Penningpolitisk rapport April 2016
Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Utfall är dagsdata och prognos avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.4. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.5. KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.6. KPIF Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.7. KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, 1992 11 18 = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.9. Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer Procent, medelvärde Källa: TNS Sifo Prospera
Diagram 1.10. Riksbankens beslutade köp av statsobligationer Miljarder kronor Anm. Köpen av statsobligationer kommer att pågå till slutet av 2016. Då Riksbanken avser att återinvestera kupongbetalningar på innehavet av statsobligationer kommer inte det nominella beloppet att uppgå till exakt 245 miljarder kronor. Källa: Riksbanken
Diagram 1.11. Tillgångsköp som andel av BNP Procent 20 20 ECB 16 Sverige 16 12 12 8 8 4 4 0 okt 14 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 Anm. Köpen visas som andel av BNP 2015. För ECB:s del inkluderas alla program under deras utökade tillgångsköpsprogram (APP). Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. 0 Källor: ECB och Riksbanken
Diagram 1.12. Statsobligationsköp som andel av stock Procent 40 40 ECB Statsobligationer Sverige Nominella statsobligationer 30 Sverige Reala statsobligationer 30 20 20 10 10 0 okt 14 apr 15 okt 15 apr 16 okt 16 0 Anm. För ECB antas här ca 70% av de totala köpen utgöras av nominella och reala statsobligationer och den nuvarande stocken med löptid 2 30 år beräknas till ca 6100mdr euro. Framskrivningarna är linjära från dagens nivå och behöver inte avspegla den faktiska köptakten. Källor: ECB, Reuters och Riksbanken
Diagram 1.13. Reporänta Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
Diagram 1.14. Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.15. Realräntor Procent Anm. 10 årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien och USA. Svenska realräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Bank of England, Federal Reserv, Thomson Reuters och Riksbanken
Diagram 1.16. Bostadspriser Årlig procentuell förändring Källa: Valueguard
Diagram 1.17. Hushållens skulder Procent av disponibel inkomst Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.1. Styrräntor och ränteförväntningar enligt terminsprissättning Procent Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer är skattade 2016 04 18, streckade linjer 2016 02 10. Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 2.2. Statsobligationsräntor, 10 års löptid Procent Källa: Macrobond
Diagram 2.3. Ränteskillnad mot Tyskland Procent Anm. Avkastningskurvorna är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond, Thomson Reuters och Riksbanken
Diagram 2.4. Bidrag och förändring i KIX växelkurser Procent respektive procentenheter Anm. Diagrammet visar förändring i KIX och bidrag från olika valutor mellan 2016 02 10 och 2016 04 18. EM avser Brasilien, Indien, Mexiko, Polen, Turkiet och Ungern. Råvaror avser Australien, Kanada och Nya Zeeland. Övrigt avser Danmark, Island, Japan, Schweiz, Sydkorea och Tjeckien. Källor: Thomson Reuters och Riksbanken
Diagram 2.5. Börsutveckling Index, 2015 01 02 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters
Diagram 2.6. Ränteskillnad mellan bostads och statsobligationer Procentenheter Anm. Bostads och statsobligationsräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 2.7. Reporänta samt inoch utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal Procent Anm. MFI:s genomsnittliga in och utlåningsränta för hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.8. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring Anm. MFI:s utlåning till hushåll och icke finansiella företag enligt finansmarknadsstatistiken justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån från 2006. Med penningmängd avses M3 utestående belopp. Källa: SCB
Diagram 2.9. Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
Diagram 2.10. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
Diagram 2.11. Kostnader i förhållande till intäkter Rullande fyra kvartal, procent Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av stora europeiska banker. Källor: Bankernas delårsrapporter och SNL Financial
Diagram 2.12. Indikativa finansieringskostnader för ett urval av europeiska banker Räntepunkter Anm. Mäts som femåriga CDS premier och avser det senaste årets genomsnitt. Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 2.13. Stibor och inlåningsräntan Procent Anm. Avser inlåningsräntor till hushåll och företag. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.14. Svenska bankers balansräkning i svenska kronor Fördelning i procent Anm. Balansräkningen avser svenska bankers verksamhet i svenska kronor. Totalt uppgår balansomslutningen i svenska kronor till 8 000 miljarder kronor. I övriga skulder ingår också eget kapital. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.1. KPI och KPIF, prognos PPR februari Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.2. Varor och övriga tjänster i KPI Årlig procentuell förändring 3 3 2 2 1 1 0 0 1 1 2 Varor Övriga tjänster 2 3 3 10 11 12 13 14 15 16 Anm. Med övriga tjänster avses här tjänster i KPI exklusive Källor: SCB och Riksbanken utrikes resor, hyror och fastighetsskatt. I delaggregatet varor inkluderas inte livsmedel. Delaggregatens vikt är 31 respektive 25 procent av den totala KPI korgen.
