Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 35/11 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Operationsavdelningen, Centrallasarettet i Växjö Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Gert-åke Hansson Anna Larsson Björn Karlson Catarina Nordander

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 4 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 8 Fysisk arbetsbelastning 11 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 14 Förslag till åtgärder 15 DISKUSSION 16 Hälsotillstånd i muskler och leder 16 Psykosocial arbetsmiljö 16 Fysisk arbetsbelastning 16 REFERENSER 17 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2

3 3 BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både fysisk och psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Labmedicin Skåne bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. Operationspersonal anses ha ett arbete med flera olika riskfaktorer för belastningsskador, men mycket få studier har utvärderat detta. Vi har därför genomfört en studie av ergonomiska förhållanden, psykosocial arbetsmiljö och besvärsförekomst hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor som arbetar på operationsavdelningen, Centrallasarettet i Växjö. Undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Denna rapport omfattar dels resultat för de olika yrkesgrupperna från alla sjukhusen, dels resultat för personalen i Växjö jämfört med de övriga operationsavdelningarna. Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos operationspersonalen, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien i Växjö genomfördes under perioden december februari 11, och de tekniska mätningarna i maj 11. Undersökningsdeltagare i Växjö Samtliga undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor anställda på operationsavdelningen tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 73 kvinnor (97% av de tillfrågade), varav 26 var undersköterskor, 24 narkossjuksköterskor och 23 operationssjuksköterskor. Medelåldern för gruppen var 48 (23-64) år och de hade i medeltal varit anställda i (.5 43) år. 3

4 4 Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer med arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 68/73 personer (93%). Enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index (se tabell, sid ). Karasek och Theorells krav kontroll modell (5) innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till mittvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 6). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd arbetssituation eller job strain ) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är - i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ), som beskrivs i Kristensen et al (7). Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet 4

5 5 för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos 12 undersköterskor, 12 narkossjuksköterskor och 12 operationssjuksköterskor (representativt urval). Två av mätningarna (på operationssjuksköterskor) genomfördes i Växjö, medan de övriga genomfördes på tre andra sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. För att få meningsfull information rörande belastning för en yrkesgrupp behövs mätningar från minst personer i varje grupp. Data som redovisas i denna rapport omfattar därför mätdata från alla fyra sjukhusen sammanslaget Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades, via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet, som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (12). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. 5

6 6 RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Samtliga sjukhus: Andelen personer med diagnos i nacke/axlar låg på en medelhög nivå för operationspersonalen (alla tre grupperna %), i jämförelse med kvinnor i andra yrken som undersökts med samma metod (figur 1). En hög andel av undersköterskorna (13%) hade minst en diagnos i armbåge/hand, medan sådana diagnoser var relativt ovanliga hos narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna (5% i båda grupperna; figur 2). 5 4 Undersköterskor 3 Narkossköterskor (%) Operationssköterskor Städning Tandhygienister Laminatproduktion Lätt montering, plast Bromsmontering Fiskberedning Formsprutning, gummi Parkettstavsortering Frisörer Flygledning, mus Undersköterskor OP Narkossköterskor Delvis datorarbete Flygledning, varierat Operationssköterskor Hemtjänst Varierat industriarbete Daghem Lärare Figur1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Markerade grupper består av undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen Undersköterskor (%) 15 Narkossköterskor Operationssköterskor 5 Flygledning, varierat Lärare Light assembly, thermoset Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Bromsmontering Städning Fiskberedning Tandhygienister Undersköterskor - OP Flygledning, mus Injection moulding, rubber Laminattillverkning Frisörer Parquet slat sorting Hemtjänst Delvis datorarbete Daghem Narkossköterskor Operationssköterskor Figur 2. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i armbåge/hand, i olika yrkesgrupper. Grupperna med undersköterskor (n=93), narkossjuksköterskor (n=94) och operationssjuksköterskor (n=99) består av personal från fyra olika sjukhus i Södra sjukvårdsregionen. 6

7 7 Växjö jämfört med övriga sjukhus: Diagnoser i nacke/axlar var ungefär lika vanliga hos personalen i Växjö (alla tre yrkesgrupperna) som på övriga operationsavdelningar (figur 3). Armbåge/hand besvär var dock betydligt vanligare hos undersköterskorna i Växjö, jämfört med kollegorna på de andra sjukhusen: 58 % rapporterade besvär de senaste 7 dagarna, jämfört med 28 % på övriga sjukhus; p=.1 (ej i figur). Även diagnoser i armbåge/hand var vanligare hos undersköterskorna i Växjö (figur 3). Växjö Övriga Op-avdelningar 3 Andel (%) med diagnos USK Narkos OP USK Narkos OP Nacke/axlar Armbåge/hand Figur 3. Diagnoser. Andel (%) av undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna med minst en diagnos i nacke/axlar, respektive armbåge/hand. I denna figur visas värdena för personalen i Växjö jämfört med motsvarande yrkeskategori från operationsavdelningar på de andra sjukhusen. Självrapporterade besvär från olika kroppsdelar (de olika yrkesgrupperna i Växjö): En hög andel av undersköterskorna rapporterade att de hade haft besvär från armbågarna och händerna de senaste sju dagarna. Däremot var deras förekomst av besvär från nacke, axlar och fötter förhållandevis låg. Narkossjuksköterskorna rapporterade besvär framför allt från nacke, axlar och ländrygg. Operationssjuksköterskorna hade generellt låga eller medelhöga nivåer. Mycket få operationssjuksköterskor rapporterade besvär från ländryggen (figur 4). Undersköterskor Narkossköterskor Op-sköterskor Andel (%) med besvär Nacke Axlar Armbågar Händer Rygg nedre Knän Fötter Figur 4. Självrapporterade besvär. Andel (%) av undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna i Växjö, som rapportat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna. 7

8 8 Psykosocial arbetsmiljö Rapportering av resultat för personalen i Växjö (alla yrkesgrupperna sammanslagna), jämfört med övriga operationsavdelningar: Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 5): En hög andel av personalen i Växjö (84 %) upplevde höga krav i arbetet, jämfört med 59 % av personalen på de övriga operationsavdelningarna. Lika stor andel rapporterade låg kontroll. Andelen personer som rapporterade lågt stöd eller en spänd arbetssituation (s.k. job strain) låg också signifikant högre än genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna. Växjö Övriga OP-avdelningar Andel personer (%) *** *** *** Höga krav Låg kontroll Lågt stöd Job strain Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under mittvärdet för Skånepopulationen ), samt andel personer med job strain (kombination av höga krav och låg kontroll), hos operationspersonalen i Växjö (n=67) jämfört med operationspersonal på tre andra sjukhus (n=193). Olika typer av krav i arbetet: Generellt upplevde operationspersonalen betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken. Sannolikt kan detta delvis förklaras av arbetets karaktär (sjukvård). Operationspersonalen i Växjö upplevde något högre emotionella krav och högre krav på att dölja känslor, jämfört med personalen på de övriga operationsavdelningarna (figur 6). Operationspersonalen upplevde också höga sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision) jämfört med referenterna. Beträffande detta var personalen i Växjö på samma nivå som de övriga operationsavdelningarna. 8

9 9 Växjö Övriga OP-avdelningar Referenter 9 Medelpoäng (skala -) * ** Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos operationspersonal från Växjö (n=67), jämfört med personal från operationsavdelningar på tre andra sjukhus (n=172). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= ) Utbrändhet (utmattning): Personalen i Växjö låg på en högre nivå i dimensionen utmattning, jämfört med det genomsnittliga värdet för personalen på de övriga operationsavdelningarna. Cynism och professionell effektivitet var på samma nivå som övrig operationspersonal. Generellt hade operationspersonalen (alla sjukhusen) högre värden för utmattning än referentpopulationen bestående av personer med olika yrken, men långt under värdena för utmattade patienter. Cynism låg på en bra nivå och den professionella effektiviteten var hög. Växjö Övriga OP Referenter Patienter * Utmattning Cynism Prof. effektivitet medelvärden Figur 7. Utmattning - Maslach Burnout Index. Genomsnittliga poäng i dimensionerna utmattning, cynism och professionell effektivitet. Figuren visar dels värdena för personalen i Växjö jämfört med övriga operationsavdelningar, dels värdena för en referentpopulation och en grupp patienter med utmattningssyndrom. 9

10 Ledarskap: Ledarskapet upplevdes något sämre på operationsavdelningen i Växjö, jämfört med två av de övriga operationsavdelningarna. En annan operationsavdelning, av samma typ och storlek, låg på samma nivå som Växjö (Figur 8). I figuren visas också poäng för lärare på tre olika skolor, som besvarat samma enkät. Referentpopulationen hade en genomsnittlig poäng som var högre än hos de flesta av våra undersökta grupper. Genomsnittliga poäng (skala -) Växjö OP OP - Växjö OP OP x Skola Skola Skola 3D-stapel 9 Referenter Figur 8. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika operationsavdelningar, samt för kvinnliga lärare på tre olika skolor. Dessutom visas poängen för referentpopulationen.

11 11 Fysisk arbetsbelastning Mekaniskt och fysiskt index (baserat på enkätsvar jfrån alla operationsavdelningarna): Det mekaniska indexet (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) visade att 68 % av operationssjuksköterskorna låg i högsta belastningskategorin, jämfört med 52 % av undersköterskorna och 41 % av narkossjuksköterskorna. Det fysiska indexet (tunga lyft och fysisk aktivitet) visade omvänt att 61 % av undersköterskorna låg i högsta exponeringskategorin, jämfört med 46 % av narkossjuksköterskorna och 44 % av operationssjuksköterskorna (tabell 1). Tabell 1. Andel personer (%) fördelade i fyra belastningskategorier (I IV), baserat på antalet poäng för mekaniskt index (arbetsställningar och rörelser) och fysiskt index (lyft och fysisk aktivitet) för undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. I tabellen anges också den genomsnittliga poängsumman för respektive yrkeskategori. Index Kategorier Undersköterskor (n=72) Narkossjuksköterskor (n=7) Operationssjuksköterskor (N=68) Mekaniskt index (poäng) I % 4 % % II % 9 % 4 % III % 46 % 28 % IV % 41 % 68 % Medelvärde, poäng (range) (15-28) 19 (12-27) 21 (15-31) Fysiskt index (poäng) I 7-8 % 3 % 2 % II 9-3 % 9 % 15 % III % 43 % 4 % IV % 46 % 44 % Medelvärde, poäng (range) 15 (-21) 14 (8-21) 13 (8-) Resultat av de tekniska mätningarna: Den fysiska belastningen för operationspersonalen låg generellt på en medelhög nivå, i jämförelse med kvinnor i cirka 25 andra yrken, som undersökts med samma mätmetoder (figur 9-11). Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, som hade mer framåtböjt huvud (gruppens genomsnittliga medianvärde 22º under mätperioden; figur 9) och eleverade armar (genomsnittligt medianvärde 29º; figur ), jämfört med undersköterskorna och narkossjuksköterskorna. Mätningarna visade också att samtliga grupper lyfte sina armar mer än 53º - 56º) under % av arbetspasset, vilket är mycket jämfört med många andra undersökta yrkesgrupper. 11

12 12 5 Framåtböjning av huvudet, antal grader Undersköterskor Narkossköterskor Operationssköterskor Tandläkare I K Lokalvård TO K Plastgradning I K Gummirensning K Minkskinnsortering K Tandläkare Jkp K Tandhygienister III Kuvertöppning K Packning sanitet K Formsprutning termop Bromsmontering K Delikatess Datainmatning postgi Kontors- datorarbete Kycklingberedning DK Op-sköter skor Formsprutning gummi Dagis alla K Fiskberedning Gbg K Parkettstavsortering Lokalvård EO K Anestesisköterskor Nummerupplysning K Parkettstavsortering Undersköterskor op Datainmatning postgi Utgångskassa Rast K Flygledning K Dörrmontering bilar Parkettstavsortering FlygS K Traversarbete K ARBETE Figur 9. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Framåtförning av höger arm, antal grader Undersköterskor Narkossköterskor Flygledning K FlygS K Parkettstavsorter ing Plastgradning I K Delikatess Rast K Parkettstav sor tering Utgångskassa Op- sköterskor Lokalvård TO K Frisörer NO K Gummirensning K Dörrmontering bilar Tandläkare Jkp K Kycklingberedning DK Packning sanitet K Anestesisköterskor Parkettstavsortering Traversarbete K Bromsmontering K Lokalvård EO K Dagis alla K Kontors- datorarbete Tandhygienister III Undersköterskor op Formsprutning gummi Sjuksköterskor ortop Fiskberedning Gbg K Formsprutning termop Operationssköterskor CI95_P CI95_M UARP5_M ARBETE Figur. Elevation (dvs. framåtförning; antal grader) av höger överarm hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Undersköterskorna hade generellt högre rörelsehastigheter, för både huvud, armar och händer, jämfört med de andra två grupperna (se exempel i figur 11). 12

13 13 Rörelsehastighet höger arm (grader per sekund) Operationssköterskor Undersköterskor Fiskberedning Gbg K Packning sanitet K Dörrmontering bilar Lokalvård TO K Lokalvård EO K Delikatess Formsprutning gummi Bromsmontering K Formsprutning termop Frisörer NO K Parkettstavsortering Plastgradning I K Utgångskassa Parkettstavsortering Undersköterskor op Sjuksköterskor ortop Traversarbete K Dagis alla K Gummirensning K Op- sköterskor Anestesisköterskor Tandhygienister III Rast K Kontors- datorarbete Parkettstavsortering Tandläkare Jkp K Flygledning K Narkossköterskor FlygS K ARBETE y Figur 11. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. Den genomsnittliga muskulära belastningen i underarmen var relativt låg för alla tre grupperna, jämfört med kvinnor i andra yrken. Alla grupperna hade också relativt hög andel vila i skuldermuskulaturen (-18 % av tiden), vilket tyder på god möjlighet till återhämtning mellan ansträngande moment. Muskelbelastningen för undersköterskorna var något högre jämfört med de andra två grupperna. 13

14 14 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen i Växjö (totalt 73 personer) fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Nedan presenteras undersökningsdeltagarnas spontana svar. Antalet positiva kommentarer var betydligt fler än de negativa. En majoritet av personalen tyckte att arbetet var roligt och omväxlande. Det var dock anmärkningsvärt att över 6 % av personalen angav stress, underbemanning och för hög arbetsbelastning som negativa faktorer i arbetet. Det är en hög andel i jämförelse med de övriga operationsavdelningarna. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? (alla) Omväxlande, olika situationer varje dag, varierande arbetsuppgifter Roligt arbete, trivs bra Arbetskamraterna, team arbetet Utvecklande, utmanande, spännande, intressant arbete Patientkontakt, man hjälper människor, en patient åt gången Självständigt, ansvarsfullt Vad är negativt med ditt arbete? (alla) Stress, högt tempo, hög arbetsbelastning, det är som ett löpande band För lite personal, pressat op-program, betungande ansvar under stress Ergonomiska faktorer Långa arbetsdagar Jour och beredskap räknas inte in i arbetstiden Arbetstiderna, nattarbete Ledningsproblem, tuff chef Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Undersköterskor: Lyft, förflyttning och uppläggning av patienter Hantering/förflyttning av op-bord, staplar och sängar Justera arm- och benstöd, lyfta och hålla ben Lyft av galler och instrument Narkossjuksköterskor: Förflyttning av tunga op-bord och sängar, samt narkosutrustning. Lyft och förflyttning av patienter från op-bord till säng och vice versa, vändningar Att hålla mask vid sövning av patienter (barn) Obekväma arbetsställningar, ff a i ambulansen Operationssjuksköterskor: Att hålla kameran Att hålla hakar Man står stilla länge, under långa operationer Obekväma, statiska arbetsställningar under operation Lyft av galler och instrument Tunga lyft och förflyttning/vändning av patienter 14

15 15 Förslag till åtgärder Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de (spontana) svar som förekom med högst frekvens. De vanligaste svaren står överst. Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Ergonomi Öka medvetenheten, tänka på sin egen arbetsställning och lyftteknik Använda befintliga hjälpmedel, t ex glidplattor, pall och handtag till op-bord Det behövs bättre hjälpmedel för att hålla kameran. Man borde slippa hålla i kameran Att förflytta patienterna inne på op-rummet i stället för i sänghallen Be om hjälp vid lyften, att hjälpas åt Kontinuerlig utbildning i lyftteknik Bättre ergonomi i ambulanserna Anställa annan personal (starka män!) för lyft och transporter Takliftar på varje op-sal Organisation/ledning Anställ mer personal Tempot är för högt, det behövs mer vila mellan operationerna Anpassa operationsprogrammet efter personaltillgången Jourerna borde ingå i arbetstiden, införa 3-skift Kortare dagar, för långa arbetspass, återgå till 8 tim/dag Bättre planering, bättre schemaläggning Arbetsledningen borde lyssna mer på personalen Man borde byta av varandra vid långa operationer 15

16 16 DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder De sammanlagda resultaten från alla operationsavdelningarna visade att undersköterskorna, narkossjuksköterskorna och operationssjuksköterskorna hade en medelhög frekvens av diagnoser i nacke/axel, jämfört med kvinnor i andra yrken (3). Undersköterskorna hade däremot en relativt hög frekvens av diagnoser i armbåge/hand, jämfört med andra yrkesgrupper. Operationssjuksköterskorna hade, trots besvärliga arbetsställningar, en relativt låg frekvens av rapporterade besvär och diagnoser. Personalen i Växjö hade inte någon anmärkningsvärt hög andel personer med smärta och besvär från nacke/axel regionen, i jämförelse med de övriga operationsavdelningarna. Rapporterade besvär och diagnoser i armbåge/hand regionen var dock särskilt vanliga hos undersköterskorna i Växjö. Detta kan bero på vissa handbelastande arbetsmoment, så som att öppna sterila förpackningar, justering av ben- och armstöd och att lyfta tungt (galler, mm.). Eftersom den undersökta gruppen är relativt liten finns det risk för att resultatet beror slumpmässiga variationer. Vi rekommenderar dock att frågan utreds närmare, kanske med hjälp av företagshälsovården. Psykosocial arbetsmiljö Arbetet på operationsavdelningen i Växjö innehöll många positiva faktorer. En majoritet av personalen tyckte att arbetet var roligt, omväxlande, intressant och utvecklande. Arbetskamraterna och team arbetet upplevdes också positivt. Flera av resultaten i vår undersökning visade dock att det var en pressad arbetssituation för personalgruppen. En stor andel rapporterade att stress, tidsbrist och för hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetet, och flera ansåg att bemanningen var för låg. Så mycket som 84 % av personalen rapporterade höga krav i arbetet, och 68 % sk. job strain (dvs en spänd arbetssituation). Dessutom var den genomsnittliga poängen för utmattning signifikant högre i Växjö än på de övriga operationsavdelningarna. Detta kan innebära en risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. Flera personer gav också synpunkter på schemaläggning, joursystem och långa arbetsdagar. Fysisk arbetsbelastning De tekniska mätningarna visade att operationspersonalen generellt hade en medelhög fysisk belastning, i jämförelse med kvinnor i en lång rad andra yrken. Operationspersonal har ett fysiskt varierande arbete. Arbetets karaktär medför en del väntan mellan (och under) operationerna, vilket är positivt och ger möjlighet till återhämtning. Dessa viloperioder varvas uppenbart med många tunga moment, vilket framkom i de mekaniska och fysiska indexen, samt beskrevs i svaren på de öppna intervjufrågorna. De mest ansträngande momenten är lyft och förflyttning av patienter, transporter av apparater, sängar och operationsbord, samt lyft av instrument och galler. Sådana kortvariga höga belastningar syns inte alltid i resultaten av de tekniska mätningarna, eftersom dessa registrerar den genomsnittliga belastningen för mätpersonerna under arbetsdagen. Operationssjuksköterskorna hade de mest ansträngande arbetsställningarna, speciellt för armar och nacke, vilket även framkom vid de tekniska mätningarna. En stor del av operationssjuksköterskorna i Växjö angav att det var särskilt ansträngande att hålla i kameran under laparoskopiska operationer. Förslag till åtgärder Personalen lämnade en lång rad förslag till förbättringar av arbetsmiljön. Många av förslagen berörde ergonomiska förhållanden och individernas egen arbetsteknik. Ett särskilt önskemål var att hitta en lösning på problemet med att hålla i kameran under operationerna. De flesta förslagen berörde dock åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av ökad bemanning eller mindre komprimerat operationsprogram. Många önskade också förändringar i schemaläggning och joursystem. Resultaten i denna studie pekar på ett behov av stressreducerande åtgärder. 16

