Gymnasieskola och vuxenutbildning Utbildningsinspektion i gymnasieskola och vuxenutbildning UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskas utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och övriga författningar. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut, riktat till huvudmannen, angående förbättrings- och kritikområden. 1
SKOLVERKET Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 22 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Pererik Hagberg, Jonas Hedström och Marie Ivarsson samt experten Gunhild Larsson. Besök i gymnasieverksamheten genomfördes den 24-26 januari samt i vuxenutbildningen den 22 februari 2005. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Vid genomfördes gruppintervjuer och samtal med elever, föräldrar, vuxenstuderande, personal och skolledning. Tid fanns också avsatt för lektionsbesök och rundvandring i skolans lokaler. Besöken avslutades med en återkoppling till skolledningen. Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Gymnasieskola 240 Gymnasiesärskola 4 Kommunal vuxenutbildning, komvux 68 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 3 Svenskundervisning för invandrare, sfi 8 startades år 1995 och erbjuder gymnasie- och vuxenutbildning. Skolledningen består av rektorn och en biträdande rektor. Lärarna är organiserade i arbetslag. Ungdomsutbildning I skolans utbud finns Omvårdnadsprogrammet, Industriprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Skolan erbjuder också Restaurang- och serviceprogrammet som är ett specialutformat program. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun Alla elever som väljer får sitt förstahandsval tillgodosett. Elever som saknar behörighet för att börja ett nationellt program erbjuds programinriktat individuellt program (PRIV). Några elever varje år går det Individuella programmet (IV) i syfte att komplettera sina grundskolebetyg för att sedan söka in på nationella program. På skolan studerar sedan höstterminen 2004 fyra elever som är mottagna i särskolan. Ett fåtal flickor har sökt sig till Industriprogrammet och Teknikprogrammet, medan endast en pojke går på Omvårdnadsprogrammet. s huvudbyggnad har en modern och öppen planlösning. Centralt i skolan finns skolbiblioteket, skoladministrationen, personalrum, cafeteria, och uppehållsytor för eleverna. Lärarnas arbetsrum finns insprängda bland klassrummen. Fönster mellan klassrummen, arbetsrummen och de breda korridorerna skapar en öppen atmosfär som återspeglas i kommunikationen mellan elever och personal. nyttjar även lokaler i den kommunägda restaurang- och konferensanläggningen Brukspatronen i Centrumhuset samt musiksalen på Tundalsskolan. Båda dessa anläggningar finns på gångavstånd från. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har samma skolledning som gymnasieskolan. Den biträdande rektorn ansvarar för vuxenutbildningen. Lärarpersonalen är gemensam med gymnasieskolan. Den grundläggande vuxenutbildningen genomförs i Centrumhuset och undervisningen i svenska för invandrare är förlagd till Dalkarså folkhögskola. Bedömning 1. Kunskaper, utveckling och lärande Ungdomsutbildning De elever som inspektörerna samtalat med känner en större lust att lära än i grundskolan, främst därför att de själva valt utbildningen och att de får arbeta med sådant som de tycker är intressant. Eleverna är nöjda med sitt inflytande över undervisningssituationen. Även inflytandet över skolverksamheten i stort, genom klassråd och elevråd, är bra. Vid kursstart informeras eleverna om kursmål och betygskriterier medan läroplans- och programmål inte aktualiseras på samma sätt. Inspektörerna får intrycket att elever i mycket begränsad omfattning tränas i att sätta egna mål och reflektera över sitt eget lärande. Elevernas förmåga i dessa avseenden är därför svårt att bedöma generellt. I Skolverkets databas är betygsinformationen om begränsad eftersom skolan har så få elever. På skolan görs inte egna sammanställningar av det samlade studieresultatet. Av 51 elever som lämnade vårterminen 2004 har 59 procent slutbetyg. Vid Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet var andelen 70 procent. Av de 20 elever som lämnade Industriprogrammet och Teknikprogrammet hade endast 40 procent av eleverna slutbetyg. Den hu- 3
SKOLVERKET vudsakliga anledningen är att eleverna avstått från att delta i undervisningen i ett ämne. Under den senaste femårsperioden har riksgenomsnitten legat i intervallet 79-84 procent. Skolans genomsnittliga betygspoäng låg år 2003 något över riksgenomsnittet. Andelen elever åren 2001-2003 vid Samhällsvetenskapsprogrammet som var behöriga till högskolestudier låg under riksgenomsnitten. Andelen elever från Robertsfors kommun som väljer att studera vid högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning var 44 procent vilket är i nivå med riket som helhet. Andelen elever vid Samhällsvetenskapsprogrammet som lämnade skolan vårterminen 2003 med reducerat program var 6,7 procent (riksgenomsnittet var 8,3 procent). På Samhällsprogrammet hade 60 procent av eleverna utökat program vilket är 40 procentenheter högre än i riket som helhet. Anledningen till att många elever har utökat program är att de väljer att läsa flera valbara kurser inom programmet eller extra kurser inom det individuella valet. Uppgifter saknas om övriga program vid. Avhopp från s utbildningar är mycket ovanligt. Det förekommer att elever erbjuds ett fjärde skolår. Många elever är, enligt skolans personal, duktiga på att ta ansvar för det egna skolarbetet och skolmiljön. Inspektörerna noterar dock att det finns problem med ogiltig frånvaro samt att en stor andel av eleverna inte fått slutbetyg. Det finns också en tendens att eleverna skjuter inlämningsuppgifter och kurser framför sig. Sammantaget indikerar detta brister i elevernas ansvarstagande. Speciellt mot bakgrund av att såväl elever som lärare beskriver en skolsituation där eleverna tas om hand och alltid ges många chanser att klara sina uppgifter. Mobbning och kränkande behandling förekommer ytterst sällan. Vid samtliga intervjuer framkommer att elever vid upplever att de respekteras som de är och har god förmåga att visa varandra empati i olika situationer. Vuxenutbildning Samtliga studerande har en individuell studieplan där den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgår. De studerandes kännedom om mål och betygskriterier i kurser och ämnen varierar. Inom den grundläggande vuxenutbildningen bekräftar dock intervjuer att målen brutits ner på förståelig individnivå. Inspektörerna vill framhålla att de studerandes begränsade kännedom mål och betygskriterier kan försvåra deras möjligheter att själva bedöma sina resultat. I den senaste kvalitetsredovisningen redovisas betygsutfallet läsåret 2002/03 i den gymnasiala vuxenutbildningen. Andelen studerande med betyget Icke godkänd ligger på samma nivå höstterminen 2002 som vårterminen 2003 (4 procent). Andelen med betyget Godkänd har minskat från 27 procent till 22 procent. Andelen studerande med betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd har ökat marginellt. Av den nationella betygsstatistiken år 2003 framgår att andelen studerande med betyget Godkänd i kurserna engelska A, matematik A och svenska A ligger i linje med riksgenomsnittet. Nationella prov genomförs men är frivilliga för de studerande. Vid inspektionen redovisar skolan inte någon egen sammanställning av de vuxenstuderandes kunskapsresultat. 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun Vid inspektionen framkommer att ett flertal studerande inte är motiverade för studier vid utbildningens början. Av intervjuer framgår att det finns vuxna som inte studerar för sin egen skull utan för någon annans skull. Den studerande erbjuds vid behov en mentor. Skolans arbete med att motivera de studerande har resulterat i att ett flertal av dem fått ökad studielust och klarat av studierna. Avhopp från vuxenutbildningen är också mycket ovanligt. De senaste avhoppen har i huvudsak orsakats av att den studerande fått arbete. Flertalet studerande inom gymnasial vuxenutbildning ingår i det flexibla lärandet. Det innebär att de får regelbunden handledning men i övrigt studerar på egen hand. Övriga studerande integreras med eleverna i gymnasieskolan. I intervjuer ges bilden att de studerande överlag klarar av ansvaret för sina studier i det flexibla lärandet. För de som studerar tillsammans med gymnasieeleverna är arbetssätt och ansvar lika för vuxenstuderande och för gymnasieelever. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultaten inom området kunskaper, utveckling och lärande är godtagbara. Skolmiljön ger goda förutsättningar för lärande. Studieresultaten i gymnasieskolan bör dock närmare analyseras och relevanta åtgärder bör därefter vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. Gymnasieelevernas ansvarstagande för skolarbetet kan också utvecklas ytterligare. Vidare bedömer inspektörerna att informationen till de studerande om mål och betygskriterier bör förbättras inom vuxenutbildningen så att de studerande själva kan bedöma sina resultat. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Ungdomsutbildning Det råder en familjär stämning på skolan. Atmosfären är lugn och trygg och eleverna känner sig sedda och respekterade som individer. Eleverna har stort förtroende för sina lärare och uppskattar lärarnas positiva syn på eleverna. Generellt upplever såväl elever som lärare att de har en god kommunikation och att det är högt i tak. Det finns dokumenterade ordningsregler och spelregler för umgänget på. De yngre eleverna känner dock endast till dem som muntliga traditioner. Reglerna accepteras och tillämpas av eleverna men de har inte diskuterats i elevgrupperna. Höstterminen 2004 tog elevrådet på eget initiativ krafttag för att få bukt med kvarlämnade kaffekoppar, ljudnivån från spelen i de bärbara elevdatorerna samt klotter på elevskåpen. Elevrådets insats fick avsedd effekt. Det är rent och snyggt i skolan. Förstörelse förekommer inte. I början av årskurs 1 genomförs inskolningsaktiviteter som syftar till att eleverna ska lära känna varandra och att klassgemenskapen ska stärkas. Ytterligare ett antal skolgemensamma trivselaktiviteter genomförs under läsåret. De formella kanalerna för samverkan med elever utgörs av klassråd, elevråd och skolråd. Klassråd genomförs varannan vecka. I vissa klasser ställs klassrådet in då eleverna inte har någon fråga att ta upp. Skolan har ett aktivt och väl fungerande elevråd med elevrepresentanter från varje klass. Skolrådet svarar mot författningens krav på skolkonferens för samverkan mellan ledning, personal 5
