Borås 2-3 oktober 2002



Relevanta dokument
Sex procent är öppet arbetslösa. Allt fler nyexaminerade får jobb. Resultat från Juseks arbetsmarknadsundersökning bland nyexaminerade 2007

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

De viktigaste valen 2010

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Socialhögskolan Dolf Tops

ekonomichef i kommunen

Fakta om tidsbegränsade anställningar

December Sammanfattning av 2015 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE

Pensionen en kvinnofälla

VTDV Vart tog de vägen


Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Sifos Telefonbuss 2003

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Allt farligare att jobba på vägen

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

KommITS 10 år! Internationell vårkonferens maj 2006

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Vabb och Vobb

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Utbildning och kunskap

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Bilen som arbetsplats

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Anställningsformer år 2008

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

STUDENTER I JOBBKRISEN

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

Husets energianvändning

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

MÄKLARHUSET BO-OPINION

Mars Förändringar första kvartalet 2014 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg

Till dig som bryr dig

Om vikten av ljus under vintern. Elmätaren nr 10, december 2015

Brukarenkät IMU Peter Olsson Individuell myndighetsutövning

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Sammanställning av enkätundersökning

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Lärare i grundskolan

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

4 39% 27% 27% 37% 34% 31% 5 19% 9% 21% 18% 13% 22% 6 - Mycket nöjd med stödet för självstudier 17% 10% 4% 9% 7%

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000

Examinerade inom ämnet/huvudområdet: Vid lärosäte: På nivån: Byggteknik Karlstads universitet Grund Byggteknik Linköpings univiersitet Grund

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Rapport Färgelanda Bibliotek. Ej Besökare

Blocket jobbkollen höst 2012

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

Enkät bemanning. juni 2014

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Hög tid för kompetenssparande

Arbetsrätt. Ola Brinnen April 2016

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Hanken utexaminerade år Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics

Bilaga 1 Frågor och svarsalternativ till Entreprenörskapsbarometern

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Cirkulärnr: 08:25 Diarienr: 08/1275 Arbetsgivarpolitik: 08-2:11 ALF, arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitik, nystartsjobb

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

VFU-handboken. Del 1: För studenter

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Brukarundersökning 2010 Särvux

Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet

Transkript:

0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 +HQULN$OIUHGVVRQRFK%R:HVWDV ',.) UEXQGHW6WRFNKROP 3UHVHQWDWLRQHQnWHUILQQVlYHQSn',.VKHPVLGDZZZGLNVH

Var art t tar de vägen? Vad blir det av v dem? 56% får jobb direkt efter avslutade studier. 86% anser att arbetsuppgifterna på första jobbet var kvalificerade. Två tredjedelar anser sig ha luckor i sin utbildning. Privatanställda tjänar 12% mer än kommunalanställda. 86% är DIK-anslutna. DIK har gjort en enkätundersökning av alla som gått ut från de biblioteks- och inftionsvetenskapliga utbildningarna 1999-2001. Det är en uppföljning av en liknande enkät som gjordes för tre år sedan. Rapporten kan laddas hem från DIKs webbplats, www.dik.se. Trevlig läsning! Oktober 2002 1

Innehåll Sv arsfrekv ekvens ens......sid 3 Könsfördelning...sid 4 Av slutat t examensarb xamensarbet ete... sid 5 T id mellan examen och första jobb... sid 6 Hur många jobb sökte e du innan du fick ditt första?... sid 7 Hur fick du ditt första jobb?...sid 8 H ade över ergången från studier till arbet ete e kunna unnat t underlättas?...sid 9 Första arbetsgiv etsgivar aren eft er studierna... sid 10 Arb rbetsupp etsuppgif gift erna på första jobbet et......sid 11 H ar du bytt arbetsgiv etsgivar are e sedan första jobbet? et?......sid 12 N uvar arande ande sysselsättning sselsättning...sid 13 Omfattningen på nuvar arande ande jobb......sid 14 N uvar arande ande lön... sid 15 H ar du upptäckt luckor/br or/brist ister i din utbildning...sid 16 H ar du planer på att studera a vidare?...sid 17 Är du fackligt ansluten?...sid 18 Fackförbundstillhör ackförbundstillhörighet ighet...sid 19 Av slutande diskussion och analys...sid 20 Oktober 2002 2

Svarsfr arsfrekv ekvens ens 70 60 50 40 30 20 10 64% 51% 0 E nkät 1 våren en 1999 E nkät 2 våren en 2002 1 2 Den första enkäten gjordes våren 1999 och vände sig till de studenter som gått ut utbildningen i biblioteks- och inftionsvetenskap under perioden vt 1997 - ht 1998. Den andra enkäten gjordes våren 2002 och vände sig till de studenter som gått ut under perioden vt 1999 - vt 2001. Vi fick in 235 svar på 460 utskickade enkäter. Den främsta anledningen till den stora skillnaden i svarsfrekvens torde vara att det i undersökningen 1999 skickades ut en påminnelseenkät till alla som inte svarat, men inte i undersökningen 2002. Oktober 2002 3

Könsfördelning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86% 84% 14% 16% E nkät 1 E nkät 2 våren en 1999 våren en 2002 Könsfördelningen bland de svarande motsvarar i stort könsfördelningen bland de yngre medlemmarna i Bibliotekarieförbundets medlemskår. För bibliotekariekåren som helhet är emellertid fördelningen mellan könen något mindre ojämn, cirka 80% kvinnor och 20% män. Det är anmärkningsvärt att trenden går mot ökad kvinnodominans inom yrket. Oktober 2002 4

Av slutat t examensarb xamensarbet ete 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 92% 91% Ja N ej Ja N ej 8% 9% E nkät 1 E nkät 2 våren en 1999 våren en 2002 Precis som för tre år sedan är det knappt var tionde biblioteks- och infe som inte avslutat sitt examensarbete. Motsvarande siffra för unga inftörer är något högre 12 % enligt en nyligen gjord enkätundersökning av nyexaminerade medie- och kommunikae. (Vart tar mkv-studenterna vägen? Rapport från en enkätundersökning om unga inftörer, DIK 2002). Oktober 2002 5

Tid id mellan examen och första jobbet et 6 mån 10% 3 mån 29% 0 mån 52% Enkät 1 våren 1999 Totalt 92% inom sex x månader Enkät 2 våren 2002 Totalt 92% inom sex x månader 6 mån 11% 3 mån 25% 0 mån 56% Med första jobbet avses här anställning om minst tre månader. Här kan man konstatera att andelen studenter som får jobb direkt i anslutning till avslutad utbildning har ökat från 52 till 56 procent. Oktober 2002 6

Hur många jobb sökte e du innan du fick ditt första? 5 jobb 12% 3 jobb 24% 0 jobb 34% Enkät 2 våren 2002 Enkät 1 våren 1999 5 jobb 11% 3 jobb 23% 0 jobb 39% Andelen nyexaminerade som får napp på första jobbet de söker har ökat från 34 till 39 procent. Denna förbättring återspeglas även i föregående bild. Oktober 2002 7

Hur fick du ditt första jobb? 10% 6% 7% Examensarbete 9% 5% 4% 3% 15% 3% 7% 24% Praktik Utbildningskontakter Personliga kontakter Platsannonser Arbetsförmedling Arbetsmarknadsåtgärd Tidigare anställning 1% 3% 11% 8% 20% 25% E nkät 1 våren en 1999 Annat sätt 39% E nkät 2 våren en 2002 När det gäller hur de nyexaminerade fått sitt första jobb har det skett förvånansvärt stora förändringar sedan 1999. Kontakter som knutits på olika sätt, genom examensarbete, praktik, tidigare anställning eller personliga kontakter, verkar ha förlorat en del i betydelse. Samtidigt har andelen som fått sitt jobb genom platsannons ökat med hela 56 procent, från 25 till 39 procent. Oktober 2002 8

H ade över ergången från studier till arbet ete e kunna unnat t underlättas? Enkät 1 våren 1999 N ej 83% Ja 17% Andelen nyexaminerade som anser att övergången mellan studier och arbete skulle ha kunnat underlåttas har ökat från 17 till 23 procent, en ökning med 35 procent. Och det är fortfarande en klar majoritet av dessa som efterlyser mer praktik i utbildningen. Enkät 2 våren 2002 4 av 5 menar att praktik skulle ha underlättat 2 av 3 menar att praktik skulle ha underlättat N ej 77% Ja 23% Oktober 2002 9

Första arbetsgiv etsgivar aren en eft er studierna na 2% 9% 6% 28% Stat 7% 4% 3% 26% Kommun Landsting Företag Annan 55% E nkät 1 våren en 1999 60% E nkät 2 våren en 2002 Andelen nyexaminerade som som får sitt första jobb inom offentlig sektor är fortfarande hög och har till och med stigit något sedan 1999 från 85 till 89 procent. Oktober 2002 10

