Verktyg för hållbar och tillgänglig trafik och transport Framtidens transport- och trafikplanering Infrastruktur och förflyttning i morgondagens hållbara samhälle Samverkan i transport- och trafikfrågor samhälls- och bebyggelseplanering Hur planera för tillgänglighet och omställning av hållbart trafiksystem? Infrastrukturplanering trafikens roll i stadsbyggandet Cykelplanering och cykelstrategi skapa bättre tillgänglighet och förutsättningar Parkeringsstrategier och normer yteffektivitet och innovativa förslag Kollektiva färdmedel in till centrum hur kan vi minska antalet bilar i stadskärnan? Trafikplanering hur kan du få ihop helheten? Moderator LARS STRÖMGREN Talare STATENS VEGVESEN VEGDIREKTORATET Hans Silborn INFRASTRUKTURKOMMISSIONEN Björn Hasselgren TRAFIKVERKET Håkan Johansson Gunilla Anander KIRUNA KOMMUN Göran Cars VÄSTERÅS STAD Linnéa Viklund Speciellt inbjuden FREIBURG FUTURE LAB Astrid Mayer HUDDINGE KOMMUN Marika Norrberg GÖTEBORG STAD David Backelin ESKILSTUNA KOMMUN Petter Skarin Olov Åslund CAMPUS HELSINGBORG Michael Johansson TRIVECTOR Ulf Eriksson Stockholm 14-15 mars 2016 www.teknologiskinstitut.se
Konferensprogram Måndag 14 mars 9.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 MODERATOR LARS STRÖMGREN INLEDER KONFERENSEN Lars är i grunden samhällsplanerare och civilekonom. Idag är han ordförande i cykelfrämjande och i oktober 2015 valdes han till vice president i European Cyclists Federation (ECF). Lars har tidigare arbetat på Ramböll som stads- och trafikplanerare. 2015 blev han tilldelad Clarence Morberg pris. 09.35 Cykelns krav på infrastruktur möjligheterna för samhällsutveckling Cykeln har en viktig roll att fylla i planeringen av det hållbara samhället. Hur kan du stärka cykelns roll i samhällsplaneringen och ge plats för cykeln inom samhällsbyggnad och hållbar trafikplanering på ett mer naturligt sätt? LARS STRÖMGREN, ordförande, Cykelfrämjandet 10.00 NY FORSKNING Trafikens roll i stadsbyggandet hur planerar vi framtiden? I framtiden vet vi att bilen inte är ett primärt eller hållbart resande. Här får vi höra mer om det europeiska forskningsprojektet PASTA, Physical Activity Through Sustainable Transport Approaches, som ska främja fysisk aktivitet genom att skapa goda förutsättningar för aktiv mobilitet, det vill säga gång och cykel. Projektet syftar också till att ta fram ett enkelt evidensbaserat verktyg som ska kunna användas för att räkna ut kostnader och vinster vid investeringar i infrastruktur för aktiv mobilitet. PASTA att få människor att gå och cykla Vad ser vi för samband mellan åtgärder och beteende? Hur ser ramverket ut och vad för finansering finns att söka? Hur kan övergripande samarbeten se ut? HEAT ett enkelt verktyg för att beräkna samhällsekonomiska vinster av åtgärder för aktiv mobilitet ULF ERIKSSON, Med.Dr/PhD Trafikkonsult/Traffic consultant, Trivector 10.50 BENSTRÄCKARE 11.00 Vägar för smartare och effektivare infrastruktur slutrapport från Infrastrukturkommissionen Infrastrukturkommissionens uppdrag har varit att utreda och peka på möjliga vägar och modeller för att effektivisera och öka omfattningen av infrastrukturinvesteringar. Vägar och järnvägar har varit kommissionens huvudfokus. Här får vi höra vad kommissionen har kommit fram till i sin utredning. Kommissionens fem rekommendationer till regeringen Hur påverkar detta dig som arbetar med dessa frågor? Vilka är utmaningarna och hur ser möjligheterna ut? BJÖRN HASSELGREN, ordförande och teknologie doktor KTH, Infrastrukturkommissionen Björn är teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han forskar bland annat om effektivitet i offentlig sektor och om finansiering samt organisering av infrastruktur. Under 2013 lade han fram sin doktorsavhandling Government s Role for Transport Infrastructure. Tidigare har Björn bl.a. arbetat som avdelningschef på Riksbanken och Regional direktör på Banverket 11.50 LUNCH 12.50 KEYNOTE SPEAKER Car reduced mobility how does it work in Freiburg? Freiburg pedestrian and green district, Vauban, is now