När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar

Relevanta dokument
FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

Äldre i Europa och Sverige Vintage Forts. Gränsen. Forts alkoholkonsumtion varje vecka

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Äldre, alkohol, riskbruk och äldreomsorg nya utmaningar

Man slutar inte dricka för att man får städat

-Klockan är det enda som har vett att gå!

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Äldre och alkohol

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Resurser för dig som är anhörig

Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) Remiss från Socialdepartementet

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Till dig som vårdas på SiS LVM-hem med stöd av LVM

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Om jag säger den äldre, vem ser du och vem tänker du på? Riv 65-årsgränsen rädda liv MORMOR. Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre möta och bemöta

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Mäta effekten av genomförandeplanen

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Verksamhetsrapport 2002

Dagverksamhet för äldre

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad Äldreomsorgsnämnden 100

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

vårt arbete med brukarna

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

AYYN. Några dagar tidigare

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Sociala berättelser 1

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Juridik inom Socialtjänsten

Intervju med Elisabeth Gisselman

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Svar på Motion (S) Ta fram en policy mot ensamhet

Sova kan du göra när du är pensionär

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Ungdomsenkät Om mig 1

Riktlinje för anhörigstöd

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Verktyg för Achievers

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

GULDKANT ELLER RISKBRUK

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Socialtjänstlagen SoL

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Välfärd på 1990-talet

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Legitimering av tvångsvård enligt klienter och deras socialsekr.

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Kommunikationsavdelningen

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna Karin Lindgren

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

Lyssna på oss! barn och ungas inflytande på vård och stöd. Karin Engberg Anna Råde Hanna Hildeman

Brott, straff och normer 3

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Socialnämnden informerar. Anhörigstöd

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Kvalitetsdeklaration. för dig som bor i särskilt boende. Reviderad

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Transkript:

När äldreomsorgen möter äldre personer med alkoholproblematik dilemman och utmaningar November 2015 Uppsalaregionen Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever längre Arbetar längre Ökade inkomster Ökad tillgänglighet Påverkar dryckesmönster För många är pensionen något positivt för andra kan det leda till isolering och depressioner. 2

Äldre och alkohol Äldre 65-80 år dricker idag vin och öl i större utsträckning än tidigare. Äldre kvinnor har ökat sin konsumtion av vin med 50 % mellan 2004 2011. Färre äldre är nykterister. Allt fler äldre dör med en alkoholrelaterad diagnos. Markant ökning senaste 10 åren, inte minst bland kvinnor. (Ramstedt & Raninen 2012) 3

77 + alkoholkonsumtion varje vecka 2002 2011 77-79 21,9 % 32,9 % 80-84 18,5 % 35,5 % 85+ 14,2 % 19,8 % Kvinnor 10,2 % 21,8 % Män 29,2 % 41,4 % (Kelfve, m fl) 4

Problemet ökar Även om problemdrickandet förblir konstant ökar det absoluta antalet äldre personer med alkoholproblem p g a att vi lever allt längre och befolkning åldras 5

Internationell forskning om äldre och alkohol visar Föreställningar om att alkoholkonsumtionen minskar med stigande ålder Dålig kunskap om hur vanligt alkoholproblem är bland äldre Underdiagnostisering Feldiagnostisering 6

Symtomen atypiska Yrsel Fall Förvirring Depression Ångest Sömnproblem 7

Kroppen reagerar annorlunda på alkohol när vi blir äldre Mindre vatten i kroppen samma mängd alkohol leder till högre alkoholnivåer i blodet Med stigande ålder tar kroppen längre tid på sig att bryta ner alkoholen Innebär större påverkan på hjärnan och bl a förstärks alkoholens depressiva effekt Alkohol kan interagera med läkemedel 8

Ingen frågar Äldre söker sällan hjälp för alkoholproblem. Finns få ställen dit äldre vill vända sig för att få hjälp. Äldre får inte frågor om alkohol även när det skulle vara befogat. Även när vård- och omsorgspersonal upptäcker alkoholproblem drar man sig för att fråga. 9

Om behandling Vårdpersonal tror inte att behandling är meningsfull eller effektiv för gamla människor. Äldre remitteras därför inte till specialistvård. Men för de som debuterat sent i livet tyder internationella forskningsresultat på att prognosen är god. Ont om behandlingsprogram som riktar sig till äldre. (O Connell, H et al 2003, Cummings m fl 2006, Andreasson 2011)) 10

Sociala problem upphör inte vid 65 Med stigande ålder blir villkoren allt mer heterogena trots att myten om att vi blir allt mer lika ju äldre vi blir också frodas. Vi lever i ett åldrande samhälle. Även personer som lever i utsatta situationer lever idag längre. De sociala problemen upphör inte automatiskt för att vi åldras. 11

Kommunen ansvarar för Att äldre ska kunna leva under trygga förhållanden Sol kap 5 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 12

Kommunen ansvarar också för Vård och behandling av personer med missbruksproblem Sol kap 5 9 Socialnämnden ska aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket 13

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 Äldre med missbruk och beroende omfattas av rekommendationerna i riktlinjerna. Däremot finns inga särskilda rekommendationer för gruppen äldre. Det är dock viktigt att hälsooch sjukvården och socialtjänsten uppmärksammar alkohol- och narkotikaproblem även hos äldre, och att äldreomsorgen och missbruks- och beroendevården samverkar. 14

Enligt Socialstyrelsen (2015) Äldre personer med missbruks- och beroendeproblem riskerar att hamna utanför missbruksvården. En anledning är att omsorg inom äldreomsorgen sällan kombineras med insatser från socialtjänstens beroendevård i ett tvärprofessionellt samarbete. Det saknas oftast rutiner för intern samordning mellan äldreomsorgen och missbruks- och beroendeverksamhet. 15

Socialstyrelsens öppna jämförelser 2015 visar: - Endast 28 procent av landets kommuner har aktuella rutiner för intern samordning mellan socialtjänstens missbruksverksamhet och äldreomsorgen. - Endast 10 procent av kommunerna har rutiner för hur äldreomsorgens handläggare ska agera vid indikation på missbruk av alkohol. 16

Öppna jämförelser, Uppsala län Missbruksvård 2015, kommunnivå Rutiner för samverkan: äldre Av länets 8 kommuner svara 5 kommuner att de inte har något organiserat samarbete 3 kommuner har en integrerad organisation 17

Vilken bild ger äldreomsorgen? (Kranskommunerna i Stockholms län) Hälften av enhetscheferna svarar att de kan ta kontakt i enskilda ärenden. Ett fåtal av kranskommunernas äldreomsorg har svarat att de har ett mer genomarbetat samarbete (5 bistånd, 1 hemtjänst). Inget samarbete (6 bistånd, 8 hemtjänst) (Gunnarsson 2013) 18

Hur vanligt? Av enhetschefer inom bistånd och kommunal hemtjänst i Stockholms kranskommuner svarar: - en tredjedel att det förekommer ofta eller är vanligt förekommande - och hälften att det förekommer ibland (Gunnarsson 2013) 19

forts Sällsynt med specialisering Personalen har mycket begränsad utbildning kring äldre och alkohol. Det är sällsynt med kommunala riktlinjer för hur äldreomsorgen ska agera. (Gunnarsson 2013) 20

Var blir problemet synligt? Personer med långvarigt alkoholmissbruk är ofta kända hos kommunens missbruksenheter. Men blir på ålderns höst ofta aktuella inom hemtjänsten. Behandlingsinsatserna anses uttömda. (oftare män) Äldre personer som börjar dricka senare i livet upptäcks ofta när de blir aktuella för hemtjänsten. (oftare kvinnor) 21

Missbruksvård och äldreomsorg olika uppdrag Missbruksvård: Behandling som bör leda till förändring. Ytterst finns tvångsåtgärder enligt LVM Äldreomsorgen: Ge god omsorg med respekt för individens självbestämmande och möjlighet till ett värdigt liv. 22

Biståndsbedömning och missbruk När man fyller 65 år så förväntas alla tillhöra oss i äldreomsorgen och förväntas bli hjälpta med hemtjänst. När dom kommer till oss då blir det omsorg. Frågan är alltid vilket problem som dominerar, missbruket eller omsorgsbehovet. men man slutar inte dricka för att man får städat. 23

Hur agera som biståndsbedömare? - Det är en jättesvår fråga, för vi fokuserar ju inte så mycket på missbruket i sig, utan det är omvårdnaden man tittar till. - Vi brukar göra hembesök (om t ex hyresvärd kontaktar) och uppsökande verksamhet och pratar med dem och ofta kan det bli så att personen hotas av vräkning, då brukar de ta emot hjälpen faktiskt. 24

forts - Försöker vara rak i mötet. - Man är mån om ett samarbete också, man vill inte skrämma iväg dem, så att de säger att du får aldrig komma tillbaka för du anklagar mig för att vara alkoholist. - Första gången kanske man tänker, det kanske inte var så. - Man måste skapa ett förtroende. 25