Diagram 3.3. Försäljningspriser i detaljhandeln, förväntningar Nettotal, säsongsrensade data 40 40 20 20 0 0 20 20 10 11 12 13 14 15 16 Anm. Streckad linje avser medel från maj 2003 till och Källa: Konjunkturinstitutet med senaste utfall. Konjunkturinstitutet frågar om förväntade försäljningspriser de närmaste tre månaderna.
Diagram 3.4. Modellprognos KPIF exklusive energi med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring 2,5 90 procent 2,5 2,0 50 procent Prognos 2,0 1,5 Modellprognos 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 jul-16 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas Källor: SCB och Riksbanken historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 3.5. Inköpschefsindex i omvärlden Index, säsongsrensade data 65 USA 65 60 Euroområdet Världen 60 55 55 50 50 45 10 11 12 13 14 15 16 Anm. Index över 50 indikerar tillväxt. 45 Källa: Markit
Diagram 3.6. Kärninflation i omvärlden Årlig procentuell förändring 4 Storbritannien, KPI 4 3 USA, PCE USA, KPI Euroområdet, HIKP 3 2 2 1 1 0 0 10 11 12 13 14 15 16 Anm. För Euroområdet visas HIKP exklusive energi och Källor: Macrobond och nationella källor icke förädlade livsmedel. För USA visas KPI och PCE exklusive energi och livsmedel och för Storbritannien visas KPI exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak.
Diagram 3.7. Indikatorer för tillverkningsindustrin Index Anm. Konfidensindikatorn är standardiserad så att medelvärdet är 100 och standardavvikelsen 10. Inköpschefsindex är ett diffusionsindex där värden över 50 indikerar tillväxt. Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank/Silf
Diagram 3.8. Modellprognos BNP med osäkerhetsintervall Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data 10 10 90 procent 50 procent 8 Prognos 8 Modellprognos 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 Anm. Modellprognosen är ett medelvärde av prognoser gjorda Källor: SCB och Riksbanken med olika statistiska modeller som tar hänsyn till månadsstatistik för efterfrågan och produktion samt enkätdata i Konjunkturbarometern och inköpschefsindex. Osäkerhetsintervallen är baserade på modellernas historiska prognosfel.
Diagram 3.9. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 74 år Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.10. Lediga jobb och anställningsplaner Årlig procentuell förändring respektive nettotal, säsongsrensade data 100 Lediga jobb Anställningsplaner (höger skala) 40 70 20 40 0 10 20 20 40 50 60 03 05 07 09 11 13 15 Anm. Anställningsplaner avser förväntningar om antal Källor: Konjunkturinstitutet och SCB anställda i näringslivet. Streckade linjer avser medel från 2003 till och med senaste utfall.
Diagram 3.11. Brist på arbetskraft Andel ja svar, säsongsrensade data 70 70 Bygg och anläggning 60 50 Industri Handel Tjänstenäringar 60 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 03 05 07 09 11 13 15 Anm. Bygg och anläggning avser andel företag som Källa: Konjunkturinstitutet angett brist på arbetskraft som främsta hindret för ökat byggande. Övriga branscher avser andelen företag som svarat ja på en fråga om det råder brist på arbetskraft.
Diagram 3.12. RU indikatorn Standardavvikelse Anm. RU indikatorn är ett mått på resursutnyttjandet. Den är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken
Diagram 3.13. KPI och olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 -2 05 07 09 11 13 15 Anm. Fältet visar det högsta och lägsta utfallet bland olika mått på Källor: SCB och Riksbanken underliggande inflation. De mått som inkluderas är KPIF, KPIF exklusive energi, KPIF med konstant skatt, UND24, Trim85, HIKP exklusive energi och icke förädlade livsmedel, persistensviktad inflation, faktor från principalkomponentanalys och viktad medianinflation.
