer. Sådana arbetsställningar kan upplevas ansträngande för personer med nacke och axelbesvär. Undersköterskorna arbetade med snabbare rörelser. De hade generellt högre rörelsehastigheter för både huvud, armar och händer, jämfört med ANE-SSK och OP-SSK (se exempel på rörelsehastighet för höger arm i figur 14). Rörelsehastigheterna för alla tre grupperna var dock relativt låga i förhållande till grupper med snabbt och ensidigt arbete (t ex repetitivt industriarbete), och högre än för grupper med långvariga statiska belastningar (t ex tandvårdarbete eller intensivt datorarbete). 14
USK OP-SSK ANE-SSK Figur 13. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Samband mellan arbetsmiljö och smärta/besvär i muskler och leder. Smärta i nacke/axlar visade sig vid statistisk testning samvariera med mekaniskt index (arbetsställningar/rörelser), fysiskt index (lyft/fysisk belastning) och missnöje med datorarbetsplatsens utformning. De psykosociala faktorer som samvarierade signifikant med smärta var höga krav, ökad utmattning, sensoriska och emotionella krav, samt låg kontroll i arbetet. Dessutom fanns samband mellan smärta och sömnsvårigheter, mycket hemarbete och brist på avkoppling på fritiden, samt högt BMI. Det fanns inga signifikanta samband mellan smärta i nacke/axlar och socialt stöd från arbetsledare och arbetskamrater, cynism, professionell effektivitet, krav på att dölja känslor, ledarskap, ålder, anställningstid, träning och rökning. Smärta i armbåge/hand var signifikant associerade med fysiskt index, mekaniskt index, låg kontroll, utmattning och höga krav, samt ålder, anställningstid, sömnsvårigheter, rökning och BMI. Övriga faktorer var inte signifikant associerade med smärta i armbåge/hand. Eftersom denna del av projektet är en tvärsnittstudie kan vi inte uttala oss om orsak och verkan, dvs. vi vet inte om arbetsmiljön orsakar smärta eller om smärtan påverkar svaren i enkäten. Resultaten av vår kommande uppföljningsenkät kommer att ge mer information om eventuella orsakssamband. 15
Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen som deltog i fördjupade undersökningar (totalt 303 personer; 93 USK, 111 ANE- SSK och 99 OP-SSK) fick vid intervjun besvara ett antal öppna frågor om arbetsmiljön. Nedan presenteras frågorna och deltagarnas spontana svar. Svaren är grupperade efter likartat innehåll. Antalet personer som framfört synpunkterna anges inom parentes. Eftersom intervjupersonerna kommer från fyra olika operationsavdelningar kan vissa svar och synpunkter vara lokala och inte generellt tillämpliga. Antalet positiva kommentarer var tre gånger så många som de negativa. Över hälften av personalen (alla tre grupperna) angav att arbetskamraterna och gemenskapen var en positiv faktor i arbetsmiljön, och nästan lika många tyckte att arbetet var omväxlande. En majoritet av ANE-SSK och OP-SSK svarade spontant att arbetet var roligt och att de tyckte om sina arbetsuppgifter. Särskilt OP-SSK upplevde att arbetet var utvecklande och lärorikt, medan flest ANE-SSK angav att arbetet var självständigt och ansvarsfullt. Drygt en tredjedel av personalen upplevde att stress, pressat operationsschema och höga krav på produktivitet var negativa faktorer i arbetsmiljön. Övriga faktorer som upplevdes negativt var brister i organisationen och ledningsproblem, samt arbetstider/ jourschema. Ergonomiska belastningar påtalades särskilt av OP-SSK. En lång rad olika arbetsmoment upplevdes som belastande för kroppen, såsom lyft/förflyttningar av tunga patienter, sängar och teknisk utrustning, samt obekväma arbetsställningar. Personalens förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön berörde framför allt ergonomiska faktorer, åtgärder för att minska stressen (mer personal, lugnare arbetstempo) samt förbättringar i den fysiska arbetsmiljön. Vad är positivt med ditt arbete? (alla tre yrkesgrupperna) Arbetskamraterna God gemenskap (179 personer) Teamarbete Trevlig avdelning Omväxlande arbete Många olika uppgifter (164 personer) Stor variation mellan olika operationer Ingen dag är den andra lik Det blir aldrig enformigt Trivs bra Roligt arbete (156 personer) Tycker om arbetsuppgifterna Gillar arbetet Utvecklande Spännande, intressant (154 personer) Ständig utveckling Utmanande Man lär sig något nytt varje dag Patientkontakten Att hjälpa människor (90 personer) Man gör nytta Bra med en patient i taget Ansvarsfullt Självständigt arbete (55 personer) Man kan påverka Frihet under ansvar Bra chefer (7 personer) 16
Vad är negativt med ditt arbete? (alla) Stress Hög arbetsbelastning (105 personer) Löpande-band känsla, höga krav på produktivitet Personalbrist Högt tempo Betungande ansvar under stress Organisation/ledning Ledningsproblem (48 personer) Dåliga möjligheter att påverka Klara riktlinjer saknas För stor organisation Dålig organisation, dålig planering Ergonomiska belastningar Obekväma arbetsställningar (40 personer) Tunga lyft av patienter och utrustning Fysiskt krävande Arbetstider Långa arbetspass (39 personer) Jourschema sliter Svårt att sova efter nattarbete Dålig lön (5 personer) Kan Du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för Din kropp i Ditt arbete? Siffrorna inom parentes anger antalet personer som framfört synpunkterna. USK - 93 kvinnor Lyft, förflyttning och uppläggning av patienter, patienterna blir allt tyngre (49) Förflytta/ köra tunga och svårstyrda apparater/staplar, OP-bord och sängar (44) Skruva/ justera reglagen till ben- och armstöd; lyfta och hålla patientens ben (26) Stå och gå mycket, långa transporter, hårda golv (17) Lyfta tunga galler/ instrument (15) Arbete med armarna högt; hänga droppåsar, flytta takarmatur (8) Öppna förpackningar, jobbigt för tummarna (5) OP-SSK - 99 kvinnor Vridna/ statiska arbetsställningar då man håller hake och instrumenterar, svåra arbetsställningar vid gyn-operationer (50) Långa operationer, att stå länge (29) Lyft och hantering av galler och tunga instrument (28) Hålla kamera vid laparoskopiska operationer (19) Lyft/förflyttning av patienter; hålla ben vid frakturer (15) Förflyttning av tunga apparater (7) ANE-SSK - 94 kvinnor och 17 män Lyfta/förflytta tunga patienter, vända sövda patienter (62) Statiska arbetsställningar, stå framåtböjd att hålla mask (30) Flytta apparater/ staplar, köra svårstyrda OP-bord och sängar (28) Lyfta/bära syrgastuber (4) 17
Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? (alla) Siffrorna inom parentes anger antalet personer som framfört synpunkterna. Bättre ergonomi Bättre arbetsteknik Tänka på arbetsställningen, försöka lyfta rätt (31) Använda befintliga hjälpmedel (16) Kontinuerlig utbildning i förflyttningsteknik (11) Be kollega om hjälp vid lyft (6) Fler hjälpmedel/ bättre utrustning Höj- och sänkbara stolar och arbetsbord (15) Takliftar/ lyfthjälpmedel för patientförflyttningar (10) Undvika högt placerad utrustning, förbättra hantering av lampor (10) Färre sladdar på golvet, mer trådlöst (8) Hjälpmedel för att hålla kameran (5) Lättare dörrar, automatiska dörrar (5) Minskad förflyttning av apparater/utrustning Mer stationär utrustning, så att man slipper flytta grejer (15) Bättre hjul, mer lättkörda staplar, inte så mycket på varje stapel (11) Minska stressen Vi är underbemannade, anställ mer personal! (22) Sänk tempot! Anpassa op-programmen efter hur mycket personal det finns (15) Åtgärder för att minska stressen en ledningsfråga (6) Vila och återhämtning mellan arbetspass och operationer (5) Lokaler/fysisk miljö Bättre lokaler trånga utrymmen ger onödiga belastningar (28) Minskad ljudvolym på salar och i pausrum (25) Bättre ljus, bättre belysning (18) Bättre ventilation och temperatur, minskat drag (15) Förbättra golven; de är hårda (10) Organisation/ledarskap Kvalitetssäkra patientarbetet, inför enhetliga rutiner (7) Jour och beredskap borde ingå i arbetstiden (6) Bättre arbetstider, för långa arbetsdagar (5) Bättre operationsplanering (5) Bättre handledning för nya, stärkt kompetens för personalen (5) Arbetsledningen bör vara mer lyhörd för personalen (5) Träning på arbetstid, massage (12) Bättre skor (7) 18
DISKUSSION Psykosocial arbetsmiljö Personalen på operationsavdelningarna framhöll en lång rad positiva faktorer i arbetet. Majoriteten av personalen trivdes och tyckte arbetet var roligt, intressant och utvecklande. Arbetskamraterna och team-arbetet upplevdes också positivt. De positiva faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön bekräftas av dimensionen socialt stöd, som visade högre värden än för referenterna. Andra positiva faktorer var höga värden avseende professionell effektivitet och låga värden i dimensionen cynism/likgiltighet (en coping-strategi för hantering av emotionell belastning). Arbetet är dock förknippat med höga krav. En hög andel av personalen (68 %) låg över medianvärdet för referentpopulationen i dimensionen krav. ANE-SSK rapporterade höga emotionella krav, medan OP-SSK hade mycket högt värde för sensoriska krav (krav på precision och uppmärksamhet). En ännu högre andel (78%) rapporterade låg kontroll i arbetet, dvs att de hade små möjligheter att påverka vilka arbetsuppgifter som skulle prioriteras, eller hur de kunde utföras. Detta gällde särskilt för USK. I många yrken har låg kontroll visat sig vara en riskfaktor för belastningsskador (19). Vi tror dock att arbetets karaktär med fasta rutiner och icke påverkbara operationsprogram kan vara en bidragande förklaring till varför man svarat så, och detta är troligen inget negativt. Den låga kontrollen behöver således inte nödvändigtvis vara en riskfaktor för besvär inom operationsverksamhet, men detta kommer att utredas närmare i den prospektiva delen av vår studie (dvs vid analyserna av våra uppföljande enkäter). En tredjedel av personalen påtalade att stress var en negativ faktor i arbetsmiljön. Många ansåg att arbetstempot hade ökat och att det blev ett alltmer pressat operationsprogram. Flera beskrev att arbetet innebar ett betungande ansvar under stress. Den genomsnittliga poängen i dimensionen utmattning låg högre än för referentgruppen, men betydligt lägre än för kvinnliga lärare. Cirka 16 % av operationspersonalen hade en förhöjd grad av utmattning vilket kan innebära risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. Det fanns en stor spridning mellan olika operationsavdelningar i nivån av utmattning. På några av operationsavdelningarna fanns det också ett missnöje med långa arbetsdagar, jourschema och beredskap, medan sådant missnöje inte tycktes finnas på andra avdelningar. Fysisk arbetsbelastning De tekniska mätningarna visade att operationspersonalen hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Mätningarna visade att OP- SSK hade de mest ansträngande arbetsställningarna, f f a för armarna och nacken, medan USK generellt arbetade med snabbare rörelser. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del vila och väntan mellan (eller under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa viloperioder varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. USK är den grupp som har de tyngsta arbetsuppgifterna - de står och går, lyfter och bär, samt transporterar patienter och utrustning. Eftersom de tekniska mätningarna visade den genomsnittliga belastningen under arbetsdagen, är det möjligt att kortvariga tunga eller belastande moment späddes ut av mindre belastande arbetsuppgifter, och därmed inte syns i våra mätresultat. Operationspersonalen gav många olika exempel på arbetsmoment som är ansträngade och belastande för kroppen. För USK och ANE-SSK var det ff f a lyft och hantering av patienter och utrustning, medan OP-SSK framhöll statiska arbetsställningar vid operationerna. Vissa belastande moment rapporterades från någon avdelning men inte från andra (t ex statiska belastningar då man håller i kameran vid laparoskopiska operationer), vilket tyder på skillnader i arbetsmetoder, utrustning eller befintliga hjälpmedel. Alla tre grupperna upplevde att långa transporter av utrustning, op-bord och sängar var 19
ansträngande. Dessa belastningar är värre på operationsavdelningar med långa avstånd mellan salarna. Hälsotillstånd i muskler och leder Undersökningen visade att USK, ANE-SSK och OP-SSK hade en medelhög förekomst av besvär och diagnoser i nacke/axlar, jämfört med kvinnor i andra yrken (3). Detta var något oväntat med avseende på att arbetet är fysiskt krävande. Särskilt OP-SSK, som hade de mest ansträngande arbetsställningarna, hade oväntat lite besvär/diagnoser. De av våra jämförelsegrupper med högst förekomst av smärta från rörelseorganen hade ensidiga och/eller tunga arbetsuppgifter, med liten variation och möjlighet till återhämtning (t ex repetitivt industriarbete och lokalvård). En skyddande faktor för operationspersonalen kan således vara att arbetsuppgifterna är mycket varierande. En annan skyddande faktor kan vara att de flesta trivs mycket bra med sitt arbete, vilket sannolikt minskar risken för spänningstillstånd på grund av psykosociala faktorer. Samtidigt hade operationspersonalen mer besvär än t ex. dagispersonal och tandsköterskor, samt yrkesgrupper med kontors- och datorarbete, I denna studie var USK den yrkesgrupp som var mest drabbad av smärta från rörelseorganen (samtliga kroppsregioner), vilket troligtvis förklaras av deras fysiska arbetsbelastning. Den kroppsregion som skiljde sig mest från de andra två grupperna var smärta från handleder/ händer, där USK låg högt i besvärsnivå även jämfört med andra yrken. USK har många handintensiva och frekvent förekommande - arbetsmoment, t ex. att öppna sterila förpackningar, justera handtag på benstöd och att lyfta tungt (galler, mm.). Förslag till åtgärder Personalen lämnade en lång rad förslag till förbättringar av arbetsmiljön. De flesta berörde åtgärder för att minska den fysiska arbetsbelastningen, t ex. genom bättre lyfthjälpmedel och mindre transporter av tunga apparater. Det är särskilt angeläget att minska belastningen för handleder/händer hos USK, genom t ex förbättrad konstruktion av operationsborden (benoch armstöd) och de sterila förpackningarna. Många påtalade också vikten av att tänka på sin egen arbetsteknik. Vi instämmer till fullo i dessa förslag. Det framkom önskemål om åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av ökad bemanning, bättre planering och mindre komprimerat operationsprogram. Många önskade förändringar i schemaläggning och joursystem, samt minskad ljudvolym på salar och i pausrum. Vår undersökning visade att det fanns ganska stora skillnader mellan de olika operationsenheterna avseende ergonomiska problem och lösningar, stressnivå, rutiner, schemaläggning och organisation. Vi tror att erfarenhetsutbyte och tips mellan olika operationsavdelningar kunde vara av värde, t ex. genom gemensamma möten eller via digitala plattformar. En annan möjlighet vore en gemensam inbyggd företagshälsovård för sjukvården som skulle ha bättre möjlighet att bygga upp bransch-specifik kompetens. Sådan företagshälsovård finns i flera andra delar av landet. 20
REFERENSER 1. Östergren P-O, Hansson BS, Balogh I, Ektor-Andersen J, Isacsson A, Örbaek P, Winkel J, Isacsson S-O, for the Malmö Neck Study Group. Incidence of shoulder and neck pain in a working population: effect modification between mechanical and psychosocial exposures at work? Results from a one year follow up of the Malmö shoulder and neck study cohort. Journal of Epidemiological Community Health 2005;59:721-8. 2. Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;52(10):1226-1239. 3. Viikari-Juntura E, Martikainen R, Luukkonen R, Mutanen P, Takala EP and Riihimaki H. Longitudinal study on work related and individual risk factors affecting radiating neck pain. Occupational and environmental medicine, 2001:58(5):345-352. 4. Kuorinka i, Jonsson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, 233-237. 5. Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 2001;27:41-48. 6. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:322-55. 7. Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005; 119, 568-577. 8. Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire-- a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31:438-49. 9. Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, Skerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 2006. Vol 49:11:1052-67. 10. Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; 1981. 11. Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Larsson B, Österberg K. Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout a prospective controlled study. BMC Public Health 2010; 10:301. 12. Richardsen A. Factorial Validity and Consistency of the MBI-GS Across Occupational Groups in Norway. Int J of Stress Management 2005; 3: 289-297. 13. Ahola K, Honkonen T, Isometsä E, Kalimo R, Nykyri E, Koskinen S, Aromaa A, Lönnqvist J. Burnout in the general population. Results from the Finnish health 2000 Study. Soc Psychiatr Epidemiol 2006; 41:11-17. 14. Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37:891-897. 15. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16:125-36. 16. Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69:461-474. 17. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 2004;14:355-67. 18. Arvidsson I, Axmon A, Skerfving S. A follow-up study of musculoskeletal disorders 20 months after introduction of a mouse-based computer system. Scand J Work Environ Health 2008;34(5):374-380. 19. Ariens GAM, van Mechelen W, Bongers PM, Bouter LM, van der Wal G. Psychosocial risk factors for neck pain: A systematic review. American Journal of Industrial Medicine 2001;39:180-93. 21
SAMMANFATTNING Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal Bakgrund Som ett led i forskning om riskfaktorer för arbetsrelaterad smärta i rörelseorganen har arbetsmiljön och hälsan undersökts hos operationspersonal på 22 operationsenheter i Södra Sjukvårdsregionen. Denna rapport omfattar resultat från baslinjeundersökningen. Vi kommer senare att göra en uppföljning med ny enkät till alla deltagare. Syftet med studien är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Deltagare och metoder Undersökningen omfattar undersköterskor (USK), anestesisjuksköterskor (ANE-SSK) och operationssjuksköterskor (OP-SSK). Av 1205 tillfrågade kvinnor deltog 928 (77 %); 324 USK, 298 ANE-SSK och 306 OP-SSK. Dessutom deltog 61 manliga ANE-SSK. Samtliga fick besvara frågor om den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och besvär från rörelseorganen. Utöver detta deltog 286 av kvinnorna i fördjupade undersökningar med kliniska undersökningar av nacke, armar och händer, samt intervju om arbetet (positiva/negativa faktorer, belastande arbetsmoment och förslag till förbättringar). Den fysiska belastningen registrerades hos 36 kvinnor (12 i varje kategori) med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Resultat Personalen framhöll en lång rad positiva faktorer i arbetet. Majoriteten trivdes och tyckte arbetet var roligt, intressant och utvecklande. Arbetskamraterna var också en positiv faktor. Värdena i dimensionerna socialt stöd och professionell effektivitet var högre än för referenterna. Arbetet var dock förknippat med höga krav, särskilt emotionella krav för ANE-SSK och sensoriska för OP-SSK. En hög andel av personalen (78%) upplevde att de hade små möjligheter att påverka arbetet (låg kontroll), vilket gällde särskilt för USK. En tredjedel av personalen påtalade att stress, högt arbetstempo och ett alltmer pressat operationsprogram var negativa faktorer i arbetsmiljön. Poängen i dimensionen utmattning låg högre än för referentgruppen, men betydligt lägre än för kvinnliga lärare. Cirka 15 % av personalen hade en förhöjd grad av utmattning, vilket kan innebära risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. De tekniska mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade generellt medelhöga värden jämfört med andra yrkesgrupper som undersökts med samma metoder. OP-SSK hade de mest ansträngande arbetsställningarna, medan USK hade de högsta rörelsehastigheterna. Via enkätsvar och intervjuer framkom att det fanns många fysiskt belastande arbetsuppgifter, såsom lyft/förflyttningar av patienter och utrustning, samt statiska arbetsställningar under operationerna. Andelen USK, ANE-SSK och OP-SSK med besvär respektive diagnos i nacke/axlar låg på en medelhög nivå, jämfört med kvinnor i ett 30-tal olika yrken som undersökts med samma metoder. Cirka 60 % av dem med besvär ansåg att de var arbetsrelaterade. USK var den yrkesgrupp som var mest drabbad av smärta från rörelseorganen, särskilt avseende handleder/ händer. Andelen USK med diagnos i armbåge/hand var hög även jämfört med andra yrken. Frekventa, handintensiva arbetsmoment, t ex. att öppna sterila förpackningar, kan vara orsaken. Det fanns signifikanta samband mellan smärta och både fysiska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Vi kan dock inte uttala oss om orsakssamband i denna första del av undersökningen. Förslag till åtgärder Åtgärder för att minska den fysiska belastningen bör genomföras. Det är särskilt angeläget att minska handintensiva arbetsmoment för USK. Det finns också behov av åtgärder för att minska stress och hög arbetsbelastning. Operationsenheterna skiljer sig avseende t ex ergonomiska problem/ lösningar och nivå av utmattning. Erfarenhetsutbyte mellan enheterna vore värdefullt, liksom en gemensam företagshälsovård för sjukvården med bransch-specifik kompetens. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 22