17 17 REFERENSER 1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37: Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 9;52(): Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 1;27: Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3: Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 5; 119, Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 5;31: Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, kskerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 6. Vol 49:11: Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 6;16: Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69: Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 4;14:

18 18 Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på operationsavdelningen, Centrallasarettet i Växjö SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos undersköterskor, narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor på operationsavdelningen på Centrallasarettet i Växjö. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar operationspersonal på fyra medelstora sjukhus i södra sjukvårdsregionen. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna i Växjö bestod av 26 undersköterskor, 24 narkossjuksköterskor och 23 operationssjuksköterskor, alla kvinnor. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 12 personer i varje yrkesgrupp, med deltagare från alla fyra sjukhusen/operationsavdelningarna. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät. Operationspersonalen (alla sjukhusen sammanslagna) hade en medelhög frekvens av besvär från nacke/axlar, jämfört med kvinnor i ett -tal olika yrken som har undersökts med samma metoder. Personalen i Växjö låg på ungefär samma nivå som övriga operationsavdelningar med avseende på smärta/besvär från nacke-axel regionen. Förekomsten av rapporterade besvär och diagnoser i armbåge/hand var dock betydligt högre hos undersköterskorna i Växjö, jämfört med kollegorna på de andra operationsavdelningarna. Orsaken bör utredas, kanske med hjälp av företagshälsovården. En majoritet av personalen i Växjö tyckte att arbetet var roligt, utvecklande och omväxlande. Enkätundersökningen av den psykosociala arbetsmiljön visade dock tydliga tecken på en pressad arbetssituation. Så mycket som 84 % rapporterade höga krav i arbetet, och 68 % angav en kombination av höga krav och låg kontroll (s.k. job strain). Dessa värden är högre än genomsnittet för de övriga operationsavdelningarna. Personalen i Växjö visade också en förhöjd nivå i dimensionen utmattning, både i jämförelse med de övriga operationsavdelningarna och jämfört med referentpopulationen. Mätningarna av den fysiska arbetsbelastningen visade generellt medelhöga värden för operationspersonalen, jämfört med andra yrkesgrupper som undersökts med samma metoder. Arbetsställningarna var mest krävande för operationssjuksköterskorna, medan undersköterskorna hade högre rörelsehastigheter. Vid intervjuerna och via enkätsvar framkom att det förekom flera tunga och belastande moment, t ex lyft/förflyttning av patienter och krävande arbetsställningar vid operationerna. Operationssjuksköterskorna i Växjö angav att det var särskilt ansträngande att hålla kameran vid laparoskopiska operationer. Personalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde ergonomiska faktorer i arbetet, förändringar i schemaläggning och joursystem, samt åtgärder för att minska stress och för hög arbetsbelastning. Resultaten i denna studie pekar på ett behov av stressreducerande åtgärder. Arbets- och miljömedicin Labmedicin Skåne LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet: 18