Utbildningsinspektion i Hushagsgymnasiet

Transkript

1 Utbildningsinspektion i UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Gymnasieskola ca 550 Borlänge och kommun och Säters kommun har sedan 1999 en gemensam gymnasienämnd. I organisationen ingår sex gymnasieskolor: Dahlandergymnasiet, Erikslundsgymnasiet, Hagagymnasiet,, Ljungbergsgymnasiet och Soltorgsgymnasiet. Ljungbergsgymnasiet är en gymnasiesärskola. Dahlandergymnasiet är beläget i Säters kommun och befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Borlänge Säter gymnasieskola bedriver tillsammans 14 nationella program samt individuellt program. Estetiska programmet, hantverksprogrammet och naturbruksprogrammet är tillgängliga för eleverna genom samverkansavtal med Falu kommun och Hedemora kommun samt med Landstinget Dalarna. ligger centralt i Borlänge och tar emot elever från flera områden i staden. Skolbyggnaden, från år 1982, är välplanerad med en sammanhängande huskropp i två plan. Skolan är väl anpassad för den verksamhet som drivs på programmen på skolan. Skolan har sammanlagt sex program: - Byggprogrammet med inriktningen husbyggnad. - Energiprogrammet med inriktningen VVS- och kylteknik. - Hotell- och restaurangprogrammet med inriktningen restaurang - måltidsservice. - Individuellt program. - Industriprogrammet med inriktningen industriteknik. - Livsmedelsprogrammet med inriktningen färskvaruhantering. Elevantalet för de program som utbildningsinspektionen avser är 93 för byggprogrammet och 163 för individuellt program. I Borlänge kommun är de elever som läser individuellt program samlade på. Av skolans 550 elever deltar fem i modersmålsundervisning. Skolan har två rektorer med operativt ansvar. Skolans personal, 65 personer, är organiserad i arbetslag efter program och/eller arbetsuppgifter. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för har bestått av undervisningsråden Monica Åtting och Jan Engstedt samt experten Håkan Wiklund. Besök på inleddes den 18 februari 2004 och avslutades den 19 februari Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. På genomfördes formella intervjuer med elever, föräldrar, lärare och rektorerna. Inspektörerna besökte lektioner och skolmatsal samt var även ute under elevernas rast. Inspektionen på omfattar byggprogrammet och individuellt program. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Grundläggande demokratiska värderingar Eleverna vid visar stor öppenhet och uttrycker sina egna uppfattningar i de samtal som Skolverkets inspektörer genomfört. Eleverna beskriver det som lätt att diskutera och uttrycka sina åsikter i skolan, både på lektionstid och i samtal med skolledare. De intervjuade eleverna visar målmedvetenhet i sitt eget lärande. De vet vad de siktar på med sin utbildning och utrycker en framtidstro. Även eleverna med individuellt program kan formulera en vilja att nå ett mål med sin utbildning. Eleverna talar engagerat om sin skola och visar att de är vana att utrycka sina åsikter. Eleverna är engagerade i elevrådet och vill vara delaktiga i beslut som rör skolan. Detta visar de genom ett aktivt elevråd. Skolledningen uppskattar och uppmuntrar elevrådets intresse för de övergripande frågorna, bland annat genom att en rektor alltid är med på elevrådsmötena. Elevrådet säger att man oftast får gehör för sina förslag. Skolan har formulerat en egen syn på värdegrunden, som finns uppsatt på flera ställen i skolan. Eleverna känner till den 3

4 SKOLVERKET och säger att man ständigt blir påminda om den. De har däremot inte varit med och utarbetat den. År 2000 skickades enkäter (ca totalt) till dåvarande elever, föräldrar och personal, som underlag för det fortsatta arbetet med att skapa Hagagymnasiets gemensamma värdegrund. Därefter har den utvärderats årligen och det har, enligt skolledningen, inte funnits skäl att ändra i formuleringen. Ansvarstagande På tar eleverna i allmänhet ansvar för den fysiska miljön i skolan. Inget nämnvärt klotter eller annan skadegörelse kunde observeras. Eleverna tycker själva att de tar ansvar för sina studier och att de är engagerade, men konstaterar samtidigt att det finns en hel del frånvaro för många av deras kamrater. Etiska förhållningssätt På är stämningen god mellan eleverna och mellan elever och personal. Mobbning och andra former av kränkande behandling förekommer sällan och det råder ett gott språkbruk och klimat mellan eleverna. Intervjuade elever, lärare och föräldrar säger att det råder en god stämning på skolan och att det skapar ett lugnt studieklimat. De intervjuade flickorna i elevgruppen säger sig bli väl behandlade trots att de befinner sig i minoritet på programmen. Trygghet och lust att lära På har inspektörerna, vid intervjuer och observationer, uppfattat att eleverna är trygga och visar varandra respekt i olika situationer. Detta bekräftas även av elever, personal och föräldrar. Några elever uttrycker att skillnaden är stor på och deras tid på grundskolan, där otryggheten var stor. I undervisningslokaler och på övriga ytor i skolan råder en lugn och inbjudande stämning. En elev uttryckte att den lugna och trygga stämningen gör att man får mer gjort, det blir mindre flamsigt, det är lättare att få hjälp och man blir mer fokuserad. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat under normer och värden är mycket goda och att skolan utgör en trygg miljö för eleverna. Inspektionen visar att eleverna utvecklat värderingar som ligger mycket väl i linje med de nationella målen i läroplanen. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Utveckling och lärande relaterat till läroplanernas övergripande mål Eleverna känner till att det finns läroplansmål, kursplaner och betygskriterier men de känner inte till programmålen. I början av varje kurs presenteras kursplanemålen och kriterierna men eleverna uppger att dessa inte diskuteras. Eleverna säger att det är lätt att veta vad man bör kunna och att lärarnas bedömningar och betygsättning stämmer med deras egen bild av sina prestationer. I vilken grad det pedagogiska arbetet utvecklar elevernas förmåga att arbeta självständigt är svårt att säga. Kurser och moment med mer eller mindre självständighetsfrämjande arbetsformer varierar över året och studietiden. Inspektörerna kunde observera arbete under relativt fria arbetsformer. Kunskaper relaterade till läroplanens mål att sträva mot, programmålen och målen i kursplanerna inom gymnasial utbildning På s byggprogram, liksom i riket i övrigt, har drygt 90 procent av eleverna ( 91,3 procent år 2003) behörighet till högskolestudier efter gymnasieskolan. På byggprogrammet var det 2 elever av 23 som gick ut med samlat betygsdokument Andelen elever med slutbetyg efter fyra år var 69,7 procent på byggprogrammet och 20,5 procent på individuellt program. Efter fem år hade 84 procent på byggprogrammet slutbetyg och på individuellt program 14 procent. Statistiken är från år Borlänge kommun följer över åren elevernas kunskapsutveckling inom matematik, svenska och engelska. Jämfört med engelska och svenska är utvecklingen inom matematik negativ. Vid genomförs liksom vid de andra gymnasieskolorna det s.k. tröskelprovet i matematik. Det är matematiklärare från både grundskolan och gymnasieskolan som tagit fram provet tillsammans. Provet skall testa elevernas kunskaper i grundskolans matematik. Grundskolans lärare har gjort en bedömning av gränsen för godkänt. Provet är avsett att användas när eleverna börjar på gymnasieskolan. För höstterminen 2002 angavs att 38 procent av eleverna som började på byggprogrammet inte var godkända. Dessa resultat är ungefär i samma nivå som för övriga program med yrkesämnen i Borlänge. Resultaten från nationella proven i matematik visar också på en relativt hög andel elever med svaga matematikkunskaper, 23 elever av 30 klarade inte godkändgränsen på provet Vårterminen 2002 var det 42 procent av eleverna som inte klarade målen för betyget G på nationella proven i matematik. Vid betygsättningen samma termin var det 21 procent av eleverna som fick betyget IG, skillnaden är anmärkningsvärt stor. Vid intervjuer med lärare i matematik framgick att de anser att nationella proven diskriminerar elever på byggprogrammet. I s kvalitetsredovisning har redovisas flera åtgärder som vidtagits för att fokusera på individnivån, till exempel stödinsatser, analys av inlärningsstilar etc. Däremot redovisas ingen åtgärd som handlar om undervisningens innehåll och arbetsformer. För elever som gick på ett individuellt program klarade 24 procent (39 av 163) sina kurser och började på ett nationellt program under höstterminen Elever med individuellt program verkar arbeta målmedvetet för att komma in på nationellt program. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att flertalet elever når målen i flertalet kurser innan de slutat. Kunskaperna i matematik är låga och skolan 5

6 SKOLVERKET behöver arbeta med utveckling av metoder etc., för att eleverna bättre ska klara av målen i matematik. Elever med individuellt program verkar arbeta målmedvetet för att komma in på nationellt program. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Samverkan i skolmiljön De formella samverkansformerna för eleverna fungerar i huvudsak bra. Skolan har en elevdemokratiplan som man i stort sett följer. I planen finns angivet hur samverkan ska ske på olika nivåer i skolan. Eleverna är nöjda med att mentorstiden, en gång i månaden, ersätts av klassråd och klasserna har elevrådsrepresentanter. Detta är inte godtagbart, eftersom klassråd enligt gymnasieförordningen skall finnas för varje klass. Elevrådets styrelse tycker att man har ett bra samarbete med skolledningen och att de lyssnar på eleverna. Rektorn är med på elevrådets styrelsemöten, vilket eleverna upplever som mycket positivt. Varje år görs en handlingsplan för elevrådets styrelse där ett antal frågor lyfts fram som de ska arbeta med under året. Handlingsplanen diskuteras tillsammans med skolledning och lärare. Skolan har en lokal kurs i elevdemokrati på 50 poäng som alla i elevrådsstyrelsen deltar i. Rektorn kallar till skolkonferens minst en gång per läsår. Då beslutas om övergripande frågor som t.ex. elevdemokratiplan, trivselregler m.m. Elevrepresentanter kallas alltid till skolans samverkansgrupp (2 ggr/termin), men deltagandet har varit sporadiskt. Skolledningen har lagt stor tonvikt på samverkansgruppen där alla viktiga beslut för skolan fattas. Ett aktivt arbete pågår enligt skolledningen för att eleverna skall bli mer aktiva i den demokratiska processen. De intervjuade föräldrarna är i huvudsak nöjda med samverkan med skolan. Informationen till hemmet är bra och man är mycket nöjda med mentorssystemet och utvecklingssamtalen. har formulerat ett värdegrundsdokument som lyfter fram sex grundstenar. Dokumentet är välkänt bland elever och personal och i intervjuerna nämns det vid flera tillfällen. Skolledning och personal har lagt ner mycket arbete på att få värdegrunden att genomsyra skolan och det verkar som de lyckats med det. I dokumentet finns också normer och regler för det vardagliga förhållningssättet till varandra. Värdegrundsdokumentet skrevs 2001 och de intervjuade eleverna har därför inte varit med och tagit fram det. Elevernas inflytande över sitt eget lärande varierar mellan ämnen och program. För elever som läser individuellt program så är undervisningen mycket individualiserad. Eleverna arbetar i egen takt och med arbetsuppgifter som är anpas- 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun sade efter deras behov. Många verkar klara den höga graden av individualisering men inte alla. Inom byggprogrammets karaktärsämnen kan eleverna påverka inom givna arbetsuppgifter och möjligheten att styra sitt eget lärande upplevs olika av eleverna. Arbetet mot kränkande behandling Borlänge - Säter gymnasieskolor har tagit fram en policy och handlingsplan mot kränkande behandling för samtliga gymnasieskolor. har i sin tur tolkat denna handlingsplan och upprättat en lokal handlingsplan för. Handlingsplanen är känd bland intervjuade elever och personal. I handlingsplanen finns en tydlig struktur för hur man ska agera vem som har ansvaret för åtgärderna vid uppkomst av kränkande behandling och mobbning. Kränkande behandling och mobbning är dock mycket ovanligt enligt både elever och föräldrar. präglas av ett gott klimat mellan elever och mellan vuxna och elever. Det goda klimatet är grunden för att motverka kränkande behandling framhåller skolledningen. Skolhälsovård och elevhälsa Elevhälsan består av skolsköterska och kurator som båda arbetar heltid och dessa arbetar tillsammans med specialpedagogerna i arbetslaget elevhälsa. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i årskurs 1 och gör upp en hälsoprofil. Skolan har ingen särskild plan för ett hälsofrämjande arbete, elevhälsogruppen ser skolans arbetsplan som sitt styrdokument. På byggprogrammet har man daglig fysisk aktivitet genom korta pass med morgongymnastik. Elever med individuellt program har däremot fysisk aktivitet i mycket liten omfattning, lärare och elever efterfrågar idrott och hälsa som ett obligatoriskt ämne. Elever erbjuds att frivilligt delta i idrott, men intresset är mycket begränsat. En av ungdomskonsulenterna har idrott med gruppen 1 2 ggr/vecka. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet mot kränkande behandling är mycket bra. Elevers och föräldrars formella inflytande och delaktighet via elevråd och utvecklingssamtal fungerar bra. Förebyggande hälsofrämjande åtgärder borde omfatta elever på alla program. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Gymnasienämndens olika måldokument inklusive dess skolplan gäller för har en lokal arbetsplan skriven för läsåret 2003/2004 med angivna mål och åtgärder för att nå målen. I övrigt styrs verksamheten 7

8 SKOLVERKET utifrån de nationella målen i läroplanen och aktuella kursplaner. Skolan har inga nedskrivna lokala tolkningar av kursplanemålen och betygskriterier. Skolledningen uppger att det i år pågår ett arbete med att konkretisera programmål och kursplanemål. Lärarna presenterar lokala mål inför varje kurs och uppgift för eleverna. En särskild blankett är framtagen för att eleverna ska kunna beskriva sina egna mål för kursen. Eleverna saknar en diskussion om kriterier och bedömningsnivåer. Eleverna är dock nöjda med innehållet i undervisningen och beskriver arbetsformerna som bra. Programmålen är inte kända av eleverna och lärarna säger att det inte finns en kontinuerlig diskussion om programmålens infärgning i kurserna. Trots det så finns en tydlig ambition att samverka inom de arbetslag som finns för respektive program. Samverkan finns på flera olika sätt mellan kärnämnen och karaktärsämnen. I samtalen med eleverna är det också tydligt att deras mål är ett arbete där de får tillämpa hela sin kunskap. Elevernas syn på kunskap verkar inte vara enbart karaktärsämnesspecifika. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Undervisningstiden för olika kurser finns fastställd sen år 2000 och är relaterad till studieplanen för varje program och inriktning. Timplanen är antagen av nämnden. Eleverna på samtliga nationella program ges 2500 timmar under sina tre år, vilket är 70 timmar över den garanterade undervisningstiden. Antal timmar som läggs ut på varje kurs fastställs i planeringskonferens med representanter från programlagen. Lektionslängder och schematider är framför allt anpassade efter karaktärsämnenas önskemål om utläggning av långa sammanhängande pass. Eleverna är organisatoriskt och lokalmässigt i stor utsträckning organiserade efter programmen. Lärarna är organiserade i arbetslag som överensstämmer med programmen. Karaktärsämneslärare och kärnämneslärare finns i samma arbetslag inom programmet, detta underlättar på ett tydligt sätt ansvaret för att eleverna når målen. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Eleverna på har egna studieplaner som revideras vid förändringar i kursval och individuella anpassningar av programinnehåll. Mentorn och studie- och yrkesvägledaren samtalar med alla elever som väljer om eller på annat sätt förändrar sin studiegång. Särskilda blanketter används för att beskriva elevernas individuella studieplaner. Samtliga elever har egna studieplaner. På skolan arbetar man efter särskilda rutiner för elever med skolsvårigheter. Ett särskilt dokument beskriver grafiskt hur ett elevvårdsärende hanteras från att upptäcka, utreda och ätgärda till uppföljning. Dessutom arbetar alla med en blankett för att kontinuerligt dokumentera gången i ett elevvårdsärende. Åtgärdsprogram ska enligt planen upprättas efter elevvårdskonferensen. I verkligheten är det sällan som åtgärdsprogram skrivs, enligt elevhälsagruppen så skrivs det sammanlagt 4-5 åtgärdsprogram per år. Åtgärdsprogram skrivs inte heller när det finns risk för betyget icke godkänd, vilket inte är godtagbart. En hel del åtgärder genomförs dock och elever som behöver stöd kan få det i svenska och 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun matematik. Mentor ansvarar för informationen till föräldrarna, inspektörerna kan inte bedöma i hur stor utsträckning det görs. Eleverna på byggprogrammet säger att stödundervisningen utnyttjas dåligt och att de önskar fler möjligheter till stöd, till exempel i engelska. Elever som läser på individuellt program har större möjligheter till särskilt stöd och individanpassning. har relativt moderna lokaler som är välbehållna och fria från klotter. Skolan är uppdelad i två plan med hissar och fungerar tillfredställande för elever med rörelsehinder. På är det sammanlagt fem elever som deltar i modersmålsundervisning och det motsvarar antalet som är berättigade till undervisningen enlig skolledningen. Ingen elev har studiehandledning på modersmålet och det framgår inte av skolans redovisning om det finns något behov. Någon inventering av eventuellt behov har inte skett. Det erbjuds relativt få möjligheter till att läsa PRIV (programinriktat individuellt program) eller att gå ett individuellt program och samtidigt läsa kurser i kärnämnen eller karaktärsämnen på ett nationellt program, trots att det finns önskemål om detta från elever. En rutin för att möjliggöra detta håller på att utarbetas av gymnasieskolorna gemensamt. Under höstterminen 2003 gick 24 procent (39 av 163) av eleverna med individuellt program över till ett nationellt program. Inspektörerna bedömer det som ett relativt högt antal jämfört med riket i övrigt, speciellt om det är lika många varje termin. Samtidigt har skolan ett antal elever som varje år hoppar av undervisningen på individuellt program vilket lärarna uttryckte som ett bekymmer. Arbetssätt I s arbetsplan står att alla elever ska få göra en analys av sin lärstil. Analysen görs med hjälp av en undersökning som levererats av ett utomstående företag. Syftet är att kunna individualisera undervisningen så att arbetssätt och arbetsformer passar eleven. Inspektörerna erfar att resultatet av analysen används i olika stor omfattning på skolan. Flera lärare utrycker negativ kritik mot analysmaterialet. De menar att skolan borde utvärdera analysmaterialet och föra en djupare diskussion om hur man kan anpassa arbetssätten efter elevernas sätt att lära. Vid lektionsbesöken kunde inspektörerna observera en stor variation av arbetssätt och arbetsformer. Speciellt i karaktärsämnena märks att arbetsformerna engagerar eleverna och stärker deras intresse för ämnet och programmet. Samarbetet inom arbetslaget för programmet verkar ge spår i undervisningen, bland annat har eleverna på byggprogrammet litteraturläsning på morgonen två dagar i veckan. Elever som läser med individuellt program är indelade i tre grupper där man har olika arbetssätt och olika nivå på undervisningen. Lärarna beskriver en medveten strategi för att möta elevernas behov där arbetssätten både ska stärka elevens förmåga att utveckla sitt eget lärande och ett gruppdynamiskt arbete för att stärka den sociala förmågan. Elever och lärare är nöjda med arbetsformerna. Samtidigt önskar lärarna att de kunde ge mer av generella kunskaper inte enbart engelska, matematik och svenska. Dessutom efterlyser de 9

10 SKOLVERKET större möjligheter att möta elever med invandrarbakgrund som har kort tid bakom sig i Sverige. De intervjuade kvinnliga eleverna tycker att de behandlas rättvist och likvärdigt på i undervisningen trots att de är i minoritet på byggprogrammet. Vägledning och utvecklingssamtal Elever och föräldrar framhåller i intervjuerna att de är nöjda med utvecklingssamtalen. Samtalen genomförs en gång per termin och föräldrarna inbjuds att delta. Utvecklingssamtalen genomförs av mentorn som samlat in uppgifter om elevens prestationer från andra lärare. Eleverna tycker att de i huvudsak får en bra bild av hur lärarna bedömer deras kunskapsnivå. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning I karaktärsämnena på byggprogrammet används en mångfald av former för bedömning och utvärdering av elevernas lärande. Studierna är ofta projektinriktade och bedömningen görs till en helhet för de ingående momenten. I kärnämnena är det mer traditionella tester av skriftlig karaktär. Enlig lärarna förs en jämförande diskussion inom arbetslaget om bedömning och betygssättning. Lärarna anser att de nationella proven är stressande och eleverna känner sig nedtryckta av dem. Eleverna är nöjda med betygsättningen, den återspeglar deras egen uppfattning om kunskaperna och upplevs som rättvisa. Samverkan och öppenhet Föräldrarna är positiva till skolan och tycker att det går lätt att kommunicera med skolan via mentorn. Utvecklingssamtalen uppskattas och ger en bra bild av elevens skolsituation. Informationen inför val av kurser etc. är bra. Eleverna på byggprogrammet säger att det går lätt att hitta APU-platser. Samtidigt ser man det som en viktig inkörsport i arbetslivet och till ett första arbete. Sammanfattningsvis uppvisar s pedagogiska verksamhet och undervisning stora variationer. Inspektörerna bedömer dock att kvaliteten på undervisningen är god. De flesta lärare är ämneskunniga och engagerade. har lokala måldokument i form av arbetsplan däremot saknas en konkretisering av kursplaner och betygskriterier. Arbete pågår för att ta fram dessa under året. Skolan bör se över sina rutiner för dokumentation av åtgärder för elever med behov av särskilt stöd. Dessutom bör skolan hitta sätt att möta elevernas behov av stödundervisning i fler ämnen än i matematik och svenska. Åtgärdsprogram skrivs inte när det finns risk för betyget icke godkänd. Idag har skolan ingen genomarbetad plan för att ta hand om elever med invandrarbakgrund och deras behov av svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Ansvarfördelning, beslutsordning och kommunikation Det finns en gemensam gymnasienämnd med ansvar för gymnasieskolorna i de båda kommunerna Borlänge och Säter. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för de två kommunernas gymnasieskolor. En gång per vecka har förvaltningschefen ett möte med samtliga rektorer där gemensamma frågor diskuteras. Rektors ansvar, befogenheter och funktion har två rektorer med direkt delegation från förvaltningschefen. Delegationen innebär att programansvaret är fördelat mellan rektorerna samt att ansvaret för ekonomin ligger på en av rektorerna. Ansvarsfördelningen fungerar bra anser rektorerna själva trots att de är chefer på samma nivå. Rektorerna har bra kontakt med personal och närhet till verksamheten och de intervjuade lärarna uppfattar rektorerna som pedagogiska ledare. Rektorerna genomför medarbetarsamtal och lektionsbesök kontinuerligt. Skolan har inga ledningsfunktioner under rektorsnivå. Arbetslagen har en utsedd samordnare men ingen delegering av verksamhetsansvar sker till den. Däremot finns delegation av ekonomiansvar till en person i arbetslaget samt till en person i varje ämnesgrupp. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete har formulerat målen för verksamheten i en lokal arbetsplan för 2003/04. I planen finns dels en vision för skolan som anger mål och arbetssätt kopplade till målen. Dessutom finns särskilda mål och en förbättringsplan för läsåret 2003/04 samt en inriktning för kompetensutvecklingen under året. I planen finns också angivet att utvärdering ska ske med hjälp av webbaserade enkäter, en elevenkät en gång per år, en medarbetarenkät en gång per år och en introduktionsenkät efter en månads studier. Dessa enkäter genomförs årligen och elever och personal känner väl till dem. Resultaten från enkäten används vid diskussioner om det fortsatta utvecklingsarbetet och är kopplade till arbetsplanens mål. På kursnivå säkerställer lärarna kvaliteten genom prov och andra bedömningsinstrument. Inspektörerna konstaterar att samarbetet kring bedömning och jämförelse av resultat varierar mellan ämnen och program på skolan. Elevernas studieresultat följs upp på individnivå. Någon samlad utvärdering och analys av elevernas kunskaper som kopplas till utveckling och förbättring av arbetsmetoder och innehåll redovisas inte. 11

12 SKOLVERKET Skolledningen har de senaste åren genomfört ett ambitiöst kvalitetsutvecklingsprogram. All personal har utbildats och kvalitetstänkandet präglar verksamheten och de planer man har för utveckling. Samtliga intervjuade elever, föräldrar och personal intygar att skolan har vänts från ett dåligt rykte till en skola där elever och personal trivs och mår bra. Kvalitetsredovisningen för har en i rubrikform redovisad logisk kedja mellan mål resultat åtgärder. Redovisningen av resultat är delvis endast en uppräkning av genomförda aktiviteter. Kvalitetsredovisningen återspeglar inte allt det kvalitetsarbete som skolan bedriver. Planerade utvecklingsprojekt är till exempel ämnessamverkan med grundskolan, konkretisering av kursplanemål och betygskriterier och utveckling av matematikundervisningen. Rättssäkerhetsfrågor Inspektörerna bedömer att det finns en god kontroll på elevernas frånvaro, behov av stöd, studieval etc. Mentorerna har uppföljningsansvaret för elevernas närvaro. Lärare, mentorer och elevvårdspersonal tar ansvar för elever som behöver särskilda insatser. Skolan behöver skriftligen dokumentera ansvar och rutiner i dessa frågor. Skolan har säkra rutiner för hantering av betygskataloger och nationella prov. Den normala rutinen för föräldrar att lämna synpunkter till skolan är via mentorn. Mentorn har ansvaret för rutiner kring uppföljning och dokumentation av frånvaro samt för uppföljning av elever som riskerar betyget icke godkänd. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten i fungerar bra. Ansvarfördelningen inom skolan bör dock förtydligas med en skriftlig delegation till mentorer, arbetslag etc. Inspektörerna anser vidare att kopplingen mellan kvalitetsredovisningen och de åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse kan förbättras med vägledning av bestämmelserna och de allmänna råden. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. 12

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun Tillgång till utbildning har utbildningar inom följande program och inriktningar: byggprogrammet med inriktningen husbyggnad och måleri, energiprogrammet med inriktningen VVS- och kylteknik, hotell- och restaurangprogrammet med inriktningen restaurang - måltidsservice, individuellt program, industriprogrammet med inriktningen industriteknik och livsmedelsprogrammet med inriktningen färskvaruhantering. Individuella val erbjuds i en omfattning som är rimlig för eleverna och skolans storlek. Elever med invandrarbakgrund erbjuds undervisning i sitt eget modersmål. Ingen elev har dock studiehandledning på sitt eget modersmål. Trots att det enligt inspektörernas bedömning är flera elever som skulle behöva det, erbjuds inte svenska som andraspråk, vilket inte är godtagbart. Information om utbildning Inför gymnasievalet får elever och föräldrar information skriftligt och muntligt. Föräldrarna framhåller informationen som bra och tillräcklig. Under skoltiden ges information om valmöjligheter etc som gör att eleverna anser sig kunna göra adekvata val. Skolan har också en hemsida som ska ge information inför gymnasievalet, men hemsidan saknar information om programmen och en fortlöpande information om skolan som skulle kunna ge en bild av skolans särart. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att erbjuder program och kurser för de elever som går på ett nationellt program i rimlig omfattning. Däremot får inte elever med individuellt program tillräckligt med möjligheter att följa kurser i kärnämnen och karaktärsämnen i den utsträckning som efterfrågas. Elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk får inte det i tillräcklig utsträckning, vilket inte är godtagbart. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Personalresurser, personalens kompetens och kompetensutveckling har 65 personer anställda varav 48 är lärare, motsvarande 47 heltidstjänster. I genomsnitt är det 11,7 elever per lärartjänst. Alla lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Två heltidstjänster finns för stöd till elever med behov av särskilt stöd i matematik och svenska. Elevvårdsteamet omfattar kurator, studie och yrkesvägledare och skolsköterska, alla anställda med heltidstjänst på skolan. 3,5 ungdomskonsulenter samt 0,5 13

14 SKOLVERKET studie- och yrkesvägledare arbetar med samtal, planering och vägledning för elever med individuellt program. Kompetensutvecklingen för personalen är riktad både till individen och till hela gruppen. Utgångspunkten för kompetensutvecklingen är den inriktning som finns fastställd i arbetsplanen. Lärarna är relativt nöjda med tillgången på kompetensutveckling. Läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och skolmåltider Ingen av de intervjuade grupperna uttryckte missnöje med tillgången på läromedlen och deras kvalitet. I karaktärsämnena är det så långt inspektörerna kunde konstatera väl försörjt med utrustning och undervisningsmateriel. Eleverna och några lärare uttryckte dock ett missnöje med tillgång till datorer och deras funktionalitet. Skolledningen uttrycker också önskemål om fler datorer. Skolan har ett eget bibliotek med god standard och med en bibliotekarie. Biblioteket används relativt flitigt av eleverna. Lokaler Skolans lokaler är välskötta och ger ett positivt intryck. Flera av skolans allmänna ytor har målats och utsmyckats av skolans elever på byggprogrammet. Lokalerna är dessutom fria från klotter och förstörelse. Resursfördelning Nämnden tilldelar gymnasierna ett anslag som bygger på tidigare erfarenheter. Varken skolpengsystem eller annat prestationsberoende system tillämpas. Skolorna är inte egna resultatenheter. Skolledningen har synpunkter på resursfördelningen men det finns ingen utvärdering eller analys av systemet. Sammanfattningsvis är det inspektörernas intryck att tillgången till resurser kompetensmässigt och materiellt för är tillfredställande. Eleverna har kompetenta lärare och får en god undervisning. Skolans lokaler är välskötta och ger ett positivt intryck. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av mycket god kvalitet. Eleverna vid visar stor öppenhet och engagemang samt uttrycker målmedvetenhet i sitt eget lärande. Skolan utgör en trygg miljö för eleverna och undervisningen präglas av engagerad personal. Ett medvetet kvalitetsarbete har lett till förnyelse och förbättringar av lärandemiljö, inflytande och organisation. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - kunskaperna i matematik är låga och skolan behöver arbeta med utveckling av metoder etc., för att eleverna bättre ska klara av målen i matematik, - skolan saknar en konkretisering av kursplaner och betygskriterier, - skolan bör se över sina rutiner för dokumentation av åtgärder för elever med behov av särskilt stöd, 14

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Borlänge kommun - idag har skolan ingen genomarbetad plan för att ta hand om elever med invandrarbakgrund och deras behov av svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet, - ansvarfördelningen inom skolan bör förtydligas med en skriftlig delegation till mentorer, arbetslag etc., - kopplingen mellan kvalitetsredovisningen och de åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse bör förbättras och - elever med individuellt program får inte möjligheter att följa kurser i kärnämnen och karaktärsämnen i den utsträckning som efterfrågas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte de elever som så behöver (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk erbjuds inte samtliga elever som är berättigade till detta (5 kap. 2 gymnasieförordningen). Datum Ort Stockholm Håkan Wiklund Monica Åtting Jan Engstedt 15