Språkintroduktion (SI)



Relevanta dokument
Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15)

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

skolan läsåret 2013/2014

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Beslut för vuxenutbildningen

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Kurser på GrundVuxNivå

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

Den individuella utvecklingsplanen

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls Stämmer helt 11 6

Pedagogisk planering i systemet

Nyboda skola. Barn- och utbildningsnämnden Enhetsplan 2013

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Beslut för grundskola

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Plan för introduktionsprogram i

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Tre förslag för stärkt grundskola

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Individuella utvecklingsplaner

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Individuella utvecklingsplaner IUP

Resultat nationella ämnesprov årskurs 5 läsåret 2009/2010

Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

ARBETSPLAN

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun

-\a --:)---à- 1. Tjänsteskrivelse, Språkintroduktion 2. Språkintroduktion-information från Vallentuna S/mnasium jan zo16 VALLENTUNA KOMMUN

Undervisningen ska utformas så att alla elever som genomför de nationella ämnesproven i åk 3 når minst godkänd nivå.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan för speciallärargruppen

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 4 (april-juni), läsåret

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Beslut för fristående grundskola

Barn och unga gruppens sammansättning

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

VÄLKOMNA TILL BÄCKÄNGSGYMNASIET

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Elevhälsa /CA

Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Klippans kommun

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Svensk författningssamling

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan och Stockholm som helhet inom respektive årskurs.

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Så bra är ditt gymnasieval

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE FÖR FRITIDSHEM

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten.

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

VFU-handbok FÖR YRKESLÄRARPROGRAMMET, 90 HP. Institutionen för Individ och samhälle

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Transkript:

Språkintroduktion (SI) Utbildning av nyanlända elever på Jenningsskolan

Tid för: mer information, frågor och diskussion Möte: 18/4 kl. 14.30 16.00 Konferens SI Möte: 25/4 kl. 11.00 12.00 RUC - kommungemensamma riktlinjer för utbildning av nyanlända

Viktiga ord Flexibilitet Kreativitet Tydlig organisation Medvetenhet Politik Revidering

Utbildningens syfte Syftet med Språkintroduktion är att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket möjliggöra för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller annan utbildning.

Utmaningar och arbetsprocess Några av utmaningarna Flexibel verksamhet Kontinuerligt intag Stora kunskapsskillnader bland eleverna Ny politik Begränsade förutsättningar Skapa en tillåtande organisation Utformande av kursplaner Kartläggning Förankra beslut Arbetsprocess Hur ser vår organisation ut idag? Vilket uppdrag har vi? Hur ska vi gå till väga för att uppfylla vårt uppdrag? Arbetsgrupp Tätt samarbete med sva-lärarna Samarbete med RUC Framtagna rutiner för Jenningsskolan

Kvalitetssäkring Organisation Budget Förankra beslut Fortbildning Schemalagd planeringstid Studiehandledning/ modersmålsundervisning Åtgärdsprogram Mentorer/elevhandledare Nivågrupperingar Kursplaner Inskrivningssamtal Introduktion Kartläggning av kunskaper Kontakt vårdnadshavare/godeman Samarbete med externa aktörer Studie- och yrkesvägledning Yrkesspråk Interkulturell undervisning Utvecklingssamtal/skriftliga omdömen Individuell undervisning Ämnesintroduktion Överlämningar Ämnesöverskridande undervisning/ genreundervisning

Budget SI:s kostnader och intäkter (medel från Migrationsverket) ligger under socialförvaltningen. Denna centrala lösning minimerar skolans risker att göra svåra prioriteringar inom ramen för Jenningsskolans budget. Jenningsskolan lägger budgeten för SI. Styrgrupp: Skolan är operativt ansvarig socialförvaltningen ansvarar för intäkter och kostnader. Denna centrala lösning kommer att utvärderas vid årsskiftet.

Inskrivningssamtal Varje ny elev skrivs in genom att skolan genomför ett inskrivningssamtal. Framtagen blankett skall användas. Personer vid inskrivningssamtalet: Elev Vårdnadshavare/godeman Saknas godeman, mentor fr. boendet Samordningsansvarig Tolk/telefontolk Under inskrivningssamtalet får eleven information om planerad kartläggning. Dagen efter inskrivningssamtalet börjar eleven skolan. Introduktionsmall är framtagen och skall följas.

Mentor/elevhandledare Eleven blir tilldelad en mentor. Vem som blir mentor beslutas av ansvarig samordnare/rektor. Eleven får en nygammal elev som elevhandledare under första månaden.

Första dagen i skolan tillhör eleven SI 1

Språkintroduktion indelad i tre Beroende på den individuella progressionen omplaceras eleven till SI 2 eller SI 3. Det finns inga specifika tidsintervaller för varje nivå, utan det är den individuella progressionen som avgör. SI 1: Nybörjarnivå, eleven läser enbart sva SI 2: Mellannivå, eleven börjar andra grundskoleämnen. Vilka ämnen eleven börjar beror på elevens tidigare skolbakgrund och vad kartläggningen visar i de ämnena som eleven läst från sitt hemland. SI 3: Avancerad nivå, eleven bedöms kunna läsa de ämnena som krävs för att bli behörig till ett nationellt- eller yrkesprogram.

Viktigt att komma ihåg Vilka ämnen eleven börjar beror på elevens tidigare skolgång och vad kartläggningen visar i de ämnena som eleven läst i sitt hemland. En elev som läst matematik i sitt hemland har lättare att börja läsa matematik än att börja läsa ett nytt ämne som ex. träslöjd.

Parametrar som har betydelse för den individuella studieplanen Hälsa Motivation Tidigare skolbakgrund Kartläggning Progression Nivå i sva Tid

Sva-lärarna bedömer när eleven kan börja andra ämnen. Vid en ev. felbedömning finnas det utrymme för revideringar.

Kartläggning av kunskaper Kartläggning i sva: Performandsanalys Europeiska språkportfolion (ESP) Skriftliga omdömen Nationella prov Kartläggning i matematik och engelska: RUC:s framtagna tester i ma och eng Lärarnas egna prov Nationella prov Kartläggning i övriga ämnen: I de fall där eleven läst ett specifikt ämne på grundskolenivå i sitt hemland har eleven möjlighet att göra en prövning tillsammans med en tolk eller en modersmålslärare.

Ämnesintroduktion När en elev har uppnått mellannivå och ska påbörja ett annat ämne är det viktigt att eleven får stöd när eleven introduceras i ett nytt ämne. Stödet ska utgöras av sva-lärarna och ämneslärarna. Lärarna bör därför jobba i ett arbetslag och med ämnesöverskridande undervisning, allt för att underlätta elevens möjligheter att nå kunskapsmålen.

Individuell undervisning Eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer läser de mot olika kunskapsmål inom grundskolan. Enligt skollag ska vi bedriva individuell undervisning. Detta ställer krav på att lärarna måste undervisa flera elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer samtidigt.

Kursplaner SI är en gymnasieutbildning men undervisningen bedrivs på grundskolenivå. Det gör att kursplanerna för grundskolan måste reduceras och detta för att skapa möjligheter för eleven att klara kursen. Lärarna måste planera för speciellt utvalda moment.

Interkulturell undervisning Skolan eftersträvar interkulturell undervisning. Med begreppet interkulturell undervisning menas samverkansprocesser där människor med olika språk och kulturer kommunicerar med och påverkar varandra. Lyfter fram alla elevers kunskaper och erfarenheter.

Grundskolan parallellt med gymnasiet Eleverna läser grundskolekurser parallellt med gymnasiekurser. Det vill säga att en elev som fått godkänt i ex. matematik fortsätter att läsa matematik på gymnasiet. På så vis sparar eleven dyrbar tid.

Studiehandledning/ modersmålsundervisning Eleverna har rätt till studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning. I styrgruppen togs beslutet att köpa in studiehandledning 8h/v per språkgrupp.

Utvecklingssamtal Varje termin kallas eleven till utvecklingssamtal där en framåtsyftande planering skrivs utifrån lärarnas skriftliga omdömen. Underlaget för utvecklingssamtalet ska vara synligt för lärarna, elev och vårdnadshavaren/godeman.

Överlämningar Det ska ske en skriftlig och muntlig överlämning från sva-läraren till ämneslärare. Överlämningarna ska dokumenteras. Framtaget dokument skall användas. En skriftlig överlämning skall fungera som underlag ifall eleven väljer att byta kommun och skola. Underlaget skall skickas med eleven för att minska risken för felbedömningar vid nästa utbildningsort.

Fortbildning Vi vill bli duktiga på att bedöma om det är ämneskunskaper som saknas eller om det är språkkunskaper. Det krävs fortbildning för att som lärare bli medveten om sin etnocentrism. Etnocentrismen kan bland annat påverka lärarens sätt att utforma uppgifter och prov. Svårigheten är att skapa undervisning utan krav på svensk förförståelse. Fortbildning inom bl.a. språkutvecklande arbetssätt Utgår från boken Stärk språket stärk lärandet Pauline Gibbons Etnocentrism, det vill säga att man utgår från sin egen föreställningsvärld.

Händelselogg Vilka problem anser du att vi har i vårt arbetssätt? Kan vi nå bättre resultat genom att arbeta annorlunda? Kontinuerlig dokumentation av verksamheten?

TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!