well known among European planners. Not only Freiburg has succeeded in increasing bicycle share by 50 percent in 20 years and reduce car travel: Of 1000 inhabitants, only 340 have a car in Freiburg, a low rate for a city of that size (220 000 inhabitants). Efforts on helping bicycle use, a policy of density and short ways - and making a clear choice on how to use space are important means of Freiburg mobility policy. Plus an important civil participation. Building blocks of the city s transport policy Traffic Prevention Planning Vauban - Traffic peaceful neighborhood ASTRID MAYER, founder of Freiburg Future Lab Astrid is a book author of Freiburg as a sustainable city and journalist. She studied political sciences in Freiburg and Paris. In 2012 she founded Freiburg Future Lab. An organization aiming to get people collaborating and sharing knowledge about improving cities and to let people communicate about sustainability issues. 13.40 BENSTRÄCKARE 13.50 Parkeringsstrategier och parkeringstal för ett attraktivt Västerås flexibla och hållbara parkeringslösningar Med nytt parkeringsprogram och nya parkeringstal för bil och cykel står Västerås stad rustade för att bygga 1000 bostäder om året. Flexibla parkeringstal och en smart räknesnurra ger stöd till byggherrar som vill bygga tätt och hållbart. I november 2015 togs beslutet om de nya styrdokumenten, men vägen dit har inte varit spikrak.
Konferensprogram Tisdag 15 mars Yteffektiva parkeringslösningar och hur du får igenom de innovativa förslagen Parkeringens roll som en del i Västerås hållbara samhällsbyggande Hur har Västerås hanterat utmaningarna och hur har det mottagits av branschen? LINNÉA VIKLUND, utvecklingsstrateg, Västerås stad 14.40 FIKA & NÄTVERKSTID 15.10 Norges stadsmiljöavtal för mer hållbar trafik och transport erfarenheter, resultat och mål I Sverige har det beslutats om Stadsmiljöavtalen där lokala och regionala projekt kan söka stöd för investeringar i anläggningar eller transportlösningar för kollektivtrafik som har tagits fram efter en norsk modell. Under perioden 2014-2023 har den norska regeringen avsatt 26,1 miljoner kr till stadsmiljöavtalen för kollektivtrafik och mindre bilanvändande. Under detta pass berättar Hans Silborn om hur deras arbete har sett ut i Norge och vad det förväntas för effekt samt hur det går idag. Innebörden av begreppet stadsmiljöavtal i Norge Stadsmiljöavtal hur har det yttrat sig? Effekterna av stadsmiljöavtalen Erfarenhetsutbyte vad har vi dragit för lärdomar? HANS SILBORN, fagdirektør i Statens vegvesen Vegdirektoratet I Sverige arbetade Hans på bl a Vägverket, Trafikkontoret i Stockholms läns landsting och Svenska Kommunförbundet (nu SKL). Hans har också skrivit Europas regioner och kommuners transportpolitik för EUs regionkommitté. I Norge har Hans arbetat för Statens vegvesen Vegdirektoratet i olika titlar, bl. a. med Norges transportplan. 16.00 BENSTRÄCKARE 16.10 Stadsmiljöavtalen vad innebär det i Sverige och för den sökande? Under perioden 2015-2018 kommer 2 miljoner kr gå som stöd för ökade lokala och regionala kollektivtrafiksatsningar för en hållbar stadsmiljö Nu ska pengarna börja fördelas. Våra svenska stadsmiljöavtal bygger på de norska och här får du höra om de svenska avtalen som en reflektion av de norska. Vad gäller i Sverige? Vem kan söka? Vad krävs av den sökande? GUNILLA ANANDER, samhällsplanerare, Trafikverket 08.45 Nationell plan för transportinfrastrukturplanering så kan vi trafikplanera i framtiden Trafikverket har i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag till den kommande nationella planen. Under detta pass tittar vi speciellt på den inriktning som är kopplad till minskade utsläpp av växthusgaser. Underlaget kommer bl a beskriva vilken inverkan det har på det framtida transportsystemet i samklang med klimatmålen. Här får du reda på vad som kan förväntas av dig i ditt arbete. Ny nationell plan för transportsystemet för perioden 2018 2029 Samhällsutveckling, trender och faktisk trafikutveckling vad har du att vänta som arbetar med trafikplanering? Ytterligare styrmedel och åtgärder för att kostnadseffektivt minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser HÅKAN JOHANSSON, nationellsamordnare, Trafikverket 09.30 FIKA OCH NÄTVERKSTID 10.00 Så planerar vi för en omställning till hållbart trafiksystem En grön transportplan är ett verktyg för att i tidigt skede i planprocessen säkerställa god tillgänglighet när en större nyeller tillbyggnation ska ske i ett område. Att få med trafikfrågorna tidigt är en avgörande fråga för att vi ska lyckas skapa en tät attraktiv stad med god tillgänglighet. Metoden bygger på dialog med andra aktörer. Här får du lyssna till Göteborgs stad om deras planeringsverktyg för ett hållbart trafiksystem. Så främjar vi hållbara resor och transporter i planeringen av nya större byggprojekt i staden Så samverkar vi internt och externt Projekt Chalmers en grön transportplan DAVID BACKELIN, trafikkontoret, Göteborg stad 10.50 BENSTRÄCKARE 11.00 Kollektiva färdmedel in till centrum för ett hållbart resande Huddinge kommuns vision för transportsystemet ska uppnås genom att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken är ett resurseffektivt transportmedel och en förutsättning för att regionen ska klara av den snabba befolkningstillväxten i regionen. Huddinge ska vara attraktivt där 16.40 KONFERENSEN FÖRSTA DAG AVSLUTAS
människor känner trygghet och kan röra sig på ett trafiksäkert sätt. Hör till hur Huddinge planerar för att utveckla kollektivtrafiken till att bli ett mer attraktivt alternativ än bilen. Kollektivtrafikplan framgångsfaktorer Hur ska vi öka resorna med cykel och till fots? Så arbetar vi med beteendeförändringar MARIKA NORRBERG, trafikplanerare, Huddinge kommun Marika är samhällsplanerare i botten och idag jobbar hon mestadels med strategisk trafikplanering. Tidigare har hon jobbat med kollektivtrafik på strategisk som operativ nivå. 11.50 LUNCH 12.50 Parkeringsstrategier yteffektiva parkeringslösningar och innovativa förslag Eskilstuna är en av de kommuner som har börjat applicera ett nytt, mer flexibelt, tänk kring parkering i staden. Staden växer och med det ökar bilarna i innerstaden. Här får vi ta del om Eskilstunas arbete om deras parkeringslösningar och om deras rabattsystem på hur många parkeringsplatser som behöver byggas. Ny parkeringsnorm högre krav på cykelparkering och minskad bilparkeringsplats Flexibilitet för bilparkeringsplatserna Cykelplanering så gynnar du det i bygglov och i dialogen med fastighetsägare Så har vi hanterat utmaningarna PETTER SKARIN, trafikplanerare, Eskilstuna kommun Petter arbetar på en strategisk nivå med stads- och trafikplanering. Förutom att ansvara för olika planer och program inom kommunen är han ofta med i nationella svenska expert- och arbetsgrupper inom till exempel hastighetsbegränsning, trafiksäkerhet och cykling. OLOV ÅSLUND, projektsamordnare mobility management, Eskilstuna kommun Olov har en bakgrund från Energimyndigheten och har en bred erfarenhet kring hållbara transporter. Dels leder han stora mobilitetsprojekt inom Eskilstuna kommun och dels är han delaktig i planprocesser med konkreta frågeställningar kring olika hållbarhetslösningar. 13.40 BENSTRÄCKARE 13.50 Fallet Kiruna samverkan från början tillsammans med samhällsplanering och bebyggelseplanering När man flyttar en stad får man chansen att göra om från början. Kiruna har nu chansen att påverka trafik och transport infrastrukturen i staden. Hur tänker de, vad utgår de ifrån när de får chansen att ta hänsyn och testa forskning i praktiken? Stadsbyggnadsmönstret uppmuntra till att gå, cykla eller ta sig fram med kollektivtrafik Hur planerar vi rätt idag för trafik i staden? Samverkan trafikfrågor tillsammans med samhällsplanering och bebyggelseplanering Hur kan vi få ihop helheten i trafikplanering hur bör vi samarbeta? Anläggning, parker vägar och gator hur ska man tänka för bästa utfall? GÖRAN CARS, stadsplanerare, Kiruna kommun Göran är professor i samhällsplanering och miljö på KTH, har fått uppdraget att planera och bygga en ny stad i Kiruna. 