Diagram 3.14. Varor, tjänster och livsmedel i KPI Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 Varor (24,8 %) -3-3 10 11 12 13 14 15 16 Källor: SCB och Riksbanken Anm. Undergrupperna i diagrammet utgör tillsammans cirka 88 procent av KPI. Siffrorna inom parentes anger respektive undergrupps vikt i KPI. Utöver dessa grupper ingår energipriser och hushållens räntekostnader. Måttet tjänster underliggande avser tjänstepriser exklusive hyror, utrikes resor, fastighetsskatt och tele. Måttet är dessutom rensat för effekter av förändrade indirekta skatter. Livsmedel (17,8 %) Tjänster underliggande (27,8 %) Tjänster (45,5 %) -2
Diagram 3.15 KPIF och deflatorer Årlig procentuell förändring 3 3 2 BNP KPIF Förädlingsvärde i näringslivet 2 1 1 0 0-1 -1 10 11 12 13 14 15 Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt Källor: SCB och Riksbanken sedan 2000.
Diagram 3.16. Priser på konsumtionsvaror i producentledet Årlig procentuell förändring 8 8 4 4 0 0-4 Prisindex för inhemsk tillgång Importpriser -4 Hemmamarknadspriser -8-8 10 11 12 13 14 15 16 Anm. Streckade linjer avser genomsnittlig ökningstakt Källor: SCB och Riksbanken sedan 2000.
Diagram 3.17. Arbetslöshet och bristtal Procent av arbetskraften 15 74 år respektive nettotal 50 Bristtal i näringslivet Arbetslöshet (höger skala) 9 40 8 30 7 20 6 10 5 0 4 01 04 07 10 13 Anm. Streckad linje avser medel från 1996 till och med Källor: Konjunkturinstitutet och SCB senaste utfall.
Diagram 3.18. Arbetssökande per ledigt jobb Antal personer, säsongsrensade data 20 20 16 16 12 12 8 8 4 4 01 04 07 10 13 Anm. Diagrammet visar antalet arbetssökande samt Källor: SCB och Riksbanken antalet latent arbetssökande per ledigt jobb enligt SCB.
Diagram 3.19. Genomsnittlig rekryteringstid i näringslivet och arbetslöshet Månader respektive procent av arbetskraften 15 74 år 1,0 10 Rekryteringstid 0,8 Arbetslöshet (höger skala) 9 0,6 8 0,4 7 0,2 6 0,0 5 01 04 07 10 13 Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.20. Arbetslöshet bland in och utrikes födda Procent av arbetskraften, 15 74 år 20 8 16 7 12 6 8 Utrikes födda 5 Inrikes födda (höger skala) 4 05 07 09 11 13 15 4 Källa: SCB
Diagram 3.21. Genomsnittlig tid i arbetslöshet Veckor 50 Totalt 50 Inrikes födda Utrikes födda 40 40 30 30 20 05 07 09 11 13 15 20 Källa: SCB
Diagram 4.1. Pris på råolja USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15 dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Macrobond och Riksbanken
Diagram 4.2. BNP i Norden Index, 2008 kv1 = 100 115 Finland 115 110 Danmark 110 Norge 105 105 100 100 95 95 90 07 09 11 13 15 90 Källor: Nationella källor
Diagram 4.3. Tillväxt i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Diagram 4.4. Arbetslöshet i omvärlden Procent av arbetskraften 16 Japan 16 12 Storbritannien USA Euroområdet 12 8 8 4 4 0 00 04 08 12 16 0 Källor: Nationella källor
Diagram 4.5. Inflation i olika länder och regioner Årlig procentuell förändring Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Vid beräkning av KIX vägd inflation används HIKP för euroområdet och KPI för övriga länder. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Diagram 4.6. Hushållens reala disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Disponibel inkomst är deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator. Streckad linje avser genomsnitt av konsumtionen mellan 1994 och 2015. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.7. Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Index över svensk exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av 32 länder och täcker cirka 85 procent av den totala svenska exportmarknaden. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.8. BNP i Sverige Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.9. BNP och BNP per capita Årlig procentuell förändring Anm. Streckade linjer avser genomsnitt mellan 1995 och 2015. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.10. Hushållens skulder och disponibla inkomst Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.11. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 74 år Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.12. Sysselsättningsgrad och befolkningsandel Andel av befolkningen i procent, 15 74 år 80 Sysselsättningsgrad utrikes födda (vänster skala) 40 Sysselsättningsgrad inrikes födda (vänster skala) Andel utrikes födda (höger skala) 60 30 40 20 20 10 0 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källa: SCB
Diagram 4.13. BNP gap, sysselsättningsgap och timgap Procent Anm. Gapen avser BNP:s, arbetade timmars, respektive antalet sysselsattas avvikelse från Riksbankens bedömda trender. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.14. Kostnadstryck i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.15. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX Index, 1992 11 18 = 100 Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
Diagram 4.16. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4.17. KPIF och HIKP Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken