Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2015 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en uppföljningsstudie av kvinnor inom vård och skola Resultat från baslinjeunderssökningen Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Camilla Dahlqvist Anna Axmon Jonas Björk Björn Karlson Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4 MATERIAL OCH METODER 5 Undersökningsdeltagare 5 Metoder 5 Enkätundersökning 5 Fördjupad undersökning 7 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 7 Intervention 8 Statistiska metoder 9 Etiska frågor 9 RESULTAT 9 Individ- och livsstilsfaktorer 9 Fysisk arbetsbelastning 9 Psykosocial arbetsmiljö 14 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 15 Hälsotillstånd i muskler och leder 15 Sambandsanalyser 18 DISKUSSION 21 Metoder 21 Fysisk arbetsbelastning 21 Psykosocial arbetsmiljö 21 Hälsotillstånd i muskler och leder 22 Förslag till åtgärder 23 Sambandsanalyser 23 PROJEKTETS NYTTIGGÖRANDE OCH KOMMUNIKATIONSPLAN 24 REFERENSER 25 Sidan 2

3 BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Förhöjd risk har påvisats såväl vid bristande psykosocial arbetsmiljö som vid hög fysisk arbetsbelastning (1-4). Dessutom kan individuella faktorer i form av rökning, förhöjt BMI, hemarbete och fysisk inaktivitet ha betydelse för uppkomst av besvär (5). Enligt flera studier är sådana besvär vanligare hos kvinnor än hos män (6). Således finns kännedom om olika riskfaktorer för muskuloskeltal ohälsa, men vilka faktorer som har störst betydelse, och som bör prioriteras vid förebyggande åtgärder, är fortfarande oklart. Många hittills studerade yrkesgrupper har haft både hög ergonomisk belastning (exempelvis högrepetitivt arbete) och hög psykosocial sådan (6). För att kunna särskilja dessa faktorers betydelse krävs stor kontrast i exponering mellan olika yrkesgrupper. I flera tidigare publicerade prospektiva studier har skillnaderna varit relativt små, vilket gjort att individfaktorer i stället fått högt förklaringsvärde. Under många år har - med rätta efterlysts prospektiva studier av muskuloskeletala sjukdomar hos arbetstagare med olika typer av exponering. Men få har verkligen kommit till stånd, och resultaten från de som gjorts har ofta varit svårtolkade. Detta har flera orsaker: (1) De muskuloskeletala sjukdomarna har en fluktuerande karaktär, vilket innebär svårighet att definiera vem som verkligen är frisk vid studiens start. En mycket noggrann bedömning av hälsotillståndet, och med hänsyn taget till olika tidsdimensioner fordras därför. (2) En prospektiv design förutsätter en stor beredvillighet, från arbetstagare och arbetsgivare, att delta i upprepade undersökningar. (3) Rörligheten i arbetsstyrkan gör att bortfallet under uppföljningstiden oftast är mycket stort. (4) Arbetsmiljön förändras kontinuerligt, vilket gör det svårt att tolka sambandet mellan exponering och risk. (5) Uppföljningstiden görs ofta kort, vilket betyder att antalet nya fall blir litet. Vårdpersonal har höga prevalenser av besvär från rygg, nacke och axlar (7, 8) och flera kända fysiska riskfaktorer i sitt arbete. Ett exempel är operationssjuksköterskor, vars arbete karakteriseras av långvariga vridna och statiska arbetsställningar i samband med instrumentering/assistans vid operationer. Detta gäller i ännu högre grad personal som utför ultraljudsundersökningar (9). Undersköterskor på operationsavdelningar har frekvent tung hantering av både patienter och utrustning. Anestesisjuksköterskor har både statiska arbetsställningar (t.ex. vid sövning och övervakning av patienten) och tunga moment. Vid en pilotundersökning inom dessa yrkesgrupper har vi funnit att arbetet, trots den höga fysiska belastningen, upplevs som mycket stimulerande och att personalen trivs bra. Lärare å andra sidan anses ha en hög psykosocial belastning. Lärare som undervisar äldre barn i teoretiska ämnen har däremot ett fysiskt omväxlande och relativt lätt arbete, vilket gör dem särskilt intressanta att studera Vi har studerat kvinnor i dessa fem yrkesgrupper eftersom de har stor kontrast i fysisk och psykosocial belastning. Syftet är att undersöka hur faktorer i arbetet påverkar risken för besvär i muskler och leder. Vi kan därigenom även identifiera friskfaktorer, dvs. faktorer i arbetet och på fritiden som är förknippade med en minskad risk för insjuknande. En tänkbar skyddande faktor är en naturlig variation av arbetsuppgifter, som medför en varierad fysisk arbetsbelastning både i belastningsnivå och över tid (10). Andra exempel kan vara gott socialt stöd i arbetet, god muskelstyrka, regelbundna motionsvanor, och gynnsamma familjeförhållanden. Jämförelsegrupper Vi har upprättat en kohort med 1591 kvinnor från fem olika yrken. Data från dessa grupper kommer också att jämföras med exponering och besvär/sjukdom hos de ca 4000 individer i de ca 50 olika arbeten, som har undersökts tidigare med exakt samma metodik (11, 12). Sådana jämförelser kommer att ge ytterligare perspektiv på den fysiska exponeringen och prevalenserna av besvär/sjukdom i de aktuella undersökningsgrupperna. Intervention 3

4 Genom intervjuer med personalen identifierar vi de arbetsmoment som anses vara mest belastande för kroppen i arbetet. Ergonomiska problem presenteras för studenter och lärare vid Lunds Tekniska Högskola, som ger förslag till tekniska lösningar för att minska problemen. Prototyper konstrueras, som provas och utvärderas i autentisk arbetsmiljö. Uppföljning I genomsnitt ca 28 månader efter baseline (för respektive grupp) skickas en postenkät till samtliga deltagare i baseline. I designen av studien har vi strävat efter att undvika de svårigheter med prospektiva studier, som har beskrivits ovan: (1) Vi har tydligt definierat inklusionskriterierna för vem som är frisk vid studiens start, samt vem som klassas som sjuk (dvs fall) i uppföljningen, baserat på frekvens och intensitet av smärta/värk de senaste 12 månaderna före undersökningen. (2) Vid uppföljningen har arbetstagarna att kontaktats direkt, med postenkät, vilket minskar risken för bortfall på grund av att arbetsgivaren nekar deltagande. Eftersom det ändå finns en risk för att en del individer inte svarar på enkäten, har vi inkluderat stora undersökningsgrupper. (3) Vid uppföljningen har vi frågat om det skett någon förändring av yrkestillhörighet, och om så är fallet kommer personen att exkluderas från studien. Vi bedömer dock att yrkesgrupperna är relativt stabila, såtillvida att det kan ske byte av arbetsplats men sällan flykt från yrket. Detta kommer sannolikt att minska bortfallet. De som har slutat tillfrågas om orsaken till detta (t ex. annat arbete, pension, studier, hälsoskäl), samt nuvarande sysselsättning. Frågor har ställt om personen bytt yrke pga besvär i rörelseorganen, och hänsyn till detta kommer att tas i analysen. (4) Vi tror också att grupperna kommer att ha likartade arbetsuppgifter under uppföljningsperioden, men har försäkrat oss om att inga större förändringar har skett, genom frågor i uppföljningsenkäten. Information om längre ledighet kommer insamlas också, och under sådan period anses inte personen vara under risk. (5) Med en uppföljningstid på 28 månader bör antalet nya fall i de fem grupperna vara tillräckligt stort för relevanta jämförelser. Uppföljningsenkäten innehåller samma frågor om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, individfaktorer och muskuloskeletala besvär som i den första enkäten. Insamling av uppföljningsdata pågår; enkäter från all operationspersonal och lärare är redan inhämtade medan en mindre grupp BMA kvarstår (dessa får enkät i början av 2015). Preliminära analyser av hittills insamlade enkäter visar att ca 80% av deltagarna i baseline har besvarat uppföljningsenkäten. Vi har ännu inte kontrollerat hur många som kommer att exkluderas, men räknar med att ca 1200 individer kommer att ingå i den prospektiva studien. Data från uppföljningen är inte analyserade ännu. Denna rapport omfattar således enbart resultat från baseline. Övergripande syfte Syftet med projektet var altså att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, samt att utarbeta intervention av ergonomiska förhållanden som ger minskad fysisk belastning. I denna rapport redovisas resultat från baseline, samt beskrivs pågående intervention inom operation. Specifika frågeställningar (baseline) 1) Hur är den fysiska belastningen i de olika yrkesgrupperna? 2) Hur är den psykosociala belastningen i de olika yrkesgrupperna 3) Hur är besvärsförekomsten i de olika yrkesgrupperna? Frågeställningar efter uppföljningen (besvaras ej i denna rapport) 4) Hur påverkar psykosociala och fysiska faktorer på arbetet, samt individ- och livsstillsfaktorer, risken att insjukna under en uppföljningsperiod på 28 månader? 5) Kan man genom interventioner av fysiska förhållanden minska den fysiska belastningen? 4

5 MATERIAL OCH METODER Undersökningsdeltagare Undersökningen omfattar kvinnliga operationssjuksköterskor (Op), anestesisjuksköterskor (Ane), undersköterskor (Usk), lärare i teoretiska ämnen på hög- och mellanstadiet (Lär) och biomedicinska analytiker som arbetade med ultraljudsdiagnostik (BMA). Vi bjöd in samtliga operationsavdelningar inom Södra Sjukvårdsregionen, skolor från sju kommuner i Skåne, Halland och Kronobergs län samt alla kliniker i Sverige där BMA arbetar med ultraljudsdiagnostik. En operationsavdelning och 8 skolor bjöds in men avböjde deltagande på grund av tidsbrist/hög arbetsbelastning. Personal från 116 arbetsplatser (49 kommunala skolor, 22 operationsenheter och 45 avdelningar för cardiologi eller klinisk fysiologi) tackade ja till att delta i studien. Samtliga kvinnor på dessa 116 arbetsplatser, som hade arbetat minst 50% sedan minst 3 månader inom repektive yrke, tillfrågades om deltagande. Av 2078 tillfrågade deltog 1591kvinnor i baseline-undersökningen (77%). Deltagarnas ålder, bmi, individ- och livsstilsfaktorer framgår av tabell 1. Metoder Samtliga deltagare fick besvara frågor om hälsotillståndet i muskler och leder, fysisk arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och individuppgifter. För 1106 av kvinnorna inhämtades uppgifterna genom enkätundersökning. På 23 arbetsplatser genomfördes fördjupade undersökningar, där deltagarna dessutom deltog i klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer, samt intervju om upplevda arbetsförhållanden. Fördjupade undersökningar utfördes på 485 av kvinnorna [Usk (n=93), Ane (n=94), Op (n=99), Lär (n=96) och BMA (n=103)]. Den fysiska arbetsbelastningen, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet, registrerades med tekniska mätningar hos personer i varje yrkesgrupp (totalt 61 kvinnor). Alla delarna av projektet, dvs enkätundersökning, fördjupade undersökningar och tekniska mätningar, har genomförts parallellt under perioden oktober ktober För att undvika att resultaten påverkas av större förändringar i samhället varvades de olika personalkategorierna med varandra genom att vi började med en operationsavdelning, därefter en skola, sedan några ultraljudsavdelningar och så åter en operationsavdelning, osv. Enkätundersökning Individ- och livsstilsfaktorer (sju frågor): Deltagarna tillfrågades om ålder, längd och vikt (body mass index; BMI; kg/längd i meter 2 ) och antal hemmavarande barn. Frågor ställdes om Hur stor del av din lediga tid använder du vanligtvis åt egen avkoppling? ( 3 tim/dag = 1; 1-2 tim/dag =2 and <1 tim/dag = 3), Hur många timmar i veckan lägger du ner på arbete i hemmet som inte är yrkesarbete, t ex handla, laga mat, sköta trädgård, etc? (arbete hemma <10 tim/vecka = 1; tim/vecka = 2; >21 tim/vecka = 3), motionsaktiviteter (två gånger I veckan eller mer = 1; en gång i veckan = 2; någon enstaka gång eller aldrig = 3) och rökvanor (har aldrig rökt = 1; har slutat röka för mer än sex månader sedan = 2; röker dagligen = 3). Fysisk arbetsbelastning: Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen enligt Questionnaire-based mechanical exposure indices (13). I skalan finns ett mekaniskt index med 11 frågor om arbetsställningar och ensidiga rörelser och ett fysiskt index med sju frågor om lyft och fysisk aktivitet. Varje fråga hade tre svarsalternativ (1= Nästan inte/inte alls, 2 = Något eller 3 = Mycket ). Summan av poängen i mekaniskt index, respektive fysiskt index, beräknades för varje individ, och genomsnittet beräknades för varje yrkesgrupp. Baserat på poängsumman fördelades individerna i fyra belastningskategorier för varje index (från låg till hög) och andelen personer i respektive kategori beräknades. Ergonomiska förhållanden vid datorarbete bedömdes med frågan Är du nöjd med utformingen av din datorarbetsplats? 5

6 som hade fem svarsalternativ: ja, mycket nöjd (kan arbeta bekvämt) eller ganska nöjd =1, varken nöjd eller missnöjd =2, nej, ganska missnöjd eller mycket missnöjd (obekvämt, ansträngande arbete) =3. Psykosociala faktorer: Job Content Questionnaire användes för mätning av psykosociala arbetsförhållanden baserat på Karaseks och Theorells krav kontroll modell (14). Formuläret innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration och motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Frågorna - i form av påståenden - besvaras på en 4-gradig skala från 1 ( Håller inte alls med ) till 4 ( Håller med fullständigt ). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Dessutom beräknades gruppens medianvärden för jämförelse med medianvärdena för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer inom olika yrken ( Skånepopulationen ; 15). Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (16,17), användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är 0-4 i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer inom olika yrken (n= ), som beskrivs i Kristensen et al (16). Self efficasy (tillit till egen förmåga) innehåller tre frågor: Du klarar av de flesta oförutsedda problem, Du kan lösa de flesta problem om du verkligen vill och Oavsett vad som händer i ditt liv så känner du att du nog ska klara det. Frågorna besvarar på en 5-gradig skala med alternativen 1( alltid ), 2 ( Ofta ), 3 ( Ibland ) 4 ( sällan ), och 5 ( Aldrig/nästan aldrig ). Medelvärdet av frågorna beräknas för varje individ och för hela personalgruppen. Maslachs Burnout Inventory (18). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mättes i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet och professionell effektivitet. Formuläret omfattade 16 frågor som berörde känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Exempel på frågor om utmattning är Jag känner mig känslomässigt uttömd av mitt arbete, Jag känner mig utmattad vid arbetsdagens slut, och Att arbeta hela dagen är verkligen en påfrestning för mig. Exempel på frågor i dimensionen cynism är Jag har blivit mindre entusiastisk över mitt arbete, Jag vill bara göra mitt arbete och inte bli störd och Jag tvivlar på betydelsen av mitt arbete. Den professionella effektiviteten bedöms med frågor som Jag anser att jag gör ett bra jobb, Jag känner att jag gör effektiva insatser för arbetsplatsens verksamhet och Jag kan effektivt lösa de problem som uppkommer i mitt arbete. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala, från aldrig till varje dag. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för respektive yrkesgrupp. Referentgrupperna består dels av 74 patienter som var sjukskrivna på grund av utmattning/depression (19) och dels av allmänpopulationen i två nordiska länder (totalt 2402 individer; 20, 21). Hälsotillstånd i muskler och leder: Undersökningsdeltagarna tillfrågades om subjektiva muskuloskeletala besvär från nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter, de senaste 12 månaderna och 7 dagarna, med hjälp av det standardiserade Nordiska Ministerrådets Frågeformulär (22). Besvärsfrekvens senaste 12 månaderna registrerades, för varje kroppsregion, på en fem-gradig skala: aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta (23) och besvärsintensitet skattades mellan 0 och 10 enligt Borgs kategori/kvot skala (24). Undersökningsdeltagarna fick också ange om de ansåg att besvären hade något samband med nuvarande arbete. Baserat på kombinationen av frekvens och intensitet av rapporterade besvär definierades fallen av muskuloskeletala besvär från de fem olika kroppsregionerna. Som fall räknades de som rapporterade besvär sällan med en intensitet på minst 7 på den 10-gradiga skalan 6

7 (mycket stark), eller besvär ibland med en intensitet på minst 3 (måttlig), eller besvär ofta eller mycket ofta med en intensitet på minst 2 (svag/lätt). Definitionen av fall illustreras I figur 1. Frekvens av besvär det senaste året Besvärsintensitet Aldrig Sällan Ibland Ofta Ingen alls Mycket, mycket svag Mycket svag Svag/lätt Måttlig Ganska stark Stark Mycket ofta Mycket stark Mycket, mycket stark Figur 1. Definition av fall (mörka rutor) baserat på kombinationen av frekvens och intensitet av rapporterade muskuloskeletala besvär från nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter. Fördjupade undersökningar Intervju/enkät: De 485 kvinnorna som deltog i fördjupade undersökningar besvarade samma frågor som beskrivits ovan. Frågorna om hälsotillstånd och individfaktorer ställdes vid intervju; övriga genom enkät. Dessutom fick deltagarna vid intervjun besvara öppna frågor sina arbetsförhållanden; positiva respektive negativa faktorer i arbetet och om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning: Nacke, axlar, bröstrygg, armbågar och händer undersöktes kliniskt av en leg. sjukgymnast, enligt ett standardiserat protokoll och av oss utarbetad metodik (6, 11, 25). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke, axlar och handleder händer beräknades. Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet, registrerades hos 61 kvinnor; 12 Usk, 12 Ane och 12 Op, 13 Lär och 12 BMA. Mätpersonerna var alla erfarna i sitt yrke, och deras genomsnittliga mätvärden ansågs representera den fysiska arbetsbelastningen för samtliga i respektive grupp. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 6 timmar per person. I rapporten redovisas de genomsnittliga mätvärdena för respektive yrkeskategori. Vi använde följande metoder: Inklinometri, baserad på treaxliga accelerometrar, användes för att mäta arbetsställningar och rörelser för huvud, nacke, övre delen av ryggen och båda armarna (26, 27). En inklinometer placeras på pannan, en på övre delen av ryggen (C7/Th1) och en på vardera överarm. Referensposition (0 lutning) för huvud, rygg och nacke registreras när försökspersonen står rakt upp och tittar rakt fram. Referenspositioner (0º elevation) för överarmen registreras när försökspersonen sitter på en stol och lutar kroppen åt sidan, med 7

8 armen fritt hängande över armstödet med en 2 kg hantel i handen. Under arbetet registreras positionerna i förhållande till lodlinjen 20 gånger/sekund. För inklinometri registreras rörelseomfånget för varje kroppsregion genom differensen mellan 95:e och 5:e percentilen, minut för minut under mätningen. Via standardavvikelsen för det genomsnittliga rörelseomfånget under arbetsdagen, ges mått på variation av arbetsställning (28). Goniometri (XM75; Biometrics Ltd. Cwmfelinfach, Gwent, UK) används för att mäta handledspositioner (vinklar framåt, bakåt och åt sidorna) och rörelsehastigheter i handlederna(vinkelhastigheter). Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). Analyser sker med vår egen metodik (12, 29). Referensposition registreras före mätningen, och under arbetet registreras handledspositionerna 20 gånger/sekund. Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades via ytelektroder som klistrades på huden (14, 30).. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen (% MVE). Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning (<0.5% av maximal aktivitet). Mätutrustningen är personbunden och hämmar inte arbetet. Dataloggrar och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. Belastningarna under arbetet presenteras som 50:e percentilen (medianbelastning) och för vissa variabler 90:e eller 99:e percentilen (toppbelastning) av den kumulativa distributionen av data. Dessa variabler används för både positioner ( ), rörelsehastigheter ( /s) och muskelaktivitet (% MVE). Intervention I samband med kurser i design och konstruktion för blivande civilingenjörer vid Lunds Tekniska Högskola presenterades de ergonomiska problem som framkommit vid intervjuerna av operationspersonal. Ett särskilt problem avsåg de statiska, obekväma och ansträngande arbetsställningarna som uppkom då operationssjuksköterskorna assisterade under operationer. Med hjälp av en operationshake höll de isär såret under operationen. Haken har ett grepp som tvingar Op till ett böjt och icke funktionellt handgrepp (bild 1). Studenterna tog fram prototyp för en hållare till haken (bild 2), som ger möjlighet till en mer ergonomisk handledsställning, samt att byta hand vid behov under operationen. Hållaren till haken utvärderas f n på två olika operationsavdelningar i Skåne. Utvärderingen sker genom enkät före och efter operationen, där arbete med och utan hållare till haken kan jämföras. Personalen får skatta upplevs ansträngning och smärta i båda situationerna, samt ge synpunkter på funktion och användbarhet av hållaren. Resultaten kommer att färdigställas under våren I ett andra steg ska den fysiska belastningen (arbetsställning, rörelser och muskelaktivitet (enligt ovan beskrivna metoder) registreras hos ca 10 operationssjuksköterskor, under bröstoperationer med och utan hållare till haken. Denna del av projektet kommer att genomföras under våren Resultaten av dessa två utvärderingar kommer att ge underlag för rekommendationer till andra operationsavdelningar. 8

9 Bild 1. Operationshake utan hållare Bild 2.Operationshake med hållare. Statistiska metoder I baseline analyseras sambandet mellan fysisk exponering i arbetet (3 variabler), psykosocial arbetsmiljö (8 variabler) samt individ- och livsstilsfaktorer (7 variabler), och muskulosketala smärttillstånd i fem kroppsregioner (nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter), både univariat och multivariat med Poisson regression ( backward procedure (31). Huvudanalysen efter uppföljningen kommer att röra incidens av muskuloskeletala besvär hos personer som var friska vid baseline. Dessutom kommer kompletterande analyser att göras för att analysera riskfaktorernas betydelse för prognosen för de individer som var fall vid baseline. Etiska frågor Projektet har godkänts av Etikprövningsnämnden i Lund. Diarienummer 440/2008. RESULTAT Individ och livsstilsfaktorer Deltagarnas ålder, BMI och antal hemmavarande barn visas i Tabell 1, liksom svaren för livsstilsfrågorna. Usk hade något högre genomsnittlig ålder och även BMI, jämfört med de övriga grupperna. Fysisk arbetsbelastning Resultaten för de tekniska mätningarna redovisas i tabell 2. Mätvärden för de fem grupperna som ingår i detta projekt jämförs dels med varandra, dels med ett 30-tal andra kvinnliga yrkesgrupper där vi genomfört mätningar med exakt samma metoder (ref ref) Tekniska mätningar Mätvärdena för lärarna låg som väntat på en bra nivå, vilket tyder på att den fysiska arbetsbelastningen sannolikt inte medför någon förhöjd risk för belastningsskador. De genomsnittliga muskelbelastningarna för skuldrorna (m.trapezius) och underarmarna var låga, och det förekom inte några anmärkningsvärda toppbelastningar. Lärarna hade en hög andel vila i skuldermuskulaturen (17 % av tiden) där vila definieras som muskelaktivitet <0.5% av den maximala. Detta tyder på en god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med kvinnor i andra yrken. Andel vila i skuldermuskulaturen var hög för Ane och Op (13 respektive 18 % av tiden), medan Usk hade en medelhög nivå (10 %). Detta tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Vilan kan t ex förekomma 9

10 under perioder av väntan mellan operationerna (för Op och Ane) och ibland under operationerna för Usk. Muskelaktiviteten för Usk var något högre jämfört med de andra två grupperna. Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. Arbetsställningarna var mest krävande för Op, som arbetade med mer framåtböjt huvud (genomsnittligt 22º framåtböjning under mätperioden) och med armarna framåtförda (genomsnittligt 29º), jämfört med Usk och Ane. Det förekom toppbelastningar med höga positioner för armarna (>53º grader i förhållande till lodlinjen för Usk och Ane och >56º för Op, under10 % av tiden). Detta är - jämfört med övriga yrken - medelhögt för Usk och Ane, och högt för Op. Dessa registreringar kan ha förekommit vid t.ex. instrumentering, upphängning av dropp-påsar eller vid hantering av kontakter och takarmaturer. Sådana arbetsställningar kan upplevas ansträngande för personer med nacke och axelbesvär. Usk arbetade med snabbare rörelser. De hade generellt högre rörelsehastigheter för både huvud, armar och händer, jämfört med Ane, Op, Lär och BMA. Rörelsehastigheterna för alla fem grupperna var dock relativt låga i förhållande till grupper med snabbt och ensidigt arbete (t ex repetitivt industriarbete), och högre än för grupper med långvariga statiska belastningar (t ex tandvårdarbete eller intensivt datorarbete). För BMA var den genomsnittliga muskelbelastningen för skuldermuskulaturen (m Trapezius) medelhög jämfört med andra yrkesgrupper. BMA hade en hög andel muskulär vila i skuldermuskulaturen (22 % av den registrerade tiden), med god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Däremot hade BMA gruppen en lägre andel vila i underarmens extensorer (7 % av tiden) jämfört med andra yrkesgrupper. Detta förklaras sannolikt av den ihållande aktivitet i underarmsmuskulaturen som krävs vid själva ultraljudsundersökningarna, då personalen håller i en prob som pressas mot patienten. Mekaniskt och fysiskt index(baserat på enkätsvar) Få av lärarna angav en hög fysisk arbetsbelastning. Det mekaniska indexet (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) visade att 13 % av lärarna låg i högsta belastningskategorin, vilket kan jämföras med 69 % hos Op. Fördelningen av de olika yrkeskategorierna avseende belastningskategorier i mekaniskt index illusteras i figur 2. Det fysiska indexet (tunga lyft, fysisk aktivitet) visade att endast 4 % av lärarna och 8 % av BMA låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 61 % av Usk och 41 % av Ane och Op. Figur 2. Andelen personer (%) i de olika belastningskategorierna i de fem yrkesgrupperna, baserat på svar i mekaniskt index (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser). 10

11 Tabell 1. Fysisk arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och individuella faktorer i hela studiepopulationen, samt uppdelat på de olika yrkesgrupperna lärare (Lär), anestesisjuksköterskor (Ane), operationssjuksköterskor (Op), undersköterskor (Usk) och biomedicinska analytiker (BMA); alla kvinnor. Hela studiepopulationen Skala N Lär (N=375) Ane (N=297) Op (N=305) Usk (N=323) BMA (N=291) Fysisk arbetsbelastning Mekanisk index; medel (SD) (3.9) 16 (3.4) 19 (3.5) 21 (3.4) 20 (3.7) 18 (3.1) Fysiskt index;medel (SD) (3.2) 10 (1.7) 13 (3.0) 13 (2.7) 15 (2.9) 10 (2.1) Nöjd med utformningen av datorarbetsplatsen ( %) 1499 Nöjd Varken/eller Missnöjd Psykosociala faktorer; medel (SD) Krav (0.4) 2.9 (0.4) 2.9 (0.4) 2.8 (0.4) 2.8 (0.4) 2.5 (0.4) Kontroll (0.4) 3.2 (0.3) 3.0 (0.3) 2.9 (0.4) 2.7 (0.3) 2.8 (0.3) Socialt stöd (0.4) 2.8 (0.4) 2.8 (0.4) 2.9 (0.4) 2.9 (0.4) 2.9 (0.4) Känslomässiga krav (0.8) 2.9 (0.7) 2.2 (0.6) 2.0 (0.6) 1.9 (0.8) 1.8 (0.6) Krav att dölja känslor (0.8) 1.7 (0.8) 1.6 (0.7) 1.6 (0.7) 1.4 (0.9) 1.7 (0.7) Sensoriska krav (0.7) 2.4 (0.6) 3.1 (0.5) 3.3 (0.5) 2.8 (0.6) 3.2 (0.5) Ledarskap (0.7) 2.0 (0.8) 1.9 (0.7) 2.0 (0.7) 2.1 (0.7) 2.2 (0.7) Tillit till egen förmåga (0.5) 1.9 (0.5) 1.8 (0.4) 1.9 (0.5) 1.9 (0.5) 1.9 (0.4) Utmattning (1.4) 3.0 (1.4) 2.3 (1.4) 2.5 (1.4) 2.4 (1.4) 2.1 (1.4) Cynism (1.1) 1.6 (1.2) 1.2 (1.0) 1.2 (1.0) 1.2 (1.1) 1.3 (1.1) Professionell effektivitet (0.8) 5.0 (0.8) 5.3 (0.7) 5.2 (0.7) 5.1 (0.8) 5.2 (0.7) Individuella faktorer Ålder, år; median (range) (22-67) 46 (23-66) 47 (25-67) 47 (26-66) 51 (23-65) 45 (22-66) BMI, poäng; median (range) (17-57) 23 (18-44) 23 (17-39) 24 (17-57) 25 (17-44) 23 (18-38) Antal hemmavarande barn; median (range) (0-8) 1.0 (0-8) 1.0 (0-5) 1.0 (0-4) 1.0 (0-8) 0 (0-4) Egen tid för återhämtning (%) tim/dag tim/dag < 1 tim/dag Arbete I hemmet (%) tim/vecka tim/vecka tim/vecka Motionsaktiviteter (%) 1570 Två gånger i veckan eller mer En gang I veckan

