En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

Relevanta dokument
Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/ Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

5 vanliga misstag som chefer gör

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Personal- och arbetsgivarutskottet

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Företagande mot sporten

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Lära och utvecklas tillsammans!

Slutrapport Avser prerioden to.m december 2012

Brukarundersökning 2010 Särvux

Mötesplats för skolledare på sfi

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Praktikrapport Strandberghaage

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Våga Visa kultur- och musikskolor

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Vandrande skolbussar Uppföljning

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Bilaga 1 Frågor och svarsalternativ till Entreprenörskapsbarometern

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Nordiska språk i svenskundervisningen

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Kvalitetsindex. Rapport Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

HANDLEDARENS INSTRUKTIONER

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Resultat brukarundersökning inom Bergs kommuns hemvård och särskilt boende... 2

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

Humanas Barnbarometer

Namn: Skola: E-post: Telefon:

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Namn: Skola: e-post: Telefon:

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.

Rapport Absolut Förälder åk 6-9, läsår 12/13

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

RF:s Elevenkät Bakgrundsinformation

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

SVERIGES FRÄMSTA TILLVÄXTPROGRAM FÖR CHEFER & FÖRETAGSLEDARE

Intervju med Elisabeth Gisselman

Analys av Plattformens funktion

Transkript:

En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1

1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen inom projekt Dubbelt så bra. Uppföljningen är en del i en lärande utvärdering av projekt Dubbelt så bra som Veta Advisor AB genomför på uppdrag av Coompanion. Den aktuella uppföljningen har genomförts av Elin Törner, Spira utvärdering. 1.1 Om utbildningen Utbildningen har bedrivits vid Stadsmissionens skola och bestod av två block. Det ena blocket behandlade socialt företagande och den andra behandlande projektledning inom socialt företagande. Närmare bestämt avsåg utbildningen arbetsintegrerande sociala företag. Utbildningen skulle ge förståelse för vad som är specifikt för arbetsintegrerande sociala företag och dess plats i samhället. Utbildningen skulle också ge kunskap om mer konkreta frågor såsom olika organisationsformer, regler kring upphandling samt planering och genomförande av projekt. Delar av utbildningen kretsade kring ett case, där deltagarna arbetade med och diskuterade kring egna affärsidéer för socialt företagande. Genom utbildningen skulle deltagarna få kompetens att utveckla sociala företag, inom sin organisation eller fristående, kanske genom att vara projektledare för projekt som avser utveckla sociala företag. Kursdeltagarna skulle också få kompetens att fungera som rådgivare för andra som vill utveckla sociala företag. Som en av lärarna uttryckte det syftade utbildningen till att utbilda utvecklingsagenter för socialt företagande. Projektledarutbildningen är en del i Coompanions projekt Dubbelt så bra, vars långsiktiga mål är att stärka det sociala företagandet i länet. Projektledarutbildningen är en av de insatser som ska bidra till att målet uppnås. Utbildningen löpte under ett år och har genomförts i två kursomgångar, en gång under 2012 och en gång under 2013. Under den första kursomgången påbörjade 19 deltagare utbildningen och 15 slutförde också utbildningen. I den andra kursomgången påbörjade 17 deltagare utbildningen medan 14 slutförde. Formen för genomförandet var månatliga träffar om två dagar med enskilt arbete för kursdeltagarna däremellan. Utbildningen skulle motsvara 25 procent av heltid. 1.2 Om uppföljningen I den genomförda uppföljningen tydliggörs hur kursdeltagarna upplever resultatet av utbildningen. Uppföljningen tar utgångspunkt i de långsiktiga mål som finns för projekt Dubbelt så bra, att stärka det sociala företagandet i länet. Detta ska ske på individ-, organisations- eller samhällsnivå och redovisningen nedan är uppdelad i dessa tre nivåer. Uppföljningen genomfördes under november och december 2013. Följande datainsamling har genomförts: Inledande intervju utbildningsledare Intervjuer med de tre lärarna på kursen Intervjuer med fyra kursdeltagare från utbildningen år 2013 Intervjuer med fyra kursdeltagare från utbildningen år 2012 2

Enkät ifylld på plats av kursdeltagare år 2013 13 svarande av totalt 14 kursdeltagare Begränsat internt bortfall förekommer Deltagande observation en förmiddag på utbildningen Skriftliga frågor skickades också till de kursdeltagare som avslutat utbildningen under 2012. Då svarsfrekvensen, trots tre påminnelser, blev alltför liten redovisas inte dessa svar i rapporten. De resultat som framkommer i rapporten ska tolkas mot bakgrund av att uppföljningen genomfördes strax innan den andra kursomgången hade avslutats. Det innebär att kursdeltagarna har haft begränsad tid att omsätta kunskap till praktik. Frågorna i uppföljningen avser både mer långsiktiga resultat i form av konkreta steg för socialt företagande och resultat som kan förväntas på kortare sikt. Exempelvis ställs frågor kring kortsiktiga resultat såsom kursdeltagarnas kompetensutveckling och användning av utbildningen i det dagliga arbetet samt planering av kommande aktiviteter kopplade till socialt företagande. I följande avsnitt redovisas de iakttagelser som gjorts under uppföljningen. Inledningsvis beskrivs vilka kursdeltagarna är och deras förutsättningar. Därefter redogörs för det genomslag som utbildningen enligt kursdeltagarna fått på individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. De främsta förklaringsfaktorerna beskrivs därefter och avslutningsvis ges rekommendationer inför en eventuell fortsättning av utbildningen. 2. Kursdeltagarnas förutsättningar Innan vi går in på de upplevda resultaten ges en beskrivning av de personer som deltagit på kursen. Kursen vände sig till anställda i organisationer inom social ekonomi, sociala företag samt kommunanställda. De deltagare som kom att delta i de två kursomgångarna var anställda i organisationer inom social ekonomi, såsom Stadsmissionen, X-cons, Frälsningsarmén och Skyddsvärnet. Inga kommunrepresentanter har deltagit i utbildningen. 2.1 Varierande förutsättningar och förkunskaper bland kursdeltagarna Såväl kursdeltagare som lärare vittnar om att det bland deltagarna fanns stora variationer i förkunskaper och förutsättningar. Medan vissa kursdeltagare var verksamhetsledare med lång erfarenhet av ledarskap och projektledning så var andra kursdeltagare helt nya inför liknande uppgifter. De flesta kursdeltagare uppger att de inte har haft tillräckligt med tid att lägga ner på utbildningen. Under den senaste kursomgången är det endast två personer som uppger att de haft tillräckligt med tid för utbildningen, medan åtta anger att detta har varit varierande under året. Den bristande tiden handlar till största del om kursdeltagarnas ordinarie arbete. Kursen ska omfatta 25 procent av heltid, men kursdeltagarnas arbete har ofta inte minskat i samma utsträckning. 3

2.2 Utbildningen matchar deltagarnas ambitioner snarare än dagliga arbetsuppgifter Att det i vissa fall varit svårt att kombinera utbildningen med det ordinarie arbetet visas också i och med att fem av 13 kursdeltagare menar att utbildningen inte är användbar i det dagliga arbetet. 1 Vissa kursdeltagare arbetar heltid inom en löpande verksamhet som inte innefattar socialt företagande. För dem finns litet utrymme att tillämpa kursens innehåll och lärdomar i det arbetet. Däremot anger de allra flesta att utbildningens innehåll är intressant. Detta tyder enligt vår bedömning på att utbildningen i högre grad matchar deltagarnas ambitioner för framtiden än de nuvarande arbetsuppgifterna. Såväl projektledningsdelen som delen som fokuserar på socialt företagande bedöms av kursdeltagarna som intressant. Det förekommer dock att kurdeltagarna anger att främst den ena delen varit relevant, på grund av förkunskaper inom det andra området. Vad tycker du om utbildningen? Utbildningsdelen om socialt företagande är intressant för mig Utbildningsdelen om projektleding är intressant för mig Utbildningen är användbar i mitt dagliga arbete Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% n = 12 till 13 Att kursdeltagarna har ambitioner kopplade till socialt företagande framkommer i såväl intervjuer som i enkäten. De allra flesta (11 av13) av kursdeltagarna ville genom kursen få kompetens att starta företag. Detta kan jämföras med att fem personer angav att de ville få kompetens att stötta andra i att starta sociala företag och att fem angav att de ville få kompetens att utveckla befintlig verksamhet i sociala företag. 2 Däremot saknade de flesta kursdeltagare en affärsidé när de påbörjade kursen, trots att tanken var att de skulle arbeta med sin egen affärsidé under kursen. 3 3. Utbildningens genomslag I detta avsnitt redovisas vad utbildningen enligt kursdeltagarna har bidragit till. Det första resultat som en utbildningsinsats ska leda till är kunskapsökning hos deltagarna. För att insatsen ska kunna bidra till det långsiktiga målet om att stärka socialt företagande i länet räcker det dock inte att enskilda individer har ökat sina kunskaper. Kunskaperna måste användas. Detta kan leda till förändring i den enskilda individens arbetssätt, inom den organisation där deltagaren arbetar och i samhället i stort. Resultatredovisningen nedan är uppdelad i dessa tre nivåer; individ, organisation och samhälle. 1 De har angett att detta inte stämmer särskilt bra eller att det inte stämmer alls 2 Det var möjligt att välja flera alternativ på frågan. 3 I enkäten anger två av 13 att det stämmer helt att de hade en affärsidé när de började utbildningen, sex anger att det stämmer ganska bra, en anger att det inte stämmer särskilt bra, en anger att det inte stämmer alls och en anger vet ej/ej relevant. 4

3.1 Kursdeltagarna har fått förståelse för spelplanen för socialt företagande I vilken utsträckning har då utbildningen lett till att kursdeltagarna har ökat sina kunskaper inom projektledning och socialt företagande? Den Jag generella bilden är att utbildningen i första hand har bidragit till en förståelse för sociala företags specifika förutsättningar och möjligheter. Kursdeltagare beskriver i intervjuer hur de fått värdefulla insikter om hur sociala företag fungerar och vilken funktion de kan fylla i relation till enskilda individer och till samhället i stort. Deltagarna uppfattar i varierande grad att de fått kunskap inom olika delområden. Någon uppger att de hade önskat mer konkreta verktyg för hur man kan gå tillväga för att starta sociala företag. Andra betonar att de fått användbara verktyg för att exempelvis söka finansiering och hemsidor där de kan få ytterligare information. Att kursdeltagarna har olika uppfattningar om har fått ett verktyg för att göra det jag velat göra länge. /Kursdeltagare vilka kunskaper utbildningen bidragit till syns också i enkätsvaren, där det finns en förhållandevis stor spridning på svaren. Områden där en stor del av kursdeltagarna uppger att de fått kunskaper är projektledareskap inom socialt företagande, målgrupper för socialt företagande samt vilka organisationer och myndigheter det kan vara relevant att samarbeta med. Inte lika många anser att de fått kunskap om de juridiska reglerna för sociala företag. Utbildningen har på individnivå också bidragit till en ökad vilja, och i viss mån ett ökat mod, att starta ett socialt företag. 4 Jag har fått kunskap om de ekonomiska reglerna för sociala företag Jag har fått kunskap om de juridiska reglerna för sociala företag Ange vilka kunskaper du fått genom utbildningen Jag har fått kunskap om projektledarskap inom socialt företagande Jag har fått kunskap om målgrupper för socialt företagande Jag har fått kunskap om vilka organisationer/myndigheter som kan vara bra att samarbeta med Jag har fått kunskap om hur jag kan ta kontakt med dessa 0% 20% 40% 60% 80% 100% Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant n = 12 till 13 4 På påståendet Utbildningen har gett mig ökad vilja att starta ett socialt företag anger fem kursdeltagare att det stämmer helt, sju kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. På påståendet Utbildningen har gett mig ökat mod att starta ett socialt företag anger fem kursdeltagare att det stämmer helt, fyra kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra, två kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra och en kursdeltagare anger att det inte alls stämmer. 5

3.2 Svårigheter att nå utveckling på organisationsnivå Ett sätt som utbildningen kan bidra till att stärka det sociala företagandet i länet är om kursdeltagarna använder sig av sina kunskaper för att öka kunskapen och intresset för socialt företaganden samt utvecklar nya arbetssätt i sina hemorganisationer. Här visar uppföljningen på relativt begränsade resultat. Runt hälften av deltagarna anger att utbildningen bidragit till att de känner sig säkrare i sin arbetsroll respektive att de har spridit kunskaper vidare internt. I intervjuer framkommer att deltagarna, som är engagerade i socialt företagande, tenderar att prata om de frågor som behandlas i kursen i informella sammanhang såsom vid luncher och fikapauser snarare än vid mer formella möten eller utbildningar. Utbildningen har i relativt liten utsträckning bidragit till att organisationerna har utvecklats, genom exempelvis nya samarbeten eller till en ökad förståelse för och vilja att driva socialt företagande. Har du kunnat använda det du lärt dig i utbildningen i ditt arbete? Utbildningen har bidragit till...att jag känner mig säkrare i min arbetsroll...att jag spridit kunskap vidare i organisationen...att jag tagit initiativ till nya arbetssätt...att jag fått nya arbetsuppgifter...att vi har utvecklat samarbeten med myndigheter eller kommuner...att vi har utvecklat samarbeten med andra organisationer...en ökad förståelse för socialt företagande inom min organisation...en ökad vilja att stödja/driva socialt företagande inom min organisation 0% 20% 40% 60% 80% 100% n = 13 Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/ej relevant n = 11 till 13 3 Utbildningen främjar utveckling av sociala företag - men vägen är lång till målet På samhällsnivå kan utbildningen främst bidra till ett stärkt socialt företagande genom att kursdeltagarna själva börjar driva sociala företag, inom sina organisationer eller fristående, samt genom att de stöttar andra som vill starta sociala företag. Kursdeltagarna har idéer för sociala företag men det är i regel en lång bit kvar Kursdeltagarna har under uppföljningen fått uppge hur långt de har kommit i en process att starta ett arbetsintegrerande socialt företag. Alla uppger att de har någon form av affärsidé, även om den i många fall inte är konkretiserad. I uppföljningen framträder bilden att idéerna i många fall är just idéer vars affärmässighet inte är vidare utredd. Några kursdeltagare anger att de har uppnått, eller har en konkret Det är en sak att ha en idé, en annan sak att göra det i praktiken. ( ) Jag har varit med i många möten där man bestämt saker, men sen har det inte blivit något. Jag vill göra något som blir av. /Kursdeltagare 6

planering för, andra viktiga steg på vägen mot att starta ett socialt företag, såsom att ordna finansiering, praktiska förutsättningar såsom lokal och dylikt samt samarbeten med andra organisationer eller myndigheter och kommuner. Knappt hälften av kursdeltagarna uppger att de har en organisation för ett socialt företag, vilket enligt vår förståelse sannolikt kan kopplas till att de sociala företagen i vissa fall är avsedda att bedrivas inom de större organisationer där kursdeltagarna arbetar. Jag/vi har en affärsidé som är redo att bli verklighet ordnat finansiering till mitt sociala företag en organisation för socialt företag praktiska förutsättningar, såsom lokal etc etablerat samarbete med myndigheter/kommuner etablerat samarbete med andra organisationer startat ett socialt företag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja, redan idag Konkret planering finns Planer finns, men inte konkreta Nej Ej relevant n = 13 Utbildningen bedöms ha viss betydelse för arbetet att starta sociala företag I vilken utsträckning har då utbildningen underlättat och bidragit i processen att starta sociala företag? Det samlade bilden är att utbildningen oftast har haft åtminstone viss betydelse i arbetet. Enstaka kursdeltagare menar också att utbildningen har haft avgörande betydelse för möjligheterna att starta sociala företag. Störst betydelse tycks utbildningen ha för utformning av en affärsidé och för de samlade möjligheterna att starta ett socialt företag. Att kursdeltagarna i låg grad uppger att utbildningen haft betydelse för praktiska förutsättningar, såsom lokal och dylikt, är naturligt eftersom sådana frågor är svåra att adressera genom en utbildning. Därutöver har utbildningen haft en förhållandevis begränsad inverkan på kursdeltagarnas möjligheter att etablera samarbete med andra organisationer samt myndigheter och kommuner. I vilken utsträckning har utbildningen påverkat dina steg mot socialt företagande? konkret affärsidé finansiering organisation praktiska förutsättningar myndigheter/kommuner organisationer Starta socialt företag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utbildningen har haft avgörande betydelse Utbildningen har haft viss betydelse Utbildningen har inte haft betydelse, fast behovet fanns n = 12 7

Några kursdeltagare stöttar andra som vill starta företag Några kursdeltage uppger också att de har ambitionen att stötta andra som vill starta arbetsintegrerade sociala företag. Här ser förutsättningarna olika ut, och någon uppger att de flesta personer de arbetar med också har startat sociala företag medan andra uppger att det är en lång bit kvar. I en intervju framkommer att den ursprungliga ambitionen var orealistisk då de personer som skulle starta företagen inte hade förutsättningar att ansvara för en sådan omfattande process och verksamhet. Även uppfattningarna om utbildningens påverkan på möjligheterna att stödja arbetet varierar. Med ett fåtal svarande är det inte möjligt att utläsa någon generell bild. 4. Förklaringsfaktorer i utbildningen och dess omgivning Uppföljningen har visat att kursdeltagarna anser att utbildningen har bidragit till ökade kunskaper om socialt företagande och projektledning inom socialt företagande. Kunskapen har också i vissa fall kunnat omsättas i praktik, även om genomslaget i kursdeltagarnas organisationer och i konkret utveckling av sociala företag har begränsad omfattning. Vilka faktorer kan då förklara utbildningens genomslag på individ-, organisations- och samhällsnivå? Under uppföljningen har förklaringsfaktorer synliggjorts som har att göra med utbildningen, men också med den omgivning som utbildningen landar inom. Bristande mottagarkapacitet i vissa hemorganisationer Tidigare i rapporten har konstaterats att många kursdeltagare anser att de inte haft tillräckligt med tid för att fullt ut kunna tillgodogöra sig utbildningen. Dessutom har vissa kursdeltagare arbetsuppgifter som är relativt fristående från socialt företagande. Flera kursdeltagare beskriver att deras hemorganisationer generellt är oförberedda på att ta tillvara deras ökade kunskaper. Detta framstår som en förklaring till att utbildningens genomslag inom organisationerna är begränsat. 5 Flera kursdeltagare uppger också att ambitionen att starta sociala företag försvåras av att det finns en okunskap om socialt företagande inom organisationerna, även om utbildningen anses ha bidragit till en viss förbättring. Andra pekar på att arbetet med att utveckla och starta sociala företag försvåras av långa beslutsprocesser inom den egna organisationen. Det bör dock poängteras att detta inte gäller samtliga organisationer, och att vissa organisationer redan driver sociala företag. Olika förkunskaper och förväntningar bland kursdeltagarna Jag vet faktiskt inte varför jag skulle gå den här utbildningen. /Kursdeltagare En andra förklaringsfaktor som ligger utanför utbildningens upplägg och genomförande är kursdeltagarnas blandade förkunskaper och förväntningar. Kursdeltagarna anger i uppföljningen i varierande grad att de tillgodogjort sig kunskaper inom olika områden. Detta kan enligt vår bedömning bland annat kopplas till de skillnader som finns i deltagarnas förutsättningar och förkunskaper. Exempelvis beskriver kursdeltagare som redan har kunskaper inom ett område att de 5 Då uppföljningen endast grundas på kursdeltagares och lärares omdömen utan att ledning eller andra medarbetare tillfrågats är det dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser kring situationen i kursdeltagarnas hemorganisationer. 8

inte lärt sig så mycket nytt. Det framstår också i intervjuer att kursdeltagarna har olika förväntningar om vad utbildningen borde ge för kunskap. Svårigheter att behovsanpassa utbildningen Uppföljningen visar att utbildningen inte fullt ut lyckats hantera utmaningen med varierande förkunskaper hos kursdeltagarna. Vissa kursdeltagare uppger att tempot under utbildningen varit alltför lågt. Andra kursdeltagare har dock uppfattat utbildningen som utmanande och krävande. Utbildningen har varit väl anpassad för den deltagare som är i rätt situation, till exempel genom att stå i startgroparna att starta företag. En sådan process har kunnat fungera som exempel och därmed fått mycket konkret stöd. För andra kursdeltagare som befinner sig i andra situationer har mycket tid gått åt till diskussioner som inte alltid varit relevanta för dem. En utbildning som inspirerar I intervjuer framkommer att kursdeltagarna uppskattar att lärarna varit mycket kunniga inom området. Lärarna, som har lång erfarenhet inom de aktuella områdena, har kunnat bredda och konkretisera kursinnehållet genom exempel från verkligheten, vilket inspirerar kursdeltagarna. En annan faktor som framstår som inspirerande är möjligheten att träffa andra personer med liknande intressen och ambitioner. Kursdeltagarna anger också att de under utbildningen, åtminstone till del, uppmuntrades att tänka på nya sätt samt att genomföra idéerna i verkligheten. 6 5. Rekommendation inför framtiden Vilka lärdomar kan då dras utifrån de erfarenheter som uppföljningen beskriver? Oavsett om vi betraktar resultaten på individnivå, organisationsnivå eller samhällsnivå så har utmaningarna till stor del kretsat kring matchningen mellan utbildningens upplägg och innehåll å ena sidan och förutsättningar hos kursdeltagarna och deras organisationer å den andra. Enligt vår uppfattning kan en bättre matchning nås genom att dels utveckla utbildningens utformning, dels genom att försöka påverka individ och organisation inför deltagandet. Utbildningen bör i högre grad matcha kursdeltagarnas förutsättningar Uppföljningen har visat att kursdeltagarna haft olika förkunskaper och förutsättningar samt att utbildningen inte fullt ut lyckats möta de varierande behoven. Den utmaningen skulle kunna hanteras genom att utbildningen riktas till en viss målgrupp där deltagarna sinsemellan har liknande förkunskaper och förutsättningar. Vilken målgrupp som i så fall är relevant beror på vilken inriktning som utbildningen ska ha. Den specifika målgruppen kan nås genom riktad information inför utbildningen, men också genom att specifika krav ställs för deltagande. En annan möjlighet är att dela upp utbildningen i flera olika nivåer och moment där kursdeltagarna får välja fritt vilka delar de 6 På påståendet I utbildningen uppmuntrades vi att tänka på nya sätt anger fyra kursdeltagare att det stämmer helt, sju kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. På påståendet I utbildningen uppmuntrades vi att genomföra våra idéer i verkligheten anger sex kursdeltagare att det stämmer helt, fem kursdeltagare anger att det stämmer ganska bra och en kursdeltagare anger att det inte stämmer särskilt bra. 9

behöver. Exempelvis kan enklare basblock kompletteras av fördjupningsblock. Personer som redan har erfarenhet och studievana kan då välja att enbart delta i fördjupningsblocket medan personer som har behov av baskunskaper kan välja basblocket, för att eventuellt senare gå vidare med fördjupningsblocket. I ett sådant upplägg kan också tempot på lektionerna anpassas efter de olika nivåerna. Det kan med fördel också vara valbart att endast gå den del som behandlar projektledning respektive delen om socialt företagande. För att en differentierad utbildning ska få önskad effekt krävs tydlig information om de olika delarnas innehåll och upplägg samt de krav det ställer på förkunskaper. Utbildningen bör i högre grad involvera hemorganisationerna En annan utmaning som framkommit i uppföljningen är en bristande beredskap att ta tillvara utbildningen i vissa hemorganisationer. En bristande förmåga att ta tillvara på utbildningen medför att förutsättningarna för mer långsiktiga resultat på organisationsnivå och samhällsnivå försämras. Denna utmaning kan mötas genom att försöka påverka hemorganisationerna inför deltagandet, exempelvis genom informationsmöten eller krav på en skriftlig plan på hur utbildningen ska användas. Det är också möjligt att involvera hemorganisationerna i själva utbildningen, exempelvis genom att deltagarna får i uppgift att genomföra uppgifter inom den egna organisationen. Möjligen kan lärare tillsammans med kursdeltagare också besöka organisationerna. Det bör dock noteras att vissa deltagare kan vilja starta sociala företag som är fristående från hemorganisationen. Om så är fallet bör det kunna ersätta hemorganisationens engagemang. 10