SKOLVERKET och elever. På skolan finns elevskyddsombud som genomgått utbildning och som deltar i skyddsronden. Rektorn har tät kontakt med elevrådsordföranden och aktualiserar ibland frågeställningar i elevrådet. Noteras kan att eleverna i årskurs 1 har stor tilltro till elevrådets möjligheter att få gehör för elevernas önskemål. Bland elever i årskurs 3 finns dock uppfattningen att elevernas åsikter inte har så stor tyngd vid samverkan i skolrådet och vid anställningsintervjuer. Svårast har det varit att få gehör i lokalfrågor. Exempelvis har eleverna under en längre tid önskat ett studierum som kan nyttjas under håltimmar. För föräldrasamverkan finns inte några formella kanaler förutom den samverkan som sker med hemmen vid utvecklingssamtalen. Föräldrar inbjuds också till föräldramöte första skoldagen i årskurs 1. Föräldrarna tar ibland direktkontakt med rektorn i olika frågor. Skolan saknar handlingsprogram mot kränkande behandling. Ett gemensamt stödmaterial för skolornas utarbetande av handlingsprogram mot kränkande behandling håller på att färdigställas i kommunen. räknar med att fastställa sitt eget program inför höstterminen 2005. Rutiner för att kartlägga i vilken utsträckning som kränkningar förekommer på skolan saknas. Inspektörerna finner att de signaler om kränkande behandling som kommit till personalens och ledningens kännedom har lett till adekvata åtgärder. Elever i årskurs 1 erbjuds ett hälsosamtal med skolsköterskan. Cirka tio procent av eleverna utnyttjar den möjligheten. En temadag per år genomförs med temat hälsa. Av genomförda intervjuer får inspektörerna intrycket att stress i skolarbetet inte är något större problem vid skolan. Enligt rektorn saknas mål och strategier för det hälsofrämjande arbetet. Vuxenutbildning De studerande upplever en trygg miljö med bra stämning och duktiga lärare som bidrar till att skapa en lust att lära. Inom exempelvis omvårdnadsutbildningen och undervisningen i svenska för invandrare behandlas värdegrundsfrågor inom ramen för kursmålen. De studerande lär sig samarbeta, hantera konflikter och visa hänsyn. Mobbning och kränkande behandling förekommer ytterst sällan. Formella samverkansorgan finns inte inom vuxenutbildningen. I stället sker spontana träffar med skolledningen och studie- och yrkesvägledaren kring frågor som är angelägna för de vuxenstuderade. Inspektionen visar att de studerande överlag har bra möjligheter till delaktighet och inflytande över sitt lärande. De studerande har möjlighet att påverka kursupplägg och undervisningsform. När den individuella studieplanen upprättas kan den studerande påverka vilka kurser som skall läsas integrerat med gymnasieskolans elever och vilka som skall ingå i det flexibla lärandet inom gymnasial vuxenutbildning. För de studerande som integreras med gymnasieskolans elever är det i huvudsak samma arbetssätt för den vuxenstuderande som för gymnasieeleven. Någon tydlig anpassning till den vuxnes behov framkommer inte vid inspektionen. Det finns också ett fåtal undervisningsgrupper med enbart vuxenstuderande som har cirka 8-10 deltagare. 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet i de flesta avseenden är av god kvalitet. Gymnasieeleverna har goda möjligheter till delaktighet och inflytande i frågor av gemensamt intresse. saknar vid inspektionstillfället ett handlingsprogram mot kränkande behandling, något som kommunen kommer att inbegripa i sitt arbete med ett gemensamt handlingsprogram. Det hälsofrämjande arbetet inom gymnasieskolan bör förbättras. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Ungdomsutbildning Vid kursstart informeras eleverna om målen i kursplanerna och betygskriterier. Diskussioner förs om undervisningens innehåll och utformning. Eleverna vill gärna få förslag från lärarna att ta ställning till. En del lärare diskuterar mål och kriterier även under kursens gång. Av samtal med elever framgår att möjligheter ges att påverka undervisningssituationen. Samarbete mellan kärnämnes- och karaktärsämneslärare är relativt ovanligt. Karaktärsämneskurserna är väl integrerade med varandra och skapar en helhet. I arbetslagen för program med yrkesämnen ingår i huvudsak karaktärsämneslärare. Inspektörerna finner därför att skolans organisering av arbetslagen kan begränsa förutsättningarna för arbetet med programmål och i uppdraget att skapa en helhet i utbildningen. Elever som inspektörerna samtalat med uppger att de sällan umgås med elever på andra program och de föreslår att skolan ska anordna ett Internt öppet hus. Några program är tydliga pojk- respektive flickprogram. Trots det blandas eleverna från olika program i begränsad omfattning, exempelvis i kurserna inom det individuella valet. Vid inspektionen framkommer att brister i organiseringen av undervisningen och schemaläggningen skapar oro hos många elever. Läsåret 2004/05 blev elevernas scheman inte klara förrän ett par veckor in på terminen. Det är relativt vanligt att elever råkar ut för schemakrockar eller att en kurs i den individuella studieplanen inte återfinns i schemat. Vissa klasser har också långa lunchpass och håltimmar som kan vara svåra att utnyttja eftersom det inte finns så många ostörda elevarbetsplatser. Eleverna uppger dock att lärarna tar ett långtgående ansvar för att på olika sätt hjälpa eleverna, till exempel genom enskild handledning. Många elever upplever att de själva måste ta ett alltför stort ansvar för att säkerställa att de får tillräckligt många studiepoäng. Ibland måste kurser skjutas på framtiden och elevernas arbetsbelastning blir ojämn. Eleverna upplever att skoldagarna är omväxlande. Uppgifter som ska lösas självständigt eller tillsammans med en kamrat är vanligast. Problemlösning och undersökande arbetssätt förekommer ofta i undervisningen. Inom Omvårdnadsprogrammets yrkesämnen är problembaserat lärande vanligt förekommande. Eleverna för lektionsanteckningar direkt i sina bärbara datorer som är viktiga redskap i skolarbetet. Vuxenstuderande integreras ibland i ungdomsutbildningen, vilket enligt gymnasieeleverna fungerar bra. Eleverna är generellt sett mycket nöjda med undervisningen och sina lärare. 7
