Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012



Relevanta dokument
Smittskydd&Vårdhygien

Hepatit B Statistik

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Innehåll: Inledning sid 1

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2011.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Hygienombudsutbildning

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Handhygienens dag 4 maj, läs mer på sidan 5

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Ledningskraft - för god och säker vård. Peter Iveroth

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 270/ Bakgrund och övergripande ansvar

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

Risk- och sårbarhetsanalys

MRSA. Information till patienter och närstående

Aktuellt från Strama Gotland

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

PROJEKTSLUTRAPPORT. Projektet drevs med stimulansmedel från socialstyrelsen.

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Projekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN Bilaga 2

Hygienombudsutbildning 2015 Skellefteå. Program

Regeringens proposition 2005/06:199

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI

Rådgivningssjuksköterskor

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Smittskydd Vårdhygien Enheten, SmVE. Verksamhetsplan

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Partsgemensamt arbete om AT-läkares löneprocess

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Humanas Barnbarometer

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

E nyhetsblad från Smi skydd, Värmland. Nr 3 dec 2006

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Smittskydd&Vårdhygien

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Remiss svar BLF - FoHM

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Avtal mellan organisationerna:

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

HÄLSOUNDERSÖKNING AV ASYLSÖKANDE MICAEL WIDERSTRÖM SMITTSKYDDSENHETEN

RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN SMITTVÅRD Oktober 2000

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Kvalitetsbokslut Onkologiska kliniken Sörmland

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Smittrisker Människa -Djur

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28

Transkript:

Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag under 2012. Lagen innebär två stora förändringar. Den ena är att alla nya vacciner ska utvärderas enligt nya lagstadgade kriterier och den ändra stora förändringen är att Smi skapar ett nytt nationellt vaccinationsregister. Landstinget och kommunerna har förberett denna överrapportering av barnvaccinationerna till det nya nationella registret för start 2013. En sammanslagning av Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet samt delar av Socialstyrelsen har beslutats under 2012 och kommer att genomföras 2014. Flera fall av röda hund har konstaterats hos ovaccinerade barn i Stockholmstrakten. Antalet fall av röda hund i Europa har kraftigt ökat under 2012 till närmare 30 tusen varav 90% av fallen konstaterades i Polen och Rumänien. Mässlingsfallen i Europa minskade under året till ca 8 tusen fall mot över 30 tusen fall året innan. I länet har vi haft ett mässlingsfall men inga fall av röda hund. ESBL carba har införts i smittskyddslagen som en ny smittspårningspliktig smitta från mars 2012. Vi har hittills bara haft ett fall i länet och det var 2009. Svensk Vårdhygienisk Förening har gett ut städriktlinjer (SIV) som stöd för landstingen att kunna driva en enhetlig städpolicy i sin verksamhet. Socialstyrelsen gav i mars 2012 ut nya riktlinjer för preventiva insatser mot tuberkulos. Riktlinjerna ger en tydligare definition av vilka personer som ska bli föremål för smittspårning och underlättar därmed smittspårningsverksamheten. Landstingets Kansli Telefon 036 32 10 00 Plusgiro: 10 50 00-4 Smittskydd Vårdhygien E-post smittskydd.vårdhygien@lj.se Bankgiro: 5216-2849 Länssjukhuset Ryhov Hemsida www.lj.se/smittskydd Orgnr: 232100-0057 551 85 Jönköping

Smittskydd. Under våren 2012 upptäcktes, i samband med smittspårning på en skola i Jönköpings kommun, att ett stort antal elever bar på parasiten Dientamöba Fragilis. Vid kontroll på en motsvarande skola i kommunen fann man också där att många elever bar på denna parasit. Då liknande undersökningar ej gjorts i någon större utsträckning tidigare, bedriver en biomedicinsk analytiker på mikrobiologen i Jönköping fortsatt forskning för att undersöka hur smittan uppkommer, bland annat genom att titta på förekomst av maskägg. Flera andra mindre utbrott med tarmsmitta har förekommit under året. Bland annat har vi haft spridning av Shigella i en förskolegrupp där ett av barnen smittats utomlands. Vi har också haft ett utbrott av Salmonella bland barn och personal på en förskola där smittkällan sannolikt varit maten som serverats på skolan. Under året har vi haft fyra stora smittspårningsärenden gällande tuberkulos på tre SFI-skolor i länet, en vuxenutbildning och ett äldreboende. Detta har lett till att 400-500 personer testats för tuberkulos. Smittspårningen har varit ett samarbete mellan infektionskliniken och smittskyddenheten. Från och med 2013 kommer all smittspårningen kring TBC att överföras till Infektionskliniken. Smittskyddsenheten, tillsammans med infektionskliniken, kommer att ingå i ett tuberkulos-team där gemensamma beslut kommer att tas om smittspårningen kring enskilda tuberkulosfall. Barn med MRSA och blodsmittor finns på flera förskolor i länet. Detta har föranlett ett flertal informationsträffar och besök av smittskyddssjuksköterskan, för att säkerställa rutiner och förebygga ytterligare smittspridning. Det finns en stor efterfrågan kring allmän information när det gäller infektioner och smittor från förskolor runt om i länet. Smittskyddssjuksköterskan har gjort ett flertal besök på förskolor runt om i länet, där information har lämnats både till personal och föräldrar. I samarbete På initiativ från smittskyddsenheten har Barnhälsovården påbörjat en föräldrautbildning av BVC-sjuksköterskor, i smittsamma infektionssjukdomar och antibiotika, en så kallad Strama BVC utbildning. I oktober 2012 genomfördes tre träffar för personal inom primär- och slutenvården, med information om årets influensasäsong. Innehållet bestod bland annat av information om influensan, dess typer samt vaccinet och allt praktiskt i samband med vaccination. Samtal fördes också om hur vi ska kunna nå ut med budskapet om vikten av vaccination, framför allt till riskgrupper. Under de senaste åren har antalet influensavaccinerade sjunkit, vilket delvis kan bero på debatten

kring Pandemrix och narkolepsi. Vi kan också i år se att antalet vaccinerade har sjunkit ytterligare. För flera år sedan startade ett projekt kring vaccination mot hepatit B till missbrukare. Under året har tyvärr aktiviteten kring detta projekt varit låg, varför det känns angeläget att inför nästkommande år aktualisera detta projekt. Under året har antalet positiva fall av klamydia ökat. Antalet provtagningar, både på webben och via mottagningar har också ökat. Det är där för svårt att säga om ökningen beror på fler provtagningar eller faktisk ökning av smittan. Oavsett detta bör det förebyggande arbetet mot STI-sjukdomar intensifieras. Ingela Hall har från augusti påbörjat en 50% projekttjänst för att förbättra rutinerna kring hälsoundersökning av nyanlända i länet. Arbete sker i samverkan med bland andra landstingets vårdcentraler, folkhälsoavdelningen och arbetsförmedlingen i länet. Mot slutet av året tillträdde Malin Bengnér överläkare på infektionskliniken en tjänst som biträdande smittskyddsläkare på 10%. Vårdhygien. Hygienläkaren Michael Toepfer har sedan september varit halvtids tjänstledig och då ersatts av överläkare Cecilia Magnusson från infektionskliniken. Arbetet med att bekämpa clostridium difficile utbrottet, CDI, på Höglandssjukhuset har intensifierats under året. En kraftig nedgång av sjukhusrelaterade fall blev resultatet. Även CDI-fallen på Ryhov och Värnamo sjukhus har granskats. Åtgärder har vidtagits på kliniker med fler fall än förväntat. I samband med ändrade rutiner vid CDI lades ett stort arbete på att hitta vetenskapliga belägg för och implementering av klor vid städning. Under sommaren hade vi ett utbrott med Vancomycinresistenta Enterococcer, VRE, på Länssjukhuset Ryhov. Smittskyddsläkaren sammankallade en utbrottsgrupp med representanter från berörda kliniker, förvaltningsledningen, informationsenheten, städenheten och Smittskydd Vårdhygien. Gruppens samordnade insatser bidrog till att utbrottet inom en månad var under kontroll och inga fler fall upptäcktes trots omfattande screening och kontroll prover. Uppföljningen avslutades i december. En viktig lärdom av utbrottet var att befintliga lokaler inte uppfyller behoven av att kunna isolera patienter. Vårdhygien har förordat att lokalerna på akutmottagningen och uppvakningsavdelningen anpassas för att kunna möta behoven.

Med anledning av de utbrott av CDI och VRE vi haft i länet har Smittskydd Vårdhygien fått i uppdrag att se över landstingets städpolicy. Underlag har tagits fram i nära samarbete med de tre sjukvårdsförvaltningarna och städenheterna på sjukhusen. Arbetet med basala hygienrutiner pågår oförtrutet och länet ligger fortfarande bäst i landet när det gäller följsamheten till dessa rutiner. Som förlängd arm från Vårdhygien arbetar utbildade observatörer på ett fördömligt sätt. Dessa träffar Vårdhygien två gånger per år. På handhygienens dag medverkade Vårdhygien på de tre sjukhusen. Material översatt från WHOs handhygienriktlinjer användes. Två av Smittskydd Vårdhygiens medarbetare har deltagit i det nationella arbetet att anpassa materialet till svenska förhållanden. Antalet multiresistenta bakterier, MRB, fortsätter att öka i länet. Via ett väl inarbetat system kontaktas Smittskydd Vårdhygien direkt av mikrobiologen vid fynd av MRB. Omedelbar bedömning görs av vilka kontakter som behöver tas och vilka åtgärder som behöver vidtas. Som ett gott exempel kan nämnas VRE utbrottet under sommaren. En artikel som två av Vårdhygiens hygiensjuksköterskor varit med om att skriva accepterades i slutet av året av American Journal of Infection Control för publicering. Artikeln handlar om hur man förbättrar följsamhet till basala hygienrutiner. Vårdhygien har samarbetat nära med neonatalvårdenheten under året. Hela avdelningen har byggts om under pågående verksamhet och regelbundna luftmätningar har utförts. Eko-odlingar på inneliggande barn har utförts var annan vecka. Detta har bekostats av Smittskydd. Vårdhygien har medverkat i analys av odlingsresultaten. Vårdhygienska, praktiska råd har förmedlats kontinuerligt. Ett nytt MRSA-utbrott identifierades på ett privat vårdhem för personer med psykiatriska diagnoser. Smittspårning, täta kontakter med verksamhetsledning, hygienrond och hygienundervisning för all vårdpersonal genomfördes. Luftmätningar på operationssalar i länet har intensifierats. Vårdhygien har hjälpt till med analys och rådgivning utifrån resultaten. Tillsammans med opererande enheter i länet, i Östergötland och tvätteriet i Norrköping, TvNo, har Vårdhygien medverkat till att nya, tätare operationsarbetskläder tagits fram.

Strama. Strama arbetet har under året fått en tydligare profil. Strama teamen i slutenvården börjar hitta sina roller och påbörjat klinikspecifika förbättringsarbeten. I primärvården har regelboken fått ett förtydligande så att varje vårdcentral är skyldig att ta emot ett informationsbesök av en av våra två stramadoktorer. En verksamhet som ska komma igång under 2013. Arbetet med att skapa antibiotikarapporter i Diver, har pågått i nära samarbete med Cosmic-Divers systemförvaltare och utvecklare. De första rapporterna för primär- respektive slutenvården fanns tillgängliga för användarna i slutet av året. Primärvårdens diagnoskopplade rapporter möjliggör analys av varje vårdcentrals och enskild läkares förskrivningsmönster och utgör ett effektivt verktyg för att öka följsamheten till behandlingsrekommendationerna. Rapporterna presenterades första gången i samband med primärvårdsforum 21/11 och hur man kan använda dem beskrivs på Stramas websidor. Under året har vi påbörjat planeringen av Infektionsverktyget. En projektgrupp har skapats och förberedelserna för införandet har börjat. Infektionskliniken samt Höglandssjukhusets ortopedklinik blir de första att få verktyget som piloter före sommaren 2013. Resten av slutenvården ansluts under hösten. Landstinget lyckades inte uppnå målet att minska antalet recept per tusen invånare. Tvärtom ökade antalet recept till 360 per tusen invånare. Primärvården stod för majoriteten av den ökningen. Även om antalet recept ökade under mätperioden, sågs en positiv trend under det sista halvåret. Från augusti till och med december förskrevs färre recept per månad jämfört med både 2010 och 2011. Detta medförde att antalet recept under hela året 2012, minskade med 4,0% jämfört med 2011. Under våren kallades sju vårdcentraler med högst förskrivning till dialog med hälso- och sjukvårdsdirektör samt smittskyddsläkare. Landstinget begärde att dessa VC skulle upprätta handlingsplaner för att komma tillrätta med sin överförskrivning. Alla sju lämnade in planer och majoriteten av dem har lyckats åstadkomma en stadig minskning. För 2012 sattes ett mål tillsammans med Läkemedelskommittén att förbrukningen av cefalosporiner skulle minska med 10%. Mätt i DDD/ 100 vårddagar har perorala alternativ minskat med -12% medan förbrukningen av intravenösa prep i landstinget har ökat med 7% på årsbasis. När det gäller de intravenösa preparaten ser vi stora variationer mellan sjukhusen. Medan Värnamos förbrukning är oförändrad har Höglandssjukhuset minskat med -11% och Ryhov ökat med 22%. Andelen patienter som fått en VRI har mätts månatligen på de flesta vårdenheter. För att kunna jämföra data från 2012 med 2011 på ett så rättvist sätt som möjligt, har vi endast använt oss av resultaten från de nationella

punktprevalensmätningarna vår och höst. I dessa mätningar har samtliga somatiska vårdenheter deltagit. Baserat på detta har andelen patienter som får en VRI minskat med 21%, från 9,1% 2011 till 7,2% 2012. Målet var en minskning med 20% och vi anser det uppnått, även om sättet att mäta förändringen är ganska vanskligt. Positivt är att både Höglandssjukhuset och Ryhov i sina månatliga mätningar uppvisat låga VRI-tal under största delen av året. De somatiska klinikerna i länet har utsett Strama-ombud (läkare) som fått ett särskilt ansvar för att följa antibiotikaförskrivning, VRI och epidemiologi på den egna kliniken. Strama har i samarbete med Qulturum genomfört en serie lärandeseminarier på varje sjukhus för teamen. Fokus har legat på utbildning kring antibiotika och resistens samt förbättringsarbete. Teamen har utifrån detta gjort kartläggningar av den egna klinikens läge för ovanstående områden. Kartläggningarna har legat till grund för handlingsplaner med syfte att förbättra såväl VRI-situation som antibiotikaanvändning. Strama har under året samverkat med projektet KAD bara när det behövs och Urologienheten, bland annat i syfte att minska överbehandlingen med KAD inom landstinget. Infektionsläkare har fått tid avsatt för att utveckla PM för diagnostik och antibiotikabehandling av KAD-bärare med misstänkt/ konstaterad UVI. Detta PM beräknas vara klart för publicering i början av 2013. Jönköping i mars 2013 Peter Iveroth Smittskyddsläkare