Arb rbetsupp etsuppgif gift erna na på första jobbet 8% 2% E nkät 1 våren en 1999 13% 77% Motsvarar utbildning OCH kvalificerade Motsvarar utbildning, INTE kvalificerade Motsvarar EJ utbildning, MEN kvalificerade Motsvarar EJ utbildning, EJ HELLER kvalificerad 6% 4% E nkät 2 våren 2002 10% 80% Motsvarar utbildning OCH kvalificerade Motsvarar utbildning, INTE kvalificerade Motsvarar EJ utbildning, MEN kvalificerade Motsvarar EJ utbildning, EJ HELLER kvalificerad Hela 80 % av de tillfrågade svarade att arbetsuppgifterna på första jobbet motsvarade deras utbildning och var kvalificerade. Oktober 2002 11

H ar du bytt arbetsgiv etsgivar are sedan första jobbet? N ej 34% Ja 66% N ej 42% Ja 58% Enkät 1 våren 1999 Enkät 2 våren 2002 Andelen nyexaminerade som bytt jobb har sjunkit med 14 procent, från 66 till 58 procent. Detta ska sannolikt inte tolkas som ett utslag av att benägenheten att röra på sig minskat, utan ska snarare ses mot bakgrund av att allt fler unga får tillsvidareanställningar och heltidstjänster (se sidorna 14 respektive 15). Oktober 2002 12

N uvar arande ande sysselsättning sselsättning 4% 2% E nkät 1 våren 1999 36% 45% 3% 3% Anställd - tillsvidare Anställd - projekt Anställd - vikariat Arbetslös Annat 13% 26% E nkät 2 våren en 2002 Samtidigt som andelen tillsvidareanställda stigit med 38% har andelen projekt- och vikariatsanställda minskat med 53%. 6% 62% Oktober 2002 13

Omfattningen på nuvar arande ande jobb Arb rbetar ej 3% Arb rbetar ej 4% D eltid 30% H eltid 67% D eltid 21% H eltid 75% Enkät 1 våren 1999 Enkät 2 våren 2002 Andelen heltidtjänster ökar. Andelen heltidsarbetande av de nyexaminerade har ökat med 12%, från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Av de deltidsarbetande var det cirka 40% som valt deltid själv år 1999 och cirka 50% år 2001. Oktober 2002 14

Medianlöner 21 000 20 500 20 000 19 500 19 000 18 500 18 000 17 500 17 000 20 350 19 000 19 050 19 250 18 200 Stat Kommun Landsting Företag Annan R esultat t av ser endast enkät 2, våren en 2002 Här är det viktigt att komma ihåg att underlaget är alldeles för litet för att kunna dra några säkra slutsatser om löneläget. En sak är emellertid klar och det är att medianlönen för biblioteks- och infe skiljer sig markant mellan enskild och kommunal sektor redan i unga år. DIKs samlade lönestatistik visar att det gapet växer ännu mer med åldern. Oktober 2002 15

H ar du upptäckt luckor/br or/brist ister er i din utbildning? N ej 41% Ja 59% N ej 33% Ja 67% Enkät 1 våren 1999 Enkät 2 våren 2002 Allt fler nyexaminerade upptäcker brister i sin utbildning. Två tredjedelar anser sig idag ha luckor, en ökning med 14% jämfört med för tre år sedan. En sammanställning över vilka brister det handlar om kommer i en senare version av denna rapport. Oktober 2002 16

H ar du planer på att studera a vidare? e? N ej 56% Ja 44% N ej 66% Ja 34% Enkät 1 våren 1999 Enkät 2 våren 2002 Andelen nyexaminerade som har planer på att läsa vidare har sjunkit med nästan en tredjedel, från 44 till 34 procent. En sammanställning över vilka ämnen dessa vill läsa kommer i en senare version av denna rapport Oktober 2002 17

Är du fackligt ligt ansluten? en? N ej 4% N ej 2% Ja 96% Enkät 1 våren 1999 Ja 98% Enkät 2 våren 2002 Allt fler unga väljer att organisera sig fackligt. Endast 2 procent av de nyexaminerade står utanför den fackliga gemenskapen. Oktober 2002 18

Fackförbundstillhör ackförbundstillhörighet ighet SKTF 4% Övriga 16% SKTF 5% Övriga 7% DIK 80% DIK 88% Enkät 1 våren 1999 Enkät 2 våren 2002 Allt fler unga väljer DIK. Andelen DIK-anslutna bland de nyexaminerade har stigit från 80 till 88 procent. Oktober 2002 19

Analy nalys s och diskussion Rapporten kommer inom kort att komplementeras med en avslutande analys och diskussion. Håll utkik på www.dik.se! Oktober 2002 20