12 Tabell 2. Fysisk arbetsbelastning registrerat med tekniska mätmetoder (medelvärden med standard deviation inom parantes) för huvud, höger skuldra och överarm, underarm och hand, hos lärare (Lär), anestesisjuksköterskor (Ane, operationssjuksköterskor (op), undersköterskor (Usk) och biomedicinska analytiker (BMA); alla kvinnor. Percentil distribution Lär (n=13) Ane (n=12) Op (n=12) Usk (n=13) BMA (n=12) Nacke/skuldra/arm Positioner och rörelser Huvud Positioner ( )* 50 th 14 (6.1) 15 (5.8) 22 (7.0) 12 (5.6) 6.4 (4.8) 90 th 43 (9.2) 45 (6.3) 42 (4.2) 42 (6.8) 37 (5.0) Höger arm Elevation ( ) 50 th 27 (3.2) 28 (3.8) 29 (4.6) 25 (3.9) 30 (4.0) 99 th 88 (12) 89 (14) 93 (12) 95 (14) 73 (6.7) Rörelsehastighet ( /s) 50 th 17 (5.7) 17 (6.9) 21 (4.0) 28 (5.4) 12 (3.8) Variation ( ) Inom minut ( ) Na 33 (4.1) 36 (7.7) 37 (5.6) 41 (3.9) 27 (3.4) Mellan minuter ( ) Na 20 (3.5) 21 (4.0) 21 (3.0) 23 (3.5) 16 (2.5) Muskelaktivitet Trapezius Vila (% av tiden) Na 17 (9.8) 13 (7.8) 18 (14) 9.7 (9.4) 22 (13) Aktivitet (% max MVE) 90 th 13 (4.1) 12 (3.2) 12 (4.4) 15 (3.7) 11 (4.0) Underarm/hand Positioner och rörelser Handled** Positioner ( )*** 50 th -12 (5.7) -11 (5.5) -10 (5.2) -8.7 (7.4) -20 (10) Rörelser Vila < 1 /s (% of time) Na 5.1 (2.2) 6.2 (4.0) 4.9 (1.9) 4.2 (2.5) 5.7 (3.9) Rörelsehastighet ( /s) 50 th 6.4 (3.2) 6.1 (3.0) 6.9 (3.0) 9.7 (3.9) 5.0 (2.1) Muskelaktivitet Underarmen Vila (% av tiden) Na 8.4 (6.7) 13 (5.3) 10 (8.5) 13 (5.5) 7.1 (4.7) Aktivitet (% max MVE) 90 th 17 (9.1) 20 (8.0) 22 (13) 20 (7.6) 18 (5.3) * Positiva värden visar framåtböjning ** mätvärden för en operationssjuksköterska förlorade pga tekniska fel *** Positiva värden visar framåt böjning (palmarflexion) Överrensstämmelse mellan objektiva mätningar och rapporterad fysisk belastning. Korrelationerna mellan svaren i mekaniskt/ fysiskt index och mätvärdena för de personer som deltog i de tekniska mätningarna (N = 51-53) analyserades (Figur 3). Korrelationerna avser de frågor i mekaniskt respektive fysiskt index som anses vara relevanta för något eller några mätresultat, t ex arbetar du med lyftade och/ eller framsträckta armar? och mätningar av armens elevation (90:e percentilen; R=0.30; p=0.03). Generellt var det starkast korrelationer mellan höga rörelsehastigheter och frågor som berörde lyft och fysisk aktivitet (t ex Vilken grad av fysisk aktivitet krävs vanligtvis i ditt arbete? och rörelsehastighet i höger arm (50 percentilen; R= 0.52; p<0.001). 12

13 Data från tekniska mätningar Kroppställningar och rörelsehastigheter Muskelaktivitet Kroppsregion Huvud Övre rygg Höger arm Handleder/händer Trapezius Underarm Position Rörelse Position Rörelse Position Rörelse Position Rörelse Vila Aktivitet Vila Aktivitet Vila ( ) /s ( ) /s ( ) /s ( ) /s <1 /s p50 p90 p50 p50 p90 p50 p50 p99 p50 p50 p50 % av tid p90 % av tid p90 % av tid Frågor ur mekaniskt/fysiskt index Står på knä/sitter på huk Arbetar med ryggen framåtböjd + + Arbetar med huvudet bakåtböjt Arbetar med huvudet framåtböjt Arbetar med lyftade armar Utför noggranna rörelser Går Lyfter föremål som väger 1-5 kg Lyfter föremål som väger 6-15 kg Lyfter föremål som väger kg Lyfter föremål som väger > 45 kg Hoppar, kliver, förflyttningar Fysisk aktivitet i arbetet Mekaniskt index (hela skalan) Fysiskt index (hela skalan) R = R = R = R = Figur 3. Spearmans korrelationer (R) mellan mätvärden registerade genom tekniska mätningar av den fysiska arbetsbelastningen (inklinometri, goniometri och EMG) hos kvinnor, och deras rapporterade fysisk belastning enligt enkätfrågor i mekaniskt index och fysiskt index. + anger positiva samband; - negativa samband. De olika gråskalorna anger värdena för korrelationerna (mörkare grå anger högre korrelation), enligt beskrivning under figuren. 13

14 Psykosocial arbetsmiljö Krav, kontroll och socialt stöd (Job Content Questionnaire): En stor andel av Lär och Ane upplevde höga krav i arbetet. Medan majoriteten av lär och Ane också upplevde att de hade goda möjligheter att påverka sitt arbete (dvs. höga värden för kontrol)l, var dessa värden något sämre hos BMA. En klar majoritet av Usk upplevde låg kontroll i arbetet, dvs deras värden låg under medianvärdet för referentpopulationen. Upplevelsen av socialt stöd hos operationspersonalen var högre än medianvärdet för referenterna, medan Lär och BMA låg på ungefär samma nivå som referenterna. Olika typer av krav i arbetet (Copenhagen Psychosocial Questionnaire): Lär låg mycket högt i dimensionen emotionella krav; både jämfört med övriga grupper i detta projekt och jämfört med referentpopulationen. Andra studier av lärare har visat likartade resultat, vilket tyder på att det är arbetets karaktär (kontakt med barn) som ställer höga emotionella krav. Lärarna hade också förhöjda nivåer avseende krav på att dölja känslor, jämfört med referenterna. Även de andra fyra grupperna låg högre än referenterna. De sensoriska kraven (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) låg särskilt högt för Op och BMA. Utmattning (Maslach Burnout Inventory; figur 4) Lärarna hade en signifikant högre grad av utmattning jämfört med alla de övriga grupperna och jämfört med referentpopulationen. En hög andel av lärarna (26 %) hade en medelpoäng 4, vilket innebar att de i genomsnitt svarade En gång i veckan eller oftare, på frågorna i utmattningsskalan (se exempel på frågor i metoddelen). Genomsnittet för gruppen av lärare låg dock lägre än för patientgruppen som sökt vård på grund av utmattningssyndrom. Även dimensionen cynism/likgiltighet (dvs. en coping strategi för att hantera emotionell belastning) låg något högre hos lärarna jämfört med referentpopulationen. Även operationspersonalen hade högre genomsnittliga värden för utmattning jämfört med referentpopulationen (figur 4). Operationspersonalen hade låga värden i dimensionen cynism/likgiltighet. De genomsnittliga värdena för professionell effektivitet låg högt hos alla fem grupperna. Figur 4. Maslach Burnout Inventory, dimensionen utmattning. Figuren visar de genomsnittliga värdena för Usk, Ane, Op, Lär och BMA, samt för patienter som sökt vård på grund av utmattningssyndrom (n = 74), och en referentgrupp med allmänpopulation från två nordiska länder. I figuren anges poängen (0-6 poäng) med svarsalternativen i text för frågorna i skalan. 14