Vi tassar liksom runt - Det har väl alltid varit tabu, att man inte pratar om det är alkohol med i bilden och som ställer till trassel. - Men sedan tror jag också att ibland är vi nog för mjäkiga, alltså, varför kan vi inte gå rakt på sak och säga att du, jag tror du dricker, stämmer det? Ju mer man kryper omkring ju mer skamligt blir det ju, då visar ju jag också att det här är skamligt, det vill vi inte prata om. - Att våga se, att våga prata om det. 26

Självbestämmande - De har ju alltid varit de personer som de har varit och de måste ju ha rätt att leva på ett sätt som passar dem. - Det har de ju även om de väljer ett missbruk så har de ju det, man har ju inte rätt att göra något för den skull utan man kan informera om att det finns hjälp om det blir problem, försöka att stötta dem, väljer man att dricka för mycket då får man göra det ändå. 27

Hemtjänstens vardag - Vi ska kunna ta hand om vilka personer som helst, med vilka bekymmer som helst. (enhetschef hemtjänst) - Även den som är onykter har rätt till samma omvårdnad men hemtjänsten bedriver inte nykterhetsvård. (enhetschef hemtjänst) 28

Ensamma i arbetet I mångt och mycket så jobbar vi ganska ensamma (enhetschef) Vi får klara oss själva (omsorgspersonal) Kontakter med anhöriga och gode män Inget systematiserat samarbete med missbruksenheter, psykiatrin eller primärvård 29

Vilket uppdrag har hemtjänsten? Närma sig den äldre, ge god omsorg och försöka få till stånd en bättre situation för den äldre i vardagen. Inte klampa in, det är de äldres självbestämmande som gäller. (Gunnarsson 2013) 30

Skapa relationer - kontinuitet - Det är svårt fram till dess man hittar nyckeln till rätt dörr. - Man är ju jätteglad när man kommer in till någon som de säger är jättesvår och så kommer man in och får ett förtroende. - Hon vet vem jag är och jag vet vem hon är. Ibland när någon annan går, när saker och ting inte blir gjort som hon vill, då blir det problem. 2015-11-12 31

Hemtjänsten står mitt i misären Emotionellt och fysiskt påfrestande: Larmar, det enda vi kan göra är att hjälpa dem in i den här världen igen, höll jag på att säga. Hjälpa dem upp i sängen för att de ska kunna fortsätta. Städa av dem så att det blir snyggare och fräschare. /Evy Gunnarsson 2015-11-12

Hemtjänstens bild av samarbete Det är hela tiden vi som fixar och donar. / / Vi försöker att tråckla med henne. Vi försöker att tråckla med bistånd. Vi försöker att göra ditten. Vi försöker att göra datten. Vi står där med skägget i brevlådan hur vi än gör. Hur skall vi hantera hennes tillvaro? För att möjliggöra hennes missbruk? / / Alltså det är en sådan misär att det inte finns med på kartan, och det händer ingenting. Ingenting. /Evy Gunnarsson 2015-11-12

Som en bumerang Ingenting händer, fast alla är där jämt och ständigt och kollar. Då pratar jag inte om oss [från hemtjänsten] för vi är ju där, flera gånger per dygn. Men bistånd, arbetsterapeut, och allt vad du vill är där. Vi knuffar dit dem och de går väl dit då och säger: Ja, men då kommer vi igen då. Fler besök. Bare, bare, bare hej och hå. Vi kommer aldrig dit man behöver komma. /Evy Gunnarsson 2015-11-12

Biståndsbedömarnas bild av samarbetet med missbruksenheterna Kring en del har vi kontakt med vuxengruppen och vi jobbar tillsammans. Men det är frivilligt. Är det så att dessa personer säger att dom inte vill ha någon hjälp och inte vill jobba med sitt missbruk så har vi inte längre någon kontakt med missbruksgruppen. (b1) Missbrukshandläggarna har också en tendens att säga att nu är dom gamla, kan dom inte flytta in på ett boende. Den tendensen finns också. Vi sitter ju längst ner. (b2) /Evy Gunnarsson 2015-11-12

forts Det stöter man på ganska ofta, ja en personer fyller 65 och nu är personen bara gammal. Man blir botad mot allt med hemtjänst. Allting hamnar hos oss och han kan väl få komma till ett korttidsboende och vila upp sig från sitt supande..men det är ju inte så det funkar. Det kan förekomma vin där. Det finns ingen garanti för att det är alkoholfritt. Då är det bättre att han får komma till ett regelrätt behandlingshem om det är det. Då vill man väldigt gärna putta över det på oss. (b3) Vi brukar göra gemensamma hembesök med missbruksenheten vid behov men det brukar inte utmynna i så mycket faktiskt. (b4) /Evy Gunnarsson 2015-11-12

Missbrukshandläggarnas bild av samarbetet med biståndshandläggare och hemtjänstpersonal Vi går ju hem och pratar med folk om det är någon som larmar. Så kan vi gå hem och fråga om dom vill ha hjälp och berättar vad vi kan erbjuda. Kan du inte tänka dig det? Men det är sällan man får napp. (m1) /Evy Gunnarsson 2015-11-12

forts Det kan vara mycket misär fast man [den äldre] inte uppfyller kraven för att inleda en LVM-utredning och dom kanske inte har någon kontakt med oss och då hamnar dom i ett vakuum.stödet som dom [hemtjänstpersonalen] skulle få är att dom får mer personal och handledning och öka biståndsinsatsen men från strikt LVM så går det inte men vi återkopplar ju det till dom. Det har man ju funderat över många gånger vad dom får utstå och det är ju inte bara missbruk utan också psykisk sjukdom. När man pratar med hemtjänstpersonal försöker man förklara lagens konstruktion men det underlättar ju inte för dom. (m3) /Evy Gunnarsson 2015-11-12

Problemet flyttar runt Hemtjänst bistånd missbruksenhet -? och åter till hemtjänsten Istället borde den äldre personen vara navet som vi samarbetar kring. 39

Vilka slutsatser ska vi dra? Omsorg och/eller missbruksvård? Olika förväntningar. Riktade insatser till äldre personer med alkoholproblematik sällsynta När äldres alkoholproblem lyfts fram sker inga kopplingar mellan missbruksvård och äldreomsorg. SIP (Samordnad individuell planering)? Kan den vara ett användbart redskap? /Evy Gunnarsson 2015-11-12

Dilemman 1. Äldre eller missbrukare åldersdiskriminering? Behandling eller omsorg? (organisatoriska stuprör) 2. Den äldres självbestämmande - men när agera? - - Övergrepp eller underlåtenhet? 3. Samarbete mellan olika aktörer? (organisatoriska stuprör) 4. Vems är ansvaret? (SoL, HSL) 41

Referenser Gunnarsson, Evy (2012) Dilemman och utmaningar hemtjänstens arbete med äldre personer som har missbruksproblem. I Storbjörk, Jessica (red) Samhället, alkoholen och drogerna. Politik, konstruktioner och dilemman. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Gunnarsson, Evy (2013) Alkoholmissbruk och självbestämmande en kartläggning av den svenska hemtjänstens förutsättningar att arbeta med äldre personer med alkoholproblem. Nordic Studies on Alcohol and Drugs vol 30 (3):227-242. Gunnarsson, Evy & Karlsson, Lis Bodil (2013) Man slutar inte dricka för att man får städat om bistånd, hemtjänst och alkohol. Working paper/department of Social Work, 2013:3. www.socarb.su.se 42

fortsättning referenser Kelfve, S., Agahi, N., Mattsson, A. D., Lennartsson, C. (2014) Increased alcohol use over the past 20 years among the oldest old in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 31 (3), 245-260. O Connell, H., Chin, A-V., Cunningham, C., & Lawlor, B. (2003). Alcohol use disorders in elderly people redefining an age old problem in old age. BMJ, 327(7416), 664 667. Ramstedt, M. & Raninen, J. (2012). Alkoholkonsumtionen ökar bland äldre. Alkohol & Narkotika, 3, 4 7. Andréasson, S. (2011). Specifika insatser för äldre. Äldre i centrum, 25(3), 26 28 Cummings, S., Bride, B., & Rawlins-Shaw, A. M. (2006). Alcohol Abuse Treatment for Older Adults. Journal of Evidence-Based Social Work, 3(1), 79 99. 43