14.40 FIKA OCH NÄTVERKSTID 15.10 FRAMTIDSSPANING! Hur transporterar vi oss i framtiden? Idag säger en del att bilen är morgondagens häst. Vad har vi då att vänta oss i framtiden? Transporterar vi oss med bil eller kollektivt? Under detta pass tittar vi in i framtidens transportmedel. Hållbar mobilitet dess tjänst, funktion och värde. En samordning mellan ett konglomerat av färdsätt (kollektivtrafik, bilpool, taxi, gång- och cykel Förarlösa fordon så kan framtidens hållbara stadsutveckling främjas Bildelning potential och möjligheter för yteffektiva transporter En internationell och nationell utblick över goda framtida transporttjänster En fossilfri eller bilfri vision om den hållbara staden visioner med olika förutsättningar på långsiktigt hållbar samhällsplanering MICHAEL JOHANSSON, doktorand Miljöstrategi, Campus Helsingborg 16.00 MODERATOR LARS STRÖMGREN SUMMERAR OCH AVSLUTAR KONFERENSEN
Framtidens transport- och trafikplanering Infrastruktur och förflyttning i morgondagens hållbara samhälle Det krävs nödvändiga förändringar och anpassningar i infrastrukturen för trafik och transport morgondagens tillgängliga och hållbara samhälle. Hur säkerställer vi ett välfungerat samhälle med effektiva transportmöjligheter och ett fungerade gång- och cykelnätverk? Välkommen på konferens där vi blandat med praktikfall och expertanföranden tittar på vad som krävs för att förbereda oss inför hur vi förflyttar och transporterar oss i morgondagens samhälle. Under konferensen får du inspireras och lära dig av de bästa. Lyssna till bl a: Astrid Mayer från Freiburgs Future lab i Tyskland. Freiburg har gått från högt bilberoende stad till att nu ha det lägsta bilägandet i Tyskland. Ta del av Freiburgs arbete om att minska biltrafiken till förmån för gång- och kollektivtrafik och hör till deras bästa tips. Trivector berättar om trafikens roll i stadsbyggandet och deras europiska PASTA-projekt, som ska främja fysisk aktivitet genom att skapa goda förutsättningar för aktiv mobilitet. Hur får vi en smartare infrastruktur? Infrastrukturkommissionen rapporterar om sin senaste rapport till regeringen, lyssna till hur det påverkar ditt arbete. Hör om hur Göteborg planerar för ett hållbart trafiksystem. Kiruna om deras infrastrukturplanering när de flyttar staden. Vi berör vi också bl a cykelplanering, parkeringstrategier och innovativa lösningar för ett minskat personbil användande. Du får höra till 5 svenska kommuners erfarenheter och arbete inom transport och trafik planering! Boka dig idag och säkerställ din plats där du får höra till det senaste inom området. Varmt välkommen! Annika Hammarstedt Projektledare utb. samhällsplanerare Teknologisk Institut 0765-27 55 21
Porto betalt Sverige Framtidens transport- och trafikplanering Infrastruktur och förflyttning i morgondagens hållbara samhälle Varför ska du gå på Framtidens transport- och trafikplanering? Samverkan för transport samhällplanering och bebyggelseplanering Internationellt praktikfall: Car reduced mobility Freibrug/Vauaban Uppdatera dig om den senaste forskningen och rapporter Hör till trafikens roll i stadsbyggandet Yteffektiva parkeringslösningar Lär dig mer om helheten av trafikplanering TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG www.teknologiskinstitut.se/konferens @ info@teknologiskinstitut.se 031-350 55 00 DATUM OCH PLATS Stockholm 14-15 mars (3990-1) Birger jarl Hotel, Birger Jarlsgatan 61A PRIS Boka innan Boka innan Ordinarie 22 januari 29 februari pris Konferens 6.980 kr 7.480 kr 7.980 kr 1.000 kr rabatt 500 kr rabatt I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På www.teknologiskinstitut.se hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Annika Hammarstedt på AHAM@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Framtidens bostäder och boendemiljöer Retorik - konsten att övertyga Effektiv projektledning Se www.teknologiskinstitut.se för datum och mer information RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, 113 57 Stockholm