Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

Transkript

1 Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning Vilket mätinstrument ska jag välja 1

2 Inklinometri för arbetsställningar Inklinometri 2

3 Smarta kläder 3

4 Quick Exposure Check David et al., 2008 Observer s assessment NIOSH lifting equation Waters et al.,

5 Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J Observation av arbetsställningar 88 Trask et al.,

6 Hur säkert är resultatet av min datainsamling What s the problem 6

7 Spridning mellan frisörer och arbetsdagar Tid (procent) med höger överarm över 60 Frisörens medelvärde Enskilda dagar Frisör nr. Wahlström et al., 2010 Spridning i belastning mellan och inom individer ger osäkra resultat 7

8 Osäkerhet Uttryck för osäkerhet av en mätning av genomsnittlig belastning: Standardavvikelse (SD) s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q Spridning: - mellan individer - mellan dagar - mellan mätningar inom dag Antal: - individer - dagar per individ - mätningar per dag Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat Mer data ger bättre säkerhet; mera tillförlitliga resultat 8

9 Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt tillförlitligt det beror på Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt tillförlitligt Precision av medelvärdet i en grupp 9

10 Acceptabel precision? Säkerhet: ±15 %Time Paquet et al., 2005 Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får bäst möjlig information - Mellan individer och dagar 10

11 Fördela 10 mätdagar bland 10 individer vad är bäst 1 individ, 10 dagar 2 individer, 5 dagar 5 individer, 2 dagar 10 individer, 1 dag Fördelning av mätdagar mellan individer Osäkerhet (95%PI span) dagar total : 10 Frisörer, armelevation dagar total : antal individer 11

12 Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat Sprid ut mätningar mellan individer Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får bäst möjlig information - Mellan individer och dagar - Över tid inom dag 12

13 Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat Sprid ut mätningar mellan individer Sprid ut mätningar inom dagen Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat och metoden för att värdera belastning kan bidra med ytterligare osäkerhet 13

14 Inklinometri: liten metodosäkerhet Observation Observatörer skiljer sig åt i sin bedömning 14

15 Observation En observatör är inte överens med sig själv Riskvärdering med egen metod 21 ergonomer 10 arbetsuppgifter Eliasson et al.,

16 Riskvärdering med egen metod nacke vänster skuldra höger skuldra Eliasson et al., 2017 Riskvärdering med OCRA Rhen m.fl. Ergonom Arbetsuppgift Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd Risknivå

17 Observation av armvinkel (tid <15 ) - två olika sätt 30 minuter videofilm 4 observatörer 2 repetitioner 120 sekvenser à 15 sek 15 utspridda snapshots Spridning inom och mellan observatörer 120 sekvenser 15 snapshots Variabilitet (CV) Mellan observatörer Inom observatör 52 72!! Spridningen Observatörer är inte överens. Inte ens med sig själva beror på sättet att observera; Spridda snapshots: största variabiliteten 17

18 Osäkerhet; inklinometri och observation s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Spridning: - mellan individer, s 2 BS - mellan dagar, s 2 BD - mellan observatörer, s 2 BO - inom observatör, s 2 WO Antal: - individer, n s - dagar per individ, n d - observatörer, n o - upprep per observatör, n r Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat, och mätmetoden kan bidra med ytterligare osäkerhet observation kräver mer data än inklinometri för att nå samma tillförlitlighet 18

19 och mätningar kostar Kostnadseffektivitet: Kvalitén (tillförlitligheten) av resultatet vid en viss budget eller Priset för resultat av en viss kvalitet (tillförlitlighet) 19

20 Vad är det mest kostnadseffektiva sättet att observera arbetsställningar - Observera filmsekvenser Observera snapshots Det är ingen skillnad Spridning inom och mellan observatörer och observationstid per film 120 sekvenser 15 snapshots Variabilitet (CV) Mellan observatörer Inom observatör Arbetstid (minuter): Observation 73 2! Spridda snapshots: största variabiliteten, men bästa kostnadseffektiviteten 20

21 Observera arbetsställningar: Hur ska jag prioritera min arbetstid: filma arbetet eller observera de filmer jag har Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Många videofilmer Många observatörer Många observationer per observatör Det är ingen skillnad 21

22 Kostnadskalkyl arbetstid C F ; Filmning: Transport och filmning C O ; Observation: Titta och bedöma Kostnad vs information Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Enhetskostnader Antal mätningar Spridning 22

23 Grytklara ekvationer Kostnad: 36n d +7n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ 179.6/n d +87.0/n o /n d n o n r Mathiassen et al., 2013 Informationens kvalitet (1/SD) Value for the money tid med armen <15 0, , , , , Kostnad, Mathiassen et al., # videos 4Obs 1Rep # videos 1Obs 1Rep 600 lagt på att 1 observatör bedömer 14 videofilmer én gång ger 36% sämre information 23

24 Goda råd om mätstrategier allmänt * Samla in tillräckligt mycket data för att få användbara resultat * Prioritera individer framför dagar framför mätningar inom dag * Sprid ut mätningar i tid * Väga kvalitet (tillförlitlighet) av resultat mot kostnaderna för att ta fram dom Goda råd om observationer * Observation kräver mer data än inklinometri för att nå samma tillförlitlighet * Observera stillbilder framför filmsekvenser * Låt flera observatörer observera samma arbete 24

25 Lästips (1) Eliasson K, Palm P, Nyman T, Forsman M: Inter- and intra- observer reliability of risk assessment of repetitive work without an explicit method. Appl Ergon 62 (2017): 1-8 Heiden M, Zetterberg C, Mathiassen SE: Trunk and upper arm postures in paper mill work. Appl Ergon 76 (2019): Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW: Theoretical and empirical efficiency of sampling strategies for estimating upper arm elevation. Ann Occup Hyg 55 (2011): Mathiassen SE, Bolin K: Optimizing cost-efficiency in mean exposure assessment - cost functions reconsidered. BMC Med Res Methodol 11 (2011): 76 Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ, Hansson G-Å: Efficient one-day sampling of mechanical job exposure data - a study based on upper trapezius activity in cleaners and office workers. Am Ind Hyg Assoc J 64 (2003): Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ: Statistical power and measurement allocation in ergonomic intervention studies assessing upper trapezius EMG amplitude. A case study of assembly work. J Electromyogr Kinesiol 12 (2002): Mathiassen SE, Jackson JA, Punnett L: Statistical performance of observational work sampling for assessment of categorical exposure variables: A simulation approach illustrated using PATH data. Ann Occup Hyg 58 (2014): Mathiassen SE, Liv P, Wahlström J: Cost-efficient measurement strategies for posture observations based on video recordings. Appl Ergon 44 (2013): Mathiassen SE, Nordander C, Svendsen SW, Wellman HM, Dempsey PG: Task-based estimation of mechanical job exposure in occupational groups. Scand J Work Environ Health 31 (2005): Mathiassen SE, Paquet V: The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Appl Ergon 41 (2010): Paquet V, Punnett L, Woskie S, Buchholz B: Reliable exposure assessment strategies for physical ergonomics stressors in construction and other non-routinized work. Ergonomics 48 (2005): Lästips (2) Rezagholi M, Mathiassen SE: Cost-efficient design of occupational exposure assessment strategies - a review. Ann Occup Hyg 54 (2010): Rezagholi M, Mathiassen SE, Liv P: Cost efficiency comparison of four video-based techniques for assessing upper arm postures. Ergonomics 55 (2012): Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Neumann WP, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard RH, Winkel J: Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Scand J Work Environ Health 36 (2010): 3-24 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Heiden M, Rezagholi M: Data collection costs in industrial environments for three occupational posture exposure assessment methods. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 89 Trask C, Mathiassen SE, Jackson JA, Wahlström J: Data processing costs for three posture assessment methods. BMC Med Res Methodol 13 (2013): 124 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Cost-efficient assessment of biomechanical exposure in occupational groups, exemplified by posture observation and inclinometry. Scand J Work Environ Health 40 (2014): Trask C, Teschke K, Morrison J, Johnson PW, Village J, Koehoorn M: How long is long enough? Evaluating sampling durations for low back EMG assessment. J Occup Environ Hyg 5 (2008): Trask C, Mathiassen SE, Rostami M, Heiden M: Observer variability in posture assessment from video recordings: the effect of partly visible periods. Appl Ergon 60 (2017): Waleh Åström A, Heiden M, Mathiassen SE, Strömberg A: Uncertainty in monetary cost estimates for assessing working postures using inclinometry, observation or self-report. Appl Ergon 71 (2018): Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Forsman M, Ahlgren C: Upper arm postures and movements in female hairdressers across four full working days. Ann Occup Hyg 54 (2010):