15 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen som deltog i fördjupade undersökningar (totalt 485 personer) fick vid intervjun besvara öppna frågor om arbetsmiljön. De frågor som ställdes var: Vad är positivt med ditt arbete?, Vad är negativt med ditt arbete?, Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? och Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Nedan presenteras de vanligaste svaren för de olika yrkesgrupperna. Hos lärarna var antalet positiva kommentarer fler än de negativa. En majoritet av personalen angav att kontakten med elever och arbetskamrater var positiva faktorer i arbetet, liksom själva undervisningen. Många tyckte att arbetet var omväxlande, självständigt och utvecklande. Över hälften av lärarna svarade att stress, för hög arbetsbelastning och en ständig känsla av att inte hinna med var negativa faktorer i arbetsmiljön. En tredjedel av lärarna angav att det var för mycket administrativt arbete. För mycket stillasittande och dålig ergonomi vid datorarbetsplatsen angavs som belastande för kroppen, liksom att bära/transportera böcker och annan utrustning. Lärarnas förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön var att minska stressen, t ex. genom fler lärare och mindre elevgrupper. Hos operationspersonalen var antalet positiva kommentarer tre gånger så många som de negativa. Över hälften av personalen angav att arbetskamraterna och gemenskapen var en positiv faktor i arbetsmiljön, och nästan lika många tyckte att arbetet var omväxlande. En majoritet av Ane och Op svarade spontant att arbetet var roligt och att de tyckte om sina arbetsuppgifter. Särskilt Op upplevde att arbetet var utvecklande och lärorikt, medan flest Ane angav att arbetet var självständigt och ansvarsfullt. Drygt en tredjedel av personalen upplevde att stress, pressat operationsschema och höga krav på produktivitet var negativa faktorer i arbetsmiljön. Övriga faktorer som upplevdes negativt var brister i organisationen och ledningsproblem, samt arbetstider/ jourschema. Ergonomiska belastningar påtalades särskilt av Op. En lång rad olika arbetsmoment upplevdes som belastande för kroppen, såsom lyft/förflyttningar av tunga patienter, sängar och teknisk utrustning, samt obekväma arbetsställningar. Personalens förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön berörde framför allt ergonomiska faktorer, åtgärder för att minska stressen (mer personal, lugnare arbetstempo) samt förbättringar i den fysiska arbetsmiljön. Även hos BMA var antalet positiva kommentarer något fler än de negativa. En majoritet av BMA gruppen angav att kontakten med arbetskamrater och patienter var positiva faktorer i arbetet, liksom att arbetet innebar kompetensutveckling. Många tyckte att arbetet var varierat, självständigt och flexibelt. Cirka 40 % av BMA angav stress, hög arbetsbelastning och liten personalstyrka som negativa faktorer i arbetsmiljön. Arbetsställningar och ergonomi angavs också som negativa fatorer i arbetsmiljön, vilket också framkom i frågan om vilka arbetsmoment som var mest belastande för kroppen. På grund av bland annat tyngre patienter, komplicerade undersökningar (bedside) och begränsade möjligheter att anpassa utrustningen blev ergonomin åsidosatt. Genom att byta ut arbetsstolar, öka möjligheterna till att ställa in och anpassa utrustningen kan arbetsmiljön enligt BMA gruppen förbättras. Schemaläggning med rotation på olika arbetsuppgifter samt kortare pass med ultraljud var andra förslag till förbättringar. Muskuloskeletala smärttillstånd Andelen personer, i de olika yrkesgrupperna, med rapporterade muskuloskeletala smärttillstånd i fem olika kroppsregioner (nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter) framgår av tabell 3. I tabellen visas också skillnaderna mellan grupperna; univariat och justerat för individ- och livsstilsfaktorer. Nacke: Prevalenserna av smärttillstånd i nacken var lika höga för Lär, Usk och BMA, medan Ane hade signifikant lägre prevalens. Efter justering av individfaktorer hade lärarna signifikant högre nivåer än Ane och Op. Axlar: BMA hade den högsta prevalensen av smärttillstånd i axlarna, följt av Usk. Lärarna hade den lägsta prevalensen. Handleder/händer: Smärttillstånd i handleder/händer var betydligt vanligare hos Usk (37%) än hos de övriga fyra grupperna. Även här hade lärarna den lägsta prevalensen (17%). Ländrygg: Usk hade även den högsta prevalensen av ländryggbesvär, medan BMA hade den lägsta. Fötter: Operationspersonalen hade betydligt mer smärttillstånd i fötterna än 15

16 lärare och BMA. Detta var särskilt uttalat hos Usk (26 %) som hade nästan dubbelt så hög risk jämfört med BMA (10 %), även efter justering av individfaktorer. Generellt hade lärarna låga prevalenser från alla kroppsregioner utom nacken. Ane och Op låg medelhögt jämfört med de övriga, utom för nacken där de hade lägre frekvens. Usk rapporterade mer besvär än de övriga grupperna för handleder/händer, ländrygg och fötter. Hos BMA var det vanligast med besvär från axlarna och nacken, medan bara få BMA hade smärttillstång i ländrygg och fötter. Justering för individ- och livsstilsfaktorer innebar bara små förändringar av gruppernas förhållande till varandra. Tabell 3. Prevalenser av muskuloskeletala fall* av smärta/besvär i nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter hos kvinnliga lärare (Lär), anestesisjuksköterskor (Ane), Operationssjuksköterskor (Op), undersköterskor (Usk) och biomedicinska analytiker (BMA). Prevalenskvoter (PR) och 95 % confidesintervall (CI) har beräknats med Poisson regression, univariat och justerat för individ- och livsstilsfaktorer**. Resultat i fetstil är statistiskt signifikanta. Kroppsregion Fall av smärta/besvär* Crude/univariat Justerat för individoch livsstilsfaktorer** Yrke N % PR (CI) PR (CI) Nacke Lär Ane ( ) 0.77 ( ) Op ( ) 0.80 ( ) Usk ( ) 0.94 ( ) BMA ( ) 0.97 ( ) Axlar Lär Ane ( ) 1.10 ( ) Op ( ) 1.11 ( ) Usk ( ) 1.22 ( ) BMA ( ) 1.32 ( ) Händer Lär Ane ( ) 1.25 ( ) Op ( ) 1.47 ( ) Usk ( ) 1.95 ( ) BMA ( ) 1.62 ( ) Ländrygg Lär Ane ( ) 1.06 ( ) Op ( ) 1.07 ( ) Usk ( ) 1.34 ( ) BMA ( ) 0.82 ( ) Fötter Lär Ane ( ) 1.53 ( ) Op ( ) 1.47 ( ) Usk ( ) 1.84 ( ) BMA ( ) 0.90 ( ) *Baserat på frekvens och intensitet av smärta/besvär de senaste 12 månaderna. ** Ålder, BMI, antal hemmavarande barn, egen tid för återhämtning, arbete i hemmet, motion och rökning. 16

17 Fördjupad undersökning Resultaten från de kliniska undersökningarna av nacke, axlar, armbågar och händer jämförs med andra yrkesgrupper som har blivit undersökta med samma metod. I figur 5 visas den procentuella andelen som fått minst en diagnos i nacke och/eller axlar vid undersökningen, i olika yrkesgrupper. Usk, Ane och BMA hade medelhöga prevalenser av diagnoser från nacke/axlar (25 %, 23 % resp 22 %) jämfört med övriga yrken, medan Op och Lär hade låga prevalenser (17 % resp 14 %). Diagnoser i armbåge och/eller hand (figur 6) var ovanliga hos Lär, Ane och Op, medan BMA låg på en medelhög nivå. Usk hade däremot en relativt hög förekomst av diagnoser i händer/armågar (13%) jämfört med andra yrken. Figur 5. Andel kvinnor (%) i olika yrkesgrupper med minst en diagnos i nacke/axlar. Grupperna i denna studie har svarta staplar. Fiigur 6. Andel kvinnor (%) i olika yrkesgrupper med minst en diagnos i armbåge/hand. Grupperna i denna studie har svarta staplar. 17

18 Sambandsanalyser Associationer/samband mellan muskuloskeletala smärttillstånd i nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter har analyserades i förhållande till exponeringar i form av fysisk arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och individ- och livsstilsfaktorer, med univariat och multivariat metodik. Totalt ingick 18 olika variabler i dessa analyser. Dimensionerna i Maslach Burnout Inventory (utmattning, cynism/likgiltighet och professionell effektivitet) har inte tagits med, eftersom vi har anser det vara ett utfall snarare än en exponering. Vi kunde inte heller lägga in resultaten från de tekniska mätningarna i den multivariata modellen, eftersom vi bara hade mätvärden från ett mindre antal personer. Univariata analyser De univariata sambanden mellan de olika exponeringarna och utfallen för de fem kroppsregionerna framgår av tabell 4. Multivariata analyser Vid de multivariata analyserna lades samtliga 18 variabler in i modellen. Analysen upprepades gång på gång, och i varje steg togs den variabel bort som hade högst p-värde., I den slutliga modellen hade alla kvarstående variabler ett p-värde under 0.1 ( Backward procedur ). Dessa ansågs ha de starkaste sambanden med smärttillstånden i de olika kroppsregionerna (tabell 5). De starkaste sambanden med smärttillstånd i nacken hade högt mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser), lågt fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet), missnöjd med datorarbetsplatsen utformning, höga krav, låg kontroll, höga känslomässiga krav, låga sensoriska krav samt låg ålder. De starkaste sambanden med smärttillstånd i axlarna hade högt mekaniskt index, missnöjd med datorarbetsplatsens utformning, krav och lite egen tid för återhämtning. För handleder/händer var de starkaste sambanden mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, hög ålder, högt BMI och inga/få hemmavarande barn. Smärttillstånd i ländryggen var starkast associerade med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, låga sensoriska krav, hög ålder, högt BMI och lite egen tid för återhämtning. De starkaste sambanden med smärttillstånd i fötterna var högt BMI, högt fysiskt index, hög ålder, höga krav, inga eller få hemmavarande barn samt låg kontroll. 18

19 Tabell 4. Univariata samband mellan fall med besvär/smärta från nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter, och fysisk exponering, psykosocial arbetsmiljö samt individ- och livsstilsfaktorer, beräknat med Poisson regression. Antalet möjliga poäng i respektive skala anges för numeriska variabler. Tabellen visar univariata analyser för hela studiepopulationen, med prevalenskvoter (PR) och 95% confidensintervall (CI). Övergripande p-värden anges för kategoriska variabler. Resultat i fetstil är statistiskt signifikanta. Handleder/händer Nacke (N=1584) Axlar (N=1583) (N=1586) Ländrygg (N=1580) Fötter (N=1589) Skala p PR (CI) p PR (CI) p PR (CI) p PR (CI) p PR (CI) Fysisk arbetsbelastning Mekanisk index ( ) 1.06 ( ) 1.07 ( ) 1.05 ( ) 1.06 ( ) Fysiskt index ( ) 1.04 ( ) 1.07 ( ) 1.05 ( ) 1.11 ( ) Nöjd med datorarbetsplatsens utformning <0.001 < Nöjd Varken/eller 1.14 ( ) 1.15 ( ) 0.96 ( ) 1.12 ( ) 1.37 ( ) Missnöjd 1.45 ( ) 1.34 ( ) 1.21 ( ) 1.26 ( ) 1.20 ( ) Psykosociala faktorer Krav ( ) 1.46 ( ) 1.47 ( ) 1.55 ( ) 1.68 ( ) Kontroll ( ) 0.82 ( ) 0.48 ( ) 0.81 ( ) 0.66 ( ) Socialt stöd ( ) 0.89 ( ) 0.85 ( ) 0.80 ( ) 0.77 ( ) Känslomässiga krav ( ) 1.05 ( ) 1.01 ( ) 1.08 ( ) 1.12 ( ) Krav att dölja känslor ( ) 1.09 ( ) 1.10 ( ) 1.06 ( ) 1.06 ( ) Sensoriska krav ( ) 1.24 ( ) 1.37 ( ) 1.08 ( ) 1.24 ( ) Ledarskap ( ) 0.91 ( ) 0.93 ( ) 0.86 ( ) 0.87 ( ) Tillit till egen förmåga ( ) 1.08 ( ) 1.22 ( ) 1.11 ( ) 1.08 ( ) Individ- och livsstilsfaktorer Ålder 0.99 ( ) 0.99 ( ) 1.03 ( ) 1.00 ( ) 1.03 ( ) BMI 1.01 ( ) 1.01 ( ) 1.03 ( ) 1.02 ( ) 1.09 ( ) Antal hemmavarande barn 1.00 ( ) 0.98 ( ) 0.83 ( ) 0.96 ( ) 0.76 ( ) Egen tid för återhämtning tim/dag tim/dag 1.09 ( ) 1.22 ( ) 0.99 ( ) 1.21 ( ) 1.09 ( ) < 1 tim/dag 1.32 ( ) 1.37 ( ) 0.96 ( ) 1.37 ( ) 0.88 ( ) Arbete I hemmet tim/vecka tim/vecka 1.17 ( ) 1.07 ( ) 0.91 ( ) 1.15 ( ) 0.95 ( ) 21 tim/vecka 1.26 ( ) 1.20 ( ) 0.91 ( ) 1.16 ( ) 0.94 ( ) Motionsaktiviteter Två gånger i veckan eller mer En gang I veckan 1.04 ( ) 0.97 ( ) 0.77 ( ) 1.03 ( ) 0.99 ( ) Någon enstaka gang eller aldrig 1.13 ( ) 1.03 ( ) 1.01 ( ) 1.15 ( ) 1.19 ( ) Rökvanor Har aldrig rökt Slutat röka för > 6 månader sedan 1.07 ( ) 1.03 ( ) 1.28 ( ) 1.11 ( ) 1.47 ( ) Röker, men ej dagligen 1.28 ( ) 0.98 ( ) 0.82 ( ) 1.26 ( ) 0.92 (0.47 (1.79) Röker dagligen 1.26 ( ) 1.36 ( ) 1.73 ( ) 1.35 ( ) 1.66 ( ) 19

20 Tabell 5. Slutlig modell av samband mellan muskuloskeletala smärttillstånd i nacke, axlar, handleder/händer, ländrygg och fötter, och fysisk arbetsbelastning, psykosociala faktorer samt individoch livsstilsfaktorer, beräknat med multivariata analyser (Poisson regression, backward procedure )* för hela studiepopulationen, med p-värden (övergripande för kategoriska variabler), prevalens kvoter (PR) och 95 % confidens intervall (CI). Neck (N=1412) Shoulders (N=1419) Hands (N=1431) Low back (N=1406) Feet (N=1440) Scale p PR (CI 95%) p PR (CI 95%) p PR (CI 95%) p PR (CI 95%) p PR (CI 95%) Fysisk arbetsbelastning Mekanisk index < ( ) < ( ) ( ) < ( ) Fysiskt index 7-21 < ( ) < ( ) Nöjd med datorarbetsplatsens utformning Nöjd Varken/eller 1.08 ( ) 1.15 ( ) Missnöjd 1.23 ( ) 1.22 ( ) Psykosociala faktorer Krav ( ) ( ) ( ) < ( ) ( ) Kontroll 1-4 < ( ) ( ) ( ) Känslomässiga krav ( ) Sensoriska krav ( ) ( ) Individ- och livsstilsfaktorer Ålder ( ) < ( ) < ( ) BMI ( ) ( ) < ( ) Antal hemmavarande barn ( ) ( ) ( ) Egen tid för återhämtning tim/dag tim/dag 1.24 ( ) 1.15 ( ) < 1 tim/dag 1.25 ( ) 1.29 ( ) *Variablerna socialt stöd, ledarskap, tillit till egen förmåga, motion, hushållsarbete och rökning kvalificerade sig inte till den slutliga modellen för någon kroppsregion. 20

21 DISKUSSION Metoder Liksom i alla studier som bygger på både självrapporterad exponering och självrapporterad hälsa, måste resultaten tolkas med viss försiktighet. Det är välkänt att personer som har smärta kan skatta sin exponering (fysisk och psykosocial) högre än den som är frisk (32). Av den anledningen ville vi se i hur hög grad de objektiva tekniska mätningarna samvarierade med frågorna om arbetsställningar och fysisk belastning i enkäten. De tekniska mätningarna tar inte hänsyn till variationen av belastning mellan olika arbetsdagar registreringarna avser endast den dag som mätpersonen bär sin utrustning, som kan vara både mindre eller mer fysiskt ansträngande än vanligt. Frågorna i enkäten stämmer inte heller helt med de dimensioner vi kan registrera med tekniska mätmetoder. Frågan Arbetar du med noggranna rörelser? kan vi inte registrera, men troligtvis har en person som arbetar med noggranna rörelser en lägre rörelsehastighet, vilket vi kan mäta. Trots dessa svårigheter anser vi att korrelationerna mellan rapporterad belastning och tekniska mätningar var rimligt höga. T ex frågan Vilken grad av fysisk aktivitet krävs vanligtvis i ditt arbete? visades ha relativt stark korrelation med rörelsehastighet i armar och rygg. Fysisk arbetsbelastning Såväl de tekniska mätningarna som enkätsvaren visade - som väntat - att lärarna låg på en bra nivå i avseende den fysiska arbetsbelastningen. En del lärare påtalade dock att datorarbetet var ansträngande för kroppen, med ergonomiska brister i utformningen av arbetsplatsen. Andelen arbetstid med datorarbete ökar alltmer och detta är därför en viktig arbetsmiljöfråga. Lärarna har dock huvudsakligen ett varierande arbete och de fysiska belastningarna ger sannolikt inte någon förhöjd risk för skador i rörelseorganen. Operationspersonalen hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Mätningarna visade att Op hade de mest ansträngande arbetsställningarna, f f a för armarna och nacken, medan Usk generellt arbetade med snabbare rörelser. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del vila och väntan mellan (eller under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa viloperioder varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. Usk är den grupp som har de tyngsta arbetsuppgifterna - de står och går, lyfter och bär, samt transporterar patienter och utrustning. Operationspersonalen gav många olika exempel på arbetsmoment som är ansträngade och belastande för kroppen, t ex. lyft och hantering av patienter och utrustning, statiska arbetsställningar vid operationerna och långa transporter av utrustning, op-bord och sängar. För BMA var det största problemet de statiska arbetsställningarna i samband med ultraljudsundersökningarna. På många av arbetsplatserna var det också begränsade möjligheter att individanpassa utrustningen (britsar, bord, monitorer etc). BMA arbetade med 30 graders framåt- eller utåtförd överarm i genomsnitt under arbetsdagen, vilket kan innebära risk för skuldersmärta (1). Mätningarna att BMA hade en låg genomsnittlig vila i underarmens extensorer vilket visar en statisk belastning i muskulaturen (17). Andra belastande moment var bedside-undersökningar (dvs undersökningar som utförs med patienten liggande i sin sjuksäng) och arbetsprov då undersökaren står böjd över patienten. Psykosocial arbetsmiljö Alla fem grupperna framhöll positiva faktorer i arbetet. För lärarna var det kontakten med eleverna och själva undervisningen, att arbetet var omväxlande och utvecklande samt att de hade goda möjligheter att påverka sitt arbete. Detta bekräftas av att lärarna hade höga genomsnittliga värden i dimensionen kontroll. Majoriteten av operationspersonalen trivdes och tyckte arbetet var roligt, intressant och utvecklande. De positiva faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön bekräftas av dimensionen socialt stöd där operationspersonalen hade högre värden än referenterna. En stor andel av BMA tyckte att arbetet var 21

22 utvecklande, stimulerande och innebar nya utmaningar. I samtliga grupper tyckte de flesta att arbetskamraterna var en positiv faktor i arbetet. Resultaten av vår undersökning visar att en stor andel av lärarna upplevde en mycket pressad arbetssituation. Så mycket som 76 % av personalen upplevde höga krav i arbetet, och lärarna låg extremt högt i dimensionen emotionella krav. Vid intervjuerna angav mer än hälften spontant att stress, tidsbrist och för hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetet. Allt fler arbetsuppgifter och högre krav på administration upplevdes särskilt betungande. Våra data visar en förhöjd grad av utmattning hos lärarna, dels jämfört med referentgruppen och dels jämfört med grupperna inom sjukvården. Detta innebär en risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. Under de senaste decennierna har det skett en lång rad av förändringar inom skolan, som påverkar arbetsförhållanden för lärarna. Arbetet i skolan präglas av politiska beslut från både statlig och kommunal nivå. Andra exempel är förändringar i läroplanen, nya betygssystem, konkurrens mellan privata och kommunala skolor, ökade dokumentationskrav, ny teknik med datoriserad kommunikation, längre arbetstid i skolan och tidvis intensiv bevakning i massmedia. På våra undersökta skolor har det också varit en relativt hög personalomsättning bland skolledarna. Oavsett om förändringarna har upplevts positivt eller negativt, kan förändringsprocesserna i sig bidra till ökad stress (33). Även arbetet på operation var förknippat med höga krav. Majoriteten (68 %) låg över medianvärdet för referentpopulationen i dimensionen krav. En ännu högre andel (78%) rapporterade låg kontroll i arbetet, dvs att de hade små möjligheter att påverka vilka arbetsuppgifter som skulle prioriteras, eller hur de kunde utföras. Detta gällde särskilt för USK. I många yrken har låg kontroll visat sig vara en riskfaktor för belastningsskador (19). Vi tror dock att arbetets karaktär med fasta rutiner och icke påverkbara operationsprogram kan vara en bidragande förklaring till varför man svarat så. Den låga kontrollen behöver således inte nödvändigtvis vara en riskfaktor för besvär inom operationsverksamhet, men detta kommer att utredas närmare vid analyserna av våra uppföljande enkäter. En tredjedel av personalen påtalade att stress var en negativ faktor i arbetsmiljön. Många ansåg att arbetstempot hade ökat och att det blev ett alltmer pressat operationsprogram. Flera beskrev att arbetet innebar ett betungande ansvar under stress. Den genomsnittliga poängen i dimensionen utmattning låg dock betydligt lägre än för lärarna. Det fanns en stor spridning mellan olika operationsavdelningar i nivån av utmattning. På några av operationsavdelningarna fanns det också ett missnöje med långa arbetsdagar, jourschema och beredskap, medan sådant missnöje inte tycktes finnas på andra avdelningar. BMA gruppen upplevde lägre krav men också lägre kontroll i arbetet jämfört med referentpopulationen. I dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor samt sensoriska krav låg BMA gruppen emellertid högre än referentpopulationen. En förklaring till detta kan vara att emotionella och känslomässiga krav associeras till kraven i patientkontakten, medan krav och kontroll frågorna snarare har koppling till arbetets struktur. Höga sensoriska krav beskrivs som krav på precision, koncentration och uppmärksamhet, vilka är sådana krav som ställs i ultraljudsarbetet. Enkätsvaren visade låg risk för utmattning. Hälsotillstånd i muskler och leder Andelen lärare som rapporterade att de hade smärta i nacken var på medelhög nivå, vilket var något oväntat med avseende på den relativt låga fysiska arbetsbelastningen. Jämfört med kvinnor i andra yrken (11) hade lärarna dock en låg frekvens av diagnoser i nacke/axlar. Vi tolkar detta som att många av lärarna hade smärta från nacken, men inte av så allvarlig karaktär att det blev någon diagnos vid den kliniska undersökningen. Många lärare angav stress och muskelspänning som möjliga orsaker till smärta från nacken, vilket bekräftas av våra analyser om samband mellan smärta och psykosociala faktorer. Smärta och diagnoser i armbåge/hand var ovanliga hos lärarna. Usk, Ane och Op hade en medelhög förekomst av besvär och diagnoser i nacke/axlar, jämfört med kvinnor i andra yrken (11). Detta var något oväntat med avseende på att arbetet är fysiskt krävande. Särskilt Op, som hade de mest ansträngande arbetsställningarna, hade oväntat lite besvär respektive diagnoser. De av våra jämförelsegrupper med högst förekomst 22

23 av smärta från rörelseorganen hade ensidiga och/eller tunga arbetsuppgifter, med liten variation och möjlighet till återhämtning (t ex repetitivt industriarbete och lokalvård). En skyddande faktor för operationspersonalen kan således vara att arbetsuppgifterna är mycket varierande. En annan skyddande faktor kan vara att de flesta trivs mycket bra med sitt arbete, vilket sannolikt minskar risken för spänningstillstånd på grund av psykosociala faktorer. I denna studie var Usk den yrkesgrupp som var mest drabbad av smärta från rörelseorganen, vilket troligtvis förklaras av deras fysiska arbetsbelastning. Den kroppsregion som skiljde sig mest från de andra två grupperna var smärta från handleder/ händer, där Usk låg högt i besvärsnivå även jämfört med andra yrken. Usk har många handintensiva och frekvent förekommande - arbetsmoment, t ex. att öppna sterila förpackningar, justera handtag på benstöd och att lyfta tungt (galler, mm.). Andelen BMA med rapporterade smärttillstånd i nacke-axelregionen var förhållandevis hög medan andelen med diagnoser i nacke/axlar respektive armbåge/hand var på en medelhög nivå. En hög överarmsvinkel och statisk belastning i underarmen tror vi är den största anledningen till besvär i skuldror och underarmar. Förslag till åtgärder Lärarnas egna förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde framför allt åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen. Många önskade ökade resurser till skolan, i form av ökad bemanning och mindre elevgrupper. Flera ville minska kraven på administration och datorarbete. Det fanns också önskemål om tydligare ledning. Andra förslag till förbättringar var bättre utformning av datorarbetsplatserna, samt åtgärder för att sänka ljudnivån. Resultaten av vår undersökning bekräftar behovet av stressreducerande åtgärder. Vi tror att det behövs samordnade studier/utredningar med aktörer från både skola, kommun, stat och universitet/högskola, för att i detalj utreda vilka faktorer i lärarnas arbete som påverkar stressnivåerna och som är mest angelägna att åtgärda. Det finns också behov av att samordna regelverk och krav från olika instanser. Eftersom en stor del av kraven på lärarna beror på politiska beslut, behövs insatser även på denna nivå. Operationspersonalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde framför allt åtgärder för att minska den fysiska arbetsbelastningen, t ex. genom bättre lyfthjälpmedel och mindre transporter av tunga apparater. Det är särskilt angeläget att minska belastningen för handleder/händer hos USK, t ex genom förbättrad konstruktion av operationsborden och de sterila förpackningarna. Det framkom också önskemål om åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av ökad bemanning, bättre planering och mindre komprimerat operationsprogram. Många önskade förändringar i schemaläggning och joursystem, samt minskad ljudvolym på salar och i pausrum. Vår undersökning visade att det fanns ganska stora skillnader mellan de olika operationsenheterna avseende ergonomiska problem och lösningar, stressnivå, rutiner, schemaläggning och organisation. Vi tror att erfarenhetsutbyte och tips mellan olika operationsavdelningar kunde vara av värde, t ex. genom gemensamma möten eller via digitala plattformar. En annan möjlighet vore en gemensam inbyggd företagshälsovård för sjukvården som skulle ha bättre möjlighet att bygga upp bransch-specifik kompetens. Sådan företagshälsovård finns i flera andra delar av landet. Även BMA:s förslag till förbättringar berörde åtgärder för att förbättra ergonomin i undersökningssituationen, t.ex. genom mer användarvänlig teknisk utrustning som underlättar för brukaren att variera arbetsställning. Genom schematekniska åtgärder, som t.ex. begränsat antal ultraljudsundersökningar per dag, längre tid för varje undersökning och större variation i schemat, kunde både den psykiska och den psykosociala arbetsmiljön förbättras. Vi instämmer i samtliga dessa förslag. Sambandsanalyser Både fysiska, psykosociala och individuella faktorer hade starka samband med smärttillstånd från rörelseorganen. Arbetsställningar och rörelser (mekaniskt index) kvarstod i den slutliga modellen (med lägst p-värde), för nacke, axlar och ländrygg, medan fysiskt index (går, lyfter 23

24 och bär) hade starkast samband med smärttillstånd i fötterna. Tillfredsställelse med datorarbetsplatsen utformning hade samband med smärta i nacke och axlar, men inte för smärta i övriga kroppsregioner. Upplevda krav hade samband med smärta från samtliga kroppsregioner, medan låg kontroll visade tydligast samband med smärta i händerna. Emotionella krav hade samband med nacksmärta. Hög ålder hade betydelse för smärta i händerna och fötterna, medan låg ålder hade samband med smärta i nacken. Liknande resultat har vi funnit i andra undersökningar (17). Inte oväntat fanns det tydliga samband mellan högt BMI och smärta i fötterna. Även för ryggen och händerna fanns samband med högt BMI, dock mindre tydligt. Hypotesen att många hemmavarande barn (och mycket hemarbete) skulle öka risken för smärta stämde inte många barn hemma var en skyddande faktor för smärta i händer och fötter. Dessa resultat kvarstod när hänsyn tagits till ökad ålder. PROJEKTETS NYTTIGGÖRANDE OCH KOMMUNIKATIONSPLAN Projektet har redovisats och diskuterats i många olika sammanhang. På de arbetsplatser där vi gjort fördjupade undersökningar har vi dels presenterat resultaten muntligt, dels skrivit rapporter som har publicerats i Arbets- och miljömedicins rapportserie med titel Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder : Rapport 9/2011, 13/2012 och 14/2012 (skolor), Rapporterna 32-35/2011 (operation) och Rapport 1/2013 (ultraljud). Dessutom har tre sammanfattande rapporter, som omfattar alla deltagare i varje yrkesgrupp, publicerats: Arbetsmiljö och hälsa hos lärare i grundskolan (Rapport nr 14/2013), Arbetsmiljö och hälsa hos ultraljudsanvändare (Rapport nr 25/2013 och Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal (Rapport nr 30/2013). Samtliga rapporter finns att hämta på från AMM. Dessutom har olika delar av projektet presenterats vid flera internationella och nationella konferenser: International Ergonomic Association (IEA) i Recife, Brasilien 2012, Prevention of Muskuloskeletal Disorders (Premus) i Busan, Korea 2013, Medicinska Riksstämman 2012, Arbets- och miljömedicinska Vårmötet i Umeå 2012 och i Malmö 2013, samt under Kunskapsveckan för lärare, Lund Vi har skrivit om resultaten i vår egen tidskrift Bulletin från Arbets- och miljömedicin: Arbetsmiljö på operation samarbete mellan medicin och teknik (Nr 1/2013) och Hur mår våra lärare? (Nr 2/2014). Artikel har också skrivits i operationssjuksköterskornas tidning Uppdukat Våra resultat om lärarnas pressade arbetssituation och förhöjda grad av utmattning har resulterat i ett nätverk i Skåne, bestående av rektorer, representanter från Kommunförbundet och forskare från Lunds Universitet (Arbets- och miljömedicin, Psykologiska Institutionen, Rättssociologiska Institutionen och Lunds Tekniska Högskola). Avsikten är att söka medel för fortsatt forskning med syfte att förbättra lärarnas arbetssituation, med metoder som är väl förankrade hos lärare och rektorer. Rapporten om lärarna har presenterats för berörda på Arbetsmiljöverket, inför deras riktade satsning med inspektioner på skolorna. Vi har också nära samarbete med belastningsergonomerna vid Arbetsmiljöverket och har redovisat resultaten även för dem. Två vetenskapliga artiklar kommer att skickas in för publicering under 2015 (preliminära titlar): Physical workload and psychosocial work environment in female nurses, teachers and sonographers - associations with musculoskeletal pain ; Arvidsson I, Gremark Simonsen J, Dahlqvist C, Björk J and Nordander C, samt Swedish teachers in risk of burnout Arvidsson I, Persson R, Björk J, Håkansson C. En tredje artikel kommer att skrivas om resultaten av uppföljningsstudien, samt en fjärde om lärarnas utmattning, i ett prospektivt perspektiv. Dessutom kommer detta projekt vara bas för en doktorsavhandling om fördjupad analys av ergonomiska faktorer vid ultraljudsarbete, (Jenny Gremark Simonsen). 24

25 Referenser 1. Hansson T, Westerholm P (red). Arbete och besvär i rörelseorganen. En vetenskaplig värdering av frågor om samband. [Work and musculoskeletal disorders. A scientific evaluation of relationships] (in Swedish) Arbete och Hälsa 2001:12; Lundberg U. Psychophysiology of work: stress, gender, endocrine response, and work-related upper extremity disorders. Am J Ind Med 2002;41: Östergren PO, Hansson B, Balogh I, Isacsson A, Ørbæk P, Winkel J et al. Incidence of shoulder and neck pain in a working population - effect modification between mechanical and psychosocial exposures at work. J Epidemiol Community Health 2005;59: Buckle PW, Devereux JJ. The nature of work-related neck and upper limb musculoskeletal disorders. Applied Ergonomics 2002;33: Viikari-Juntura E, Martikainen R, Luukkonen R, Mutanen P, Takala EP, Riihimaki H. Longitudinal study on work related and individual risk factors affecting radiating neck pain. Occupational and environmental medicine 2001;58: Nordander C, Ohlsson K, Balogh I, Hansson GÅ, Axmon A, Persson R et al. Gender differences in workers with identical repetitive industrial tasks: exposure and musculoskeletal disorders. International Archives of Occupational and Environmental Health 2008;81: Sheikhzadeh A, Gore C, Zuckerman JD, Nordin M. Perioperating nurses and technicians' perceptions of ergonomic risk factors in the surgical environment. Appl Ergon 2009;40: Bos E, Krol B, van der Star L, Groothoff J. Risk factors and musculoskeletal complaints in nonspecialized nurses, IC nurses, operation room nurses, and X-ray technologists. Int Arch Occup Environ Health 2007;80: Janssens J, Balogh I, Küller R. Arbetslokaler för diagnostiskt ultraljud. Synergonomiska aspekter. Slutrapport för forskningsprojektet "Synergonomi vid ultraljudsarbete", AFA T-32:03; Mathiassen SE. Diversity and variation in biomechanical exposure: what is it, and why would we like to know? Appl Ergon 2006;37: Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å et al. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;52(10): Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson, K, Granqvist L, Nordander C, Arvidsson I et al. Physical workload in various types of work; part I: wrist and forearm. International Journal of Industrial Ergonomics 2009;39: Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 2001;27: Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3: Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005; 119, Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31: Arvidsson I, Axmon A, Skerfving S. A follow-up study of musculoskeletal disorders 20 months after introduction of a mouse-based computer system. Scand J Work Environ Health 2008;34(5): Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press;

26 19. Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Larsson B, Österberg K. Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout a prospective controlled study. BMC Public Health 2010; 10: Richardsen A. Factorial Validity and Consistency of the MBI-GS Across Occupational Groups in Norway. Int J of Stress Management 2005; 3: Ahola K, Honkonen T, Isometsä E, Kalimo R, Nykyri E, Koskinen S, Aromaa A, Lönnqvist J. Burnout in the general population. Results from the Finnish health 2000 Study. Soc Psychiatr Epidemiol 2006; 41: Kuorinka I, Jonsson B, Kilbom Å, Vinterberg H, Biering-Sørensen F, Andersson G et al. Standardised Nordic questionnaires for the analysis of musculoskeletal symptoms. Applied Ergonomics 1987;18: Holmstrom E, Moritz U. Low back pain--correspondence between questionnaire, interview and clinical examination. Scand J Rehabil Med 1991;23: Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc 1982;14: Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A, Skerfving S. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37: Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S et al. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16: Arvidsson I, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Skerfving S. Changes in physical workload with implementation of mouse-based information technology in air traffic control. International Journal of Industrial Ergonomics 2006;36: Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Ohlsson K, Åkesson I, Nordander C. Rationalization in meat cutting consequences on physical workload. Applied Ergonomics 2012; 43: Balogh I, Ohlsson K, Nordander C, Unge J, Mathiassen S, Skerfving S et al. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part III: Goniometry of the wrist. J Electromyogr Kinesiol 2009:5: Nordander C, Balogh I, Mathiassen SE, Ohlsson K, Unge J, Skerfving S et al. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part I: Surface electromyography of m. trapezius, m. infraspinatus and the forearm extensors. J Electromyogr 31. Barros AJD and Hirakata VN. Alternatives for logistic regression in cross-sectional studies: an empirical comparison of models that directly estimate the prevalence ratio. BMC Medical Research Methodology 2003,3: Hansson G-Å, Balogh I, Unge Byström JU, Ohlsson K, Nordander C, Asterland P, et al. Questionnaire versus direct technical measurements in assessing postures and movements of the head, upper back, arms and hands. Scand J Work Environ Health 2001;27(1): de Lange AH, Taris TW, Kompier MAJ, Houtman ILD, Bongers PM. Effects of stable and changing demand-control histories on worker health. Scand J Work Environ Health 2002;28:

27 Vi har upprättat en kohort med 1591 kvinnor från fem vanliga yrken: Operationssköterskor (Op), anestesisköterskor (Ane), undersköterskor på operation (Usk), biomedicinska analytiker som gör ultraljudsundersökningar (BMA) samt lärarinnor (Lär). Enkät har skickats ut vid baseline och i genomsnitt ca 28 månader därefter. Data från uppföljningen är inte analyserade ännu, varför rapporten enbart omfattar resultat från baseline. Fallen definierades baserat på kombinationen av frekvens och intensitet av rapporterade besvär. Samband mellan smärttillstånd och arbetsbelastning, individ- och livsstilsfaktorer analyserades med multivariat analys, backward proceedure. Samband påvisades för nacken med högt mekaniskt index, lågt fysiskt index, missnöje med datorarbetsplatsens utformning, höga krav, låg kontroll, höga känslomässiga krav, låga sensoriska krav samt låg ålder. axlarna med högt mekaniskt index, missnöjd med datorarbetsplatsens utformning, krav och lite egen tid för återhämtning. handleder/händer med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, hög ålder, högt BMI och inga/få hemmavarande barn. ländryggen med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, låga sensoriska krav, hög ålder, högt BMI och lite egen tid för återhämtning. fötterna med högt BMI, högt fysiskt index, hög ålder, höga krav, inga eller få hemmavarande barn samt låg kontroll. De ergonomiska problem som framkommit vid intervjuerna av operationspersonal har presenterats för studenter på Lunds tekniska högskola. Ett särskilt problem avsåg de statiska, obekväma och ansträngande arbetsställningarna som uppkom då operationssjuksköterskorna assisterade under operationer. Med hjälp av en operationhake höll de isär såret under operationen. Haken har ett grepp som tvingar Op till ett böjt och icke funktionellt handgrepp. Studenterna tog fram prototyp för en hållare till haken, som ger möjlighet till en mer ergonomisk handledsställning, samt att byta hand vid behov under operationen. Hållaren till haken utvärderas f n på två operationsavdelningar. Medicinsk service Labmedicin, Arbets- och miljömedicin LUND Tel E-post amm@skane.se Internet: 27