Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport Kulturskolan Säter Säter Granskning genomförd i november 2014 av Åsa Isaksson och Pernilla Lundberg Q-Steps Kvalitetssäkring AB

Sammanfattning Kulturskolan i Säter är en kommunal kulturskola i Säters kommun. Kommunen har cirka 11 000 invånare och ligger i sydvästra Dalarna längs väg 70 mellan Borlänge och Hedemora. Buss- och tågförbindelserna är goda, med cirka två timmars resa till Stockholm. Säter fick stadsprivilegier år 1642 då staden vuxit fram som industriort. Idag är kommun och landsting de största arbetsgivarna. Säters stadskärna domineras av träbebyggelse såsom låga knuttimrade uthuslängor och reveterade borgarhus som ger en gammaldags charmig prägel. Här hittar man Kulturskolan på Kungsgårdsskolan i ortens äldsta del granne med den stora kyrkan. I Kulturskolan finns 208 elever i den frivilliga verksamheten, med omkring 300 elevbesök varje vecka. Man organiserar också grundskolans musikundervisning i åk 1-9 i hela kommunen och möter således alla barn i grundskolan. Arbetet med Qualis startade 2012, och detta är skolans första granskning, där man uppnått 76 poäng och är därmed certifierad enligt Qualis. Skolans främsta styrkor hittar vi inom området styrning och ledning, där man nått högsta poäng. Här ser vi en skola som anpassat ledningen efter sin storlek och sina medarbetare. Ledningen har fullt förtroende för medarbetarna och vice versa. Även inom områdena Utveckling och lärande samt Organisation har man nått höga poäng. Lärandet är lustfullt och eleverna uppmuntras att ta egna initiativ. Terminsbrev om undervisningen för varje elev tydliggör för både elev och föräldrar elevens utveckling. Organisationen med grundskolans musiklärare under kulturskolans tak ger eleverna en helhet och lärarkåren en bredare kompetens. Skolan har också arbetat mycket med att medvetandegöra vad det innebär att vara medarbetare. Skolans förbättringsområden finns inom området Trygghet och trivsel där det är lokalerna som skulle behöva utökas, inom området Delaktighet och inflytande där det inte finns något forum för elevernas övergripande inflytande över verksamheten samt inom området Kompetens där det behövs kompetensutvecklingsstrategier då personalen har förhållandevis låg andel högskoleutbildad personal. Kulturskolan Säter - en kort presentation Kulturskolan Säter i Säters kommun i Dalarna har 208 inskrivna elever i den frivilliga verksamheten. Skolan erbjuder undervisning i musik, drama, bild och dans. Huvudelen av eleverna deltar i ämnet musik. Dessutom ansvarar Kulturskolan Säter för all musikundervisning i kommunens grundskolor. Kulturskolan har också högstadiets musikprofil i sitt uppdrag. Sedan 1980 får samtliga elever i grundskolan spela teater vid minst två tillfällen under skolåren 1-6 och därför har Kulturskolan en anställd dramapedagog. Undervisningen bedrivs ute på grundskolorna men främst i kulturskolans eget hus på Kungsgårdsskolan. Det är en äldre byggnad i stadskärnan, granne med den ståtliga kyrkan. I källarplanet finns ett rum för orkester och slagverksundervisning samt lokalen för 1

bildundervisning. På bottenplanet hittar vi elevhörnan, ett undervisningsrum, personalrum samt skolledarnas rum. Övervåningen har två undervisningsrum och ett klassrum för musikprofilen. I korridoren finns sex elevstationer med datorer och inspelningsmöjligheter. Huset andas aktivitet och atmosfär men är mycket trångbott. Skolledarskapet delas av Anna Lena Olerås och Petters Eva Manell. Dessa två har ledarskapet på 35 procents tjänst var och arbetar i övrigt som lärare. Detta uppdrag har de haft sedan 2007, då skolan övergick till att bli kulturskola efter att ha varit musikskola sedan mitten av 50-talet. I samband med det gjordes också omorganisationen från en chef till två med delat ansvar och stor transparens i lärarlaget. Musikundervisningen bedrivs på althorn, baryton, blockflöjt, elbas, fiol, gitarr, keyboard, klarinett, marimba, saxofon, slagverk, sång, trombon, trumpet, tuba och tvärflöjt. Det finns också åtta orkestrar med olika inriktning att delta i. Varje tisdag kl 16-19 är det kvällsöppet på Kulturskolan. Då kommer eleverna för att öva på egen hand, själva eller i grupp, och det finns lärare som kan hjälpa dem som önskar. Kulturskolan har en stor konsertverksamhet där främst orkestrarna framträder. Det finns också tre dramagrupper, en bildelev och en dansgrupp. Genomförandet av granskningen Kulturskolan Säter är en liten skola med elva lärare varav två även fungerar som skolledare på deltid. Det gör att det bara finns ett arbetslag i vilket hela personalen deltar. Arbetslaget har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom tio kvalitetsområden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de tio områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder kulturskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa verksamhetens kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Utveckling och lärande, Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualisenkäter till elever, föräldrar och personal. Svarsfrekvensen för eleverna är 67 procent och för föräldrarna 11,5 procent. Den låga svarsfrekvensen på föräldraenkäten gör att vi inte kunnat hänvisa i någon större grad till denna. Eleverna fick möjlighet att svara på enkäten via dator på lektionstid. Föräldrarna fick ett brev på posten med adress till länken. I föräldraintervjun berättade föräldrarna att det varit svårt att skriva in rätt länkadress och att detta krångel var en orsak till den låga svarsfrekvensen. Vi rekommenderar att kulturskolan nästa år förenklar för föräldrarna att kunna svara på enkäten. Av kulturskolans elva personer i personalen har alla förutom de två skolledarna genomfört personalenkäten (82 procent). Eftersom skolan inte hade förstått fullt ut hur självvärderingen skulle göras och vilka dokument vi som granskare behövde ha fick vi en del av materialet ganska sent. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat en och en halv dag i verksamheten. Vi har besökt fem aktiviteter/lektioner och intervjuat fyra grupper av elever, föräldrar, personal och ledning. 2

Nedan redovisas resultatet av arbetslagets (inklusive ledningens) självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Kvalitetsområde Självvärdering personal inklusive ledningsgrupp Extern värdering granskare A. Trygghet och trivsel 7 4 B. Delaktighet och inflytande 5 4 C. Arbetssätt och lärarroll 5 5 D. Utveckling och lärande 7 6 E. Organisation 7 6 F. Styrning och ledarskap 7 7 G. Kommunikation 7 6 H. Kompetens 4 4 I. Resursutnyttjande 7 4 J. Image 4 4 3

Nedan redovisas kvantitativa tal. Flera hör hemma under olika kvalitetsområden, och redovisas även under respektive kvalitetsområden. Kvalitetsområde Område Värde D. Utveckling och lärande Antal publikarrangemang per år st 40 E. Organisation Antal elever (definition: antal avgifter) st 208 Antal elevbesök per vecka st 307 Antal lärartjänster per 100 elever st 2,6 Antal heltidstjänster st 8,67 varav 3,4 i grundskolan Andel pojkar per antal elever % 42 H. Kompetens Andel ordinarie lärare med pedagogisk högskoleutbildning eller annan pedagogisk utbildning % 64 Genomsnittlig sjukfrånvaro per år i % % 2,89 Totalt antal kronor per år för kompetensutveckling (jämfört med totala tjänstegraden) kr 2475 I. Resursutnyttjande Avgift per elev och ämneskurs kr 700/400/200 Totalkostnad per elev kr 14 460 Totalkostnad per elev för undervisning kr 10 206 Nettoresultat senaste bokslut kr - 154000 Verksamhetens kvalitet inom tio områden Trygghet och trivsel Kulturskolan har ett eget hus på Kungsgårdsskolan. Här finns två rum för orkester och klassundervisning i musik samt fyra små undervisningsrum, elevhörna, genomgångsrum med sex datorstationer för eleverna, personalrum med kök samt ett rum för de båda kulturskolledarna. Det är trångt i huset och belamrat med saker, men eleverna tycker att det är mysigt. Undervisning bedrivs även på två skolor på de närliggande orterna Gustafs och St Skedvi samt i musiksalen på högstadiet i Säter. 4

Säters kommun har utbildat sin personal i något som kallas värdskap, som är ett värdegrundsarbete för hur man bemöter varandra och dem man möter i sitt arbete. Kulturskolan har en värdskapsambassadör, och diskussionen om förhållningssätt finns hos personalen. Strukturen i verksamheten (steg 1) är tydlig och att eleverna trivs (steg 2) framkommer i såväl elevintervjuerna som i enkäterna där 97 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag trivs i kulturskolan. Aktiviteter för att skapa trivsel (steg 3) erbjuds, eleverna får komma till Kulturskolan på eftermiddagar för att spela, det kallas Kvällsöppet då det finns lärare till hands som kan hjälpa till om man behöver. Elevhörnan är inbjudande med soffa och en stor tv-skärm där bilder rullar från skolans aktiviteter och det finns filmer från föreställningarna att titta på. Vill man äta mellanmål så finns även mikro och matbord. En likabehandlingsplan (steg 3) har under året utarbetats i Kulturskolan och kompetensutveckling i detta anordnas då man gått med i Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK:s satsning På lika villkor, ett projekt ihop med nätverket Impra, som verkar för ett jämställt musikliv. I samtalen både med elever och föräldrar framkom att förhållandet mellan lärare och elever kännetecknas av ömsesidig respekt (steg 4). Föräldrarna berättar hur lärarna verkligen bemödar sig om att ordna speltider till barnen så det fungerar bra med skolan, bussar och andra aktiviteter. Skolan är välutrustad för musikutövning. Här finns gitarrer och elbasar, keyboards, många slagverksinstrument samt datorutrustning för inspelning och uppspelning. Lokalerna där undervisningen bedrivs fungerar (steg 4) men lämnar en del övrigt att önska. Kulturskolehuset är mycket lyhört. Trapporna har blivit ännu smalare efter installation av en lift för rörelsehindrade, som tyvärr inte fungerar riktigt. Den stora mängden saker som är inklämda överallt ger också ett rörigt intryck. Bildundervisningen bedrivs i en smal källarlokal med vask, dock utan blandare och med ett ljudligt aggregat på väggen. Dramaundervisningen går inte att genomföra i skolans musiksalar eftersom de är så pass anpassade till musik, och är därför förlagd till en källarlokal med dålig belysning i ortens hotell, ett par minuters promenad från skolan. Därför kan vi granskare inte se att skolan uppfyller kriteriet på steg 5 att lokalerna ska vara stimulerande. Personalen har i självvärderingen lagt sig på steg 7 Kulturskolan arbetar systematiskt för att förbättra trygghet och trivsel, medan vi granskare angett steg 4 Förhållandet mellan lärare och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Lokalerna där undervisningen bedrivs är ändamålsenliga. För att komma högre upp är det stimulerande lokaler som behövs, då vi tycker att metoderna för att skapa trygghet och trivsel (steg 5) finns och att man med sitt värdskapsarbete har ett gemensamt och dokumenterat förhållningssätt (steg 6). 5

Delaktighet och inflytande Till Kulturskolan Säter kan man anmäla sig när som helst under året, och man kommer in så fort det finns plats på det ämne man önskat. Man får också välja fler ämnen om man vill. Eleverna får påverka innehållet i undervisningen såsom vilka låtar man ska spela och att öva tekniska färdigheter. Det vittnar eleverna om i intervjuerna (steg 1). För att inbjuda föräldrar och elever till samtal jobbar man mycket med att få en personlig kontakt, gärna telefonledes men även i samband med konserter. Information om konserter skickas oftast med brev på posten. Besöksveckor är inplanerade under vårterminen. Varje terminsslut skickas ett uppföljningsbrev till föräldrarna med information om vad som hänt under terminens lektioner. (steg 2). Stor vikt läggs vid ensemblemedverkan och även här ges eleverna möjlighet att påverka undervisningen (steg 3) genom att föreslå repertoar och att medverka vid konserter. Metoderna för att träna eleverna i att ta ansvar för sin egen utveckling (steg 4) är främst genom samtal, planering och utvärdering tillsammans med läraren på lektionerna, berättar skolledningen i den skriftliga redovisningen. Läraren för loggbok över lektionerna. Personalenkäten styrker detta då 89 procent instämmer helt eller till stor del med att eleven tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande. Eleverna instämmer i enkäten till 91 procent helt eller till stor del med att jag får utvecklas i den takt jag önskar. Personalen har inom området Delaktighet och inflytande bedömt sig ligga på steg 5 Kulturskolan har system för att ge eleverna inflytande över kulturskolans verksamhet, medan vi granskare ser skolan på steg 4 Kulturskolan har metoder för att träna eleven i att ta ansvar för sin egen utveckling. För att nå steg 5 krävs system för att ge eleverna inflytande över kulturskolans verksamhet. Det kan vara något forum som ger möjlighet för eleverna att initiera nya ensembler, se över lokalerna och förändra tidsupplägget på verksamheten behövs. För att fånga upp elevernas inflytande över verksamheten på ett systematiskt sätt kan sådant som elevråd eller fokusgrupper vara en väg att gå. Arbetssätt och lärarroll Kulturskolan har arbetsformer som skapar lust och kreativitet (steg 1). Lärarna är öppna och drivs av egen lust till sina ämnen som smittar av sig på eleverna. Stämningen är avspänd och positiv på lektionerna och lärarna fångar upp elevernas egna idéer. Eleverna på kulturskolan ges många möjligheter att samarbeta med varandra (steg 2) genom de olika ensemblerna. Ensemblespel uppmuntras och det skapas också ensembler utifrån behov och önskemål hos eleverna. I elevintervjun vittnar de äldre eleverna om hur de genom åren spelat i alla skolans orkestrerar. Föräldrarna berättar om hur elever som varit lite blyga och rädda för orkesterspel lockats in i gruppen och fått stor glädje av samspelet. 6

Bild-, dans- och drama är än så länge små ämnen på kulturskolan, men samarbete mellan ämnen och konstformer (steg 3) sker ändå till exempel vid kulturskolans årliga julshow. Då finns bildelevernas alster utställda och teatereleverna medverkar på scen. Lärarnas förmåga att entusiasmera eleverna (steg 3) bekräftas av resultaten i elevenkäten. 99 procent av eleverna instämmer helt eller delvis i att lärarna är kunniga och 92 procent att de blir inspirerade av sina lärare. Lärarnas förmåga att entusiasmera eleverna följs upp (steg 4) i elev- och föräldraenkäten. All personal har tillgång till en egen dator eller ipad och det underlättar användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen (steg 4). Undervisningsrummen har trådlöst nätverk. Kulturskolan är mycket välutrustad med elevstationer för arbete med musikdata. Ett undervisningsrum är utrustat med inspelningsstudio. Eleverna uppmuntras till en mångfald av uttrycksformer (steg 5) bland annat genom ensemblernas olika inriktningar och genom att eleverna ser varandra vid gemensamma projekt och föreställningar. I elevhörnan finns möjlighet att se filmer från olika konserter och föreställningar som kulturskolan haft. Inom ramen för samarbetet med grundskolan ges också möjligheter till en mångfald av uttryck. Ett exempel på det är musikalen Havet och vattnet som åk 4 på Enbacka skola gjorde förra läsåret. Under vårterminen 2014 besöktes grundskolans åk 1-6 av gruppen FolkUngar som arbetar med folkmusik med barn. I höst har personalen fått fortbildning för att kunna jobba vidare med denna metod inom kulturskolans verksamhet. Kulturskolans största samarbetspartner i övriga samhället (steg 5) är grundskolan. Eftersom ansvaret för all musikundervisning i kommunens grundskolor ligger hos kulturskolan, träffar alla kommunens barn deras lärare. Många av barnen har också sin musikundervisning i kulturskolans lokaler. Andra samarbetspartners är Svenska kyrkan, Folkets hus, hembygdsföreningarna och kulturförvaltningen. Kulturskolan deltar på kommunens stora arrangemang såsom julmarknad, 1 maj, nationaldagsfirande och liknande. Exempel på samarbete med kulturförvaltningen och hembygdsföreningen i Stora Skedevi är projektet Tidsresan där eleverna i årskurs 3 får uppleva en dag för 100 år sedan. Säter är en glesbygdskommun och utbudet är inte så stort av professionella kulturyttringar (steg 6) men man erbjuder orkesterelever att gå på konsert till rabatterat pris och ordnar workshops med professionella musiker för eleverna på högstadiets musikprofil. Ämnet specialmusik på gymnasiet och möjligheten att fortsätta i orkestrar och ensembler som vuxen förbereder eleverna för framtida kulturutövande (steg 6). Eftersom musikdelen är så dominerande är det svårt för lärarna att uppnå kriteriet att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse för andra konstformer (steg 6). Däremot arbetar man mycket med olika konstformer inom de olika projekten i grundskolan. 7

För att nå steg 6 krävs större insatser kring deltagandet i professionella kulturyttringar och stimulans kring andra konstformer inom frivilligverksamheten. Steg 7 kräver en gemensam kunskapssyn som präglar all undervisning och leder till systematiska förbättringar. Vi kan inte se att kulturskolan når ända fram i detta arbete. Personalen har lagt sig på steg 5 Eleverna uppmuntras till en mångfald av uttrycksformer. Kulturskolan har former för samarbete med övriga aktörer i samhället, och vår bedömning sammanfaller med personalens. Vi anser alltså att kulturskolan uppfyller kriterierna för steg 5. Utveckling och lärande Kulturskolan i Säter genomför ca 40 publika arrangemang på ett år. Det ser vi som ett stort antal med tanke på att det är en liten skola med bara drygt 200 elever. Framträdanden sker även med grundskolans klasser som avslutning på olika projekt. I elevenkäten instämmer 91 procent av eleverna helt eller till stor del i att de får utvecklas i den takt de önskar (steg 1). Undervisningen sker individuellt eller i små grupper vilket skapar goda förutsättningar att individualisera innehållet. Steg 2 handlar om att eleverna upplever lust i sitt lärande och att de ges goda möjligheter till utveckling utifrån egen ambitionsnivå och egna förutsättningar. I elevintervjun vittnar eleverna om lärarnas öppenhet och flexibilitet. Många elever spelar flera instrument och har också bytt mellan olika instrument under åren för att hitta det som passar dem bäst. Avgiften för ett biämne är bara 100 kronor och det gör att tröskeln är låg till att prova flera instrument. Vid terminsstarten har lärare och elev ett samtal om planering och mål för terminen. Läraren antecknar och för loggbok över undervisningen. Under terminens gång görs avstämningar i förhållande till dessa planeringar. På så sätt samtalar lärare och elever kontinuerligt om elevens/gruppens mål för undervisningen (steg 3). När terminen är slut skickar läraren hem en sammanfattning av vad eleven gjort under terminen. I början av nästa termin finns det möjlighet att gå tillbaka till denna sammanfattning och diskutera hur eleven vill gå vidare. Detta ger kulturskolan metoder för att kontinuerligt följa upp målen för undervisningen (steg 4). Systemet är dock nytt och användes fullt ut första gången i våras. I elevenkäten svarade bara 49 procent att de pratat om målen med undervisningen. Det kan bero på att systemet är så nytt och på att ordet mål inte används. Enkätsvaren visar tydligt att eleverna känner att de stärker sitt självförtroende och sin självkänsla (steg 4). 86 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet kulturskolan hjälper mig att stärka mitt självförtroende. I föräldraenkäten instämmer 72 procent helt eller till stor del i motsvarande påstående. Föräldrarna bekräftar också detta i intervjun när de berättar om hur deras barn blivit del av en samspelsgrupp och vågat delta mer och mer i olika framträdanden. 8

Elever som bor i Säters kommun kan välja "Specialmusik" inom ramen för sin utbildning i gymnasieskolan. De kurser som erbjuds är nationella och har hämtats ur det estetiska programmets musikdel. "Specialmusik" och kurser i musikteori gör att kulturskolan har beredskap att förbereda elever som så önskar för högre studier (steg 5). De undervisningsmetoder som tillämpas gör att eleverna utvecklar sin förmåga att ta egna initiativ (steg 5). En metod är entreprenöriellt lärande. Vi ser flera exempel på att eleverna kan använda sina inhämtade kunskaper i olika dagliga sammanhang och har en förmåga att tillsammans med andra skapa gemensamma projekt/produktioner (steg 6). Eleverna i högstadiets musikprofil ges stort ansvar för repertoarval, spelningar och elevshow. På sommaren arbetar musikelever med att göra en turné i kommunen där de satt ihop repertoaren själva. Några gymnasieelever har startat ett band som de driver helt på egen hand. Gruppen Nova Soul startades med lärarhjälp men lämnades sedan över till eleverna. De öppna tisdagskvällarna skapar förutsättningar för egna initiativ. Grupper inom musikprofilen skaffar egna spelningar. Steg 7 kräver systematiskt arbete med arbetsformer och uppföljningsmetoder inom utveckling och lärande. Eftersom arbetet med loggbok och uppföljningar av mål är så nytt ser vi inte att skolan når till steg 7 ännu. Personalen har lagt sig på steg 7. Vår bedömning är att skolan uppfyller kriterierna för steg 6 Eleverna kan använda sina inhämtade kunskaper i olika dagliga sammanhang. Eleverna har en förmåga att tillsammans med andra skapa gemensamma projekt/produktioner. Organisation Organisation Antal elever (definition: antal avgifter) st 208 Antal elevbesök per vecka st 307 Antal lärartjänster per 100 elever st 2,6 Antal heltidstjänster st 8,76 varav 3,4 i grundskolan Kulturskolan består av två områden. Dels är det den frivilliga kulturskolan som tar 5,7 av heltidstjänsterna i anspråk, och dels all musikundervisning inom grundskolan där 3,4 heltidstjänster finns. I grundskolan har alla barn blåsorkesterklass i åk 3, där de provar på olika instrument antingen under en termin eller i 10-veckorsintervall beroende på antal parallellklasser. Varje period avslutas med en frivillig konsert. Efter deltagande i klassorkestern anmäler många elever sig till Kulturskolan, då främst till blåsinstrumenten. På flera skolor finns också kulturklass, det kan vara extra musik, drama eller dans eller en mix av dessa ämnen. 19 procent av Säters högstadieelever går musikprofilen på Klockarskolan. Här har man 120 min extra musikundervisning per vecka. Utöver detta får alla elever lektion på ett instrument eller 9

sång utan kostnad. Eleverna kan också utnyttja Kulturskolans övriga utbud såsom orkester, ensemble, rockband och kvällsöppet. Musikprofilen har stor betydelse för Kulturskolans fortlevnad, eftersom det är ett attraktivt val för högstadieelever som annars är i en ålder då många slutar spela. Kulturskolan har ett uppdrag (steg 1) som har utarbetats av personalen i samverkan med Barn- och utbildningsförvaltningen. Därför har medarbetarna god kunskap om detta uppdrag (steg 2). Organisationen har också utformats utifrån detta uppdrag att Kulturskolan även organiserar grundskollärare i musik (steg 2). Varje tisdag träffas hela personalen och här ventileras alla frågor (steg 2). Att det finns väl fungerande beslutssystem instämmer 8 av 9 ur personalen helt eller till stor del med enligt personalenkäten. Steg 4 uppfylls helt då 100 procent av personalgruppen instämmer helt eller till stor del i att arbetslaget har ett bra samarbete och att man prioriterar och fördelar uppgifter inom arbetslaget. Varje medarbetare tar ansvar och tillsammans bedriver man utvecklingsarbete. Teamkänslan är tydlig märker vi i intervjuerna med både skolledare och lärare (steg 5). Här finns en medarbetarskapsmedvetenhet, ett ord som används för att beskriva att alla tar ansvar. Just detta att man genom diskussioner och arbete medvetandegör sin egen roll har också betydelse för att en teamkänsla utvecklas. Organisationen i Kulturskolan stödjer utveckling, och kompetensutveckling inom detta område har man haft på studiedagar med Stefan Weinholz som är utbildningsledare vid Rektorsutbildningen, Uppsala universitet och organisationskonsult; föreläsare, utbildare och handledare. Det ska man också ska fortsätta med och det gör att organisationen kan utvecklas med sitt uppdrag (steg 6). Inom området Organisation har personalen bedömt sig vara på steg 7 Kulturskolan utvärderar och förbättrar systematiskt den egna organisationen, men vi granskare har bedömt skolan ligga på steg 6 Kulturskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. För att nå steg 7 krävs systematisk utvärdering av den egna organisationen och förbättringar som bygger på denna. Styrning och ledarskap I Säters kulturskola arbetar två av musiklärarna 35 procent var av sin tjänst som kulturskoleledare. I samband med inrättandet av en Kulturskola i Säter 2007 gjordes ledningsorganisationen formellt om till två kulturskoleledare med lika stort ansvar för verksamhetsfrågor som ekonomi, personal, pedagogisk ledning samt kvalitets- och utvecklingsarbete. De två ledarna har emellan sig gjort en viss uppdelning så att Anna Lena Olerås har huvudansvar för personal i den frivilliga undervisningen, de ekonomiska frågorna och elevhantering. Eva Manell har huvudansvar för lärarna som arbetar i grundskolan, kvalitetsarbete och samordnar 10

Skapande skola som är Kulturrådets satsning för att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet för att på så sätt ge eleverna tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Förvaltningsekonomen gör budget medan kulturskoleledarna ansvarar för lönehantering och att budget följs. En av dem konterar och den andre attesterar utgifterna. Mellan sig har de båda ledarna inga vattentäta skott, utan man uppdaterar varandra om allt som händer. Arbetssättet är naturligtvis lite tungrott, men bra tycker de eftersom besluten blir bättre än om bara en tar dem. Kulturskolan har rutiner och regler för verksamheten (steg 1) som är samlade i en överskådlig Bruksanvisning för personal på Kulturskolan. Verksamhetsmålen finns i Kulturskolans lokala arbetsplan (steg 2), något som även hela personalstyrkan instämmer helt eller till stor del med i enkäten. Att Kulturskolans ledarskap skapar förtroende och delaktighet (steg 3) får vi tydliga belägg för i personalintervjun. Här berättar man att man har full insyn och att alla deltar i besluten som rör verksamheten. Alla känner sig lyssnade på och trygga med att komma med förslag till förändringar och förbättringar. I personalenkäten instämmer 100 procent helt eller till stor del i påståendet att Ledarskapet skapar delaktighet och förtroende. Trots att ledarskapet är integrerat i lärargruppen upplevs det som tydligt och strategiskt (steg 4), vilket också det 100 procent av personalen instämmer helt eller till stor del med i enkätens fråga om ledningen aktivt driver skolans utveckling. De verksamhetsmål som beskrivs i steg 2 följs upp och utvärderas vid vårterminens slut varje läsår (steg 4). Coachande ledarskap nämner ledningsgruppen som ett sätt att stimulera individuell utveckling för varje medarbetare (steg 5). Lärargruppen framhåller också i intervjun att varje persons speciella profil tas till vara och uppmuntras. Det stora inflytandet som personalgruppen har i ledningsfrågor förklarar att man i Kulturskolan även når steg 6 i Qualistrappan. Varje medarbetare stärks på detta sätt i sitt eget ledarskap och 88 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet Vi har gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. I självvärderingen har personalen bedömt sig ligga på steg 7 Mål och utvärdering utgör grund för arbetet. Systematiska förbättringar sker kontinuerligt inom området Styrning och ledarskap. Denna uppfattning delar vi Qualisgranskare som också bedömt skolan på steg 7, eftersom här finns mål och utvärdering som utgör grund för arbetet, man för en kontinuerlig dialog om formerna för ledarskapet och systematiska förbättringar har skett över tid. 11

Kommunikation Intern information finns tillgänglig för alla medarbetare (steg 1) på intranätet First Class. I hallen till kulturskolans hus finns en intern-tv med den mest aktuella informationen till elever och föräldrar. Eleverna får också kontinuerlig information (steg 2) genom brev, sms eller lappar som delas ut på lektionen. Relevant information finns tillgänglig både på hemsidan (steg 3), intern-tv och anslagstavlor. Hemsidan uppdateras varje vecka av en lärare som har tid i sin tjänst för detta. I vårt samtal med lärarna bekräftas svaren i enkäten och vi upplever verkligen att det interna samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 4). I personalenkäten instämmer 87 procent helt eller till stor del i att de har en öppen och förtroendefull kommunikation. Lärarna beskriver klimatet med ord som öppet och inkluderande, inget är fel, högt i tak, alla får bidra med sitt. Metoder för att främja ett gott samtalsklimat (steg 4) är både uttrycken medarbetarskapsmedvetenhet och småpratets pedagogik som myntats på studiedagarna med Stefan Weinholz. I närsamhället kommunicerar kulturskolan med flera olika aktörer och har ett fungerande nätverk (steg 5). Ett tydligt exempel på detta är att Stadshotellet lånar ut lokaler till dramaundervisningen. För att understödja kommunikationen sker regelbundna möten med länets musik- och kulturskolor, kulturförvaltningen och barn- och utbildningsnämndens ledningsgrupp. Kommunikation finns också med aktörer som Folkets hus, Svenska kyrkan, Stadshotellet och Köpmannaföreningen. Relevanta kommunikationskanaler för service och kommunikation som används systematiskt (steg 5) är hemsida, brevutskick till orkestrar och intranätet First Class. På en mindre ort som Säter är lärarna på kulturskolan och kulturutövarna till viss del samma personer. Många är aktiva inom sitt kulturområde på fritiden. Både detta och att vuxna amatörmusiker har möjlighet att delta i skolans orkestrar skapar en levande och ömsesidig kommunikation med andra kulturutövare (steg 6). I projektet Tidsresan fungerar hembygdsföreningen som en kulturutövare. Kulturskolan ansvarar för Skapande skola i kommunen och har i och med det också en levande kommunikation med andra kulturutövare. Personalen har bedömt sig ligga på steg 7 Skolan har en kommunikationsstrategi som stödjer skolans organisation och utveckling. Kulturskolan förbättrar systematiskt sina informationskanaler, men vi granskare har bedömt skolan ligga på steg 6 Kulturskolan har en levande och ömsesidig kommunikation med andra kulturutövare. Med en tydligare strategi för kommunikationen och en metod för systematiskt förbättringsarbete till exempel genom årliga uppföljningar och utvärderingar av skolans kommunikationskanaler har kulturskolan möjlighet att nå steg 7. 12

Kompetens Kompetens Andel ordinarie lärare med pedagogisk högskoleutbildning eller annan pedagogisk utbildning % 64 Genomsnittlig sjukfrånvaro per år i % % 2,89 Totalt antal kronor per år för kompetensutveckling (jämfört med totala tjänstegraden) kr 2475 Kulturskolan ger möjligheter både till gemensam och individuell kompetensutveckling (steg 1). Kompetensutvecklingen planeras gemensamt (steg 3) för varje läsår. Personalen har eget ansvar att begära individuell kompetensutveckling. Här finns en viss otydlighet som visar sig både i personalenkät och i samtal med lärarna. Det kan vara ett förbättringsområde att tydliggöra kompetensutvecklingsplanerna. Gemensamma satsningar senaste året har varit På lika villkor arrangerad av SMoK och Impra och folkmusiksatsningen med projektet FolkUngar. Dessa två satsningar kommer att följas upp (steg 4) och arbetas vidare med under detta läsår. När lärare varit på individuell fortbildning delger de sina erfarenheter till kollegiet på personalmötet. Det finns en tydlig checklista för introduktion av nyanställda (steg 3) på kulturskolan och också en central rutin som gäller för alla kommunanställda. Ledningen följer upp och återkopplar (steg 4) genom kontinuerliga samtal med de nyanställda. 64 procent av personalen har pedagogisk högskoleexamen eller annan likvärdig utbildning. Det är den övervägande delen (steg 2) men ändå en ganska låg siffra. Ledningen anger som skäl till detta att det är svårt att locka högskoleutbildade lärare till glesbygden. Flera av lärarna har gått folkhögskoleutbildningar eller andra kurser. Alla lärare som arbetar i grundskolan är behöriga. Lärarna uppfattar att det inte alltid finns resurser till önskad kompetensutveckling och det finns en otydlighet kring kompetensutvecklingsplanerna vilket gör att vi inte anser att skolan når upp till steg 5 Kompetensutveckling har hög prioritet. Varje medarbetare får den kontinuerliga kompetensutveckling som verksamheten kräver. Personalen har lagt sig på steg 4 Kompetensutvecklingsinsatser följs upp regelbundet. Kulturskolan har rutiner för uppföljning och återkoppling för nyanställda och vår bedömning sammanfaller även här med personalens. Vi bedömer alltså att kulturskolan uppfyller kriterierna för steg 4. 13

Resursutnyttjande Resursutnyttjande Avgift per elev och ämneskurs kr 700/400/200 Totalkostnad per elev kr 14 460 Totalkostnad per elev för undervisning kr 10 206 Nettoresultat senaste bokslut kr - 154 000 Kulturskolans ledningsgrupp har till sin hjälp en förvaltningsekonom som gör budget, bokslut och lönehanteringen (steg 1). Varannan månad träffas ledningsgruppen och ekonomen och gör en ekonomisk uppföljning (steg 2). Det senaste negativa bokslutet beror på en rehabilitering som naturligtvis inte var budgeterad, men som kulturskolan nu fått kompensation från kommunens förvaltning för. Verksamheten är anpassad efter budgeten, då man ligger på ett nollresultat, precis som det ska vara i kommunala verksamheter (steg 2). Metoderna för att skapa delaktighet bland medarbetarna i resurshantering är information om det ekonomiska läget (steg 3) och varje medarbetare ansvarar även för att så effektivt som möjligt utnyttja sin tid, som är en kulturskolas främsta resurs. Processen vid schemaläggning är viktig för att få in alla lektioner och orkestrar så att berörda lärare kan vara med utan för mycket tidsspillan, och samtidigt med eleven i fokus. Medarbetarna har också under läsårets gång fokus på god resurshantering (steg 4). Ledningen beskriver detta som flexibelt arbetstidstänk. Material är gemensamt och man lånar av varandra enligt överenskommelse. Underhåll av instrument utförs av personal när det är möjligt. Här ska vi komma ihåg att Säter är en glesbygdskommun och då måste man göra mer själv, eftersom professionella resurser inte finns i närheten. Personalen är också uppmärksam och tar tillfällen i akt när det ges möjlighet att söka extra pengar för speciella ändamål. På så sätt utrustade Kulturskolan sig med digitala elevstationer. I självvärderingen har personalen angett steg 7 Ett systematiskt förbättringsarbete bedrivs för att utveckla metoder för effektiv resurshantering och produktivitet, medan vi externa granskare menar att man befinner sig på steg 4 Alla medarbetare har fokus på och tillämpar metoder för god resurshantering. För att nå steg 5 ska metoder utvecklas för att skapa hög kvalitet i förhållande till förutsättningar och insatta resurser. Endast 25 procent av personalen instämmer helt eller till stor del med att de är insatta i skolans ekonomi. För att kunna utveckla metoder behöver personalen vara mer insatt i skolans ekonomi. När dessa metoder är skapade blir det även lätt för skolan att nå steg 6 där det krävs att verksamhetens kvalitet är hög i förhållande till förutsättningar och insatta resurser. För att nå steg 7 krävs också att ett systematiskt förbättringsarbete bedrivs för att utveckla metoder för effektiv resurshantering och produktivitet. 14

Image Kulturskolan har flera metoder att informera om sin verksamhet samt marknadsföra sig (steg 1). Marknadsföringen sker bland annat genom hemsida, facebook, brevutskick till alla elever i årskurs 1-3, skolkonserter, annonser i Södra Dalarnas tidning och affischer för konserter och föreställningar. Kulturskolan har lång kö och är välkänd i kommunen. Det visar att Säters kulturskola är ett attraktivt val (steg 2). Personalen är medveten om var och ens ansvar för att vara en god ambassadör för skolan (steg 3) och hur viktigt det är i rekryteringen av nya elever. Kommunens arbete med Värdskap, värdegrundsarbetet för hur man bemöter varandra och dem man möter i sitt arbete, förstärker detta genom att all personal i kommunen arbetar med bemötande både gentemot varandra och gentemot elever och föräldrar. Hemsidan är informativ och uppdateras varje vecka. Skolan har också en facebooksida som tidigare användes flitigt, men som just nu ligger lite nere på grund av de hårdare reglerna kring användning av foton på elever. Mejl och sms används till viss del av lärarna för att nå ut till elever och föräldrar. Vi anser att kulturskolan använder relevant informations- och kommunikations, IKT (informations- och kommunikationsteknologi), för att kommunicera med omvärlden (steg 4). Personalen har bedömt sig ligga på steg 4 Kulturskolan använder relevant IKT för att kommunicera med omvärlden och även vi som granskare placerar skolan på steg 4. För att nå högre upp i trappan behövs metoder för att utvärdera omvärldens syn på skolan och utveckling av nya metoder för information och marknadsföring (steg 5). Det finns heller ingen dokumentation över hur skolan har förbättrat sin image över tid (steg 6). Däremot ser vi att skolan har ett gott rykte i kommunen (steg 7). Slutomdöme Säters kommun har en mycket bra och välfungerande kulturskola. Det var ett nöje att komma som granskare och mötas av alla engagerade lärare och elever. Det är en liten kulturskola med en stor och livaktig verksamhet. Kulturskolan är känd i kommunen och deltar aktivt i kommunens gemensamma arrangemang. Ansvaret för grundskolans musikundervisning ger kulturskolan möjlighet att nå ut till alla kommunens barn. Kulturskolan är igång med sitt kvalitetsarbete inom Qualis och lärarna uttrycker att det redan har haft goda effekter. I Qualistrappan har man lyckats bäst med sitt kvalitetsarbete inom områdena Styrning och ledarskap (steg 7), Utveckling och lärande och Organisation (steg 6). Inom övriga områden når man steg 4 eller 5. 15

För att bli certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem krävs att kulturskolan når lägst steg tre inom samtliga tio kvalitetsområden och minst 48 poäng totalt. Kulturskolan Säter når 76 poäng och blir därmed certifierad. Styrkor Utveckling och lärande: Lärarna i Kulturskolan Säter är öppna och flexibla inför elevernas önskemål och individuella utveckling. Arbetssättet är lustfyllt. Genom de många framträdandena som sker både med kulturskolans elever och grundskolans elever (och genom att kulturskolans elever spelar för grundskolans elever!) stärks elevernas självförtroende. De äldre eleverna är mycket självständiga och uppmuntras att ta egna initiativ. Den nya metoden med loggbok och terminsbrev om vad eleven gjort under terminen är ambitiös och tydlig. Om personalen fortsätter med det systemet och utvecklar det vidare kommer kulturskolan ha möjlighet att nå steg 7. Organisation: Säter är en liten kommun och samordningen med grundskolans musikundervisning har stora fördelar både för personalen och eleverna. Teamkänslan är påtaglig, grundskollärarna känner sig hemma och har kollegor inom sitt fack och övriga lärare får möjlighet att skapa kontakt med eleverna via grundskolan. Utmärkande är den medarbetarskapsmedvetenhet som här har arbetats fram och det demokratiska inflytandet och beslutsfattandet som fungerar utmärkt i organisationen. Vi kan tydligt se att organisationen är anpassad efter sin storlek. Styrning och ledarskap: Inom detta område har Kulturskolan Säter nått högsta poäng. Här finns total samstämmighet i personalen om att ledarskapet skapar förtroende och delaktighet men även är strategiskt och tydligt. För att skapa detta har man valt modellen coachande ledarskap. De två kulturskolecheferna är också ett väl fungerande team som kontinuerligt uppdaterar varandra och har varandra som bollplank. Detta gör besluten bättre. Förbättringsområden Trygghet och trivsel: För att komma högre upp i Qualistrappan behövs bättre lokaler. Det är trångt och lyhört och ämnena drama och bild saknar ändamålsenliga lokaler. Vi rekommenderar att man ser över sin lokaldisposition och sina förrådsmöjligheter samt ger utrymme för drama och bild. Kan man åtgärda detta finns goda utsikter att komma flera steg högre, då det finns ett utvecklat arbete med hur man bemöter varandra, som inom kommunen kallas värdskap. Delaktighet och inflytande: För att ge eleverna inflytande över verksamheten behövs en mer övergripande delaktighet. Idag har eleverna bra inflytande över sin egen undervisning, men mindre över Kulturskolans verksamhet, lokaler och ämnen. Här rekommenderar vi att man inrättar forum för kontinuerlig dialog med eleverna för att fånga upp deras tankar, åsikter och önskemål. 16

Kompetens: Inom kompetensområdet saknar vi en tydlighet i mål och planer, framförallt på det individuella planet. Det finns en oklarhet och en ojämlikhet som uttrycks bland lärarna. I detta ser vi ett tydligt förbättringsområde. Kulturskolan Säter har en förhållandevis låg andel högskoleutbildad personal och vår rekommendation är därför att skolan gör kompetensutveckling till ett prioriterat område. Hässleholm 2015-01-07 Ekerö 2015-01-07 Åsa Isaksson Pernilla Lundberg Bilaga: Sammanställning av poäng. 17

Qualis certifiering kulturskola - poängmatris Musik- och Kulturskola Kulturskolan Säter Kvalitetskriterier Faktor Steg Poäng 1 2 3 4 5 6 7 A Trygghet och trivsel 2 x 8 B Delaktighet och inflytande 2 x 8 C Arbetssätt och lärarroll 2 x 10 D Utveckling och lärande 2 x 12 E Organisation 1 x 6 F Styrning och ledarskap 2 x 14 G Kommunikation 1 x 6 H Kompetens 1 x 4 I Resursutnyttjande 1 x 4 J Image 1 x 4 Poängsammanställning Villkor Kulturskolan Säter 76 Certifiering - lägst 48 Alla kriterier steg 3 eller högre Maxpoäng 105 18