Arbets- och miljömedicin Lund
|
|
- Maja Marianne Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AMM Rapport nr 34/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på Operationsavdelningen, Lasarettet i Ljungby Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Anna Larsson Gert-Åke Hansson Björn Karlson Catarina Nordander
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 4 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosociala arbetsförhållanden 8 Fysisk arbetsbelastning Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 13 Förslag till åtgärder 14 DISKUSSION 15 Hälsotillstånd i muskler och leder 15 Psykosocial arbetsmiljö 15 Fysisk belastning 15 REFERENSER 16 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2
3 3 BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Fysisk såväl som psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. Operationspersonal anses ha ett arbete med flera olika riskfaktorer för belastningsskador, men mycket få studier har utvärderat detta. Vi har därför genomfört en studie av ergonomiska förhållanden, psykosocial arbetsmiljö och besvärsförekomst hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningen, Lasarettet i Ljungby. Undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Denna rapport omfattar dels resultat för de olika yrkesgrupperna från alla sjukhusen, dels resultat för personalen i Ljungby jämfört med de övriga operationsavdelningarna. Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos operationspersonalen, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien i Ljungby genomfördes under november månad, och de tekniska mätningarna i februari 11. Undersökningsdeltagare i Ljungby Samtliga undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor anställda på operationsavdelningen tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 29 kvinnor (91% av de tillfrågade); varav 13 var undersköterskor, 6 narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. Medelåldern för gruppen var 52 (28-65) år och de hade i medeltal varit anställda i (.5 44) år. Dessutom deltog ytterliggare 4 personer som hade annat arbete inom operation, men deras resultat presenteras inte denna rapport. 3
4 4 Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer med arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 28 personer (97%). Enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index (se tabell, sid ). Karasek och Theorells krav kontroll modell (5) innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till mittvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 6). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd arbetssituation eller job strain ) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är - i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ), som beskrivs i Kristensen et al (7). Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet 4
5 5 för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos en mindre grupp sköterskor (representativt urval). I Ljungby mättes belastningen hos sex personer. Dessutom genomfördes mätningar hos sköterskor på operationsavdelningar på tre andra sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. För att få meningsfull information rörande belastning för en yrkesgrupp behövs mätningar från minst personer i varje grupp. Data som redovisas i denna rapport omfattar därför mätdata från alla fyra sjukhusen sammanslaget; för totalt 12 undersköterskor, 12 narkossjuksköterskor och 12 operationssjuksköterskor. Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (12). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. 5
6 6 RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Samtliga sjukhus: Andelen personer med diagnos i nacke/axlar låg på en medelhög nivå för operationspersonalen (alla tre grupperna %), i jämförelse med kvinnor i andra yrken som undersökts med samma metod (figur 1). En hög andel av undersköterskorna (13%) hade minst en diagnos i armbåge/hand, medan sådana diagnoser var relativt ovanliga hos narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna (5% i båda grupperna; figur 9). 5 4 Undersköterskor Narkossköterskor (%) Operationssköterskor Fiskberedning Formsprutning, gummi Parkettstavsortering Frisörer Flygledning, mus Undersköterskor OP Narkossköterskor Delvis datorarbete Flygledning, varierat Operationssköterskor Hemtjänst Varierat industriarbete Daghem Lärare Städning Tandhygienister Laminatproduktion Lätt montering, plast Bromsmontering Figur 1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Markerade grupper består av undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen. 25 Undersköterskor (%) 15 5 Flygledning, varierat Lärare Light assembly, thermoset Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Bromsmontering Städning Fiskberedning Tandhygienister Undersköterskor - OP Flygledning, mus Injection moulding, rubber Laminattillverkning Frisörer Parquet slat sorting Hemtjänst Delvis datorarbete Daghem Narkossköterskor Operationssköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Figur 2. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i armbåge/hand, i olika yrkesgrupper. Grupperna med undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) består av personal från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen. 6
