Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme



Relevanta dokument
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

7 Utformning av belysningsanläggning

Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner. Ska Vägverket ta över all belysning vid gator och vägar?

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Belysningsplan för offentlig belysning

3 Längsgående markeringar

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

10 Gaturummets innehåll

Bemötande av remissvar om gångfartsområde Västergatan

6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

TÄBY IP SPILLJUSANALYS

12 Lutningar Längslutning

Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Bullerutredning Villa Roskullen

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

VV publikation 2002:

Umeåprojektet Västra Länken Väg E12, delen Röbäck Klockarbäcken, östlig dragning

TRAFIKBULLERUTREDNING KVARTERET VIOLEN, VARA

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

3 Val av trafikplatstyper

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Belysningsplan för offentlig belysning

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun


Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Tyresö Centrum Trafikbuller

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun Antaget av kommunfullmäktige Dnr 13KS/0288

VARA MARKKONSULT AB

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

BULLERUTREDNING, VÄSTRA YTTERBY Utredning av förutsättningar för nya bostäder med avseende på buller, kompletterande beräkningar.

TRAFIKBULLER I DEL AV KV LIDEN, LIDKÖPINGS KOMMUN

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Kiruna tätort och Tuolluvaara

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

tryggt och jämställt ljus

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun

Analys av trafiksituationen

BELYSNINGSPROGRAM TYRESÖ CENTRUM OCH ALLÉPLAN

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon

Bra platser Park/gräsytan mitt emot Rohman Haas är en bra mötesplats för mammor och barn.

7 Förstudie väg 1000, Orsa

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

1 Befintliga förhållanden

EXAMENSARBETE. Planering för bostadsområdet Bränslan. Linn Ek. Luleå tekniska universitet

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000

Detaljplan för KAPELLET, del av Tuolluvaara 1:1 och del av Kiruna 1:173

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

KUMLA TRAFIKPLAN. Gjord med stöd av Trafiknätsanalys enligt Lugna gatan! Beslutshandling

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från

LJUSGUIDE. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter. Råd och riktlinjer för ljussättning i Alingsås tätorter ALINGSÅS ALINGSÅS

Riktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen

SMÅHUSOMRÅDE STORGÄRDAN kvarteren 3 13

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län

Med användarna i fokus

SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar

idéskiss Trafik och parkering

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Detaljplan för kv. Staren 1 Vårgårda kommun, Västra Götalands län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

BELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg

TRYGGHETSVANDRING PÅ TRANDARED

Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län

TRAFIKPLAN MARIEFRED OCH LÄGGESTA. Kommunfullmäktige

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Förstudie väg 42 förbifart Sjöbo

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Transkript:

4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning. På lokalgator i bostadsområden med låg trafikintensitet är kraven på belysning främst grundade på den allmänna säkerheten, samt av sociala och trivselmässiga skäl. Kommentar: Som en följd av arbetet med Vägverkets belysningsstratetgi planeras att utarbetas kriterier för när belysning bör anordnas i mindre tätorter och randbebyggelse. För att miljön ska kännas trygg är det viktigt att ljuset ger goda synförhållanden. Belysningslösningen ska samspela med byggnader runtomkring och framförallt med trafiksituationen. Detta görs genom val av armaturer som sprider ljuset bländfritt. Man bör tänka på att en hög belysningsnivå på vägen skapar stora kontraster mot omgivande byggnader. Utformningen av belysningsanläggningen anpassas till gatans karaktär. Lågt placerad belysning används för gående, medan belysning för biltrafik placeras högre. Belysningen ska göra stadsrummet överskådligt, vackert, stimulerande och behagligt att vistas i. Rumsupplevelsen blir tydligare om uterummets väggar är belysta. Konfliktpunkter mellan gående och biltrafik ska särskilt beaktas, för att uppnå säkerhet och trygghet. Gatusträckor bör belysas enligt den belysningsklass som framgår i avsnitten 4.1-4.9. 4.1 Trafikmiljöns svårighetsgrad Gatubelysningens standard ska anpassas till gatans karaktär och till trafikmiljön. Trafikmiljöns svårighetsgrad är ett sammanfattande begrepp som beskriver hur besvärlig och krävande den aktuella trafikmiljön är under mörker. Trafikmiljöns svårighetsgrad är stor om; det finns ett stort antal GC-trafikanter på körbanan, eller det finns störande eller missledande ljus, eller den trafiktekniska utformningsstandarden är låg. Om inte kriterierna ovan är uppfyllda, avgörs trafikmiljöns svårighetsgrad av TABELL 4-1. TABELL 4-1 Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme Dh Tvärsektion < 300 300-999 1000-1499 1500-3499 3500 2 körfält liten normal normal stor stor > 2 körfält liten liten normal normal stor VGU VV publikation 2004:80 2004-05 21

FIGUR 4-1 Belysningsprinciper i tätort 22 VGU VV publikation 2004:80 2004-0

4.2 Huvudnät för biltrafik TABELL 4-2 Luminansklasser för genomfarter, infarter och huvudgator. Genomfarter, infarter och huvudgator 70 km/h MEW2 MEW3 MEW4 4.3 Huvudnät för biltrafik TABELL 4-3 Luminansklasser för övriga huvudgator. Övriga huvudgator 50 km/h MEW3 MEW4 MEW5 4.4 Lokalnät TABELL 4-4 Luminansklasser för lokalnätet. Lokalnät: uppsamlingsgata och lokalgata 50 km/h MEW3 MEW4 * Lokalnät: uppsamlingsgata och lokalgata 30 km/h MEW4 MEW5 * Lokalnät: skola och daghem 30 km/h MEW3 MEW3 * *Lämplig luminansnivå bestäms av väghållaren. 4.5 Miljöprioriterad gata Gaturummet är medvetet valt och gestaltat för att begränsa biltrafikens hastighet så att det anpassas till GC-trafikens villkor. TABELL 4-5 Belysningsklasser för miljöprioriterad gata. Miljöprioriterad gata CE3 CE4 * *Lämplig belysningsnivå bestäms av väghållaren. 4.6 Gårdsgata En gårdsgata är anpassad till de gåendes villkor. På en gårdsgata bör belysningsnivån vara CE4. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 23

4.7 Korsningar och cirkulationsplatser Cirkulationsplatser ska vara belysta. I korsningar och cirkulationsplatser ska den belysningstekniska kvaliteten vara minst lika hög som den högsta av de anslutande vägarnas belysningstekniska kvalitet. Om övergångsställen och cykelöverfarter finns bör en lägre belysningsklass väljas än vad som gäller för den dimensionerande anslutande gatan. Dimensionerande gata är den med lägst belysningsklass. 4.8 Öppna platser 4.8.1 Torg Torg och liknande ytor där biltrafik ät tillåten, men inte vanligt förekommande, bör ha en belysningsnivå som kan variera mellan belysningsklass CE4 och CE5 beroende på omgivningen och miljön. Är omgivningens belysningsnivå hög bör belysningsklass CE4 väljas, i annat fall CE5. Om miljön är känslig, dvs. unika fasader eller speciell utsmyckning förekommer, bör ljussättningen göras varsamt. 4.8.2 Bussterminaler och busshållplatser Vid bussterminaler bör belysningsklass CE2 eller CE1 väljas. Vid en busshållplats ska gatans belysningsklass gälla, dock lägst CE3. 4.8.3 Parkeringsplatser Belysning på parkeringsplatser bör anordnas med belysningsklass CE4. Om mörkertrafiken är stor (t.ex. centrumanläggningar) eller om behovet av god belysning av andra skäl är stort (t.ex. speciella ordnings- och säkerhetskrav) bör belysningsklass CE3 väljas. Om behovet av belysning är litet kan belysningsklass CE5 väljas. 4.9 Övergångsställen Ett övergångsställe bör belysas med ljus motsvarande en belysningsklass lägre (ger högre lux-värde) än vad som gäller för gatan. För övergångsställen i korsningar och cirkulationsplatser ska en belysningsklass lägre än vad som gäller för den dimensionerande gatan användas. Den dimensionerande gatan är den anslutande gatan med lägst belysningsklass. Belysning av separatbelysta övergångsställen bör omfatta en sträcka av 50 meter före och 50 meter efter det markerade övergångsstället samt, om möjligt, 5 meter av intilliggande trottoar eller gångväg på vardera sidan, av körbanan. 24 VGU VV publikation 2004:80 2004-0

TABELL 4-6 Belysningsklasser för separatbelysta övergångsställen. TYP AV DIMENSIONERANDE GATA Huvudgata Lokalgata, 50 km/h Lokalgata, 30 km vid skola, daghem Lokalgata, 30 km/h, ej vid skola, daghem BELYSNINGSKLASS CE2 CE2 CE2 CE3 Vid övergångsställen ska man öka vertikalljuset, utan att blända gående eller andra trafikanter. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 25