SKOLVERKET Inom samhällsvetenskapsprogrammet kommer samarbetet över ämnesgränserna till tydligt uttryck i undervisningen. Eleverna utvecklar sin samhällsidentitet i arbetsuppgifter som förutsätter ett undersökande arbetssätt samt vid redovisningar i rapportform. Två veckors projektarbete med ämnesövergripande teman genomförs varje termin i årskurs 1 och 2. Seminarier är en vanlig arbetsform som både elever och lärare tycker fungerar bra. Den innebär att eleverna inom ramen för ett tema arbetar i par eller grupp för att utforska ett område. Vid redovisningen splittras arbetsgrupperna och eleverna redovisar arbetet i var sin presentationsgrupp. Varje elev blir på så sätt viktig för att helheten skall bli bra. Inom undervisningen i restaurang- och serviceprogrammet är kurserna i karaktärsämnena integrerade både med varandra och i Brukspatronens kommersiella verksamhet. Det finns en tydlig strävan att utbildningen skall vara praktisk, konkurrenskraftig och att eleverna skall vara anställningsbara när de avslutat sin gymnasieutbildning. Elevernas arbete dokumenteras löpande i text och bild. Vid utbildningens slut sammanställs materialet till en elevportfolio. Kvalitetscirklar, där elever och lärare deltar, genomförs regelbundet som ett led i förbättringsarbetet av utbildningen. Lärarna har en bakgrund från restaurangnäringen och rektorn har tillsammans med dessa arbetat för att säkerställa att nationella mål och betygskriterier efterlevs. Inspektörerna finner utifrån tillgänglig information att branschspecifika mål har hög prioritet i utformningen av utbildningen. Vid slutet av vårterminen och vid höstterminens start genomförs överlämnandekonferenser mellan grundskolorna och gymnasieskolan i kommunen. Information om elever från andra kommuner tas in skriftligt på en speciell blankett. I början av årskurs 1 får alla elever delta i ett stavningstest och vid behov genomförs ett läsförståelsetest. Från och med vårterminen i årskurs 1 genomförs också klasskonferenser en gång per termin. Rektorn, elevvårdspersonal, studie- och yrkesvägledaren samt undervisande lärare deltar. Skolan har skriftliga arbetsinstruktioner för lärare, mentorer och arbetslag. Dessa har reviderats under perioden juni 2004 till januari 2005. Vid inspektionen framkommer dock att personalen upplever att roller och ansvar i elevvårdsarbetet inte är tydligt och att systemet för att registrera och följa upp elevernas frånvaro inte fungerar tillfredsställande. En arbetsgrupp håller för närvarande på att färdigställa ett förslag till rutiner för elevvårdsarbetet som skall diskuteras och förankras i arbetslagen innan de beslutas. Skolans elevvårdsteam träffas en gång per vecka. Mentorerna har i uppgift att lyfta elevärenden vid elevvårdsteamets träffar och deltar i förekommande fall vid mötet. Därefter hålls vid behov en elevvårdskonferens där såväl elev som förälder deltar. Åtgärdsprogram upprättas i allmänhet för de elever som får särskilt stöd. Inspektörerna finner dock att det förekommer att formella åtgärdsprogram ibland upprättas flera månader efter det att stödet satts in. Ett fåtal elever har för närvarande särskilt stöd i läsning och skrivning. Små undervisningsgrupper är vanligt vid skolan, vilket bidrar till att elevernas möjligheter att få individuellt stöd inom gruppens ram är goda. Eleverna är nöjda med det stöd som de får i skolarbetet. Lärarna är i allmänhet tillgängliga för eleverna även utanför lektionstid och de ställer enligt eleverna alltid upp när de behöver hjälp. En mattestuga finns tillgänglig för alla elever vid ett par tillfällen varje vecka. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun Höstterminen år 2004 innebar en radikal förändring på eftersom antalet elever i behov av särskilt stöd ökade väsentligt. På skolan finns nu 15 elever på PRIV, 11 elever på IV och fyra elever som är mottagna i gymnasiesärskolan. Skolan saknar specialpedagoger men några lärare håller successivt på att bredda och fördjupa sin kompetens inom det specialpedagogiska området. Inspektionen visar att det finns brister i arbetet med individuella studieplaner, konkretisering av kursplaner och åtgärdsprogram för dessa elever. En konsekvens av detta är att det blir otydligt vilka kvaliteter och nivåer i sina kunskaper som eleven ska uppvisa för att erhålla ett visst betyg. I något fall är det oklart vilken utbildning som eleven går. I Robertsfors kommun finns beslut på att alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan. Lärarna anser att den utarbetade blanketten inte passar i arbetet med gymnasieelever. Utvecklingssamtal genomförs varje termin med den individuella studieplanen som grund. Inför utvecklingssamtalen får eleverna möjlighet att reflektera över några väsentliga frågeställningar kring sin skolsituation. De samtal som genomförs under höstterminen i årskurs 1 har mer karaktären av introduktionssamtal. Vid samtal med elever framkommer att de anser att betygen är rättvisa. De vet vad som krävs för olika betyg och förstår lärarnas bedömningar. Gemensam rättning av nationella prov är en metod som används för att skapa samsyn kring bedömningar. Det övergripande arbetet med att säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning har dock varit vilande under flera år. Skolledningen har i uppdrag av nämnden att i den kommande kvalitetsredovisningen