7 7 Ljungby jämfört med övriga sjukhus: Operationspersonalen i Ljungby hade ungefär samma eller något lägre frekvenser av rapporterade besvär och diagnoser från nacke-axel regionen, jämfört med personalen på de övriga operationsavdelningarna (figur 3). Det fanns inte heller några signifikanta skillnader mellan Ljungby och övriga operationsavdelningar beträffande andel personer med rapporterade besvär och diagnoser från armbåge/hand. Ljungby (n=29) Övriga op-avdelningar (n=257) Andel (%) med besvär respektive diagnos Besvär 7 dagar Nacke/axlar Diagnos Besvär 7 dagar Diagnos Armbåge/hand Figur 3. Diagnoser och rapporterade besvär. Andel (%) av operationspersonalen i Ljungby med besvär de senaste 7 dagarna eller minst en diagnos, från nacke/axlar respektive armbåge/hand. I denna figur visas värdena för personalen i Ljungby jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus. Självrapporterade besvär från olika kroppsregioner: Frekvenserna av besvär de senaste sju dagarna från nacke, händer och nedre delen av ryggen var ungefär samma för personalen i Ljungby, jämfört med kollegorna på övriga operationsavdelningar (figur 4). Andelen personer med besvär från axlar, armbågar, knän och fötter var något lägre i Ljungby, men skillnaderna var inte statistiskt säkerställda. Andel (%) med rapporterade besvär Ljungby (n=29) Övriga op-avdelningar (n=257) Nacke Axlar Armbågar Händer Rygg nedre Knän Fötter Figur 4. Självrapporterade besvär från olika delar av kroppen. Andel (%) av operationspersonalen i Ljungby som rapporterat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna, jämfört med personal från övriga operationsavdelningar. 7
8 8 Psykosociala arbetsförhållanden Rapportering av resultat för personalen i Ljungby, jämfört med övriga operationsavdelningar: Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 4): Personalen i Ljungby hade generellt en mycket god psykosocial arbetsmiljö, med en låg andel personer som upplevda höga krav, lågt socialt stöd eller en spänd arbetssituation (en kombination av höga krav och låg kontroll; s.k. job strain). En klar majoritet av personalen i Ljungby (85 %) upplevde dock låg kontroll i sitt arbete. Ljungby (n=28) Övriga operationsavdelningar (n=232) 9 8 *** Andel personer (%) *** *** Höga krav Låg kontroll Lågt stöd Jobstrain Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under mittvärdet för Skånepopulationen ), samt andel personer med job strain, hos operationspersonalen i Ljungby jämfört med operationspersonal på tre andra sjukhus. Olika typer av krav i arbetet: Generellt upplevde operationspersonalen betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken (figur 6). Sannolikt kan detta delvis förklaras av arbetets karaktär (sjukvård). Operationspersonalen upplevde också högre sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) än referenterna. Personalen i Ljungby hade dock lägre värden i alla tre dimensionerna (dvs. emotionella och sensoriska krav, samt krav på att dölja känslor) jämfört med de övriga operationsavdelningarna. 8
9 9 Ljungby Övriga OP-avdelningar Referenter 9 Medelpoäng (skala -) ** ** Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos operationspersonal från Ljungby (n=28), jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus (n=211). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ) Utbrändhet (utmattning): Generellt (alla sjukhusen sammanslaget) hade operationspersonalen högre värden för utmattning än referentpopulationen bestående av personer med olika yrken, men långt under värdena för utmattade patienter. Cynism låg på en bra nivå och den professionella effektiviteten var hög. Personalen i Ljungby hade låga värden i dimensionerna utmattning och cynism och visade alltså inga tecken på utbrändhet. Den professionella effektiviteten var på samma nivå som övrig operationspersonal. Ledarskap: Ledarskapet upplevdes mycket bra på operationsavdelningen i Ljungby, med högre värden än för både referentpopulationen och övriga operationsavdelningar (figur 7). I figuren visas också genomsnittliga poäng för kvinnliga lärare på tre olika skolor, som besvarat samma enkät. 9
10 Ljungby OP OP OP OP - Ljungby x Skola Skola Skola 3D-stapel 9 Referenter Figur 7. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika operationsavdelningar, samt för kvinnliga lärare på tre olika skolor. Dessutom visas poängen för referentpopulationen. Fysisk arbetsbelastning Mekaniskt och fysiskt index (baserat på enkätsvar från alla operationsavdelningarna): Det mekaniska indexet (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) visade att 68 % av operationssjuksköterskorna låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 52 % av undersköterskorna och 41 % av narkossjuksköterskorna. Det fysiska indexet (tunga lyft och fysisk aktivitet) visade omvänt att 61 % av undersköterskorna låg i högsta exponeringskategorin, jämfört med 46 % av narkossjuksköterskorna och 44 % av operationssjuksköterskorna (tabell 1). Tabell 1. Andel personer (%) fördelade i fyra belastningskategorier (I IV), baserat på antalet poäng för mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser) och fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet) för undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. I tabellen anges också den genomsnittliga poängsumman för respektive yrkeskategori. Index Kategorier Undersköterskor (n=72) Narkossjuksköterskor (n=7) Operationssjuksköterskor (N=68) Mekaniskt index (poäng) I % 4 % % II % 9 % 4 % III % 46 % 28 % IV % 41 % 68 % Medelvärde, poäng (range) (15-28) 19 (12-27) 21 (15-31) Fysiskt index (poäng) I 7-8 % 3 % 2 % II 9-3 % 9 % 15 % III % 43 % 4 % IV % 46 % 44 % Medelvärde, poäng (range) 15 (-21) 14 (8-21) 13 (8-)
11 11 Resultat av de tekniska mätningarna: Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med kvinnor i cirka 25 andra yrken, som undersökts med samma mätmetoder (figur 8-). Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, som hade mer framåtböjt huvud (gruppens genomsnittliga medianvärde 22º under mätperioden; figur 8) och eleverade armar (genomsnittligt medianvärde 29º; figur 9), jämfört med undersköterskorna och narkossjuksköterskorna. Mätningarna visade också att samtliga grupper lyfte sina armar mer än 53º - 56º) under % av arbetspasset, vilket är mycket jämfört med många andra undersökta yrkesgrupper. 5 Framåtböjning av huvudet, antal grader 4 - Undersköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Tandläkare I K Lokalvård TO K Plastgradning I K Gummirensning K Minkskinnsortering K Tandläkare Jkp K Tandhygienister III Kuvertöppning K Packning sanitet K Formsprutning termop Bromsmontering K Delikatess Datainmatning postgi Kontors- datorarbete Kycklingberedning DK Op-sköterskor Formsprutning gummi Dagis alla K Fiskberedning Gbg K Parkettstavsortering Lokalvård EO K Anestesisköterskor Nummerupplysning K Parkettstavsortering Undersköterskor op Datainmatning postgi Utgångskassa Rast K Flygledning K Dörrmontering bilar Parkettstavsortering FlygS K Traversarbete K ARBETE Figur 8. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Framåtförning av höger arm, antal grader 5 4 Undersköterskor Narkossköterskor Flygledning K FlygS K Parkettstavsorter ing Plastgradning I K Delikatess Rast K Parkettstav sor tering Utgångskassa Op- sköterskor Lokalvård TO K Frisörer NO K Gummirensning K Dörrmontering bilar Tandläkare Jkp K Kycklingberedning DK Packning sanitet K Anestesisköterskor Parkettstavsortering Traversarbete K Bromsmontering K Lokalvård EO K Dagis alla K Kontors- datorarbete Tandhygienister III Undersköterskor op Formsprutning gummi Sjuksköterskor ortop Fiskberedning Gbg K Formsprutning termop Operationssköterskor CI95_P CI95_M UARP5_M ARBETE 11
12 12 Figur 9. Elevation (dvs. framåtförning; antal grader) av höger överarm hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Undersköterskorna hade generellt högre rörelsehastigheter, för både huvud, armar och händer, jämfört med de andra två grupperna (se exempel i figur ). Rörelsehastighet höger arm (grader per sekund) Operationssköterskor Fiskberedning Gbg K Packning sanitet K Dörrmontering bilar Lokalvård TO K Lokalvård EO K Delikatess Formsprutning gummi Bromsmontering K Formsprutning termop Frisörer NO K Parkettstavsortering Plastgradning I K Utgångskassa Parkettstavsortering Undersköterskor op Sjuksköterskor ortop Traversarbete K Dagis alla K Gummirensning K Op- sköterskor Anestesisköterskor Tandhygienister III Rast K Kontors- datorarbete Parkettstavsortering Tandläkare Jkp K Flygledning K Narkossköterskor FlygS K Undersköterskor ARBETE Figur. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. Alla grupperna hade också relativt hög andel vila i skuldermuskulaturen (-18 % av tiden), vilket tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Muskelbelastningen för undersköterskorna var något högre jämfört med de andra två grupperna. 12
13 13 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen i Ljungby fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Här presenteras undersökningsdeltagarnas spontana svar. Nästan alla angav att arbetskamraterna, team arbetet och gemenskapen var positiva faktorer i arbetet. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? (alla) Arbetskamraterna, team arbetet, gemenskapen Omväxlande, olika situationer varje dag, varierande arbetsuppgifter Roliga arbetsuppgifter, trivs jättebra Utvecklande, utmanande, spännande, intressant arbete Patientkontakt, man hjälper människor, en patient åt gången Självständigt, ansvarsfullt Bra chefer Vad är negativt med ditt arbete? (alla) Inget Arbetsställningarna Stress ibland Ojämn arbetsbelastning Otillräcklighet, att kunna hänga med i utvecklingen Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Lyft, förflyttning, uppläggning och vändning av patienter Lyft av galler, proteser och instrument Att hålla hakar Obekväma, statiska arbetsställningar under operation Hantering/förflyttning av tunga op-bord och apparater När man bär och flyttar syrgastuber Man står stilla länge, under långa operationer Instrumentera och assistera samtidigt Öppna förpackningar jobbigt för tummarna 13
14 14 Förslag till åtgärder Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de svar som förekom med högst frekvens Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Ergonomi Att ha kunskap om lyftteknik och hur man använder kroppen, fortsätta med Durewall Att vara duktig på att använda befintliga hjälpmedel, att tänka på sin egen arbetsställning och lyftteknik Hjälpmedel till lyft av rullstolsbundna Förbättra sterila förpackningar Fler handtag till op-borden Organisation/ledning Arbetsledningen är lyhörd och arbetar med förbättring av arbetsmiljön Det har gjorts jättemycket, de är duktiga här Övrigt Inget särskilt Det är dragigt på salarna från ventilationen, använder väst/krage Det är trångt 14
15 15 DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder De sammanlagda resultaten från alla operationsavdelningarna visade att undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna hade en medelhög frekvens av diagnoser i nacke/axel, jämfört med kvinnor i andra yrken (3). Undersköterskorna hade däremot en relativt hög frekvens av diagnoser i armbåge/hand, jämfört med andra yrkesgrupper. Operationssjuksköterskorna hade, trots besvärliga arbetsställningar, en relativt låg frekvens av rapporterade besvär och diagnoser. Undersökningsgruppen i Ljungby var väldigt liten och det var därför inte möjligt att dela upp dem i olika yrkeskategorier. Den sammanlagda personalgruppen hade inte någon anmärkningsvärt hög andel personer med smärta och besvär från rörelseorganen, i jämförelse med genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna. Psykosocial arbetsmiljö Arbetet på operationsavdelningen i Ljungby innehöll många positiva faktorer. En klar majoritet av personalen tyckte att arbetet var roligt, omväxlande, intressant och utvecklande. Arbetskamraterna, team arbetet och gemenskapen framhölls som positiva faktorer av nästan all personal. Resultaten på enkätundersökningen visade också att den psykosociala arbetsmiljön var mycket bra och ledarskapet fick goda omdömen. En stor del av personalen rapporterade dock låg kontroll i sitt arbete, dvs. de hade små möjligheter att påverka vilka arbetsuppgifter som skulle prioriteras, eller hur de kunde utföras. I många yrken har låg kontroll visat sig vara en riskfaktor för belastningsskador (13). Vi tror dock att arbetets karaktär med fasta rutiner och icke påverkbara operationsprogram kan vara en bidragande förklaring. Den låga kontrollen behöver således inte nödvändigtvis vara en riskfaktor för besvär inom operationsverksamhet, men detta kommer att utredas närmare i den prospektiva delen av vår studie (dvs. vid analyserna av våra uppföljande enkäter). De få negativa omdömen som framfördes som svar på de öppna intervjufrågorna handlade huvudsakligen om ergonomiska faktorer. Fysisk belastning De tekniska mätningarna visade att operationspersonalen generellt hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del väntan mellan (och under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa viloperioder varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. De mest ansträngande momenten är lyft och förflyttning av patienter, transporter av apparater, sängar och operationsbord, samt lyft av instrument och galler. Sådana kortvariga höga belastningar syns inte alltid i resultaten av de tekniska mätningarna, eftersom dessa registrerar den genomsnittliga belastningen för mätpersonerna under arbetsdagen. Operationssjuksköterskorna hade de mest ansträngande arbetsställningarna, speciellt för armar och nacke, vilket även framkom vid de tekniska mätningarna. Förslag till åtgärder Personalen lämnade en del förslag till förbättringar av arbetsmiljön. De flesta förslagen berörde ergonomiska förhållanden, och individernas egen arbetsteknik. Flera ansåg att det redan har gjorts många förbättringar och att arbetsledningen arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor. 15
