Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Relevanta dokument
När livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Från genusblind till genusmedveten teoridriven interventionsutveckling i ungdomsvänlig miljö

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Idrott, genus & jämställdhet

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Jämlika välfärdstjänster

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Barns och ungas hälsa

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Falls and dizziness in frail older people

Män och abort. Anneli Kero Department of Social Work, Umeå universitet. SFPOG symposium 24 april 2010

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

MEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö Jeanette Strömberg

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

Stressade studenter och extraarbete

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

Att vara perfekt. En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors berättelser kring prestationer och välmående i gymnasiet

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Välkommen! Mikael Widerdal

Dansmetoden. Med dansen som verktyg

Supported employment -från en doktorands perspektiv

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Ett demensvänligt samhälle

Hälsa enligt WHO (1945)

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Case management för sköra äldre personer (+65)

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman Göran Friman Göran Friman Göran Friman 3

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

DOK Arbetsträning. För kartläggning, dokumentation och utvärdering. Mikael Dahlberg fil dr i socialt arbete

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Artiklar i avhandlingen

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Andning det gäller livet!

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

PROGRAM. Hon Hen Han. en utställning om kön, genus och jämställdhet. Måndag torsdag Fredag Lördag

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa.

Transkript:

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se

Föreläsningens innehåll Bakgrund Avhandlingens syje Begrepp och tolkningsramar Platsen Unga kvinnors upplevelser av stress Stresshanteringskursen Unga kvinnors upplevelser av kursen Utmaningar för framkden

Stress bland kvinnor i åldern 16-27 år

Avhandlingens syje o Att öka förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och psykiska ohälsa utifrån en genusteoretisk och psykosomatisk kroppsförståelse. o Utveckla och utvärdera en genusmedveten och kroppsbaserad interventionsmodell i form av en stresshanteringskurs för unga kvinnor med stressrelaterad problematik

Genus och kön Normer och normakvitet o Genus används för a= förtydliga betydelsen av kön som social kategori, d.v.s. det sociala könet. Genus/kön är föränderligt och skapas i sociala relakoner genom upprepade handlingar och språkliga benämningar. Genus/kön görs således i en ständigt pågående process som är beroende av situakon och kulturellt sammanhang. o Normer och normakvitet idenkfieras ukfrån vad som är normalt i relakon Kll vad som uppfa=as som avvikande e= slags socialt regelsystem som är styrande samkdigt som de är föränderligt. Normer har betydelse för könsidenkteter men också i för vad som uppfa=as som friskt eller sjukt, ung eller gammal. Normer är värderande och bidrar Kll olika hierarkier och maktordningar i samhället.

Kroppslighet och förkroppsligande o Kroppslighet är den existenkella och meningsbärande upplevelsen av levd erfarenhet samt hur kroppsupplevelser och känslor är beroende av sammanhang och situakon. o Förkroppsligande (embodiment) är hur levd erfarenhet, dåkda och samkda, sä=er sig i kroppen och tar sig kroppsliga u=ryck i skl, hållning och rörelser. Återhållen kroppslighet speglar hur kön- och maktstrukturer påverkar individers rörelsefrihet och handlingsutrymme förlängningen även påverkar hälsan.

Femininitet ung femininitet

HeteronormaKvitet

Ungdomshälsan i Umeå 2005-2010 9

Studiens deltagare och datainsamling 65 unga kvinnor i åldern 16 Kll 25 år Före E'er Delstudie 1 2 3 4 Metod KvanKtaKv DeskripKv Studie KvalitaKv studie Enskilda intervjuer KvalitaKv uppföljning Enskilda Intervjuer KvanKtaKv uppföljning Metodbeskrivning Antal deltagare 47 25 32 54 10

Stress en komplex symtomatologi Internaliserade symptom oro, ångest, nedstämdhet Uppmärksamhetsproblem koncentrakonssvårigheter Självbild negakv och självkriksk Ångest och somakska problem enligt DSM Kroppen smärta, värk, missnöje, minskad Kllit, hälsoångest Strömbäck M, Wiklund M, Salander Renberg E, Malmgren-Olsson E-B (2014) Complex symptomatology among young women who present with stress-related problems. Scan J Car Science. 11

Motstridiga femininitetsideal Framgång, lycka, styrka, jämställdhet, lika villkor, ansvarstagande, skörhet SamKda strömningar individualism, neoliberalism Historiska och tradikonella förväntningar

Stresshanteringskursen 8 tillfällen, 2h/tillfälle, 1 ggr/v, 6-8 deltagare/kurs Problembaserad psykoedukakv pedagogik - gruppvägledning Basal kroppskännedom Progressiv Avspänning Genusmedvetet deltagarakkvt och Kllåtande förhållningssä= Totalt genomfördes 7 kurser under perioden 2005-2009 13

Kursens pedagogiska upplägg

Förändra (könade) posi3oner E9 rum för kra' och återhämtning i e9 stressigt liv Finna en social oas där normer kan utmanas Bli kroppsligt stärkt

! Före!interventionen!! Efter!intervention!! GEE!effekter a! Instrument!(skalor)! M(SD)!! M(SD)!! (före/efter)!!!!!!! Kroppsmedvetande!skalan!(BPQ)!!! Grundning! 2.26(1.13)!! 1.26(0.94)!! p!!.0005! Tillfredställelse!med!kroppen! 2.40(1.22)!! 1.61(1.03)!! p!!.0005! Spänning!och!smärta! 3.57(1.17)!! 3.26(1.27)!! p!=.159! Magproblem! 2.75(1.44)!! 2.16(1.29)!! p!=!.005! Undvikande!att!lyssna!på!kroppens!signaler! 2.57(0.92)!! 1.91(0.85)!! p!!.0005! Vitalitet!och!närvaro! 2.94(0.98)!! 2.29(0.96)!! p!=!.002! Sätta!gränser! 1.46(1.33)!! 0.86(1.0)!! p!=!.005! Hälsoångest!(hypokondri)! 1.38(1.18)!! 0.87(0.93)!! p!=!.001!!!!!!! Självbild!(SASB)! Positiv! 45.32(11.35)!! 57.43(16.92)!! p!!.0005! Negativ! 39.47(16.50)!! 27.48!(15.78)!! p!!.0005!! Symptom!för!psykisk!ohälsa!(ASR)!!!!!! Internaliserade!problem! 33.70!(10.78)!! 25.49(11.70)!! p!!.0005!!!!!!ångest/depression! 19.64!(6.59)!! 14.65(7.10)!! p!!.0005!!!!!!undvikande!beteende! 3.91!!!(2.72)!! 2.97!!(2.23)!! p!=!.118!!!!!!kroppsliga!besvär! 10.16!(4.23)!! 7.86!!(3.77)!! p!=!.001! Tankeproblem! 3.55!!!(3.39)!! 2.43!!(2.28)!! p!=!.015! Uppmärksamhetsproblem! 11.41(5.18)!! 9.95!!(5.29)!! p!=!.072! Totala!problem! 78.80(27.59)!! 62.43(25.51)!! p!!.0005! M=!Medel,!SD!=!Standard!avvikelse,!BPQ!=!Kroppsmedvetandeskalan,!SASB!=!Structural!Analysis!of!Social!Behaviour,!! ASR!=!Adult!Self!Report! a Antalet!deltagare!varierade!mellan!39!till!47!i!analysen! Strömbäck & Wiklund et al (2016) Gender-sensiKve and youth-friendly physiotherapy: steps towards a stress management intervenkon för girls and young women. Phys Ther Pract 16

Skapa rum - genusmedveten hälsofrämjande intervention 17 Strömbäck (2014) Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa genusmedveten Hälsofrämjande intervenkon, Ak avh, Umeå Universitet, Umeå, s 45.

Utmaningar för framkden o Utveckla modeller inom hälso- och sjukvården som lockar och a=raherar unga a= söka hjälp o Synliggöra utan a= sjukliggöra o Ökad genusmedvetenhet och normkrikska förhållningssä= kan förebygga ohälsa o Minska skgma och tabun kring psykisk ohälsa

Referenslista Strömbäck, M 2014 Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa genusmedveten och hälsofrämjande intervenkon [Create space. Young femininity, body, and mental health a gendersensikve and health promokng intervenkon]. Umeå, Umeå University. Strömbäck M, Formark B, Wiklund M, Malmgren-Olsson E-B 2014 The corporeality of living stressful femininity a gender theorekcal analysis of young Swedish women s stress experiences. Young 22: 271-287. Strömbäck M, Wiklund M, Salander Renberg E, Malmgren-Olsson E-B 2014 Complex symptomatology among young women who present with stress-related problems. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Jun 21. doi: 10.1111/scs.12154. Strömbäck M, Malmgren-Olsson E-B, Wiklund M 2013 Girls need to strengthen each other as a group : experiences from a gender-sensikve stress management intervenkon by youth-friendly Swedish health services a qualitakve study. BMC Public Health 13: 907. Strömbäck M & Wiklund M, Salander Renberg E, Malgren-Olsson E-B 2016 Gender sensikve and youth friendly physiotherapy: steps towards a stress management intervenkon for girls and young women. Physiotherapy Theory and Prac?ce. Jan 32(1):20-33 Strömbäck & Wiklund 2015 Från genusblind Kll genusmedveten teordriven intervenkonsutveckling i ungodmsvänlig miljö Strömbäck, Wiklund, Bengs, Danielsson 2015 Jag skakar tjejers u=yck för psykisk ohälsa i När livet känns fel ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. MUCF Rapport. Wiklund, Danielsson, Strömbäck, Bengs 2015 Dissonanser och möjligheter i ljuset av genus, normakvitet och samhällets individualisering i När livet känns fel ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. MUCF Rapport.