presentera och analysera elevernas studieresultat. Skolan har skriftliga instruktioner till stöd för lärarnas arbete med bedömning och betygssättning. Av dessa framgår exempelvis att elevarbeten som lämnas in senare än på utsatt datum skall bedömas betydligt hårdare eftersom eleven då haft mer tid till sitt förfogande. Vidare behöver inte läraren bedöma arbeten som lämnas in mer än en månad efter utsatt tid. Eleverna har möjlighet att göra omprov varje vecka. Av arbetsskäl är dock maximalt ett omprov per elev och område tillåtet. Läraren skall sätta betyg senast 14 dagar efter avslutad kurs. Eleverna kan dock, enligt instruktionen, komplettera för betyget godkänd inom en månad efter avslutad kurs. Vid inspektionen framkommer att kurser hålls öppna väsentligt längre än så. Samarbetet med företag och organisationer i det omgivande samhället är begränsat. Programråd finns avseende Omvårdnadsprogrammet och arbete pågår för att starta ytterligare programråd vid skolan. Lärarna har nyligen gjort studiebesök hos företag på orten under en kompetensutvecklingsdag. Att göra studiebesök tillsammans med eleverna och nyttja föredragshållare förekommer främst inom Omvårdnadsprogrammet. Dessa elever får också 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) hos olika arbetsgivare fördelat på alla tre årskurserna. Eleverna inom restaurang- och serviceprogrammet får i årskurserna 1 och 2 arbetsplatsförlagd utbildning (APU) förlagd på skolan samt sex veckor hos externa arbetsgivare i årskurs 3. Eleverna inom industriprogrammet får endast APU under sex veckor i årskurs 3. Resterande praktiktid tillförs karaktärsämneskurserna. 9
SKOLVERKET Skolan bedriver ett mångfacetterat språkprojekt, bland annat i syfte att främja språkstudier på. Studieresor genomförs årligen till Tyskland, Frankrike och Spanien. Som ett led i att skapa internationella kontakter och kulturutbyten har också kontakter via Internet inletts med bland annat Argentina. Vuxenutbildning Samtliga studerande har en individuell studieplan som fastställs tillsammans med studie- och yrkesvägledaren. Rektorn tar beslut angående de gymnasiala kursernas omfattning i tid. En nationell kurs på 100 poäng får cirka 80-90 undervisningstimmar. Normalt sker intag en gång per termin, men intagningen i de flexibla studierna sker kontinuerligt. Bedömning, betygssättning och validering är områden som inte diskuteras generellt på skolan, förutom inom några ämnesgrupper. Inspektionen visar, mot bakgrund av de olika arbetssätten och arbetsformerna inom vuxenutbildningen, på ett behov av att förbättra samsynen mellan de olika undervisningsformerna och deras effekt på bedömningen och betygssättningen av de studerande. Vid intervjuer framkommer också att validering är ett område som kan utvecklas. De studerande upplever att betygen oftast är välmotiverade. De nationella proven, som är frivilliga för de studerande, utgör också ett stöd vid betygssättningen. Det är ett fåtal studerande som genomgår prövning. Nästan inga slutbetyg utfärdas under ett läsår. Andelen studerande med samlat betygsdokument är således hög. Vuxenutbildningen har inte tillgång till några specialpedagoger. Inom grundläggande vuxenutbildning och särvux finns dock specialpedagogisk kompetens. Behov av specialpedagogiskt stöd finns och studerande som är i behov av stöd uppges få detta av sina lärare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att undervisningen är av god kvalitet. Gymnasieeleverna är mycket nöjda med undervisningen som är tidsenlig, varierad och ger eleverna utmaningar. Övrig pedagogisk verksamhet är av godtagbar kvalitet. Inspektörerna bedömer att organiseringen av undervisningen och schemaläggningen bör förbättras så att gymnasieeleverna får goda förutsättningar för sin inlärning. Skolan bör också förbättra möjligheten för eleverna på industriprogrammet att få arbetsplatsförlagd utbildning som inte är förlagd till skolan. Arbetet med individuella studieplaner och åtgärdsprogram för gymnasieelever i behov av särskilt stöd bör förbättras. Skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras för att säkerställa likvärdighet. s instruktioner för bedömning och betygssättning måste bidra till att säkerställa att betygssättningen endast baseras på elevernas kunskaper. Vidare bör gymnasieskolan säkerställa att betyg sätts i anslutning till avslutad kurs. 10
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Ungdomsutbildning Barn- och utbildningsnämnden har inrättat ett särskilt utskott, Jenningsutskottet, för ledning och styrning av gymnasie- och vuxenutbildningen. Förvaltningschefen träffar kommunens rektorer och biträdande rektorer en gång per månad. En inriktningsdiskussion kring gymnasieskolans utveckling pågår för närvarande i Jenningsutskottet. leds av rektorn och den biträdande rektorn som arbetar halvtid. De har båda arbetat cirka ett år på skolan som bytt skolledare ett flertal gånger under de tio år som verksamheten funnits. Många av de rutiner som normalt behövs för en gymnasieskolas verksamhet fungerade inte när den nya skolledningen tillträdde. Därför har skolledningen hittills i stor utsträckning prioriterat att förbättra och säkerställa dessa rutiner. Schemaläggningen sköts uteslutande av rektorn som tillsammans med studie- och yrkesvägledaren ägnar mycket tid åt att lösa schematekniska problem. Skolledningens tid tas också upp av olika utredningar kring gymnasie- och vuxenutbildningen, som i många andra kommuner utförs av tjänstemän på förvaltningen. Skolan har sex arbetslag. I två av lagen ingår endast lärare i karaktärsämnen. En eftermiddag per vecka är personalen inbokad i olika möten som exempelvis arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och ämneslagsträffar. Det finns inte någon utsedd ledare i arbetslagen och skolledningen deltar normalt sett endast vid arbetsplatsträffarna. Rektorn har det övergripande ansvaret för såväl gymnasie- som vuxenutbildningen och har personalansvar för huvudparten av skolans personal. Det ekonomiska ansvaret ligger uteslutande på rektorn. Den biträdande rektorn har ansvar för elever i behov av särskilt stöd som går PRIV, IV och gymnasiesärskola samt personalansvar för de lärare som i huvudsak arbetar med dessa elever. Den biträdande rektorn leder huvudparten av elevvårdskonferenserna och fattar beslut i de flesta elevvårdsärenden. Den biträdande rektorn har också ansvar för vuxenutbildningen och kompetensutvecklingsfrågor. Skolledningen har inte reserverat fasta tider för att gemensamt kunna diskutera ledningsfrågor. Skolans övergripande arbetsplan, som närmast har karaktären av en intern ansvarsfördelning, utarbetades läsåret 2002/03 och gäller tills vidare. Arbetsplanen har karaktären av en intern ansvarsfördelning. Arbetslagen har i uppgift att årligen utarbeta en egen arbetsplan med utgångspunkt i de nationella målen och målen i skolplanen. Ett arbete med att prioritera övergripande mål för skolans verksamhet är inplanerat inför höstterminen 2005. Någon tydlig pedagogisk ledning av gymnasieskolan framkommer inte vid inspektionen. Kommunens skolplan innehåller ett antal utvecklingsområden. Varje år prioriteras tre områden inom vilka mål skall formuleras i skolans arbetsplan och som sedan skall följas upp i skolornas kvalitetsredovisningar. Inspektionen visar att saknar fungerande systematik i arbetet med att formulera mål, följa upp och utvärdera kvaliteten i verksamheten. Någon undersökning utöver den brukarundersökning som kommunen genomför av elevers och föräldrars uppfattning om skolan finns inte. Vid den senaste personalenkäten var svarsfrekvensen 55 procent. Kursutvärderingar genomförs dock på olika sätt inom 11
SKOLVERKET undervisningens ram. Vid vårterminens slut görs en självvärdering i arbetslagen som bland annat ligger till grund för skolans kvalitetsredovisning. Det framkommer inte någon tydlig koppling mellan skolans kvalitetsarbete och de ekonomiska prioriteringarna. Trots att skolan tidvis haft problem i ledningsfunktionen kan inspektörerna konstatera att eleverna på ett effektivt sätt hållits utanför den problematik som personalen hanterat. Personalen har höga förväntningar på skolans nya ledare och uppskattar att de är lyhörda och tar tag i problemen på skolan. Av inspektionen framgår att både elever, föräldrar och personal upplever att det är lätt att komma i kontakt med skolledningen. Individuella studieplaner och protokoll från elevvårdskonferenser hanteras och förvaras på ett betryggande sätt. Inspektörerna finner dock att betygskatalogen i några fall inte är signerad av de lärare som satt betygen. Vid inspektionstillfället förvarades inte betygskatalogen på en brandsäker plats, men detta har numera åtgärdats. Tidigare elevers slutbetyg har inte sparats i det elevadministrativa systemet. Vuxenutbildning Inspektionen visar att det finns en otydlighet om vem som är rektor för vuxenutbildningen både, bland personal och bland elever. Likaså framkommer inte någon tydlig pedagogisk ledning avseende vuxenutbildningen. Något systematiskt kvalitetsarbete genomförs inte avseende vuxenutbildningen. Inspektionen visar att vuxenutbildningen saknar rutiner för exempelvis uppföljning av de studerandes kunskapsutveckling samt av arbetssätt och arbetsform. Av intervjuer framgår att kursutvärdering inte genomförs regelbundet efter kursslut. Däremot genomför personalen egna uppföljningar och utvärderingar som dock inte efterfrågas. Vuxenutbildningen har inte utarbetat någon egen kvalitetsredovisning. Det finns en kvalitetsredovisning för gymnasieskolan som mycket begränsat behandlar vuxenutbildningen. I den senaste kommunala kvalitetsredovisningen beskrivs inte några resultat för vuxenutbildningen inom de prioriterade områdena värdegrund, hälsa och profil. Det som redovisas är ett par kvalitetsmål som exempelvis andel studerande som slutfört kurs och andel studerande med studieavbrott. För den studerandes rättssäkerhet förs och förvaras betygskataloger i ett kommunalt arkiv. Inspektörerna finner att, innan betygskatalogerna kommer till arkivet, förvaras inte betygen på ett tillfredsställande sätt. Vid inspektionen framkommer dock att ett brandsäkert dokumentskåp kommer att installeras. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning, ledning och kvalitetsarbetet i några avseenden inte håller godtagbar kvalitet och bör överlag förbättras och tydliggöras. Den biträdande rektorn har delar av det ledningsansvar som vilar på en rektor utan att benämnas rektor. Inom vuxenutbildningen finns också en osäkerhet hos studerande och personal om vem som är rektor för verksamheten. Vidare bör skolledningen ta ett tydligt ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Arbetsplanen och kvali- 12
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun tetsredovisningen bör tydligare integreras i styrningen och ledningen av skolan. Särskilt kan kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen förbättras. Skolhuvudmannen bör också närmare undersöka om skolledningen ges rimliga förutsättningar att hantera det övergripande ansvaret för att utveckla skolans verksamhet och resultat. 5. Tillgång till utbildning och omsorg Ungdomsutbildning De elever och föräldrar som inspektörerna samtalat med uppger att informationen inför valet av gymnasieprogram och gymnasieskola var allsidig och informativ. Robertsfors kommun har samverkansavtal med flera kommuner och eleverna har därför tillgång till ett stort utbud av gymnasieutbildning. Hälften av gymnasieungdomarna i kommunen väljer att studera i andra kommuner. År 2003 valde 3,5 procent av eleverna att gå i en fristående gymnasieskola. Andelen elever vid som kommer från andra kommuner är 14 procent. erbjuder fem nationella program, ett specialutformat program, PRIV, IV samt gymnasiesärskola. Alla elever som söker till kommer in på sitt förstahandsval. Eleverna ges muntlig information och en skriftlig sammanställning av de olika kurspaket som erbjuds inom det individuella valet. Kurspaketen innehåller inte samtliga kurser som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Informationen klargör inte att eleverna kan välja kurser utanför de sammanställda kurspaketen. Många elever framför dock egna studieönskemål som skolan försöker tillgodose. Vid inspektionen framkommer också att övrig information avseende elevernas valmöjligheter inom ramen för sin utbildning vid inte är tydlig. År 2003 hade 8 procent av eleverna utländsk bakgrund. Alla har gått i svensk skola under en längre tid och behärskar det svenska språket relativt bra. Några elever läser svenska som andraspråk. Skolan erbjuder modersmålsundervisning i samband med gymnasievalet. Vuxenutbildning De studerandes första kontakt med vuxenutbildningen sker genom studie- och yrkesvägledaren. Vuxenutbildningen samarbetar med fackförbund, arbetsförmedlingen och försäkringskassan när det gäller rekrytering av studerande till vuxenutbildningen. Information om verksamheten sker på olika sätt, exempelvis genom information på arbetsplatser, annonsering i dagspress, massutskick till kommunmedborgare samt via kommunens hemsida. Inspektionen visar att tiden är mycket begränsad för att hantera rekrytering av studerande till vuxenutbildning. I grundläggande vuxenutbildning erbjuds kärnämnena. I gymnasial vuxenutbildning erbjuds ett stort antal kurser i kärnämnena på både A-, B- och C-nivå, i bild och form samt i data och multimedia. För närvarande pågår en omvårdnadsutbildning som omfattar ett tjugotal studerande. Det finns ett fåtal lokala kurser. I nuläget genomförs inte någon påbyggnadsutbildning och orienterings- 13
SKOLVERKET kurs. För närvarande genomförs ingen utbildning på kvällstid förutom i industritekniska kurser. Antalet studerande har minskat betydligt sedan kunskapslyftet upphörde. Det finns över 200 studerade inom vuxenutbildningen år 2000. Idag finns det ett sextiotal studerande. Av dessa kommer cirka 10 procent direkt från gymnasieskolan för att komplettera och förbättra sina betyg. Inspektionen visar att ingen studerande på grund av urvalsprinciperna blir nekad vuxenutbildning. Rekryteringsbidraget som omfattar ett trettiotal helårsplatser används fullt ut. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning vid är godtagbar. Inspektörerna bedömer att, mot bakgrund av skolans utbud av kurspaket och information om det individuella valet, inte erbjuder eleverna varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. bör också förbättra sin information till eleverna om deras valmöjligheter inom ramen för sin utbildning. Inom vuxenutbildningen kan arbetet med att rekrytera vuxenstuderande till utbildningen utvecklas ytterligare. 6. Resurser Ungdoms- och vuxenutbildning har 50 anställda vilket motsvarar 43 årsarbetare. Av dessa är 29 årsarbetare lärare. Skolmåltids-, städ- och administrativ personal är anställda på skolan medan vaktmästare och IT-tekniker tillhör andra avdelningar inom kommunen. Cirka 30 procent av lärarna delar sin tid mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Läsåret 2003/04 var lärartätheten i gymnasieverksamheten 11,7 lärare per 100 elever (riksgenomsnittet var 8,1). Med något undantag har alla lärare en pedagogisk utbildning med inriktning mot gymnasieskola. Skolan saknar specialpedagog men några lärare har viss kompetens inom det specialpedagogiska området. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen har gemensamma kompetensutvecklingsinsatser genomförts i form av värdegrundsutbildning, arbetslagsutbildning och internetsökning. Gymnasieskolans rektor ansvarar för kompetensutvecklingsbudgeten. Vid intervjuer framkommer att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling i olika lärstilar och i arbetet med bedömning och betygssättning. Vidare framgår att variationerna är stora när det gäller hur nöjd personalen är med den kompetensutveckling som erbjuds. Elevvårdsteamet som arbetar med gymnasieskolans elever består av en kurator som arbetar halvtid tre dagar i veckan och en skolsköterska som arbetar åtta timmar i veckan. Skolläkare och skolpsykolog anlitas vid behov. Skolans studieoch yrkesvägledare arbetar heltid och ansvarar inom Robertsfors kommun för all vägledning som har med gymnasie- och vuxenutbildning att göra. byggdes för en betydligt mindre omfattande verksamhet än vad som bedrivs idag. Skolbibliotek och en stor idrottshall finns i skolan. Där finns också en cafeteria som under några timmar mitt på dagen utgör skolans matsal. 14
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i december 2004 redovisade rektorn de lokalproblem som finns på skolan. Enligt skolledningen har inte elever och studerande tillräcklig tillgång till uppehållsrum och studiearbetsplatser under håltimmar och raster. Det saknas arbetsrum för lärare och cafeterian är inte dimensionerad för att servera upp till 200 portioner per lunch. Vid inspektörernas besök kunde trängsel märkas i cafeteria och korridorer i samband med lunchen. Vid intervjuer framhölls vidare att det saknas större klassrum, att musiksalen ligger i en närbelägen grundskola samt att verkstadsytan är för liten. Alla elever har tillgång till en egen bärbar dator. Anslutningar till internet finns i de flesta av skolans lokaler. Skolan har också i övrigt en god tillgång till läromedel och utrustning som möjliggör en tidsenlig utbildning. Inom vuxenutbildningen köper de studerande oftast sina läromedel. är anpassad för elever med funktionshinder medan lokalerna i Centrumhuset inte är anpassade till elever med alla typer av funktionshinder. Av intervjuer framgår att det finns ett behov av specialpedagogisk kompetens inom vuxenutbildningen då ett flertal vuxenstuderande är i behov av stödinsatser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att har goda förutsättningar att uppnå målen med utbildningen. Tillgången till specialpedagogisk kompetens bör dock förbättras på skolan. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten på övergripande är av godtagbar kvalitet. Både gymnasieskolan och vuxenutbildningen har goda förutsättningar för lärande och att uppnå målen med utbildningen. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom ett antal områden. Gymnasieeleverna är mycket nöjda med undervisningen som är tidsenlig, varierad och ger eleverna utmaningar. Inspektörerna bedömer dock att organiseringen av undervisningen och schemaläggningen bör förbättras så att gymnasieeleverna får bättre förutsättningar för sin inlärning. Studieresultaten i gymnasieskolan bör närmare analyseras och relevanta åtgärder bör därefter vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. Skolan bör också förbättra arbetet med bedömning och betygssättning för att säkerställa likvärdighet. Gymnasieelever och lärare beskriver en skolsituation där eleverna får bra stöd i sin inlärning och alltid ges många chanser att klara sina uppgifter. Inspektörerna bedömer dock att gymnasieskolan bör förbättra arbetet med individuella studieplaner och åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Gymnasieskolan bör också förbättra tillgången till specialpedagogisk kompetens. Skolmiljön på ger goda förutsättningar för lärande. Gymnasieeleverna och de vuxenstuderande har bra möjligheter till delaktighet och inflytande. Kränkande behandling och mobbning förekommer ytterst sällan. Det hälsofrämjande arbetet inom gymnasieskolan bör dock förbättras. Styrning, ledning och kvalitetsarbete vid bör överlag förbättras och tydliggöras. Personalen har höga förväntningar på skolans nya ledare och uppskattar att de är lyhörda och tar tag i problemen på skolan. Av inspektionen framgår att både elever, föräldrar och personal upplever att det är lätt att kom- 15
SKOLVERKET ma i kontakt med skolledningen. Skolledningen bör dock ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Arbetsplanen och kvalitetsredovisningen bör tydligare integreras i styrningen och ledningen av skolan. Vidare bedömer inspektörerna att skolan bör förbättra informationen till de studerande om mål och betygskriterier inom vuxenutbildningen samt förbättra information till gymnasieeleverna om deras valmöjligheter inom ramen för sin utbildning. Det finns således ett behov av förbättringsinsatser inom ett flertal områden, nämligen: - studieresultaten i gymnasieskolan bör närmare analyseras och relevanta åtgärder bör därefter vidtas för att förbättra kunskapsresultaten, - informationen till de studerande om mål och betygskriterier bör förbättras inom vuxenutbildningen så att de studerande själva kan bedöma sina resultat, - det hälsofrämjande arbetet inom gymnasieskolan bör förbättras, - organiseringen av undervisningen och schemaläggningen bör förbättras så att gymnasieeleverna får goda förutsättningar för sin inlärning, - gymnasieskolan bör förbättra möjligheten för eleverna på industriprogrammet att få arbetsplatsförlagd utbildning som inte är förlagd till skolan, - arbetet med individuella studieplaner och åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd bör förbättras, - arbetet med bedömning och betygssättning bör förbättras för att säkra likvärdighet och rättvisa, - skolledningen bör ta ett tydligare ledningsansvar för den pedagogiska utvecklingen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Arbetsplanen och kvalitetsredovisningen bör tydligare integreras i styrningen och ledningen av skolan, - skolan bör förbättra utbudet inom det individuella valet, - informationen till gymnasieeleverna om deras valmöjligheter inom ramen för sin utbildning bör förbättras samt - gymnasieskolans tillgång till specialpedagogisk kompetens bör förbättras. 16
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Robertsfors kommun Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Gymnasieskolan och vuxenutbildningen saknar handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.6 läroplan för de frivilliga skolformerna). - Den biträdande rektorn har delar av det ledningsansvar som vilar på en rektor utan att benämnas rektor (1 kap. 2 gymnasieförordningen och 1 kap. 9 förordning om kommunalvuxenutbildning). Datum Ort 2005-08-12 Umeå Marie Ivarsson Jonas Hedström Gunhild Larsson Pererik Hagberg 17