16 16 REFERENSER 1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37: Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 9;52(): Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 1;27: Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3: Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 5; 119, Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 5;31: Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, kskerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 6. Vol 49:11: Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 6;16: Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69: Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 4;14: Ariens GAM, van Mechelen W, Bongers PM, Bouter LM, van der Wal G. Psychosocial risk factors for neck pain: A systematic review. American Journal of Industrial Medicine 1;39:
17 17 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på operationsavdelningen, Ljungbys Lasarett SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor på operationsavdelningen på Lasarettet i Ljungby. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna i Ljungby bestod av 29 kvinnor, varav 13 var undersköterskor, 6 narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 12 personer i varje yrkesgrupp, med deltagare från alla fyra sjukhusen/operationsavdelningarna. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät. Det sammanlagda resultatet från alla operationsavdelningarna visade att undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor hade en medelhög frekvens av besvär från rörelseorganen, jämfört med kvinnor i ett -tal olika yrken som har undersökts med samma metoder. Undantaget var frekvensen av diagnoser i armbåge/hand för undersköterskor, som låg på en relativt hög nivå. Personalen i Ljungby låg på ungefär samma nivå (eller något bättre) jämfört med övriga operationsavdelningar, med avseende på besvär och diagnoser. En majoritet av personalen i Ljungby tyckte att arbetet var roligt, utvecklande och omväxlande. Enkätundersökningen visade att den psykosociala arbetsmiljön var bra i de flesta avseenden. En hög andel (85%) rapporterade dock låg kontroll i arbetet. Ledarskapet fick goda omdömen. Mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade generellt medelhöga värden för operationspersonalen, jämfört med andra yrkesgrupper som undersökts med samma metoder. Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, medan undersköterskorna hade högst rörelsehastigheter. Det förekom höga toppbelastningar för armarnas elevation för alla tre grupperna, under minst % av dagen. Vid intervjuerna och via enkätsvar framkom att det förekom flera tunga och belastande moment, t ex lyft/förflyttning av patienter och krävande arbetsställningar vid operationerna. Personalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde framför allt ergonomiska förhållanden och individernas egen arbetsteknik. Flera ansåg att det redan har gjorts många förbättringar och att arbetsledningen arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor. Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 17
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 32/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 13/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Östergårdsskolan,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 14/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Rydebäcksskolan,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 35/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 33/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 9/211 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie inom vård och skola. Delrapport 1. Resultat
Läs merAMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 1/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning avseende
Läs merRiktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 30/2013 Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal Operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor i Södra sjukvårdsregionen Inger Arvidsson
Läs merMätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 14/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbetsmiljö och hälsa hos lärare i grundskolan Resultat från baslinjeundersökning på 49 skolor i södra Sverige Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Camilla
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 25/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbetsmiljö och hälsa hos ultraljudsanvändare Resultat från baslinjeundersökning på 45 kliniker i Sverige Jenny Gremark Simonsen Inger Arvidsson Camilla
Läs merMätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24
Läs merMEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter
Läs merMuskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 8/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av fysisk belastning och bedömning av risk för muskuloskeletal sjuklighet vid montering av rullager Gert-Åke Hansson, AMM, Lund Istvan Balogh, AMM,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2015 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en uppföljningsstudie av kvinnor inom vård och skola Resultat
Läs merHar EAN-kodens placering någon betydelse för arbetsbelastningen vid kassaarbete?
Har EAN-kodens placering någon betydelse för arbetsbelastningen vid kassaarbete? Rapport nr 2 Vencel Jacobsson, Maria; Dahlqvist, Camilla; Enquist, Henrik; Arvidsson, Inger 2018 Document Version: Förlagets
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merArbetsbelastning vid städning av hotellrum
Rapport nr 4/2017 Arbetsbelastning vid städning av hotellrum Camilla Dahlqvist Biomedicinsk analytiker, doktorand Lothy Granqvist Biomedicinsk analytiker Arbets- och miljömedicin Syd Lotta Löfqvist Belastningsergonom,
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merArbetsrelaterade besvär i underarm/hand - betydelsen av kön, fysiska och psykosociala faktorer
Arbetsrelaterade besvär i underarm/hand - betydelsen av kön, fysiska och psykosociala faktorer Catarina Nordander, Överläkare, DrMedVet Gert-Åke Hansson, Yrkeshygieniker, Docent Arbets- och miljömedicin,
Läs merPrismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 10/2013 Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Gert-Åke Hansson Docent, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2013-03-28 Arbetsställningar
Läs merSmärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Magdalena Gustafsson Leg fysioterapeut/ergonom Hälsan & Arbetslivet/Göteborg Introduktion Förekomst av nacksmärta hos tandvårdspersonal är
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 5/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Att arbeta i livsmedelsbutik Istvan Balogh Kerstina Ohlsson Gert-Åke Hansson Catarina Nordander 0 Att arbeta i livsmedelsbutik BAKGRUND En av de stora
Läs merBelastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Läs merFlytten till nytt produktionskök. En belastningsergonomisk analys. Syften
14 2 18 Flytten till nytt produktionskök En belastningsergonomisk analys Syften Att kartlägga om flytten till de nya kökslokalerna påverkar: Kökspersonalens besvärsförekomst i rörelseapparaten Kökspersonalens
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merEffektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Läs merBesvär från rörelseorganen samt fysisk och psykosocial belastning hos anställda vid en livsmedelsindustri
Besvär från rörelseorganen samt fysisk och psykosocial belastning hos anställda vid en livsmedelsindustri Författare: Annika Öberg Handledare: Kerstina Ohlsson vid YMK i Lund Projektarbete, 5 p, Företagssköterskeutbildning
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget 2014. Rapport nr 14/2014
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 14/2014 Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget 2014 Inger Arvidsson Belastningsergonom, DrMedVet Catarina Nordander Överläkare, docent Arbets-
Läs merARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE
ARBETSRELATERADE BESVÄR HOS TANDLÄKARE Thomas Morgardt, spec. allm.med. Villa Qrera, Marierovägen 1 459 30 Ljungskile 0705 4290 20, thomas@morgardt.se Handledare: leg. psykolog Linda Nordling Nilson Projektarbete
Läs merFORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?
FORSKNINGSSTUDIE Välkommen! Det här är en enkätundersökning som genomförs av Högskolan i Gävle. Undersökningen syftar till att utreda hur variationer i mental och fysisk belastning påverkar trötthet och
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merOrganisatoriska förändringar inom offentlig tandvård -
Organisatoriska ar inom offentlig tandvård - effekter på arbetsvillkor, produktivitet och tandläkarnas hälsa Rolander B 1,2 ; Jonker D 1,2 ; Balogh I 3 ; Sandsjö L 4 ; Winkel J 5,6 ; Ekberg K 1. 1 National
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merErgonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merSpröda kvinnor och starka gubbar?
Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning
Läs merFysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under
Läs merArbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete
Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Elisabet Finné Leg.läk, spec. allm.med Företagsläkare Länshälsan Sundsvall elisabet.finne@lvn.se Handledare: Tohr
Läs merHur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning
Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning Vilket mätinstrument ska jag välja 1 Inklinometri för arbetsställningar Inklinometri 2 Smarta kläder 3 Quick Exposure Check
Läs merAFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH
AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Artur Tenenbaum Artur Tenenbaum. Företagsläkare vid Hälsan & Arbetslivet,
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 12/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponeringresponssamband för kvinnors och mäns risk att drabbas av värk i nacke/arm vid fysisk och psykosocial arbetsbelastning Catarina Nordander Kerstina
Läs merRAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 14/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Polisarbete i yttre tjänst Rapportering av enkätresultat 2010 Arbetsmiljö välbefinnande attityder handledning Sofia Skogsliden Kai Österberg Björn Karlson
Läs merArbets- och miljömedicin, Lund. Enkät för lärare på hög- och mellanstadiet KOPIA
Arbets- och miljömedicin, Lund Enkät för lärare på hög- och mellanstadiet 8648349080 Kodnummer SAMTYCKESFORMULÄR Undertecknad har fått skriftlig information om projektet: BETYDELSEN AV FYSISKA OCH PSYKOSOCIALA
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merLyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel
Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning
Läs merBelasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Läs merArbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne
Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merGALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer
00 Y10 AFC.364 GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer Belastningsdosen är den sammanlagda påfrestningen på kroppen av enstaka höga belastningar och
Läs merforskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning
forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Agneta Lindegård Andersson Sammanfattning Symtom från nacken och övre extremiteten är vanligt
Läs merHierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete
Läs merExempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil
Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren - HPI Arbetsplatsprofil Sida 1 av 9 Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil I detta dokument presenteras exempel på
Läs merVariation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?
Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning
Läs merArbetsmiljön i staten år 2005
Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har
Läs merPoängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Läs merArbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare
Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merBelastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Läs merHur fyller du i enkäten?
Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av
Läs merSchysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merMuskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25
Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika
Läs merBelastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
Läs merFrån ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården
Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården Finns det instrument? Kan de användas kliniskt? Har FHV, individen, chefen
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merArbetslivskvalitet medarbetarskap - utveckling
Arbetslivskvalitet medarbetarskap - utveckling Del 1 - En organisationsprofil avseende en sjukhusklinik våren 2005 Ingrid Falkenborn, företagsläkare, AB Previa, Helsingborg Handledare: Björn Karlson, psykolog,
Läs merMEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Typisk patient på Arbets- och miljömedicin Arbetat i gummiindustrin i 22 år För ca 15 år besvär i nacken och höger handled. Kämpat på med arbetet,
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal
Bilaga 2 Magisterutbildning i ergonomi MTO Cecilia Karlsson 1 av 8 ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal Det är känt och vetenskapligt bekräftat att
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merMedarbetarundersökning 2009
Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat
Läs merFöretagsläkarnas arbetsmiljö 2013
Företagsläkarnas arbetsmiljö 2013 EN ENKÄTSTUDIE DEC 2012-JAN 1013 Jan Rosén och Stig Norberg Svenska Företagsläkarföreningen Innehåll 1. Basdata... 3 Hela gruppen... 3 Arbetsgivare... 3 Övrigt... 4 2.
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merFRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merSammanfattning ISM-rapport 10
1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten
Läs merAtt förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen
Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut
Läs merETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merVilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Läs merBelastning, genus och hälsa i arbetslivet
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Läs merHFD 2013 ref 14 Allmän försäkring
HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken
Läs merSamband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
Läs mer