Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete
|
|
- Viktor Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete Teresia Nyman 1,2, Peter Palm 1,2, Kristina Eliasson 1, Ida-Märta Rhén 3,4, Katarina Kjellberg 3,4, Per Lindberg 5, Mikael Forsman 3,4 1 Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University, Sweden 2 Division of Occupational and Environmental Medicine, Uppsala University Hospital, Sweden 3 IMM Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden 4 Centre for Occupational and Environmental Medicine, Stockholm County Council, Sweden 5 Centre for Musculoskeletal Research, University of Gävle, Sweden
2 Riskbedömningsmetoder Vi vill att de ska vara: Reliabla Valida Praktiska Kostnadseffektiva Val av metoder Tekniska (direkta) mätningar Observation Egen rapportering (enkät) Hög precision, dyrare Minska precision, billigare
3 I utvärderingen fann de att flera metoder är otillräckligt testade avseende validitet och reliabilitet. (Takala et al., 2010)
4 Riskbedömningar manuellt och repetitivt arbete AFS Belastningsergonomi användes av samtliga ergonomer Specifik metodanvändning relativt låg (vid studiens start) Expertkunskap och erfarenhet Oftast när man går ut och tittar så TITTAR man som en sjukgymnast som en ergonom, man tittar med sin egen kunskap, det där ser inte bra ut, de får arbeta för långt bort, för högt upp, för långa stunder, för repetitivt allt sånt. Och för det använder jag mig inte utav några speciella verktyg eller enkäter eller såna saker, faktiskt inte. Eliasson, Lind and Nyman, manuscript
5 OBS projektet Utvärdering av sex observationsmetoder för riskbedömning av repetitivt arbete (avseende reliabilitet, validitet, användbarhet). ART (Assessment of repetitive tasks of the upper limbs) HARM (Hand Arm Risk-assessment Method) OCRA (Occupational Repetitive Actions of the Upper Limbs) QEC (Quick exposure check) SI (Strain index) AFS 2012:2 (Belastningsergonomi)
6 Syfte: För var och en av de sex metoderna utvärdera: Interbedömarreliabilitet Överensstämmelse mellan bedömarna Intrabedömarreliabilitet Överensstämmelse med sig själv Samtidig (concurrent) validitet Hur väl överensstämmer resultatet med samtidiga mätningar med annan metod
7 Bedömare 12 ergonomer Anställda inom FHV (eller liknande) Minst ett år erfarenhet inom området Erfarenhet av riskbedömningar Lic. Sjukgymnast/fysioterapeut med vidareutbildning inom ergonomi. Expertgrupp Konsensusbedömningar utfördes av tre experter. Deras bedömningar användes som gold standard för bedömning av samtidig valitidet av ergonomernas bedömingar.
8 Procedur Tillfälle 1 Introduktion Föreläsning Diskussion Tre veckor Webbaserad utbildning och träning Metod 1-3 Tillfälle 2 Riskbedömning av 10 videoinspelade arbetsmoment Metod 1-3 Tre veckor Webbaserad utbildning och träning Metod 4-6 Tillfälle 3 Riskbedömning av 10 videoinspelade arbetsmoment Metod 4-6 Sex veckor Upprepade riskbedömningar Method 1-6
9 Videoinspelade arbetsuppgifter Butiksarbete (2 moment) packa upp och kassa Slakteri (2 moment) bena ur och packetering. Postsortering (2 moment) kasta klump och grov sortering Motormontering delmontering på line Frisör (hårklippning) Lokalvård (2 moment) trappor and toaletter Ergonomerna tittade på filmena på egna datorer. Kunde pausa, eller spola tillbaka som de ville. Maxtid/bedömning var 20 min. Synkronoserad filmupptagning (2-4 vinklar)
10 Övrig information För varje arbetsuppgift, fick de skriven information som innehöll: Durationen av arbetet (2-7 timmar/dag). Pauser- och raster. Viktuppgifter på det som hanterades. Andra påverkande faktorer (syn, kyla/värme, vibration mm). Arbetarnas skattning av kraftutövning, obehag, arbetskrav och arbetskontroll etc.
11 Bena ur
12 Statistik 120 riskbedömningar/ergonom 6 metoder, 10 arbetsuppgifter, 2 tillfällen Procentuell överenskommelse (%) Antal överensstämmelser/antal test Parvis linjär viktad kappa (Davies and Fleiss, 1982) Skilja på mindre och strörre skillnader i bedömningar tex. Grön vs röd, större än grön vs gul)
13 Arbetsuppgifter Överensstämlighet av risknivåer i olika arbetsuppgifter EXP Bedömare Expertgrupp
14 Interbedömarreliabilitet Interbedömarreliabilitet % K w ART vänsterarm 0,68 0,58 höger Arm 0,78 0,65 HARM Total 0,73 0,65 OCRA Total 0,39 0,37 QEC Total (4 nivåer) 0,68 0,55 Total (3 nivåer) 0,75 0,41 SI vänsterhand 0,74 0,39 Höger hand 0,82 0,48 Värsta hand 0,82 0,47 AFS Total arbetsställningar och rörelser 0,54 0,28
15 Intrabedömarreliabilitet Intrabedömarreliabilitet % K w ART VänsterArm 0,74 0,65 Höger Arm 0,79 0,68 HARM Total 0,78 0,70 OCRA Total 0,47 0,53 QEC Total (4 nivåer) 0,77 0,68 Total (3 nivåer) 0,83 0,61 SI VänsterHand 0,72 0,49 Höger Hand 0,86 0,51 Värsta Hand 0,93 0,55 AFS Total arbetsställningar och rörelser 0,70 0,53
16 Samtidig validitet % K w ART VänsterArm 0,70 0,60 Höger Arm 0,66 0,49 Validitet HARM Total 0,74 0,62 OCRA Total 0,41 0,43 QEC Total (4 nivåer) 0,58 0,47 Total (3 nivåer) 0,65 0,36 SI VänsterHand 0,70 0,41 Höger Hand 0,78 0,41 Värsta Hand 0,77 0,40 AFS Total arbetsställningar och rörelser 0,76 0,38
17 Arbetsställning nacke/skuldra Tid i belastande arbetsställningar: green yellow red >50% Interbedömar κ w = 0.18 Intrabedömar κ w = 0.21
18 Arbetsställning Arm-hand Tid i belastande arbetsställningar: green yellow red >50% Interbedömar κ w = 0.14 Intrabedömar κ w = 0.25
19 Interbedömarreliabilitet (enskilda delar) Risk leveldimension(s) Range K w Item withlowestk w Item withhighestk w QEC Kraft, Rörelse, Arbetsställning HARM Kraft, Rörelse, Arbetsställning Hand/handled ställning Hand/handled repetition Hand-arm ställning Kraft duration/repetition SI Handen med högst risk Handställning Kraft repetition ART Kraft, Rörelse, Arbetsställning Hand/handled ställning OCRA Rörelse, Arbetsställning Armbågsställning Repetition Hand/handled repetition AFS Rörelse, Arbetsställning Benställning and rörelse Nackställning and rörelser.
20 Möjliga orskaker för låg interbedömarreliabilitet Olikheter i vilken del av filmen man koncentrerar sig på? Vinklar och repetetiva rörelser är svåra att se och bedöma.
21 Varför observera när man kan En observationsmetod kan inkludera och integrera flera aspekter/riskfaktorer samtidigt. mäta? Vissa saker är fortfarande svårt att mäta Ger mer information om arbetsuppgiften. Observation kan användas som screening för att identifiera var tekniska mätningar behövs? Tidsapekten och nogrannheten behövs den tekniska exaktheten för att vidta åtgärder?
22 Tack! Projektgrupp OBS-projektet: Mikael Forsman (project leader), Tersia Nyman, Peter Palm, Ida-Märta Rhen, Kristina Eliasson, Katarina Kjellberg, Per Lindberg, Natalja Balliu
23 Neck Shoulder Elbow Wrist Hand grip Back ART X X X X X X HARM X X X X - - OCRA - X X X X - QEC X X - X - X SI X - - SWEA X X X - - X Handled weights (burden/tool) Frequency (Mov/min) Force/Effort Vibration ART X X X X HARM X X X X OCRA - X X X QEC X X X X SI - X X - SWEA X - X X
24 No method Neck Right shoulder Left shoulder Right elbow Left elbow Right wrist Left wrist Inter-observer reliability Intra-observer reliability % к w % к w Global risk
25 Interpretation of kappa Landis and Koch s (1977) κ Interpretation < 0 Poor agreement Slight agreement Fair agreement Moderate agreement Substantial agreement Almost perfect agreement
Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg
Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg Ida-Märta Rhen och Mikael Forsman, CAMM - Karolinska institutet Behövs tekniska mätmetoder? Det finns ju validerade observationsmetoder? Det
24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod
/0/0 Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Det går ju ändå inte att mäta allt Instrument saknas. Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Mikael Forsman CAMM/KI Definitioner saknas.
Fysioterapidagarna 2015 2015 10 23
Utvärdering av sex observationsmetoder för ergonomisk riskbedömning av handintensivt repetitivt arbete validitet, reliabilitet och användbarhet Introduktion Arbetsrelaterade rörelseorgansbesvär är fortfarande
Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder
Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Peter Palm Peter.palm@medsci.uu.se Kristina Eliasson kristie@kth.se Per Lindberg Per.Lindberg@hig.se Göran Hägg Bakgrund Låg användning av riskbedömningsmetoder
Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning
Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se
Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
RAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively
RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi
1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system
Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping
Ergonomi Utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr Ergonom & leg fysioterapeut, Linköping Utbildning temadag vibrationsskador i arbetslivet 3 och 11 mars Uppdrag Patientutredningar vid mottagningen
Checklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH
AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete
QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi
1 QEC Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi 2 Vad säger Lagen? Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet!
Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)
Varför HARM-metoden? Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) HARM 2.0 Vilket är syftet med HARM? HARM är en metod för att fastställa risk för belastningsbesvär i arm, nacke eller skuldra
Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor
QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)
Varför HARM-metoden? Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) HARM 2.0 Vilket är syftet med HARM? HARM är en metod för att fastställa risk för belastningsbesvär i arm, nacke eller skuldra vid utförandet
RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering
RAMP II (version 1.00, 2014) 1 Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion
Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?
Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Riskvärderingar bygger ofta på observationer av fysisk belastning som är * För osystematiska
Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning
Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning Vilket mätinstrument ska jag välja 1 Inklinometri för arbetsställningar Inklinometri 2 Smarta kläder 3 Quick Exposure Check
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.
Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja
KTH - Skolan för Teknik & Hälsa Enheten för Ergonomi Campus Flemingsberg, Alfred Nobels Allé 10 RAMP: En ny riskhanteringsmetod Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Carl
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Kontakt: Mikael Forsman mikael.forsman@arbetslivsinstitutet.se. Användarmanual för VIDAR 4.0
Kontakt: Mikael Forsman mikael.forsman@arbetslivsinstitutet.se Användarmanual för VIDAR 4.0 Innehåll Inledning...3 Systemkrav...3 Installation...3 Att komma igång...4 Inställningar...5 Arbetsgång...5 Ange
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter
Varför belastningsergonomi?
Varför belastningsergonomi? Pekbaserade användargränssnitt Image courtesy of Layar Augmented reality Gestbaserade användargränssnitt Image courtesy of DreamWorks Pictures / 20th Century Fox G-speak Film
Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2
Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö Inspektioner 2012-2014 med fokus på bedömning av risker för belastningsskada Rapport 2015:2 2015-01-08 2012/100268 1 (13) Enheten för region öst Kersti Lorén, 010-730 97
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.
1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.
1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef
Arbets- och miljömedicin Uppsala
Rapport nr 1/2014 Arbets- och miljömedicin Uppsala Belastningsergonomisk riskbedömning -Vägledning och metoder Peter Palm, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristina Eliasson, Sensia
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet
ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som
Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare
tya.se Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare Roger Nilsson, TYA Avfall Sveriges höstmöte 2011 1 Vad TYA är Ideell förening Bildades 1975 Yrkes- och arbetsmiljönämnd Arbetsmarknadens parter
Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?
Vem skall förbättra ergonomin? Finns förutsättningarna, metoderna, verktygen och arbetssätten? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Att föra in en metoder som skall användas av
Vad är Arbets- och miljömedicin?
Vad är Arbets- och miljömedicin? Forskning, utbildning och patientverksamhet Teresia Nyman, Med Dr, Leg. sjukgymnast, Ergonom Verksamhetschef teresia.nyman@medsci.uu.se teresia.nyman@akademiska.se Fysioterapeuter
Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations
KTH, Enheten för ergonomi Jörgen Eklund Volvo Group Trucks Operations Lena Moestam Baseras på film + observation av ergonomispecialist Stöd av metod SARA Riskbedömning ergonomi, exempel Tuve-fabriken Dynamometer
Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.
Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer annika.vanje@sth.kth.se Skolan för teknik & hälsa Enheten för ergonomi Vid enheten bedrivs forskning med fokus på industriella och vårdrelaterade arbetssystem.
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende
Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi
Den fysiska arbetsmiljön
CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?
Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst
Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi
1 2 Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, cert.europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Självkompakterande betong
Självkompakterande betong ett självklart val för bättre ekonomi och arbetsmiljö Arbetsmiljö och ekonomi, SKB Innehåll Introduktion Mätning av arbetsmiljö Resultat arbetsmiljö Ekonomi Diskussion i Potential
Studera krafterna som påverkar höften. Studerar och förbättrar nya protesdesigner. Funktion och överlevnad av proteser
Studera krafterna som påverkar höften Studerar och förbättrar nya protesdesigner Funktion och överlevnad av proteser In-vivo, in-vitro och matmatiska studier Historiskt intresse (Wolff & Pauwels) Ball
Antal anställda i Gävle kommun ca 7.500 st
Antal anställda i Gävle kommun ca 7.500 st Förvaltning Kommunledningskontoret Barn o ungdom Gävle Bygg & Miljö Gävle Kultur & Fritid Gävle Omvårdnad Gävle Socialtjänst Gävle Tekniska kontoret Gävle Utbildning
Cocktaileffekten inte alltid lika lyckad
Svensk Förening för Toxikologi (SFT) Inbjuder till årsmöte Fredag den 23 mars 2012 Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet, Solna. Vetenskapligt program: Cocktaileffekten inte alltid lika lyckad
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.
ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin
Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi 4TX15
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4TX15 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18 1. Basdata 1.1. Programkod 4TX15 1.2. Programmets namn Masterprogrammet
Variation på jobbet vad säger forskningen?
Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?
Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av
Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet
Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet Dr Liselotte Yregård Handledare doc Bo Berglund Försvarsmakten och Karolinska Institutet Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Nasrin Perskvist, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University
, National Coordinator and Director of Clinical Cytology Biobank BBMRI.se Karolinska Institute, Inst LabMed Karolinska University Hospital Clinical Pathology Cytology Nasrin.perskvist@karolinska.se, BBMRI.se
Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Utvärdering inför återgång till idrott. Suzanne Werner. Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet
Suzanne Werner De flesta idrottsutövare vill kunna återgå till samma idrott och idrottsliga nivå så fort som möjligt efter en skada. Kan vi utvärdera idrottare för att kunna utlova säker återgång till
Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4
Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4 Det behövs praktiska, systematiska och enkla metoder
Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er
Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er ARBETSMILJÖLAGEN Lagens sy)e: - A9 förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet - A9 även
Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se
Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen
ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen Arbets- och beteendemedicinskt centrum Verksamhetschef, avdelningschefer, verksamhetsutvecklare,
Riskmanagement vibrationer
Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen
2015-12-11 2013/46133 1 (10) Enheten för region öst Åsa Larsson, 010-730 91 99 jurist Andreas Tidström, 010-730 90 56 DHL Exel Supply Chain (Sweden) AB 170 87 STOCKHOLM Delgivning Föreläggande enligt 7
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer
Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer
forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning
forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Agneta Lindegård Andersson Sammanfattning Symtom från nacken och övre extremiteten är vanligt
APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014
APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 1) Apl/praktik anskaffning Vår rektor har den första kontakten med de olika
En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV)
En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV) 2015 03 24 Kristina Berglund och Peter Wennberg Syftet med utvärderingen Undersöka
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet
Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren
Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)
Institutionen för hälsa, vård och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Kursbeteckning: SJG 909 Omfattning: 20 poäng
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood
Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2
Kemiska olyckor i arbetslivet - Systematisk analys av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data
Kemiska olyckor i arbetslivet - Systematisk analys av Giftinformationscentralens arbetsmiljörelaterade data Linda Schenk Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet, Stockholm
Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
The national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Agenda. Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering
Agenda Inledning, teoretiska metoder Hierarkisk uppgiftsanalys, HTA Cognitive walkthrough CW Heuristisk evaluering Teoretiska metoder Inspektionsmetoder Teoribaserade Olika typer av walkthroughs Uppgiftsanalysmetoder
14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING
Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,
Visualisering av osynliga risker
Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Belastningsskador Nej tack!
Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar