TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010

Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, april 2011 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket 2005-12-21

Projektgrupp Projektledare Linda Mildner tfn: 016-710 76 91 Kollektivtrafik Peter Dädeby tfn: 016-710 83 91 Trafikmängder och foto Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21 Olycksstatistik och analyser Catrin Klauninger tfn: 016-710 20 53 Hastigheter och analyser Petter Skarin tfn: 016-710 76 93 Kartor Robert Siveryd tfn: 016-710 83 26 Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81 Cykling Ann Gustafsson tfn: 016-710 76 80 Trafiksignaler Jaako Mets tfn: 016-710 24 38 Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06

Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Cykeltrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större tillfarterna till centrum. Vårvärderna var ungefär lika med 2009 medan antal cyklister vid höstmätningen minskade med i snitt 11 %. Antalet cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till nästan 25 000 cyklister/dag. Varje år genomförs också en räkning av antalet cyklister som använder cykelhjälm. Cykelhjälmsanvändningen är 15,6 %, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med 2009. Stadsbyggnadsnämnden har antagit en avsiktsförklaring för kollektivtrafiken där det fastslagits att bilen fortsättningsvis inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen. Detta innebär konkret att utvecklingen av samhället ska utgå ifrån möjligheten att kunna använda gång, cykel och kollektivtrafik i första hand och bilen i andra hand. Ett av målen är att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas fram till 2020. Efter flera år av stillastående resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik ökade resandet till 4,3 miljoner resor under 2010 jämfört med 4,1 miljoner resor 2009. Biltätheten för personbilar i trafik har ökat marginellt från 439 till 440 bilar/1000 invånare. Räknas alla fordon med (tunga fordon och motorcyklar är antalet fordon i trafik 486 stycken/1000 invånare, samma som under 2009. Att antalet fordon/1000 invånare inte har ökat trots att det blivit fler fordon i trafik (drygt 500 stycken beror på att Eskilstunas folkmängd har ökat under 2010. Den genomsnittliga beläggningen på bilplatser i centrum har minskat under 2010 jämfört mot 2009. Den främsta anledningen till att beläggningsgraden sjunkit är tillskottet av 250 bilplatser på kvarteret Vulkanen. Parkeringsplats Vulkanen är tillfälligt öppen fram till dess att byggnationen av bostäder planeras starta under 2011. Det innebär att beläggningen på kvarvarande parkeringar kommer öka och uppskattas hamna på 2009 års beläggningstal när Vulkanen åter stängs. Beläggningen på centrumnära parkeringar har ökat under året. Det finns fler faktorer till att beläggningsgraden ökat på centrumnära parkeringar. En faktor är effekten av att arbetsplatsparkering i större utsträckning styrts till centrumnära parkeringar. En annan faktor är den tidiga vintern med kyla och snö. Polisens rapportering av trafikrelaterade olyckor med personskador är grunden för Sveriges officiella trafikskadestatistik. I och med att även Mälarsjukhuset registrerar skadade personer i STRADA får vi en mer korrekt bild av skadegrad och antal skadade i Eskilstunatrafiken. Ingen person omkom i Eskilstunatrafiken under 2010. Enligt polisen skadades 16 personer svårt och 105 personer skadades lindrigt. Sjukvården uppger att en person skadats svårt och 114 personer skadats måttligt eller lindrigt (42 respektive 72 personer. Av de 16 personer som polisen rapporterat som svårt skadade känner sjukvården till 6 stycken. En av dessa klassas av sjukvården som oskadad, tre personer har bedömts som lindrigt skadade och de övriga två bedömde sjukvården som måttligt skadade. Då polisens och sjukvårdens uppgifter slås samman framgår att totalt 213 personer har skadats i Eskilstunatrafiken på det kommunala väghållningsområdet.

Andelen oskyddade trafikanter uppgår till 57 % av de personer som skadats. Liknande siffror återfinns i de två senaste årens rapporter av Trafiken i Eskilstuna. Kunskaper om detta bör leda till att mer resurser läggs på att planera, bygga och sköta om trafikmiljön för att oskyddade trafikanter ska vara säkrare men även känna sig mer trygga.

Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag. Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag. Korrigerat mot årsmedelvärde. Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka och skadat sig räknas inte som en vägtrafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v. a = avsvängning Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger k = korsande kurser m = möte o = omkörning Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka gc = cykel/moped v = varia (övrigt Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Gång- och cykeltrafik 3 Gångtrafik 3 Reflexanvändning 4 Cykeltrafik 6 Cykelaktiviteter under 2010 7 Cykel och cykelhjälmskampanj 7 Cykla till jobbet Volvoanställda 8 Cykla i park 8 Cykelparkering 9 Luftpump 10 3. Kollektivtrafik 11 Nuläge 11 Ny kollektivtrafikmyndighet 11 Kollektivtrafikutskott 11 Mål för kollektivtrafiken 11 Analys av kollektivtrafiken 2010 12 Åtgärder för att resandet med busstrafiken ska öka 14 4. Trafikmängder 15 Biltäthet 15 Personbilstrafik 16 Trafikmätningar 2010 16 Trafikmätningar 1999 2009 17 Lastbilstrafik 18 Gatukorsningar 20 Centrumtrafik 21 Körsträckor 22 5. Hastigheter 23 Mätsystematik 24 Genomförda mätningar 24 Huvudvägnätet 25 Lokalvägnätet 26 Fartvisare 28 Samarbete med polisen 29 Omskyltning norra industriområdet 30

6. Trafiksignaler 31 Förändringar 32 7. Större förändringar i vägnätet 33 Torshällavägen/Schröderstiernas väg 33 Nyfors 34 Rademachergatan och Careliigatan 34 8. Parkering 35 Beläggningstal i centrum och centrumnära parkeringar 35 Beläggningstal på allmänna parkeringsplatser i centrum 35 Beläggningstal i allmänna parkeringsanläggningar i centrum 38 Beläggningstal på allmänna parkeringsplatser på centrumnära parkeringar 40 Felparkeringsavgifter 44 Statistik av utfärdade parkeringsanmärkningar 45 Statistik av utfärdade kontrollavgifter 47 Nyckeltal 48 Bilplatser 48 Biljettautomater och parkeringsintäkter 49 Försäljning av månadskort på markparkering i centrum 50 Försäljning av månadskort i parkeringsgaraget Vildsvinet 52 Parkeringsövervakning 53 Flyttning av fordon 53 Handläggning av parkeringstillstånd och dispenser 54 9. Olyckor 55 STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition 55 Personskador 56 Polisens statistik 56 Jämförelse av polisens och sjukvårdens statistik 59 Trafikantslag 61 Platstyp 64 Väg/vägomständigheter 65 Månadsvis statistik 66 Kön och ålder 66 Olyckor vid passage över gata 67 Räddningstjänsten olycksstatistik 68 Olycksstatistik vid trafiksignalanläggningar 69 Olycksdrabbade korsningar 69 Skadestatistik för hela kommunen 70 Jämförelse med andra kommuner 71 Samhällsekonomisk värdering 74 Samhällsekonomisk värdering på det kommunala vägnätet för trafikskadade 74 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 74 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 75 Jämförelse av ekonomisk värdering åren 2008-2010 76

Bilagor Bilaga 1 Trafikflöden 2010 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2010 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Trafikflöden 2010 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Personskador 2010 inom Eskilstuna Karta 1 Personskador 2010 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Personskador 2010 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2010 inom Skogstorp och Torshälla, oskyddade trafikanter Karta 4

1 1. Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på 96 311 1 personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2010 och befolkningsförändringar 2010

2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010

Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 3 2. Gång- och cykeltrafik Gångtrafik Räkning av fotgängare och cyklister sker samtidigt vid de större tillfarterna till centrum. Fotgängarräkning görs under 6 timmar kl. 06.00-09.00 och 15.00-18.00, se tabell 1 och diagram 1. Gående som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till ca 7 000 totalt under en 6 timmars räkneperiod. Flest antal fotgängare, 1 985 stycken passerar över Nybron. Tabell 1 Antal gående och cyklister i centrumtillfarterna under 6 timmar i maj Plats Gående Cyklister Totalt Nybron 1 985 1 944 3 929 Rådhusbron 1 409 886 2 295 Kyrkbron 1 019 1 476 2 495 Gymnastikviadukten 1 593 1 410 3 003 Västeråsviadukten 907 1 665 2 572 6 913 7 381 14 294 Bild 1. Kyrkogatan Antal fotgängare och cyklister i centrumtillfarterna 2000-2010 Antal trafikanter/dygn 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Cyklande Gående Totalt 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Diagram 1. Antal fotgängare och cyklister i maj under 6 timmar i centrumtillfarterna 2000-2010

4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Reflexanvändning Under några år har trafikavdelningen i oktober/november delat ut reflexer till medborgarna. Detta har skett tillsammans med trafiksäkerhetsrådets medlemmar. Syftet har varit att försöka minska fotgängarolyckorna och hjälpa fotgängarna att bli mer synliga under årets mörka årstider. Det har varit en uppskattad kampanj och från och med 2010 genomförs en undersökning i samband med reflexkampanjen. Genom årliga uppföljningar hoppas förvaltningen kunna se dels om kampanjen ger någon effekt på olyckorna och dels om fler medborgare väljer att använda reflex efter genomförd kampanj. 2010 beställde trafikavdelningen 3 000 reflexer till reflexkampanjen. 2 452 stycken av dessa delades ut. Ytterligare 500 stycken delades ut men dessa bekostades av en av de deltagande organisationerna. Totalt delades 2 952 stycken reflexer ut. Reflexutdelningen genomfördes under ca 2 timmar och reflexerna delades ut på populära gångstråk i Eskilstuna centrum Innan utdelning av reflexer gjordes en föremätning (14/10 av antalet använda reflexer. Räkningen gjordes under två timmar på två centrala gångstråk i staden. En majoritet av de räknade fotgängarna använde inte reflex vid mättillfället. Endast 7 % använde reflex. Möjliga orsaker till den låga användningen generellt kan vara att det var tidigt på säsongen och att många inte har hunnit införskaffa reflex ännu. Det skulle också kunna bero att man inte har bytt till vinterjackan ännu eller att man anser att det inte har blivit tillräckligt mörkt. Tabell 2 Antal individer med och utan reflex Dag Antal kvinnor med reflex Antal kvinnor utan reflex Antal män med reflex Antal män utan reflex Antal barn/ungdomar med reflex Antal barn/ungdomar utan reflex 14/10 (Föremätning 19 188 15 215 6 99 28/10 (Mätning 53 271 21 219 2 45 11/1 (Eftermätning 71 216 20 185 11 76 Tabell 3 Antal personer som använder reflex Dag Andel kvinnor med reflex Andel män med reflex Andel barn/ungdomar med reflex 14/10 (Föremätning 9,2 % 6,9 % 5,7 % 28/10 (Mätning 16,4 % 8,8 % 4,3 % 11/1 (Eftermätning 24,7 % 9,8 % 12,6 %

Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5 Tabell 4 Antal räknade individer med och utan reflex Dag Antal räknade personer Antal med reflex Antal utan reflex Procent med reflex Procent utan reflex 14/10 (Föremätning 542 40 502 7,4 92,6 28/10 (Mätning 611 76 535 12,4 87,6 11/1 (Eftermätning 579 102 477 17,6 82,4 Vid mätningstillfället den 28/10 var det endast 12 % som använde reflex. Det var dock ändå en ökning av antalet som använde reflex i jämförelse med första mätningen. Det var fler kvinnor än män som använde reflex. En eftermätning gjordes den 11/1 där andelen med reflex ökade till knappt 18%. Gruppen kvinnor har ökat sitt reflexanvändande markant under studien, från 9 % till 25 %. Ökningen är så pass stor att en rimlig slutsats att dra är att en reflexkampanj verkar ha haft en positiv inverkan på reflexanvändandet i den gruppen. I gruppen män verkar inte kampanjen ha haft någon effekt. Reflexanvändandet under de tre mätningarna var ungefär detsamma. Detsamma gäller gruppen ungdomar, där det i och för sig har skett en liten ökning mellan mätning två och tre men den är så liten att den bör ses som en tillfällighet. En rimlig slutsats är att reflexkampanjen verkar ge effekt på gruppen kvinnor men det behövs fler och andra insatser för att nå grupperna män och ungdomar. Bild 2. Så här såg reflexkampanjens eurosizeaffischer ut. Montage: Don Sjögren

6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykeltrafik Cykeltrafiken räknas årligen i maj och september vid de 5 större tillfarterna till centrum, Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten samt Västeråsviadukten. Syftet med detta är att få en uppfattning om hur cyklandet förändras år från år. Antalet cyklister under en vardag i maj via centrum var ungefär lika många som 2009, dock minskade antal cyklister i september med i snitt 11 %. Antalet cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till nästan 25 000 cyklister/dag. I detta antal ingår också cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt via Faktoriholmarna, Kungsgatan, Gredbyvägen samt från Kyrkogatan. Antalsmässigt motsvarar räkning under 6 timmar i maj månad ca 50 % 1 av cykeltrafiken under ett vardagsdygn. I diagram 2 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumtillfarterna räknat under 6 timmar, förmiddag mellan kl. 06-09 och eftermiddag mellan kl. 15-18 för åren 1980-2010. Antal cyklister per dag via centrum 1980-2010 Vårvärden Höstvärden 30000 25000 Antal cyklister 20000 15000 10000 5000 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Diagram 2. Antal cyklister i centrumtillfarterna 1980-2010, räknat per dag. Hjälmundersökning av cyklister genomförs årligen samtidigt som cyklister räknas i centrumtillfarterna. Cykelhjälmsanvändningen ökade med 1,7 procentenheter från 13,9 % år 2009 till 15,6 % år 2010. Se diagram 3 överst på nästa sida. Sedan starten 2003 har antalet cyklister som använder cykelhjälm ökat med 7,6 procentenheter fram till år 2010, vilket är en positiv trend. Riksgenomsnittet för hjälmanvändningen år 2009 var 27 % 2. Trafikverket bedömer att den förväntade användningen av cykelhjälm 2010 var 33,6 % 3. År 2005 infördes lagen om att barn och ungdomar under 15 år ska använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade på en cykel. Cykelhjälmsanvändningen är också högre på cykelstråk som går utanför skolor och platser som har hög andel yngre cyklister och kan på sådana cykelstråk uppgå till 40-50 %. 1 Trivector Rapport 2006:50, Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län 2 VTI:s observationsmätningar 3 Trafikverkets uppskattade värde 2010

Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 7 Cykelhjälmsanvändning i procent % 2003-2010 Hjälmanvändning cyklister Hjälmanvändning % 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 14,9 15,6 13,9 11,8 11,7 12,1 9,6 8,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Diagram 3. Cykelhjälmsanvändning Cykelaktiviteter under 2010 Cykel och cykelhjälmskampanj Eskilstuna kommuns målsättning är att få fler människor att välja hållbara transporter i första hand vid korta resor. Att välja cykeln är billigt, miljövänligt och har en positiv effekt på människors hälsa. För att få fler människor att välja cykel arrangerades en cykel och cykelhjälmskampanj under maj månad. Kampanjen avslutades med en cykelns dag i slutet av maj på Fristadstorget i Eskilstuna. Bild 3. Hjälmen är huvudsaken.

8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykla till jobbet Volvoanställda Förvaltningen har inlett ett samarbete med Volvo i Brunnsta med fokus på arbetspendling till och från arbetet. På Volvo arbetar cirka 2 000 personer, 20 % är kvinnor och 80 % män. Av dessa bor ca hälften inom en radie av ca 5 km till arbetet. Det innebär att det finns möjlighet för anställda att välja cykel i första hand till och från arbetet. Bild 4. Utbildning på VOLVO. För att de anställda skulle få inspiration till att välja cykel så arrangerades inspirationsföreläsningar på olika platser på företaget. Föreläsningarna hade fokus på vardagsmotion, hälsoeffekter och konkreta tips och råd. Även andra informationsinsatser har genomförts, exempelvis trycktes foldrar upp och placerades på strategiska platser på företaget. Det har också funnits information på intranätet som alla anställda haft möjlighet att ta del av. 195 personer var med i cykla till jobbet kampanjen, det motsvarar ca 10 % av de anställda. Av dessa var 42 stycken kvinnor och 153 stycken män. Under fyra veckor cyklade deltagarna totalt ca 204 mil 1 (en sträcka motsvarande Eskilstuna Milano. De sparade även 544 kg koldioxid och 148,5 ton kol 2 genom att cykla till och från arbetet. Deltagarna gjorde även en hälsovinst, en ökad förbränning som i sin tur ledde till en total viktminskning av ca 98 kg. 3 Cykla i park Rothoffsparken, Fors kyrkopark, Rinmansparken, Stadsparken och Vasaplan har öppnats upp för cykling på fler stråk. Syftet med att tillåta cykling i större utsträckning har varit att skapa bättre tillgänglighet till parkerna och få ett genare och finmaskigare cykelvägnät. Cykling i parkerna förekom redan och genom att öppna upp skapas en tydlighet gentemot både gående och cyklister. En enkätstudie genomfördes på cykelns dag om vad Eskilstunas medborgare anser om att parkerna öppnat upp vissa stråk för cyklister. Det var 66 personer som besvarade enkäten, 32 kvinnor och 34 män. 86 % av dem som svarade tyckte att det var bra eller mycket bra. 8 % hade ingen åsikt och 6 % tyckte att det var mindre bra eller dåligt. 1 www.bilaieuropa.se 2 www.klimatbalans.se 3 www.svenskcykling.se

Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 9 Bild 5. Stadsparken Resultatet av enkäten visade att det var fler kvinnor än män som tyckte att det var mycket bra. Däremot visade det sig att det var dubbelt så många män än kvinnor som tyckte att det var bra. Det var inga män som tyckte att det var dåligt. Det visade sig att det var lika många män som kvinnor som inte hade någon åsikt. Cykelparkering Det finns behov av fler cykelparkeringar i centrum och en cykelparkering har installerats på J A Selanders gata. Den har plats för 32 cyklar och är utrustat med tak och belysning. Under juni månad var parkeringen utnyttjad till ca 80 % i snitt. En enkätstudie genomfördes på cykelns dag om vad Eskilstunas medborgare tycker om cykelparkeringar. Det var 66 personer som besvarade enkäten, 32 kvinnor och 34 män. Resultatet av enkäten visade att det var viktigt med tak, belysning och rymlighet med bra möjligheter att låsa fast cykeln. Det kom fram konkreta platser där det önskades cykelparkeringar, exempelvis kring centrum, gågatan och järnvägsstationen. Även köpcentrum och olika bostadsområden kom som förslag där det skulle kunna finnas fler cykelparkeringar. Bild 6. J A Selanders gata.

10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Bild 7. Östra torget i Torshälla. Luftpump Luftpumpar är ett populärt inslag för att underlätta för cyklister, rollatorer, barnvagnar och rullstolar. Under de senaste åren har vi installerat fyra luftpumpar i centrala Eskilstuna. Under maj månad har Torshälla fått sin första luftpump installerad på Östra torget.

Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK 11 3. Kollektivtrafik Nuläge Eskilstuna kommun är tillsammans med länets övriga kommuner, samt landstinget i Sörmland ägare av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken är huvudman för kollektivtrafiken i Sörmland. Veolia Transport AB är entreprenör för huvuddelen av den linjelagda kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun. Trafik bedrivs på 14 stadsbusslinjer och 10 landsbygdslinjer. Eskilstunas stadstrafik har i flera år uppvisat ett, i jämförelse med befolkningsmässigt lika stora städer i Sverige, lågt användande av kollektivtrafiken. Ett traditionellt användande av bilen som transportmedel samt ett begränsat turutbud är faktorer som påverkar. En upphandling av kollektivtrafiken i Eskilstuna ägde rum under 2010 för perioden december 2011-december 2017. Veolia transport AB, som är Länstrafikens entreprenör för busstrafiken i Eskilstuna, vann upphandlingen även denna gång. I samband med trafikstarten av den nya upphandlingen kommer ett nytt linjenät att tas i bruk. Linjenätet har nuvarande linjenät som bas men linjedelarna kopplas ihop på ett sätt som gör trafiken mer effektiv, och förhoppningsvis även för medborgarna, mer attraktiv. Flera linjer planeras att få tätare turutbud även mitt på dagen. Ny kollektivtrafikmyndighet I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny kollektivtrafiklag där nuvarande trafikhuvudmän ska från och med 2012 ersättas med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Den nya lagstiftningen avreglerar kollektivtrafiken genom att underlätta för kommersiellt finansierad trafik. Kollektivtrafikmyndigheterna ska i en trafikförsörjningsplan ange vilken trafik som ska subventioneras genom skattemedel och vilken som ska regleras i en s.k. trafikplikt. Kollektivtrafikutskott Stadsbyggnadsnämnden beslutade att i januari 2010 tillsätta ett kollektivtrafikutskott. Syftet med utskottet är att öka dialogen och samråden när det gäller kollektivtrafiken samt att öka den politiska styrningen av kollektivtrafiken i Eskilstuna genom att vara beredande organ när det gäller beslut om kollektivtrafiken som ska tas i Stadsbyggnadsnämnden. Mål för kollektivtrafiken Den 9 juni 2010 antog stadsbyggnadsnämnden en avsiktsförklaring för kollektivtrafiken där det fastslogs att bilen fortsättningsvis inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen. Detta innebär konkret att utvecklingen av samhället i första hand ska utgå ifrån möjligheten att kunna använda gång, cykel och kollektivtrafik i första hand och bilen i andra hand. I avsiktsförklaringen har nämnden beslutat om tre mål för kollektivtrafiken; - En fördubbling av resor med kollektivtrafik ska ske fram till 2020 (vilket även är ett nationellt branschmål. - Samtliga bussar ska drivas med förnyelsebara drivmedel senast 2020. - Tillgängligheten till kollektivtrafiken ska öka till 2020.

12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK Analys av kollektivtrafiken 2010 För att klara målet om en dubblering av antalet resor under en tioårsperiod, från 2010 till 2020, ska resandet i Eskilstunas stadstrafik öka från 4,3 miljoner resor 2010 till 8,6 miljoner resor 2020. Detta motsvarar en resandeökning på cirka 400 000 resor eller 10 % per år. Detta är inte en omöjlighet då Borås, som befolkningsmässigt är lika stor som Eskilstuna, passerat 7 miljoner resor i stadstrafiken. Resandet kommer dock inte av sig själv. För att klara målet måste antalet turer öka, restiden minska och informationen om trafiken öka. Det är avgörande att intäkterna i busstrafiken ökar då kommunens möjligheter att täcka de ökade kostnaderna med skattemedel, som en utbyggd trafik för med sig, är begränsade. Efter flera år av stillastående resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik ökade resandet under 2010 med cirka 180 000 resor jämfört med 2009, från 4,1 till 4,3 miljoner resor vilket motsvarar en ökning på 4,4 %. Ungefär 50 % av resandeökningen var inom gruppen betalande resenärer och 50 % var skolelever med elevkort. Troligtvis är det den relativt stränga vintern som gjort att antalet resor med betalande resenärer ökat. På vissa turer har förstärkningar satts in på grund av fullsatta bussar. Gruppen färdtjänstberättigade och seniorer minskade totalt sitt resande med cirka 3 % 2010 jämfört med 2009. Eskilstunas stadstrafik antal resor jan 2006-dec 2010 4500000 4000000 3500000 Antal resor 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000 Totalt Betalande Skolelever Färdtjänstberättigade Seniorer 500000 0 jan 06- dec 07 aug 06 - jul 07 mar 07- feb 08 okt 07- sep 08 maj 08- apr 09 dec 09- nov09 jul 09- jun10 Period Diagram 4. Eskilstuna stadstrafik redovisad som årsstatistik. Totalt antal resor januari 2006-december 2010. (Källa: Länstrafiken 50 % av antalet resor genomförs av betalande resenärer och 50 % genomförs av resenärsgrupper inom projektet fria resor i december 2010. De biljettyper som har ökat är stadskort och SMS-biljetter medan kontantbiljetterna har minskat. Detta har sin naturliga förklaring i det kontantstopp som genomfördes i busstrafiken 2009 (då möjligheten att betala bussbiljetten med kontanter försvann. Det går fortfarande att betala enskilda resor med kontokort vilket i statistiken räknas som kontantbiljetter.

Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK 13 Resande biljettyp Eskilstuna stadstrafik jan-dec 2007-2010 Antal resor 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2007 2008 2009 2010 Biljettyp Diagram 5. Eskilstuna stadstrafik, olika biljettyper 2007-2010 (Källa: Länstrafiken I Eskilstuna säljs det mycket lite kontantbiljetter och rabattbiljetter för skolungdomar vilket beror på projektet med elevkortet som redovisas under kolumnen skolkort. Kontantbiljetter för vuxna har stadigt minskat vilket har sin förklaring i att det inte längre går att köpa kontantbiljett på bussarna. Stadskortet har ökat från 2007 medan shoppingkortet minskat vilket troligen beror på införandet av seniorkortet. I kolumnen +1 ingår övergångar, ledsagare för färdtjänstberättigade och andra resor som inte går in i någon av de andra grupperna. Gruppen Special är färdtjänst- och seniorkortsresenärer. Även intäkterna från Eskilstunas stadstrafik har ökat, med 8,9 % från 35,5 Mkr 2009 till 38,7 Mkr 2010. Landsbygdstrafiken i Södermanlands län uppvisar dock en minskning när det gäller antalet resor med cirka 3,7 %. Det finns ingen tillgänglig statistik hur resandeutvecklingen i Eskilstunas landsbygdstrafik ser ut men det finns ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i Eskilstuna än i övriga länet. Antal vagnkilometer (totalt antal kilometer som bussarna kör i linjetrafiken i stadstrafiken är 2,4 miljoner vagnkilometer 2010. Antalet resor i stadstrafiken 2010 var 4,3 miljoner. Det innebär ett resande på 1,79 resor/vagnkilometer. Ett genomsnitt för befolkningsmässigt lika stora svenska städer ligger på 1,85 resor per vagnkilometer. Resandet per vagnkilometer i Eskilstuna ligger därför under snittvärdet 2010. Antalet invånare i Eskilstuna tätort är 77 000. Med ett resande på 4,3 miljoner resor 2010 innebär detta i snitt 56 resor per invånare och år. Resandet har ökat med 19 resor per invånare och år sedan det nya linjenätet infördes 2002. Från och med 2011 ska bättre nyckeltal tas fram så att kollektivtrafiken på ett bättre sätt kan följas upp.

14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK Åtgärder för att resandet med busstrafiken ska öka Bild 8. Affisch Ta bussen när du kan och bilen när du måste. Följande är exempel på åtgärder som genomförts under 2010 i syfte att få flera att åka kollektivt: Sju hållplatser har tillgänglighetsanpassats. Av dessa var två av modellen dubbel stopphållplats och två var av modellen enkel stopphållplats. Under 2010 har ett projekt med restränare startat och de resvärdar, som jobbar framför allt på Servicelinjen, tjänstgör även som restränare. Under 2010 har det bedrivits kampanjer dels för kommunens egna anställda och för anställda på Mälarsjukhuset. Kampanjen för kommunens anställda hade rubriken Ta bussen när du kan och bilen när du måste (se affischen ovan. Under 2010 har också ett projekt med testresenärer startat. Syftet med projektet har varit att låta ett antal inbitna bilister pröva på att åka buss under en period och samla in deras kunskaper och åsikter så att busstrafiken kan förbättras.

Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 15 4. Trafikmängder Biltäthet I Eskilstuna uppgick antalet personbilar till 42 352 stycken vid årsskiftet 2010/2011, vilket är en ökning med 383 stycken jämfört med årsskiftet 2009/2010. Antalet lastbilar och bussar uppgick till 4 485 stycken (en ökning med 158 stycken och antalet motorcyklar minskade med 8 stycken till 2 849 stycken under samma period. Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till 440 bilar/1000 invånare mot 339 bilar/1000 invånare året innan (årsskiftet 2009/2010. För hela riket var personbilstätheten 460 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2010/2011. Det totala antalet registrerade fordon i trafik i Eskilstuna var oförändrat, 486 fordon/1000 invånare årsskiftet 2010/2011. Att antalet registrerade fordon/1000 invånare inte har ökat trots att det blivit fler fordon i trafik beror på att Eskilstunas folkmängd har ökat under 2010. I diagram 6 visas personbilstätheten i Eskilstuna under perioden 1960-2010. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2010 500 Personbilar i trafik Personbilar/1000 invånare 400 300 200 100 0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 År Diagram 6. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2010. Bild 9. Gillbergavägen

16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Personbilstrafik Trafikmätningar behövs för att se hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet och stadsplaneringen. Trafikmätningar 2010 Under 2010 genomfördes trafikmätningar vid totalt 134 platser i Eskilstuna. Av dessa är 16 stycken referenspunkter som mäts 2 ggr/år. Tabell 5 visar vilka gatusnitt som har haft de största trafikmängderna under året. Biltrafiken anges i enheten Åvdt (årsvardagsdygnstrafik, ett genomsnittligt vardagsdygn, mån-fre. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar som mäts. E 20 som går förbi Eskilstuna är en statlig väg och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av kommunen men är statliga vägar. Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. Tabell 5 Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna Gatusnitt/sträcka Åvdt 2008 Åvdt 2009 Åvdt 2010 Västergatan norr Torshällavägen 19 000 19 500 19 700 Västeråsviadukten 17 500 17 600 18 000 Gillbergavägen öster Gillbergaplan 17 200 17 500 17 600 Västerleden norr Västeråsvägen 16 900 18 300 17 400 Tullgatan söder Kungsgatan 15 800 17 000 17 200 Nybron 16 200 16 500 16 700 Kungsgatan väster Tullgatan 16 000 15 400 16 600 Stålforsbron 16 200 16 000 16 200 Biltrafiken ökade med 1,7 % totalt i Eskilstuna under 2010. Trafiken på Västerleden norr om Tuna Park sjönk med 5 %. Biltrafiken ökade dock på affärsgatan som går igenom Tuna Parks Köpcentrum. Västra centrumringen, delen mellan Kungsgatan och Västeråsviadukten redovisar en fortsatt ökad trafik under 2010. Torshällavägen samt Schröderstiernas väg redovisar en trafikminskning, vilket delvis kan bero på ombyggnaden av korsningen Torshällavägen-Schröderstiernas väg som pågått under året. Bild 10. Västermarksrondellen

Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 17 Trafikmätningar 1999 2009 I en analys av flödesförändringarna under de senaste 10 åren valdes 29 mätpunkter ut på huvudbilvägnätet eller i anslutning till Centrum, se karta. Kriterierna var att de skulle ha ett högt flöde och vara intressanta för förflyttningar genom staden. Eskilstunas befolkning har under åren 1999 till 2009 ökat från 88 138 till 96 311 invånare. Flödesförändringar 1999 2009 Bild X. Flödesförändringar 1999-2009. Bild Karta 1. X. Flödesförändringar 1999-2009 1999-2009. Den tydligaste slutsatsen som går att dra, speciellt utifrån kartmaterialet, är att trafiken har Den förflyttats tydligaste från slutsatsen centrum till som de går större att dra, vägarna speciellt runt utifrån stadskärnan. kartmaterialet, är att trafiken har förflyttats från centrum till de större vägarna runt stadskärnan.

18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Den tydligaste slutsatsen som går att dra, speciellt utifrån kartmaterialet, är att trafiken har förflyttats från centrum till de större vägarna runt stadskärnan. Mellan 1999 och 2009 minskade flödet på Tegelbruksgatan och Gymnastikgatan samtidigt som flödet på Kyrkogatan ökade, detta kan tyda på att trafiken har flyttat sig till den gata som enligt hastighetsplanen tillhör huvudbilvägnätet. Det är givetvis positivt att fler väljer de gator som klassas som huvudnät, men trots förändringen av flödet är det totala flödet fortfarande större på Tegelbruksgatan och Gymnastikgatan än på Kyrkogatan, så det är fortfarande möjligt att flytta mer av trafiken till Kyrkogatan. Över den tioårsperiod trafiken i centrum minskade skedde en minskning av trafiken även på Nybron och Skogstorpsvägen, detta bildar på kartan ett sammanhängande område med gröna punkter och kan betyda att minskningen av trafik i centrum beror på att genomfartstrafiken från Skogstorpsvägen genom centrum till Västergatan har minskat. Större påverkansfaktorer under 10-års perioden är på vägbyggnadssidan är Västerledens slutförande, omvandlingen av Hamngatan och Västergatan (infarten från E20. Etableringen av Tuna park (klart 2005 borde ha påverkat mer, men ändå uppvisar Västeråsvägen ett oförändrat resultat (mellan -300 till + 300 fordon. Lastbilstrafik Idag finns det ett stort behov av att mäta lastbilstrafikens andelar och därmed få vetskap om den tunga trafikens miljöpåverkan, vägslitage och framkomlighetskrav. Lastbilstrafiken ökade med 3,9 % totalt i hela riket under 2010 1. Mätningar visar att andelen lastbilar i Eskilstuna ökade med 1,1 % jämfört med 2009. Uppgiften kommer från fyra referensvägar som mäts årligen vilka är Carlavägen, Strängnäsvägen, Malmköpingsvägen samt Västerleden. I tabell 6 redovisas de lastbilsmätningar som genomförts under 2010. Värdena i tabellen är mätta som vardagsdygnstrafik (vadt vilket innebär att de inte är omräknade till ett årsvariationsvärde (åvdt. Bild 11. Gillbergavägen 1 Trafikverket Månadspublikation Trafikbarometern 2010

Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 19 Tabell 6 Lastbilsmätningar 2010 Gatusnitt/sträcka Fordon /dygn vadt Lastbilar / dygn antal Lastbilsandel % Rinmansgatan 6 560 919 14,0 % Mått Johanssons väg, östra sidan 9 890 1 390 14,1 % Montörsgatan 1 980 428 22,0 % Bolindervägen 2 120 231 10,9 % Uttermarksgatan 910 108 11,8 % Norrvallavägen 2 320 153 6,6 % Torshällavägen 7 010 578 8,2 % Västeråsvägen 9 040 704 7,8 % Hällbyvägen 1 500 130 8,7 % Mått Johanssons väg, västra sidan 9 610 1 346 14,0 % Folkestavägen 4 800 550 11,5 % Folkestaleden 6 240 1 011 16,2 % Kjulavägen 3 040 243 8,0 % Gillbergaleden 7 230 520 7,2 % Skogstorpsvägen 8 270 866 10,5 % Rosenforsvägen 4 790 498 10,4 % Västeråsviadukten 15 190 1 580 10,4 % Lv 900 2 270 320 14,1 % Norra Hamn 3 460 376 10,9 % Strandgatan 5 330 562 10,5 % Västra Storgatan 5 040 556 11,0 % Bredängsgatan 1 120 261 23,4 % Carlavägen 10 820 1 084 10,0 % Strängnäsvägen 8 350 896 10,7 % Västerleden 12 570 1 548 13,4 % Malmköpingsvägen 6 010 691 11,5 % Hamngatan 9 050 868 9,6 % Strandgatan 7 530 695 9,2 % Stenkvistavägen 11 420 1 289 11,3 %

20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Gatukorsningar I tabell nedan redovisas de gatukorsningar som har flest ingående fordon, där Idunplan har varit den mest trafikbelastade korsningen under 2010 med totalt 32 200 ingående fordon/dygn följt av korsningen Västeråsvägen/Västerleden med 24 700 fordon/dygn. Alla gatuavsnitt för varje korsning kontrollmäts ej varje år på grund av resursbrist. Tabell 7 Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna Gatukorsningar Åvdt 2008 Åvdt 2009 Åvdt 2010 Idunplan 31 200 32 100 32 200 Västeråsvägen / Västerleden 23 300 24 800 24 700 Gillbergaplan 22 900 24 200 24 000 Mått Johanssons väg / Västerleden 22 800 23 600 23 100 Krongatan / Västeråsvägen 22 300 22 400 22 800 Kungsgatan / Tullgatan 22 300 22 600 23 700 Västergatan / Strandgatan 22 000 22 000 22 400 Nybroplan 21 800 22 500 22 200 Carlavägen / Intagsplan 19 500 19 500 19 500 Bild 12. Torshällavägen-Schröderstiernas väg

Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 21 Centrumtrafik Biltrafikflödet vid centruminfarterna, Nybron, Rådhusbron, Kyrkogatan, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick till totalt 74 300 fordon/årsvardagsdygn under 2010 vilket är en trafikökning med 4,7 % jämfört med 2009. En möjlig orsak till den ökade trafiken i centrum kan vara ombyggnationen av Kyrkogatan som pågått under 2009 till maj 2010. Se diagram 7. Förändringarna mellan åren 1992-2010. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1992-2010 80000 78000 Antal fordon åvdt 76000 74000 72000 70000 68000 66000 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Diagram 7. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1992-2010 Bild 13. Drottninggatan

22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Körsträckor Statistik från SCB angående körsträcka per invånare och år visar att körsträckorna över åren har ökat men att det viker starkt neråt under 2009 med den troliga förklaringen att det beror på det ekonomiska läget. Eskilstuna ligger lägre än snittet för både riket och länet. Eskilstuna ligger även under genomsnittet för Sveriges 30 största kommuner. Lund brukar ses som en föregångare vad gäller mobilitetsarbete (till exempel genom LundaMATs och jämfört med dem kör Eskilstunaborna cirka 60 mil mer om året per invånare. Körsträcka med personbil per invånare och år (mil/år 750 700 Eskilstuna Riket Södermanland 30 största kommunerna Lund 650 Mil 600 550 500 1998 2000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Diagram 8. Körsträcka med personbil per invånare och år.

Kapitel 5, HASTIGHETER 23 5. Hastigheter Eskilstuna kommun utför hastighetsmätningar som en del i tillståndsanalysen av stadens gator. Ju mer kunskap som finns om stadens verkliga hastighetsnivåer desto lättare blir det att göra rätt åtgärder som ökar acceptansen och efterlevnaden för stadens hastighetsbegränsningar. Konsekvensen av en trafikolycka är starkt kopplad till hastigheten (se digram 9 nedan och därför är det viktigt att känna till vilka gator där riskerna är högre för att bättre kunna prioritera de trafiksäkerhetsåtgärder som genomförs. Mätningar 2010 genomförde Stadsbyggnadsförvaltningen cirka 40 egna hastighetsmätningar. Krockvåldskurvan Diagram 9. Krockvåldskurvan (Lugna gatan!, Svenska kommunförbundet 1998. I diagram 9 ovan framgår det att för en oskyddad trafikant som blir påkörd i 30 km/ tim är risken cirka 10 % att avlida, medan det vid 50 km/tim ligger mellan 70-80 % risk att avlida. Hastigheten har även stor betydelse för samspelet vid övergångsställen/passager mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Från 30 km/tim och uppåt blir bilister mycket sämre på att lämna fotgängare företräde. Bland annat dessa kunskaper visar på vikten av att inte tillåta motorfordon att köra i högre hastigheter än 30 km/tim på sträckor där oskyddade trafikanter vistas vid eller önskar korsa vägen.

24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 5, HASTIGHETER Mätsystematik Idag genomförs hastighetsmätningar oftast utifrån behovet av en tillståndsanalys på en viss sträcka eller inom ett visst område (initierat av externa eller interna synpunkter på hastighetsefterlevnaden eller som kunskap inför en trafikutredning. Den andra vanliga anledningen till en hastighetsmätning är behovet av före/eftermätningar vid fysiska åtgärder eller kampanjer/informationsinsatser riktade mot bilisters beteende. I framtiden kommer det att finnas ett ökat behov av kontinuerliga uppföljningar av de nya hastighetsbegränsningar som kommer att börja användas i Eskilstuna stort. Kommunens hastighetsplan antogs i mars 2011 och de nya hastighetsbegränsningarna kommer att införas successivt i staden. Mätplan 2011 kommer kommunens mätplan färdigställas där de punkter som skall mätas kontinuerligt (dygnet runt, året runt för biltrafiken beskrivs. Syftet är att skapa hastighetsprofiler över året samt referenskurvor till övriga hastighetsmätningar. Genomförda mätningar Hastighetsmätningarna genomförs som slangmätningar (där slangarna läggs cirka 1,0 meter isär med räknaren Marksman 410 och analyseras i dataprogrammet Count-On- Me. Huvudperioden för hastighetsmätningar är april november beroende på väderlek. Vårsopning av gatorna samt snöplogning gör att många slangar körs sönder och därför lämpar sig radarmätningar bättre för de årstiderna. Dessutom varierar hastigheterna mycket under vinterhalvåret vilket gör att en mätning bara ger ögonblicksbilder och det är därför svårt att dra generella slutsatser. Det finns en viss osäkerhet i slangmätningarna, vilket det gör i alla typer av mätningar. För slangmätningarna är vanliga felkällor att slangarna flyttas (t ex på grund av tunga fordon, att fordon åker snett över dem (och därför ger ett felaktigt värde eller att fordonen håller för låga hastigheter och därför inte registreras (exempelvis vid köbildning.

Kapitel 5, HASTIGHETER 25 Huvudvägnätet 17 sträckor mättes under 2010 (jämfört med 21 sträckor 2009. Mätplatserna kan ses i karta 2 på sid 27. Tabell 8 Medelhastigheter på huvudvägnätet. Medelhastigheter på huvudvägnätet Mätplats Mätnummer Hast begr Flöde Lastbilsandel Medelhast 85-percentil (km/tim (Åvdt (% (km/tim (km/tim Carlavägen 1 50 11 000 10 45 52 Folkestaleden 2 50 6 500 16,2 42 49 Gillbergaleden 3 50 7 300 7,2 51 58 Hamngatan 4 50 9 700 9,6 34 42 Mått Johanssons väg (1 5 50 11 100 14,1 52 59 Mått Johanssons väg (2 6 50 9 800 14 53 60 Stenkvistavägen 7 50 11 600 11,3 43 49 Torshällavägen 8 50 7 300 8,2 50 58 Västerleden 9 50 12 700 13,4 52 60 Västeråsvägen (1 10 50 16 000 10,4 37 46 Västeråsvägen (2 11 50 9 500 7,8 37 46 Strängnäsvägen 12 60 8 500 10,7 60 68 Folkestavägen 13 70 4 900 11,5 67 76 Länsväg 900 14 70 2 400 14,1 61 70 Malmköpingsvägen 15 70 6 100 11,5 73 80 Skogstorpsvägen 16 70 8 500 10,5 69 78 Medel - 50-sträcka 45,1 52,6 Medel - 60-sträcka 60 68 Medel - 70-sträcka 67,5 76 Medelhastigheten för sträckorna är framtaget för att se var respektive gata ligger i förhållande till de övriga. Förutsättningarna i gatuutformning och trafikmängd är väldigt olika, men det är ändå intressant att se på vilka sträckor många bilister bryter mot hastighetsbegränsningar jämfört med de där acceptansen för hastighetsbegränsningen är hög. Den kan inte användas på så sätt att medelhastigheten på 50-sträckor i staden är ett visst antal km/tim. En indikator är att se hur många sträckor där medelhastighet och 85-percentil är över skyltad hastighet. Av tabell 8 kan vi se att på de uppmätta 50-sträckorna har 3 av 11 sträckor en medelhastighet över 50 km/tim och 5 av 11 en 85-percentil över 50 km/tim. Jämfört med 2009 (där 16 stycken 50-sträckor mättes hade 9 av 16 en medelhastighet över 50 km/tim och 13 av 16 en 85-percentil över 50 km/tim. Samma tendens finns för 70-sträckorna om man jämför mellan åren och mönstret återfinns även för 2007 och 2008, fast de siffrorna ligger närmare 2010 års värden. En försiktig tolkning är att acceptansen av hastighetsnivåerna i staden har ökat något, men att 2009 var ett år som stack ut med lite högre värden. Av de gator som mättes 2010 på huvudvägnätet har Folkestaleden, Hamngatan, Stenkvistavägen, Strandgatan, Västeråsvägen och Länsväg 900 en 85-percentil lägre än skyltat hastighet. 2009 uppvisade Strandgatan samma resultat tillsammans med Tullgatan och Hamngatan (vilka inte mättes 2010.

26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 5, HASTIGHETER Lokalvägnätet 2009 redovisades 13 hastighetsmätningar på lokalvägnätet i Trafiken i Eskilstuna, 2010 har 23 gator mätts. Mätplatserna kan ses på karta 2 sid 27. Tabell 9 Medelhastigheter på lokalvägnätet. Medelhastigheter på lokalvägnätet Mätplats Mätnummer Hast begr Flöde Lastbilsandel Medelhast 85-percentil (km/tim (Åvdt (% (km/tim (km/tim Blåsargatan 17 30 100 6,3 26 36 Bredängsgatan 18 30 1 350 23,4 33 45 Granbarrsgatan 19 30 100 7,5 20 29 Gustafsvägen 20 30 900 7,5 32 43 Hällbyvägen 21 30 1 750 8,7 37 47 Klostergatan 22 30 600 9,1 32 40 Tallbergsvägen 23 30 650 7,3 26 37 Uttermarksgatan 24 30 900 11,8 32 40 Valhallagatan 25 30 300 22,1 31 40 Västra Storgatan 26 30 5 250 11,0 35 44 Östra Åsgatan 27 30 800 12,9 24 36 Bolindervägen 28 50 2 200 10,9 54 67 Gustafsvägen 29 50 1 100 15,7 40 51 Kjulavägen 30 50 3 100 8,0 52 60 Montörsgatan 31 50 2 000 22,0 58 68 Norra Hamn 32 50 3 500 10,9 50 58 Norrvallavägen 33 50 2 400 6,6 40 48 Rinmansgatan 34 50 6 600 14,0 52 60 Rosenforsvägen 35 50 5 000 10,4 54 62 Strandgatan 36 50 7 700 9,2 39 49 Torestavägen 37 50 1 250 15,7 32 40 Vagnmakarevägen 38 50 600 6,8 43 55 Medel - 30-sträcka 29,8 39,7 Medel - 50-sträcka 46,7 56,2 På 30-sträckorna har 7 av 11 gator en medelhastighet över 30 km/tim och 10 av 11 uppvisar en 85-percentil över 30 km/tim. Motsvarande för 50-sträckorna är 6/11 över skyltad hastighet och 9/11 har en 85-percentil över 50 km/tim. Granbarrsgatan, Norrvallavägen och Torestavägen är de enda gatorna på lokalvägnätet som har en 85-percentil lägre än skyltad hastighet. Trumpetvägen (vilken inte mättes 2010 var den enda gatan 2009 som uppvisade samma resultat. Det finns en mängd faktorer som gör att bilisterna är sämre på att hålla hastighetsbegränsningarna på lokalvägnätet jämför med huvudvägnätet; lägre upptäcksrisk, färre fordon vilket gör att du lättare bestämmer din egen hastighet, lokalkunskap (man anser sig kunna sin egen gata, 30 km/tim upplevs som väldigt sakta och efterlevs bara korta sträckor mm.

Kapitel 5, HASTIGHETER 27 Karta 2. Mätplatser på huvud- och lokalvägnätet.

28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 5, HASTIGHETER Fartvisare Trafikavdelningen har en radarmätare som visar motorfordonens hastigheter. Den är svår att jämföra mot andra typer av mätningar då ett fordon kan mätas flera gånger. Under 2009 användes fartvisaren på 15 sträckor (1 vecka per sträcka och under 2010 användes den på 9 sträckor. Anledningen till att det blev färre 2010 är att det under hösten 2010 blev ett fel i dataöverföringen vilket har inneburit att fartvisaren inte kunnat tömmas på mätdata. Under 2009 genomfördes 4 före/ eftermätningar på sträckorna där farvisaren användes och under 2010 genomfördes 3 före/eftermätningar (samtliga 7 tillfällen med slangmätning. Genomsnittssänkningen av medelhastigheten var 1,6 km/tim. 2 sträckor visade ingen ändring, Gunborg Nymans väg i nordostlig riktning och Uttermarksgatan i östlig riktning. Högst förändring visade Gunborg Nymans väg i sydvästlig riktning med en sänkning på 4 km/tim. För 85-percentilerna var medelsänkningen 3,6 km/tim. En indikation är att fartvisaren har en påverkan på dem som kör fortast, medan de bilister som ligger nära hastighetsbegränsningen inte sänker sin hastighet i samma utsträckning Bild 14. Fartvisare (radarmätare.