Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Sammilsdalskolan Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag, läroplan samt i den kommunala sektorsplanen (se den kommunala kvalitetsredovisningen). Detta är Sammilsdalskolans redovisning gällande grundskolans och grundsärskolans kvalitet och utveckling. Rapportens disposition 1. Prioriterade områden 2013/2014 2. Resultat 3. Analys och kommentarer 4. Prioriterade områden 2013/2014 5. Organisation och planering Prioriterade områden I början av året var Sammilsdalskolan två skolenheter och efter februari slogs dess ihop med varandra till en stor enhet. De prioriterade målen var uppsatta efter de förutsättningar som rådde i början av läsåret. För att nå uppsatta mål planerades följande prioriteringar inför läsåret 2013/2014: 7-9 F-6 Flex 1 1. Utveckla ledarskap och kommunikation 2. Förbättra studie-och yrkesvägledningsarbetet på skolan. 3. Utveckla värdegrundsarbetet och integrationsarbetet på skolan 4. Lyfta skolans profil Hälsa-och idrott 1. Förbättra det entreprenöriella lärandet 2. Förbättra reflektionskulturen 3. Utveckla värdegrundsarbetet och integrationsarbetet på skolan 4. Utveckla ledarskap och kommunikation 1. Företagande 2. Utveckla elevernas individuella studieplaner 3. Idrott/hälsa/motorik Fakta 2013/2014 Antal elever 496 7-9 284 f-6 212 Varav Flex 1 13 Varav FLex 2 8 Personal 71,25 1

1. Få eleverna att känna sig trygga i sina nya lokaler 2. Få alla elever att höja sina resultat 3. Utveckla elevernas sociala förmåga Genomförande och metod Nedan redovisas vad och hur skolan arbetat för att nå ovanstående mål. 7-9 1. Ledarskap och kommunikation Arbetslagen har haft gemsamma diskussioner på konferens tiden kring ledarskap. Arbetslagen har försökt att ha gemensamma regler för ut lektionsupplägget ska se ut. Alla lärare har erbjudits en föreläsning kring ledarskap i klassrummet med konkreta tips hur detta kan bli bättre. Skolpsykolog Magnus Nilsson har handlett lärarna kring detta ämne under en eftermiddag för att hitta en gemensam grundsyn. För att göra eleverna mer medvetna om sin egen inlärning hade vi under en vecka ett projekt som vi kallade fokusvecka där schemat bröts helt och eleverna kunde fokusera under längre tid på de ämnen de behövde för sin egen inlärning. Syftet var att höja måluppfyllelsen till alla betyg. 2. Studie- och yrkesvägledningsarbete Arbetslagen har arbetat med olika projekt. Åk 8 har haft kommunprao och arbetat med eleverna har även haft skola/arbetslivs projekt. SYV har haft mycket information till åk 9 kring gymnasievalet. De har även besökt mässan kring skola arbetsliv i september. SYV har besökt åk 7 och eleverna har gjort en skrivuppgift om skolan och yrkeslivet. Det har även varit prova på dagar inom idrottsprofilen och föreläsning med yrkesinnehåll. Lärarna har arbetat med att prata om olika yrken inom deras arbetsområden för att göra eleverna medvetna. Skolan planerade att ha SYV-dagar inom varje ämnesområde och vi genomförde endast en av dessa inom praktiskt/estetiska ämnen. Tyvärr lyckades vi inte genomföra resten pga tidsbrist och ekonomi. 3. Värdegrundsarbete Skolan gav alla elever och personal en föreläsning i kränkningar på nätet under augusti månad. Även föräldrar bjöds in. Under idrottsprofilen har eleverna arbetat med materialet Fair play. Under vårterminen började delar av trygghetsteamet en högskoleutbildning kring värdegrundsarbete och skolan kommer att fortsätta med detta under nästa läsår. Lärarna har även tagit upp samtal kring värdegrund under sina lektionspass. De har arbetat med klassrumsplaceringar, klassråd, kamratstödjare i åk 7. 4. Lyfta fram skolansprofil Idrott och hälsa. En plan togs fram i början av läsåret för hur detta arbete skulle bedrivas. De lärare som varit inblandade i planen direkt har arbetat efter denna och upplevt en bra respons. Kontakten med föreningarna har förbättrats genom bättre kommunikation med skolan och besök från skolan. Det har även hållits regelbundna möten med föreningarna. 2

F-6 Att utveckla etreprenöriellt lärande Övergripande har pedagogerna: Lyft idéer och förslag från barnen och uppmuntrat kreativitet Gett eleverna förutsättningar att vara med och planera undervisningen, bl.a. på klassråd, lektioner och utvärderingar. Arbetat med ämnesövergripande projektarbeten i NO och SO. Under läsåret fortbildat sig genom att ta del av aktuell litteratur inom området. Låtit eleverna ta kontakt med företag utanför skolan. Arbetat med ipads i klassrummen, som verktyg, vid redovisningar och textframställning. I årskurserna F-3 har pedagogerna: Uppmuntrat eleverna att ta eget ansvar och gett respons för deras kreativa idéer I F- klassen fokuserat på utveckling av barns nyfikenhet och kreativitet. I klasserna 1-3 utifrån läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav genomfört olika projekt, bl.a. i tvärgrupper med mellanstadiet. Låtit eleverna har vara delaktiga i val av arbetssätt. Låtit eleverna arbeta med projektet att skriva sig till läsning där deras kreativitet och initiativ resulterat i olika texter. I årskurserna 4-6 har pedagogerna: Arbetat med olika projekt som Leksand möter världen där även skapande skola varit delaktiga. Låtit eleverna vara drivande i processen runt projekt där deras förslag och intressen varit grunden för arbetet. För att stärka de sociala målen tillsammans med kunskapsmålen låtit eleverna arbeta i tvärgupper som resulterade i en redovisning för eleverna i F-3. Att förbättra skolans reflektionskultur Övergripande har pedagogerna: Haft regelbunden reflektion tillsammans med elever. Arbetat med kontinuerlig utvärdering, ett s.k. formativt arbetssätt, där varje elev har fått berätta nuläge-vad och hur man vill utveckla. I arbetslaget reflekterat runt den egna lärarens ledarskap. Låtit eleverna skriftligt utvärdera varje arbetsområde. I det dagliga arbetet strävat efter att eleverna muntligt fått utvärdera/reflektera: vad-varför-hur Eleverna har gjort bedömningar av sina egna och andras arbeten, vilket har resulterat i att eleverna utvecklat sin insikt runt centrala förmågor som att bedöma och reflektera. I årskurserna F-3 har pedagogerna Reflekterat med barnen vid dagens slut Pratat med barnen om vad som varit bra eller mindre bra runt olika arbetsområden 3

I årskurserna 4-6 har pedagogerna Arbetat med eleverna som haft en bok som de kallat för eftertankar där eleverna regelbundet fått reflektera. Tillsammans med eleverna utvärderat efter varje arbetsområde något som också funnits med i de pedagogiska planeringarna. Utveckla arbetet med integration och värdegrund Övergripande har pedagogerna: Tillsammans med eleverna gjort gemensamma regler bl.a. på temat arbetsro, att vara en bra kompis, vilka har synliggjorts i klassrummet och regelbundet följts upp. Involverat kurator som på olika sätt varit delaktig i arbetet, både på grupp och individ-nivå. Tillsammans med elever och i personalgruppen aktualiserat likabehandlingsplanen. Hela tiden haft som mål att dagligen se alla elever och vara noga med att ha tilltalat varje elev Arbetat med dilemmafrågor och tillsammans diskuterat olika problem Arbetat med etiska frågeställningar, samtal om olikheter och människors lika värde. Arbetat med det sociala klimatet i klassen, konflikthantering och respekt för andra. Gjort gynnsamma gruppindelningar I årskurserna F-3 har pedagogerna Haft regelbunden reflektion tillsammans med eleverna i samband med att ett nyanlänt barn kommit till klassen Arbetat för att skapa god och trygg stämning i grupperna I årskurserna 4-6 har pedagogerna arbetat med ett område: demokrati, hemma, i skolan, i Leksand och i Sverige där man arbetat med begreppen jämlikhet och jämställdhet. arbetat med dilemma-filmer, grupp och helklass -diskussioner. Arbetat med projektarbetet, Leksand möter världen och Globen, med mottagare F-3 Gett nyanlända elever studiehandledning då de inte har kunnat det svenska språket. Integrerat Flex 1 eleverna på idrottslektionerna (åk 6) Att utveckla ledarskap och kommunikation Övergripande har pedagogerna: Arbetat med tydliga, regler, rutiner och struktur, Byggt på det positiva hos eleven Haft välplanerade pedagogiska planeringar (PP) Låtit eleverna fått ta ansvar och varit ledare inom olika områden. Sörjt för att några av barnen fått ett individuellt utarbetat arbetsschema för varje lektion. I vissa grupper haft halvklass i matte viket varit en bidragande orsak till att eleverna nått målen. I den dagliga undervisningen låtit eleverna genom sina egna idéer och tankar fått möjlighet att påverka undervisningen I årskurserna F-3 har pedagogerna Haft ledarskapsutbildning med skolpsykolog Magnus Nilsson Haft egen kollegial handledning i arbetslaget där man stöttat varandra Varit på föreläsning på temat ledarskap i klassrummet. I årskurserna 4-6 har pedagogerna Startat en studiecirkel omkring ledarskap 4

Flex 1 Företagande Arbetet påbörjades förra året med att alla elever startade sitt eget företag. Detta år har vi mest ägnat åt att göra studiebesök på olika företag. Utveckla elevernas individuella studieplaner Arbetslaget har arbetat mycket med I-PADs och att hitta nya apar som eleverna kan använda utifrån sina förutsättningar Idrott/hälsa/motorik Eleverna var i Friidrottskampen under hösten. De har även fått vara med och prova olika idrotter. Under våren har vi arbetat mycket med simning och vattenvana vilket har varit mycket uppskattat. Flex 2 Utveckla elevernas individuella studieplaner, öka måluppfyllelsen och utveckla eleverna socialt. Arbetslaget har under året arbetat med att tydliggöra vad skolarbetet innebär för den enskilda eleven. De har även jobbat med att få fram vad eleverna är bra på och vad de behöver utveckla. Arbetslaget har arbetat med att få en samsyn på hur verksamheten ska bedrivas. Mycket tid har gått till den sociala biten. Skolpsykolog, kurator och specialpedagog har arbetat tätt med arbetslaget. Arbetslaget har även arbetat med utmaningar för eleverna för att främja deras utveckling både kunskapsmässigt och socialt. Resultat Resultat av genomförda prioriteringar Eleverna har tränats i och har utvecklat förmågor att ta initiativ och driva en ide från tanke till färdig produkt. Elevernas delaktighet i planering och genomförande är något som visat sig vara viktigt för deras motivation. Att eleverna hade en mottagare F-3 för sitt projekt visade sig vara mycket gynnsamt för deras initiativkraft. Lärare fått ytterligare mersmak och går kurs i EPL under hösten 2014. Fokusområdet har gynnat samarbetet i arbetslag Målen har blivit tydligare för eleverna Eleverna tränas tidigt i att reflektera och utvärdera vilket gör att de förstår värdet av utvärdering. Eleverna har utvecklat förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med varandra vilket har gjort att de mer och mer tagit ett större ansvar, något som även är ett av skolans övergripande mål. Lärare har utvecklat förmågan att med en stor grupp genomföra reflektion/utvärdering. Lärare har blivit inspirerade att fortsätta detta arbetssätt. I arbetet över klassgränserna lärde eleverna känna andra elever över klassgränserna vilket blev en viktig del i värdegrundsarbetet och som stärkt gemenskapen Arbetet som stort har gett ett gynnsamt resultat med ett lugnare klimat och färre konflikter samt en större tolerans för varandras olikheter som resultat. De motsättningar som tidigare var vanliga runt elever med utländsk härkomst har kraftigt reducerats och eleverna har fungerat på ett bättre sätt tillsammans. Flex 1 elevernas integrering på idrottslektionerna (åk 6) har varit gynnsamt. Arbetet med Leksand möter världen har gett eleverna ökad förståelse för varandra. Många elever har i större projekt visat prov på förmåga att vara engagerade och ta eget ansvar. Eleverna har kommit med många bra idéer som resulterat i en bra redovisning Elever som haft svårigheter att samarbeta har utvecklats och har visat engagemang och kreativitet. Arbetslaget har fungerat tillfredställande för reflektion och stöttning. Som ett resultat av elevernas arbete med elever utanför den egna gruppen har färre konflikter uppstått och nya vänskaper uppkommit. 5

Majoriteten av lärarna anser att de har utvecklats i sitt ledarskap. De har genom diskussioner med kollegor och genom att få användbara redskap utvecklat sitt ledarskap. Vi har en del kvar att jobba med när det gäller elevernas ansvar för sitt eget lärande. I enkäter känner de sig inte delaktiga i sin undervisning. Både lärare och elever tycker inte att studie ron i klassrummen är tillräckligt bra så även detta behöver arbetas mer med. Under våren hade vi en fokusvecka som gjorde att eleverna fick arbeta mer med sin egen inlärning och detta gjorde att lärarna så att de behövde öva mer på detta. Måluppfyllelsen ökade under denna vecka och de flesta av lärarna eleverna var mycket nöjda med idéen men vi måste utveckla organisationen kring fokusveckan om det ska fortsätta. Lärarna har blivit mer medvetna om att få in SYV-biten i sina ämnen. De har arbetat mycket med projekt och både elever och lärare har tycket att det varit lärorikt. Gymnasieinformationen har varit bra och även samtalen med SYV. Majoriteten av lärarna vill ha tillbaka praon i någon form då det fattas tid och pengar för att utveckla arbeta SYVdagarna. De flesta vill arbeta vidare med temaövergripande ämnesområden kring skola/näringsliv. Eleverna har fått högre insikt i vad de ska lära sig och varför som ett led i SYV arbetet detta år. Det har inte funnit någon direkt gemensam plan för hur man ska jobba med värdegrund bara att man ska det i alla sina ämnen. En del lärare och elever har arbetat mer än andra kring detta. Fair play är det som man arbetat mest med under extra idrotten. De flesta elever trivs och känner sig trygga på skolan. Under året har personalen börjat utbilda sig i arbetet kring värdegrund via skolverkets kurs på högskolan. Vi måste arbeta mer med under nästa år för att få en tydligare samsyn över hur man ska ta sig an arbetet med värdegrund och integrering. Under året har skolan synliggjort sin idrottsprofil och förbättrat samarbetet med de olika föreningarna. En personal har haft detta uppdrag i sin tjänst och har verkligen lyckats lyfta fram skolan och låtit alla elever ta del av profilen även de som inte har idrottsprofil som tillval. Tyvärr gör de ekonomiska förutsättningarna att vi måste ta bort tid för detta under nästa läsår så det blir svårt att utveckla profilen mer under kommande år vilket är mycket synd för skolans utveckling kring denna bit. Flex 1 har haft en del personalbyten vilket lätt till att fokusmålen inte prioriterats. Simningen är det som utvecklats bäst och att man börjat med temaarbete där alla elever kan arbeta utifrån samma tema på sin nivå. Alla elever i Flex 2 har förbättrat sina resultat. Alla har inte lyckats nå betyg men är längre fram i sitt lärande idag än för ett år sedan. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Antal/andel elever med kränkande behandlingsutredningar: Totalt 25 stycken utredningar under året. Mertalet av dessa har varit konflikter mellan två elever där båda känt sig utsatta. Skolan har mätt hur eleverna mår en gång per termin via skoltempen för att få en helhetsbild. Däremellan har mentorer och klasslärare samtal med sina kontaktelever. De flesta elever känner sig trygga och mår bra men tyvärr inte alla. Det kommer fram att det finns en otrygghet och vissa känner sig utsatta kring korridorer, omklädningsrum, matsal och även raster ute. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och skolan kommer att jobba vidare med detta och få bättre rutiner med vuxna ute i verksamheten även när det inte är lektion. Det kommer också fram att det finns hierarkier bland 7-9 där vissa grupper står över andra och där kan en del elever känna sig utsatta och inte accepterade. Det förekommer att elever kränker elever på sociala medier. Skolan hade därför en föreläsning kring nätmobbning i början av året både för elever, personal och föräldrar. Skolan upplever att fler och fler blir medvetna om problematiken både hos elever och personal men att det är svårt att ligga steget före. Nätmobbningen förekommer på skolan oftast periodvis och vid insatser från skola, elevvård och föräldrar lugnar det ner sig. Skolan kommer att fortsätta detta arbete under nästa läsår. 6

Elever i behov av särskilt stöd Antal/andel elever med åtgärdsprogram: Årskurs Flickor Pojkar Totalt 7 5 24 29 8 16 15 31 9 10 18 28 Summa 31 57 88 Årskurs Flickor Pojkar Totalt 1 2 7 9 2 2 4 6 3 3 6 9 4 5 1 6 5 3 6 9 6 8 8 16 Summa 23 32 55 Vi har under detta år skrivit mer åtgärdsprogram än förra året. Detta beror inte på att fler elever kräver stöd utan för att synliggöra för föräldrar och elever att vi ger stöd och att vi hela tiden utvärderar om stödet gett resultat. Skolan har under året arbetat med att säkerställas att besluten som tas vid EHT angående åtgärdsprogram verkställs i arbetslagen. F-9 är organiserad i årskursvisa arbetslag. Varje arbetslag har en representant vid EHT. När beslut tas i EHT angående elevstöd tas kopia på beslutet i två exemplar. Originalet av beslutet läggs i elevens mapp som förvaras i låst arkiv. En kopia ges till mentor som alltid meddelar hemmet. Den andra kopian läggs som bilaga till protokollet från EHT. Specialpedagog eller speciallärare finns alltid med som stöd till mentor att göra utvärderingen efter 6-8 veckor för att se om åtgärderna gett resultat. Åtgärdsprogrammet avslutas alltid efter utvärderingen och ett nytt åtgärdsprogram sätts upp om behoven kvarstår. Vårdnadshavare och elev deltar i utvärderingen och uppföljningen av ev nytt åtgärdsprogram. EHT representanten som är specialpedagog eller speciallärare följer alltid upp med mentor att hemmet meddelats och att åtgärdsprogram skrivs. Specialpedagog hjälper alltid till att skriva åtgärdsprogrammet tillsammans med mentor och föräldrar. Skolan har i under de två första veckorna utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare där man utgår från föregående betyg och sätter upp en plan för terminen. Om en elev befaras att inte nå målen under pågående termin görs en anmälan till EHT som tar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Mentor kontaktar alltid hemmet när en anmälan görs från skolan och specialpedagog finns med som stöd för att mentor gör detta. Den 15 oktober och 15 mars skriver undervisande lärare i infomentor om eleverna ligger under nivå, i nivå eller över nivå i deras ämne. Om eleven ligger under nivå meddelas hemmet även personligen. Annars är det upp till föräldrar att gå in på Infomentor. Specialpedagogerna går igenom alla ämnen och kontrollerar att mentor har kontaktat hemmet och att eleven anmäls till EHT. 7

Specialpedagoger och rektor träffas varje vecka för att gå igenom de elever som är uppe som ärenden och följder upp att åtgärder som beslutats följs av arbetslagen. Kunskaper Nationella prov åk 6 (fram till 2011 åk 5) 2009 2010 2011 Matematik 79 70 84 Engelska 76 82 84 Svenska 76 73 81 NO SO Betyg åk 6 2014 Åk 6 204 Åk 6 flickor 227,4 Åk 6 pojkar 174,2 Åk 9 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Matematik 91 77 89 73 96,2 89,1 Engelska 93 97 94 94 99 96,7 Svenska 97 95 98 96 95,8 95,6 SVA 100 50 NO 93,9 100 94,4 SO 97,1 84,4 8

Genomsnittlig betygspoäng 7 8 9 Bild 12,96 14,03 14,36 Hkk 11,98 12,35 13,87 Idrott och hälsa 11,34 12,04 12,82 Musik 9,91 11,06 11,99 Slöjd 14,39 15,13 16,01 Svenska 10,19 13,04 13,37 Sva 5,63 5 Engelska 11,07 11,16 14,42 Matematik 10,06 10,26 11,52 Geografi 9,66 12,82 13,26 Historia 9,27 12,21 12,47 Religion 9,88 12,26 12,91 Samhällsk. 10,4 11,62 12,8 Biologi 11,34 11,16 13,42 Fysik 12,38 10,92 13,02 Kemi 10,83 10,76 12,99 Teknik 11,74 10 13 Språkval 12,24 11,84 12,28 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Genomsnittlig betygspoäng per ämne 7 8 9 9

Betyg åk 7, 8 och 9 2012 2013 2014 Åk 7 223,1 204,3 185,3 Åk 7 flickor 242,4 211,7 191,6 Åk 7 pojkar 208,6 196,2 182 Åk 8 224,8 193,5 174,5 Åk 8 flickor 239,8 210,8 178,4 Åk 8 pojkar 208 179,4 170,2 Åk 9 225,9 219,1 Åk 9 flickor 242,2 239,7 Åk 9 pojkar 208 203,2 300 250 200 150 100 50 Genomsnittligt meritvärde VT åk 7,8,9. 0 Åk 7 Åk 7 flickor Åk 7 pojkar Åk 8 Åk 8 flickor Åk 8 pojkar Åk 9 Åk 9 flickor Åk 9 pojkar 2012 2013 2014 Analys och kommentarer Har prioriteringarna genomförts? Ja de har genomförts dock har vissa områden har prioriterats mer än andra. Har det varit rätt? Skolan ska enligt Lgr 11 kap 1 bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, att eleverna får möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utvecklar sin förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Detta är centralt och ett område som visat sig vara viktigt då eleverna fått utveckla dessa förmågor vilka i sin tur leder till ökade studieresultat och ökad måluppfyllelse. Området att förbättra skolans reflektionskultur är också ett område aktuell forskning visar vara mycket viktigt för elevernas kunskapsutveckling. Att tillhandahålla s.k. formativ bedömning är en påverkansfaktor med stora effekter relaterade till undervisningen. Ett annat område som också ligger mycket högt är kommunikativ/ömsesidig undervisning vilket handlar om att ha en levande dialog mellan elev 10

och lärare. 1 Gällande att utveckla integration, värdegrund, ledarskap och kommunikation så visar även här aktuell forskning att dessa områden är mycket viktiga för elevernas studieresultat. Områden som forskats på och visat sig avgörande är uppförande/studiero, känsla av positivt sammanhang i klassrummet, kamratpåverkan, ledarskap i klassrummet och lärande i smågrupper inom klassen. 2 De fokusområden skolan haft 2013-14 har tangerat samtliga av dessa delar vilket ger oss en trygghet i att vi prioriterat rätt. Har mål och åtgärder bidragit till ökad måluppfyllelse? Ja vi ser att elevernas resultat och måluppfyllelse gynnats positivt genom de åtgärder vi arbetat med. Vi är inte i mål än men en bit på väg. Fortfarande är pojkarnas resultat sämre än flickornas även om det ser bättre ut i åk 6 detta år än förra året. Åtgärdsprogrammet är också betydligt fler hos pojkarna speciellt i åk 7-9. Lärarna har diskuterat bedömning mycket under året efter skolinspektionens granskning. Det har blivit en mer samsyn på bedömning vilket är bra. Slutbetygen i åk 9 korrelerar mer med nationella proven än tidigare år. När det gäller ledarskap och kommunikation har fortfarande för låga resultat vad gäller elevernas delaktighet. Eleverna känner sig inte delaktiga i sin egen skolgång och de känner att de till stor del inte kan påverka. Vi behöver vara tydligare med vad de kan vara delaktiga i och vad de som elever kan påverka. Dialogen mellan lärare och elever behöver bli bättre. Fler elever upplever att de vet mer om målen och hur de blir bedömda vilket är bra. Måluppfyllelsen i matematik i 7-9 måste bli bättre. Vad är bra? Bra är att skolan baserar sina fokusområden på aktuell forskning och att både lärare och elever upplevt årets fokusområden vara positiva och något man vill fortsätta med. Vad är otillfredsställande? Att det tar tid. Att arbeta med årets fokusområden tar mycket engagemang och tid. Men eftersom de är centrala känns det spännande att fortsätta under kommande år. Vad behöver prioriteras kommande år? Mer tid för reflektion i arbetslagen och handledning för hur man kan arbeta formativt med större elevgrupper. Skolan behöver bli bättre på studie ro i klassrummet. Både personal och elever uttrycker att de inte är nöjda med hur det är idag. Lärarna i 7-9 behöver jobba mer ämnesövergripande för att skapa mer intresse och motivation hos eleverna. Lärarna måste även tänkta till på hur vi får med pojkarna. Varför ser det ut som det gör? Vår åsikt efter att ha tagit del av det goda arbete pedagoger och tidigare ledare arbetat med under året upplever vi att vi har slagit in på en mycket viktig väg för skolans framtid. Vi anser det vara viktigt att hålla ena foten i aktuell forskning kring skolan och den andra i verksamheten. Vi har under året sett, inte minst, de sociala målen förändrats till det positiva och att medvetenheten kring bedömning har blivit bättre både hos elever och lärare. 1 Synligt Lärande, Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat: Sveriges Kommuner och landsting, s.40 2 Ibid, s. 22 11

Prioriterade områden 2014/2015 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Mattelyftet Ämnesövergripande temaområden 12

Verksamhetsplan 2014/2015 Organisation Elever Personal Verksamhet Planering Augusti September Oktober November Skolstart Utvecklingssamtal och IUP Mitterminsavstämning Höstlov Skoltemp December Plan mot diskriminering och kränkande behandling Betyg och bedömning Januari Februari Mars April Utvecklingssamtal och IUP Sportlov Mitterminsavstämning Enkäter Maj Juni Juli Betyg och bedömning Kvalitetsredovisning Leksand 2014-06-28 Annica Sandy-Hedin Rektor, Sammilsdalskolan 13